Sommarrepris: Det talande diagrammet från IPCC

Uppvärmningspausen är fascinerande på många olika sätt. För James Hansens klimatsimulering från 1988 såg det bra ut när han lade fram det övre diagrammet i följande bild. Men sedan gick klimatet sin egen väg och de nya observationerna gick i en annan riktning än den simulerade kurvan som vi ser i det nedre diagrammet.

Figur 2

När i slutet av förra året ett utkast till IPCCs rapport som skall presenteras i år i Stockholm läckte ut fick vi en inblick i hur forskarna som arbetar med rapporten försöker förhålla sig till uppvärmningspausen. Det är ett intressant diagram från detta utkast följande sommarrepris handlar om.  Det skall bli intressant att se hur dessa saker behandlas i den slutliga rapporten

Det talande diagrammet från IPCC

Figur 1

I det senaste utkastet till IPCCs kommande rapport, som Jonny berättade om här, har diagrammet i figuren, som kommer från utkastets första kapitel, väl blivit lite av en symbol. Här kommer mina funderingar över vad diagrammet säger.

Vad visar diagrammet? De färgade strutarna är resultat från simuleringar med klimatmodellerna. Färgerna markerar vilken rapport resultaten kommer ifrån. FAR = First Assessment Report, SAR = Second Assessment Report, TAR = Third Assessment Report, AR4 = Assessment Report Four. De mest avancerade klimatmodellerna är naturligtvis från AR4 som kom 2007. Dessa klimatmodeller från AR4 har också kalibrerats för att ta hänsyn till den starka nedkylningen av planeten som skedde på grund av vulkanutbrottet Pinatubo år 1991. Det är därför struten för AR4 är tillknycklad i början.

Temperaturobservationer, nämligen årsmedelvärden, från flera olika temperaturserier är inritade som svarta punkter. Felstaplar är markerade och motsvarar 90% konfidensintervall enligt HadCRUT4.

Det enorma gråfärgade området sägs i bildtexten ange var den uppmätta temperaturen kan hamna om man tar hänsyn till både mätfelen och de naturliga variationerna. För mig ser detta ut som att de observerade data från år 1990 inte ger något som helst tecken på någon global uppvärmning. Jag tänker mig helt enkelt att de färgade strutarna försvinner och att vi låter ett grått horisontellt område bli kvar som är 0,4 °C brett från 0,2 till 0,6 °C. Då skulle alla observationer, utom några kalla år på grund av Pinatubo, hamna inom detta område som representerar endast naturliga variationer utan global uppvärmning. Vi ser alltså ingen global uppvärmning sedan 1990!

Låt oss jämföra observationerna och AR4-struten.Jag har lagt in olika intressanta klimathändelser i diagrammet. Den röda tillknycklade delen av struten ingår i kalibreringen av modellerna. Därför stämmer denna del bra med observationerna. Temperaturens utveckling är här väldigt mycket påverkad av Pinatubos utbrott. Först kyls planeten. Efter år 1992 börjar återhämtningen men denna tar tid och fortfarande i slutet av samma decennium påverkas temperaturändringen av återhämtningen efter Pinatubo.

Då kommer super-El Niñon år 1998. Denna gör att 1990-talet kommer att se en särdeles stark global genomsnittlig uppvärmningstrend eftersom början blev kall på grund av Pinatubo och slutet blev varmt på grund av super-El Niñon. Sedan följer två kallare La-Niñaår, 1999 och 2000. Där är den kalibrerade delen slut och framtidsdelen, projektionen av framtiden, börjar, vilket markeras av strutens färgförändring.

Klimatmodellernas resultat enligt AR4-struten visar inte de naturliga variationerna så bra. Därför hamnar observerade temperaturer utanför struten även i kalibreringsområdet men de fördelar sig rätt jämnt på båda sidorna av denna.

För framtidsdelen ser det lite annorlunda ut. Inga observationer hamnar på ovansidan av struten. Alla håller sig på nedsidan eller hamnar nedanför. Det tycks dessutom bli vanligare med tiden att observationerna hamnar nedanför. Att år 2008 blev klart signifikant kallare än vad AR4-struten säger kan kanske förklaras med en stark La Niña det året. Men att det starka El Niñoåret 2010 hamnar i nederkanten ser ju märkligt ut. Sedan kommer år 2011 som är signifikant kallare än struten.

Hur blir det då med 2012? Enligt struten skulle temperaturen hamna mellan 0,55 och 0,85 °C, se de blå linjerna som jag lagt in för tydlighetens skull. År 2012 blir enligt HadCRUT4 cirka 0,05 °C varmare än år 2011. Jag har markerat år 2012 med en röd stjärna. Vi ser att även år 2012 kommer att ligga under AR4-struten och det ser till och med ut som att även detta år blir signifikant kallare än denna strut (nämligen om felstapeln inte når in i struten).

Så vad skall vi hoppas på? Själv skulle jag nog helst se att även de kommande åren håller sig under struten. Detta borde väl i så fall vara ett tecken på att klimatkänsligheten inte är så hög och att vi inte är på väg mot alltför snara problem med klimatet. Det bästa vore ju i framtiden om klimatforskarna kunde få sina modeller att stämma bättre för detta skulle förmodligen också innebära att man förstod klimatet bättre än man gör idag. Än så länge är osäkerheterna stora och vi måste vänta och se vad som händer.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Pelle L

    Tack Pehr Björnbom för dina pedagogiska åskådliggöranden!
     
    Reprisernas repris:
     
    Det är väl dags att kalla in Håkan Sjögren igen, som kan förklara för oss alla,
    drakdödare som drakfödare, vad en växthusgas är och hur den fungerar.

  2. Gunnar Strandell

    Pehr,
    Om den grå “struten” representerar de naturliga variationerna behöver någon förklara varför de ökar under tiden från 1998 och nu är uppe i en hel grad.
    Vidare  kunde den naturliga variationen leda till temperatursänkning efter Pinatubos utbrott, men det förväntas aldrig ske mera. Hur vet IPCC att jorden inte kommer att drabbas av något liknande igen?
     
    Jag ser samma budskap som du i diagrammet: Temperaturförändringar sedan 1998 är tiondels grader medan förväntad naturlig variation är mer än en grad. Du har rätt i att det blir intressant att se hur pseudovetenskapens spinndoktorer vill att diagrammet ska tolkas.

  3. #2 Gunnar
    Vad jag förstår så räknas inte stora vulkanutbrott som “vanliga” naturliga variationer. Den typen av händelser kan man aldrig ta höjd för i en prognos.

  4. LBt

    Man ser det man vill se och det något blygsamma påståendet
    “För mig ser detta ut som att de observerade data från år 1990 inte ger något som helst tecken på någon global uppvärmning.”
    blir därefter ett betydligt vidlyftigare konstaterande
    “Vi ser alltså ingen global uppvärmning sedan 1990!”
    Andra som tex läst WMO:s
    rapport http://library.wmo.int/pmb_ged/wmo_1103_en.pdf
    ser bla nedanstående
    http://www.wmo.int/pages/mediacentre/press_releases/images/clip_image002_006.gif
    där fel och naturliga variationer jämnats ut genom medelvärdesberäkningar decennium för decennium.
     
    Men Pehr B:s slutsats
    “….och att vi inte är på väg mot alltför snara problem med klimatet” finns det inget att säga om, det kan vi hoppas på men det leder ju närmast till att vi naturligtvis måste inta ett restriktivt förhållande till utsläpp så länge vår kunskap är så bristfällig som den är. Dock utan att riskera tillväxt och utveckling.

  5. Jag hade en liten betraktelse om psykologin bakom människans jakt på rekord härmodagen på min blogg. Tycker den knyter an med en annan vinkel till Pehrs redovisning av modeller och uppmätta rekord mm.
    http://www.frihetsportalen.se/2013/07/vaderrekord-och-sportrekord-mats-pa-samma-satt/

  6. Thomas Wihlborg

    # 4 LBt
    “ett restriktivt förhållande till utsläpp så länge vår kunskap är så bristfällig som den är. Dock utan att riskera tillväxt och utveckling.”
    Något exempel på en sådan restriktion?
     

  7. LBt

    Thomas W,
    att vi förordar och där det är möjligt väljer de vägar framåt som innebär utsläppsbegränsningar. Tex kärnkraft, naturgas och energieffektivisering. 
     

  8. Thomas Wihlborg

    Märklig användning av orden restriktion resp. begränsning.