Diagrammet till vänster kommer från Met Office HadCRUT, diagrammet till höger från Jones med flera (2012), detalj av figure 5.
Judith Currys artikel 21st century solar cooling är en kritisk diskussion av två artiklar om inverkan av solen på den framtida temperaturutvecklingen, nämligen Jones med flera (2012) och Feulner och Rahmstorf (2010), se referenslistan nedan. Judith Curry presenterar en serie starka argument som ifrågasätter att dessa två simuleringsstudiers resultat, att inverkan av solens minskade aktivitet kommer att bli endast marginell, är robusta (se faktarutan nedan). Men här är vi ändå mer intresserade av Jones med fleras klimatsimuleringar jämfört med den verkliga temperaturutvecklingen och den innevarande uppvärmningspausen. Vad innebär det att deras klimatsimuleringar inte visar någon betydande uppvärmningspaus som den vi ser nu? Kommer klimatsimuleringarna alltmer att avlägsna sig uppåt från en verklig avplattad temperaturutveckling? Eller kommer vi att få en mycket stark uppvärmning de närmaste åren så att klimatsimuleringarna blir sannspådda? Hur kan dessa möjligheter komma att påverka klimatdebatten?
I figur 1 ovan jämför vi temperaturutvecklingen för de senaste 160 åren enligt HadCRUT3 (till vänster) med klimatsimuleringar från Jones med fleras artikel från år 2012 (JLS12). Vi har tagit ut perioden 1965 – 2020 från ett av sex presenterade klimatsimuleringsdiagram i JLS12 (det första i figure 5, men ingen av dessa diagram visar för denna period någon avgörande skillnad för resonemanget här). Jämfört med figuren i JLS12 är diagrammet här modifierat i höjd och bredd för att (med ögonmått) temperatur- och tidsintervall skall överensstämma med diagrammet till vänster.
Klimatsimuleringarna från JLS12 till höger visas som en blå kurva utan och en röd kurva med inverkan av minskad solaktivitet. Simuleringarna använder IPCCs framtidsutsikt B2 SRES. I detta diagram finns också observerade temperaturer som fyra gröna kurvor varav en är HadCRUT3. Temperaturobservationerna går fram till och med 2010.
Det ljusblåa området runt de simulerade kurvorna i det högra diagrammet skall illustrera omfattningen av de naturliga variationer som finns i den avancerade klimatmodell HadCM3 som simuleringarna bygger på i grunden.
Det är lätt att se hur temperaturobservationerna i diagrammet till vänster och till höger i figur 1 överensstämmer. Lägg märke till från temperaturdiagrammet till vänster att uppmätt temperatur för 2011 blev betydligt lägre än för år 2010. Detta innebär att temperaturen för år 2011 kommer nedanför den ljusblå zonen i det högra diagrammet som markerar den naturliga variationen enligt klimatmodellen.
Låt oss nu fundera över hur det skulle bli om den nuvarande uppvärmningspausen fortsätter (inklusive att nästa El Niño endast ger en tillfällig temperaturuppgång på liknande sätt som år 2010). Jag har därför ritat in en blå horisontell linje som representera en långvarig platt temperaturtrend. När vi då kommer till år 2020 så har temperaturskillnaden mellan klimatsimuleringarna och uppmätt trend redan stigit till 0,5 grad C.
Låt oss i stället fundera över möjligheten att uppvärmningen skulle återhämta sig så att den senast år 2020 har lett till en temperaturökning som återigen överensstämmer med klimatsimuleringarnas kurvor. Jag har därför ritat in en röd rät linje som skall visa hur temperaturen ökar från dagens nivå till den simulerade nivån år 2020. Denna röda linje måste alltså öka med 0,5 grad C på omkring 8 år, dvs. en temperaturtrend på omkring 0,6 grad C per tio år motsvarande mardrömsscenariot 6 grad C på hundra år.
Jag gissar att om den platta temperaturtrenden skulle fortsätta några år till så kommer detta att påverka opinionen både i forskarvärlden och den allmänna opinionen mot åsikten att de avancerade klimatmodellerna överdriver klimathotet.
Om vi i stället skulle få det andra fallet med en skarp temperaturökning på 0,6 grad C på tio år så skulle opinionen i stället förmodligen snarare svänga mot ett accepterande av CAGW.
I båda fallen gissar jag att klimatdebatten skulle falna i sin nuvarande form. I det första fallet skulle klimatpolitiken få lägre rang och bli mindre kontroversiell. I det andra fallet skulle man naturligtvis få anledning att i stället diskutera hur de nödvändiga omfattande skyddsåtgärderna skall kunna genomföras.
Men uppenbarligen finns det också ett mellanfall där vi inte får en utpräglat platt eller negativ temperaturtrend och inte heller en skarpt positiv sådan. Vi kanske får ett mellanting på säg 0,1 grad C per tio år. I detta fall gissar jag att klimatdebatten kommer att fortsätta på liknande sätt och med liknande kontroverser som vi ser i nuläget.
I figur 1 ovan jämför vi temperaturutvecklingen för de senaste 160 åren enligt HadCRUT3 (till vänster) med klimatsimuleringar från Jones med fleras artikel från år 2012 (JLS12). Vi har tagit ut perioden 1965 – 2020 från ett av sex presenterade klimatsimuleringsdiagram i JLS12 (det första i figure 5, men ingen av dessa diagram visar för denna period någon avgörande skillnad för resonemanget här). Jämfört med figuren i JLS12 är diagrammet här modifierat i höjd och bredd för att (med ögonmått) temperatur- och tidsintervall skall överensstämma med diagrammet till vänster.
Klimatsimuleringarna från JLS12 till höger visas som en blå kurva utan och en röd kurva med inverkan av minskad solaktivitet. Simuleringarna använder IPCCs framtidsutsikt B2 SRES. I detta diagram finns också observerade temperaturer som fyra gröna kurvor varav en är HadCRUT3. Temperaturobservationerna går fram till och med 2010.
Det ljusblåa området runt de simulerade kurvorna i det högra diagrammet skall illustrera omfattningen av de naturliga variationer som finns i den avancerade klimatmodell HadCM3 som simuleringarna bygger på i grunden.
Det är lätt att se hur temperaturobservationerna i diagrammet till vänster och till höger i figur 1 överensstämmer. Lägg märke till från temperaturdiagrammet till vänster att uppmätt temperatur för 2011 blev betydligt lägre än för år 2010. Detta innebär att temperaturen för år 2011 kommer nedanför den ljusblå zonen i det högra diagrammet som markerar den naturliga variationen enligt klimatmodellen.
Låt oss nu fundera över hur det skulle bli om den nuvarande uppvärmningspausen fortsätter (inklusive att nästa El Niño endast ger en tillfällig temperaturuppgång på liknande sätt som år 2010). Jag har därför ritat in en blå horisontell linje som representera en långvarig platt temperaturtrend. När vi då kommer till år 2020 så har temperaturskillnaden mellan klimatsimuleringarna och uppmätt trend redan stigit till 0,5 grad C.
Låt oss i stället fundera över möjligheten att uppvärmningen skulle återhämta sig så att den senast år 2020 har lett till en temperaturökning som återigen överensstämmer med klimatsimuleringarnas kurvor. Jag har därför ritat in en röd rät linje som skall visa hur temperaturen ökar från dagens nivå till den simulerade nivån år 2020. Denna röda linje måste alltså öka med 0,5 grad C på omkring 8 år, dvs. en temperaturtrend på omkring 0,6 grad C per tio år motsvarande mardrömsscenariot 6 grad C på hundra år.
Jag gissar att om den platta temperaturtrenden skulle fortsätta några år till så kommer detta att påverka opinionen både i forskarvärlden och den allmänna opinionen mot åsikten att de avancerade klimatmodellerna överdriver klimathotet.
Om vi i stället skulle få det andra fallet med en skarp temperaturökning på 0,6 grad C på tio år så skulle opinionen i stället förmodligen snarare svänga mot ett accepterande av CAGW.
I båda fallen gissar jag att klimatdebatten skulle falna i sin nuvarande form. I det första fallet skulle klimatpolitiken få lägre rang och bli mindre kontroversiell. I det andra fallet skulle man naturligtvis få anledning att i stället diskutera hur de nödvändiga omfattande skyddsåtgärderna skall kunna genomföras.
Men uppenbarligen finns det också ett mellanfall där vi inte får en utpräglat platt eller negativ temperaturtrend och inte heller en skarpt positiv sådan. Vi kanske får ett mellanting på säg 0,1 grad C per tio år. I detta fall gissar jag att klimatdebatten kommer att fortsätta på liknande sätt och med liknande kontroverser som vi ser i nuläget.
Referenser
JLS12: Jones, G. S., M. Lockwood, and P. A. Stott (2012), What influence will future solar activity changes over the 21st century have on projected global near-surface temperature changes?, J. Geophys. Res., 117, D05103, doi:10.1029/2011JD017013. [Link]
Feulner, G., and S. Rahmstorf (2010), On the effect of a new grand minimum of solar activity on the future climate on Earth, Geophys. Res. Lett., 37, L05707, doi:10.1029/ 2010GL042710. [link]
B2 SRES
Men Pehr, du har ju inte begripit någonting! Jag läste hos UI att det minsann inte finns någon uppvärmningspaus. Uppvärmningen ”fortsätter oförtrutet”. Så det så.
😉
Daniel F. Var det inte ”obeveklig trend” det hette ?
Obeveklig är ett välvalt ord i sammanhanget. Något medvetet måste bevekas och blidkas. Sich bewegen (röra sig) på tyska? Och så fortsätter regndansen och kollekthåven går laget runt och si penningarna klirrar in.
Från Jones et al. ”Last, we note for the sake of completeness, that we have not considered a highly controversial proposed mechanism for solar-climate interaction, namely any modulation of cloud cover by air ions generated by galactic cosmic rays (GCRs) (see review by
Gray et al. [2010]). The evidence for a significant influence of GCRs on global cloud overage, and then climate change, is not considered to be strong and as the physical mechanisms behind this proposal are uncertain they are not parameterized”.
Jojo, det var ju intressant att läsa Jones et al. Flera saker:
1. man fortsätter att låta Solens forcing representeras av TSI fatän man vet att flera indirekta mekanismer finns. (Världshavens oscillationer är ju indirekt drivna av solen, t.ex). Rätta mig om jag har fel, men Solens forcing får heller ingen försätrkningseffekt a la CO2 + vattenånga, trots att den mekanismen borde vara närvarande även där.
2. resonemanget kring UV är också intressant. Man har vetat en tid att just UV-innehållet kan ligga helt i motfas mot synligt + IR. Samtidigt vet man att UV penetrationsförmåga i haven gör den en faktor att räkna med trots lägre fluens. Jämför joniserande strålning där strålterapiapparaters höga energier ger en betydligt större ”impact” än vanlig röntgen även om fluensen är samma eller lägre.
3. Svensmark nämns inte ens med namn men har äntligen etsat sig fast i forskarnas medvetande om att det kan vara ett faktor att räkna med. Man modellerar inte denna faktor därför att forskningsläget är ”osäkert” och ”ej bevisat”. När har det någonsin hindrat klimatforskare? Fan trot, vilket svammel!!!!
Det hade varit lätt att införa denna faktor i modellen för att se vad som händer; ”what if?” Det gör man ju annars och sedan lanserar det som ”sanning” och underlag för ”kraftfulla åtgärder”.
Ett mycket intressant inlägg för att se hur biased forskningen faktiskt är. Skrämmande.
Egentligen är allt spekulerande kring datamodellerna meningslös sysselsättning. Det går inte att förutsäga framtida klimat, när forskningen saknar förståelse av historiska klimathändelser. Jag håller med Judith Currys kritik.
Intressant läsning från ”The Pointman”
http://thepointman.wordpress.com/2012/03/16/the-climate-wars-revisited-or-no-truce-with-kings/
Molnen och reningen av industriutsläpp!
Satelliteran började när åtgärderna mot industriutsläppen och bilavgaserna var som mest intensiva. Vem kommer inte ihåg bilder ifrån bäde Ruhrområdet och bla Englands koleldning. Katalysatorn blev standard och allt mindre aerosoler och partiklar hamnade i atmosfären. samtidigt så minskade molntäcket med 4-5% från 1984 fram till nu. Detta skedde under den period som temperaturen ökade som mest fram till 1998.
Jag tycker att dessa fundamenta negligeras på ett överraskade sätt av båda sidor i klimatdebatten. En pinsamt enkel och naturlig förklaring på värmeökningen om man bara accepterar att molnen har en egen forcing och korrelationen mellan molnutbredngens statiska läge sedan 1998 stärker sambandet och förklarar ”hiatusen”. Vi ligger på trettioåriga lägsta nivåer på molnutbredning sedan 1998 och korrelationen med globala tempen är klockren. Att jämföra denna korrelation med CO2 och temp är ett mycket mycket bra skäl till att bli fanatiskt skeptisk.
http://www.climate4you.com/images/CloudCoverTotalObservationsSince1983.gif
Klimatmodellerna är ointressanta!
Kul leksak som getts egenskaper och förmågor de inte innehar och självklart visar modellerna fel. Det är ju inputen som är intressant att granska och inte outputen. Ta bort förstärkningeffekten från moln och vattenånga så händer inte ett skit i prognoserna. Kurvorna ser ut som ekg´t på en döing. Kanske ett EEG på Lena Ek visar samma resultat vad vet jag? Finns det negativa EEG värden? Al Gore kanske kan ställa upp för ”vetenskapen” som försökperson och samtidigt forska i hur en mun kan röra sig utan att vara i kontakt med hjärnan? Jag döper min hypotes om detta till the ”green syndrome”.
Klimatvansinnet har sånt djup och sån omfattning att man allt för ofta ifrågasätter sin egen förmåga att tänka klart. Men den tvekan försvinner snabbt när man lyssnar till typ Wijkman eller Lena Ek. Representanter för klimathotets alla Arne Imbsare fast betydligt vimsigare.
Adolf Goreing #4,
Bra kommentar!
Jag upplever att det finns en underliggande mobbningsattityd gentemot Svensmark. Det finns ingen anledning att i en vetenskaplig artikel använda värdeomdömet ”highly controversial”. De använder dessa ord för att ta avstånd från Svensmark, egentligen en form av mobbning, som fullföljs genom att de inte citerar Svensmark vetenskapliga arbete, vilket de borde ha gjort.
De motargument som de anger mot Svensmarks hypoteser är så allmänna att de kan användas för att motivera att molnfysik överhuvudtaget inte borde parametriseras i klimatmodellerna.
Pehr #9, hypotesen om koppling mellan solaktivitet och moln är inte Svensmarks så hur kan det vara mobbning av Svensmark?
Björn #5,
Judith Curry imponerar på mig. Hon har stor kapacitet att följa klimatfrågan från en solid klimatvetenskaplig utgångspunkt, en utmärkt analysförmåga och intressanta och originella idéer om hur klimatdebatten bör föras.
Thomas #10,
Tänk lite djupare så förstår du nog också varför det är fråga om Svensmark.
Jag minns fortfarande med avsmak ett diskussionsmöte som Vetenskapsrådet ordnade för några år sedan här i Stockhom, på IVA, med Svensmark och ca fem fiender till honom. Speciellt Kristjansson var mycket obehaglig i sitt sätt
http://www.mn.uio.no/geo/english/people/aca/metos/jegill/index.html
Omedelbart framför mig i bänkarna satt också tre representanter från MISU på Stockholms Universitet – jag blev bedrövad över att de inte ens applåderade – som man brukar av artighet – efter Svensmarks korta föredrag. Som jag uppfattade det så sade de bara spydigheter till varann istället.
Jo, det var ren orkestrerad mobbning från början till slut, och ovärdigt Vetenskapsrådet.
Slabadang #7,
Tack för diagrammet från Ole Humlums climate4you på hur molntäcket förändrats. Jag hade inte sett detta förut och minskningen av molntäcke under uppvärmningsperioden i slutet av 1900-talet är häpnadsväckande.
Ole Humlum har följande intressanta kommentar till detta diagram:
Within the still short period of satellite cloud cover observations, the total global cloud cover reached a maximum of about 69 percent in 1987 and a minimum of about 64 percent in 2000 (see diagram above), a decrease of about 5 percent. This decrease roughly corresponds to a radiative net change of about 0.9 W/m2 within a period of only 13 years, which may be compared with the total net change from 1750 to 2006 of 1.6 W/m2 of all climatic drivers as estimated in the IPCC 2007 report, including release of greenhouse gasses from the burning of fossil fuels. These observations leave little doubt that cloud cover variations may have a profound effect on global climate and meteorology on almost any time scale considered.
Re mitt eget inlägg #13 – så mindes jag fel – det var inte på IVA, men nästan. Annonseringen finns kvar här – och det var 2009. Någon av talarna dök dock aldrig upp.
Thomas [10]; Sambandet mellan solaktivitet och kosmisk strålning som i sin tur påverkar molnigheten, är väl Svensmarks hypotes? Solaktiviteten ökar solvinden vid uppgång mot solfläcksmaximum och minskar den vid nedgång mot minimum. Solvinden samverkar vidare med jordmagnetiska fältet som kan sägas modulerar inflödet av kosmisk strålning. Inflödet är minst när solen går mot max och tvärtom, inflödet ökar när solen går mot minimum. Härav enligt hypotesen minskar molnigheten vid minskad kosmisk strålning och ökar vid ökande strålning.
Pehr B!
Vsst är det inte konstigt att det inte diskuteras? 🙂 To easy!!! Största minskningen är av moln på låg höjd.!
Här presenterad i en intressant jämförelse:
http://www.sciencestew.com/articles/climate/CloudCover.jpg
Peter #15,
Det var intressant att VR skrev så här i inbjudan (min fetning):
Den dominerande bedömningen i forskarsamhället är att den observerade uppvärmningen under det senaste århundradet till stor del är orsakad av växthusutsläpp från mänsklig aktivitet, men debatten om andra förklaringsmodeller går vidare.
De skriver till stor del, inte till en större del eller till en dominerande del, orsakad av växthusgasutsläpp. En stor del kan ju mycket väl vara att säg 30 – 40% av uppvärmningen är antropogen (saken kompliceras av att antropogena utsläpp också verkar avkylande).
Enligt diskussionen i artikeln om klimatkänsligheten i slutet av januari så kan detta innebära att klimatkänsligheten är mycket låg, klart mindre än 1 grad C för en koldioxidfördubbling.
Björn #16 som jag påpekat ett flertal gånger förut på denna blogg är hypotesen långt äldre än så. Däremot är möjligt att Svensmark inte kände till detta när han trodde sig kommit på något nytt.
Mmm…Om H Svensmarks teorier, visar sig vara sanna , förlorar många sin inkomst. Jag blev förvånad, då på 90-talet, när man avfärdade hans teorier om solens inverkan på vårt klimat. Solen borde ju ha en inverkan , tyckte jag.
Jag är glad att han kämpat vidare och hoppas att , tiden ska ge honom rätt.
Det kommer ju ändå att finnas gott om inkomstkällor för människor som vill
förbättra och ”rädda” världen.
Thomas?
Hur mobbar man en hypotes? Du är så …. falsk och jag verkligen tackar dig för att du dyker upp och avslöjar vilka pajasar CAGWfanatiker är hetl utan vare sig hederlighet eller ärligt intresse för klimatvetenskap utan endast intresserade av makt och inflytande med manipulativ sanslös propaganda som verktyg.
I sak är ni nu redan pulveriserade och avslöjade sedan länge. En kvarlevande rest från en ideologi som avtäcktes vid climategate 1 och bbekräftatdes i climategate 2.
Kommentar modererad
Björn #16,
Du förstår Björn, att Thomas tror sig ha kommit på något som de flesta som följt Svensmarks teorier redan känner till, nämligen att det finns föregångare till Svensmark, vilket också finns med i dennes referenser. De historiska korrelationerna mellan solaktivitet och temperatur är kända sedan före Svensmark.
Men som så ofta så vill Thomas hellre diskutera oväsentliga detaljer istället för teorin som sådan. Och sedan finns det något slags hang up bland AGW:are mot just Svensmark som vågade gå mot strömmen. De tål honom inte och vill inte ge minsta credit om det kan undvikas.
Svensmark är den som sedan slutet av 1990-talet fram till nu varit ”champion” för den här teorin om solen och den kosmiska strålningens inverkan. Tills nyligen så har Svensmark också varit tämligen ensam. Men på senare tid så har det blivit fler som vill driva frågan – inte minst Jasper Kirby på CERN.
Ingemar #21Nu kände ju uppenbarligen Björn trots att han så ofta skriver om solens betydelse inte till att Svensmark inte var först, så helt känt är det tydligen inte. Inte heller hade Svensmark med detta i sin första publikation i området även om relevanta referenser dök upp senare.
Teorin som sådan har vi diskuterat förut t ex när Svensmark presenterade sitt senaste experimentella resultat och då valde du att inte försvara den mot mina invändningar.
Thomas # 22
Varför har den globala temperaturökningen avstannat Thomas?
Det vore väldigt intressant att från ett skeptiskt perspektiv få höra dig ”tänka högt” om eventuella orsaker…..
Thomas #23,
Jag vet inte vilka invändningar du menar. I motsats till dig så har jag inga möjligheter att följa diskussionen här i detalj.
Nu handlar emellertid tråden om de papers som nyligen publicerats om solens inverkan, Currys diskussion av dessa, samt den uppenbara brist som båda artiklarna har när de utan argument avfärdar Svensmarks teori. Och för mig är det ganska uppenbart att artikelförfattarna, istället för att bedriva riktig vetenskap, troget följer i IPCCs spår att bojkotta all ny forskning som på minsta vis skulle kunna hota dogmen. Ynkligt!
Slabadang # 7
Det var roligt att du också tar upp det här med partiklar i atmosfären jag försökte beskriva detta för några veckor sedan i mitt första inlägg här. Även den kosmiska strålningen är ju en slags partiklar som också minskade under den här tiden inte undra på att det blev varmare.
Labbibia #24:
Garanterar att Thomas inte kommer att svara på den frågan eftersom han är svarslös.
Eller hur Thomas!
Labbibia #24 har vi inte diskuterat den frågan till döda här på bloggen? Läser du aldrig vad som skrivs?
Här har du en artikel som diskuterar saken:
http://sciences.blogs.liberation.fr/files/rahmstorf-vraies-temp%C3%A9ratures.pdf
Thomas # 28
God morgon!
Jag läser det jag hinner med, men missar säkert en del, eftersom jag har ett arbete att sköta.
Tack för länken, men nu var det din egen personliga uppfattning jag var intresserad av. Hur du som pro-AGW uppfattar den utplanade temperaturkurvan, och vad som ligger bakom, om det beror på ex ”naturliga variationer”. Vilka naturliga variationer skulle det i såfall röra sig om? med tanke på den relativt långa tid som nu förflutit sedan vi såg någon signifikant uppvärmning senast.
Nu måste jag i väg till arbetet, men jag hoppas kunna läsa ditt svar i kväll?
Ha en bra dag, Thomas.