… skördar storm

Hur står det egentlig till med vindkraften i Sverige? I början av året så fanns flera artiklar i media som varnade för att vindkraften hade problem efter att 2019 varit det mest framgångsrika året någonsin … om man räknar i TWh.  Att 2019 var det mest produktiva året hittills (20 TWh) är vindkraftens största dilemma. Vi har genom att subventionerat utbyggnaden skapat ett elöverskott som pressar ner priserna och vad värre är, för vindkraften, att priserna är som lägst när det blåser mycket. Under 2019 så hade vattenkraftverken ett genomsnittligt värde på den el de levererade på 430 kr/MWh medan vindkraften låg på 390 kr/MWh.

Vindkraften har förr om åren kunnat räkna med en ordentlig peng från elcertifikaten men dessa har de senaste åren fallit i pris och snittpriset under 2019 låg på 120 kronor/MWh. I början av 2019 såg det inte allt för dåligt ut med ett pris runt 150 kronor men i oktober låg det bara snäppet över 60 kronor. När vintern 2019/20 blev mild så var det flera som såg vart åt det barkade men man kan ju undra var alla dessa ekonomer fanns för tio år sedan.

Några som killgissade

Att priset på både el och elcertifikat skulle gå ner när det byggs subventionerade vindkraftverk i varenda buske är väl rätt lätt att räkna ut. De som för tio år sedan stod i begrepp att investera i ett vindkraftverk ställde väl sig frågan om vad priserna skulle landa på fram över. De kanske inte bara litade på sin egen förmåga utan tog till experthjälp och vem skulle man inte kunna lita på om inte Energimyndigheten? I ett gammalt prospekt för ett vindkraftprojekt hittade jag en bild som var saxad ur Energimyndighetens rapport ER 2011:16. Diagrammet nedan är den prognos som Energimyndigheten lät konsultbolaget Pöyry ta fram.  Pöyry, som anser sig vara experter på energimarknaden lyckades rita in flera olika kurvor i ett diagram där de visade på utvecklingen beroende på hur utbyggnaden blev.

er2011

 

Nu skall vi inte säga att någon hade fel men just nu så kan man nog konstatera att Pöyry killgissade lite och landade på en nivå som Energimyndigheten gärna ville se (det är ett bra knep inom konsultbranschen). Enligt deras prognos skulle priset på el i år ligga mellan 450 och 500 kr/MWh.  Elcertifikaten skulle inbringa ytterligare 250 kr/MWh så det ser ju rätt ljust ut för den hugade vindkraftinvesteraren. Prognosen som Pöyry gjorde för tio år sedan kanske vi kan skratta åt idag men faktum är nog att de flesta konsultbolag spottade ur sig liknande prognoser.

År 2020 uppgår det viktade medelpriset för el i Sverige i basfallet till drygt 49 öre/kWh medan motsvarande siffra år 2035 är drygt 67 öre/kWh.

 

2020 började dåligt

Det är ju lätt att vara efterklok men man undrar om det inte gick att göra en lite mer realistisk prognos för utvecklingen när man lanserar en statlig subventionerad utbyggnad där investerare lovas pengar oavsett vad marknadspriset på el kommer att bli. Vi fick också mycket riktigt en snabb utbyggnad och fastän det tidigt stod klart för alla som verkligen satte sig in i siffrorna att luften snart skulle gå ur så fortsatte cirkusen. I år fick systemet verkligen pyspunka då vintern blev mild och både vindkraften och vattenkraften hade svårt att bli av med överskottet. Priserna under våren låg på runt 100 kr/MWh och elcertifikaten handlades under 30 kr/MWh.

Vi kan ta och titta på siffrorna fram till och med juni och det är ingen munter läsning om man äger ett vindkraftverk eller har varit med och stöttat det med bidrag under tio år. Vindkraften levererade el som i genomsnitt värderades till 143 kr/MWh. Vattenkraften klarade sig bättre och kom undan med 156 kr/MWh men det är naturligtvis en klen tröst. I augusti har priserna återhämtat sig men vi ser också nu tydligt hur priserna skiljer sig mellan de olika elområdena. Den störst utbyggnaden av vindkraft har de senaste åren skett i norra Sverige och det är inte riktigt där som de stora konsumenterna finns.  De genomsnittliga elpriserna per MWh har de senaste veckorna legat mellan tre- och fyrahundra kronor i söder men priset i norr låg klart under trehundra. I början på augusti låg priserna i norr så lågt som femti kronor medan en konsument i Malmö fick lägga upp över trehundra kronor.

Jag har inte siffror för vindkraftproduktionen i de olika elområdena så grafen nedan är en en plot, timme för timme, hur mycket vindkraften genererade och det genomsnittliga priset på Nord Pool (day ahead). Man ser klart den press på priset som vindkraften sätter och när det blåser rejält så sjunker priset. Priset när vindkraften står för under 20% av produktion ligger på 146 kr/MWh men när det fläktar och andelen står för över 30% så sjunker priset till i medel 108 kr/MWh.  Med den ökande produktion vi har så sker detta allt mer ofta. Under det första halvåret så skedde det under 465 timmar och eftersom det är vid dessa timmar som vinden genererar som mest stod det för hela 20% av den totala vindproduktionen.

2020 wind3

Vi har en hög fyllnadsgrad i vattenmagasinen så priset på el kommer fortsatt vara lågt och prispressen som vindkraften skapar åt sig själv kommer ta ut sin rätt. Hösten är ofta de bästa månaderna för vindkraften och under våren har naturligtvis nya kraftverk satts i bruk så min gissning är att vi kommer se en ordentlig press på elpriserna när det viner i knutarna.

Elcertifikaten har nog till och med de frälsta slutat tro på och den stopplag som ligger på riksdagens bord kommer inte förändra någonting. Vi kommer ha ett överskott av certifikat under flera år framöver så jag ser ingen anledning varför dessa skulle handlas för mer än växelpengar.

När kommer vi se konkurserna

Även om det ser dystert ut för branschen så kanske det inte blir så att konkurserna kommer dugga tätt i höst. Många vindkraftparker ägas av små föreningar där medlemmarna har stått för hela kapitalkostnaden. Så länge inte växellådor  behöver bytas så kan de kanske klara sig på fonderade medel … som var tänkta att betala ett nytt verk om tio år. Flera föreningar har säkert kommunala energibolag som delägare och där kan man säkert trolla lite så att det kommunala bolaget köper elproduktionen till ett överenskommet högre pris. Att det i slutändan blir kommunens innevånare som får stå för felsatsningen är väl synd men man har de politiker man förtjänar.

Den som mot förmodan tänker att det kanske är läge att köpa lite vindandelar i någon förening har flera erbjudande från medlemmar i Sveriges Vindkraftkooperativ. På deras Vindtorg finns flera bra erbjudande om andelar till salu (faktum är att det bara finns andelar till salu och inte en enda annons om köp). Man kanske kan byta till sig något för en gammal Volvo 240?

3 st med vindandelar med nominellt värde 7500:-/st säljes för 21 000:-.
Priset kan diskuteras vid snabb affär/eller om ni har annat att erbjuda i utbyte.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ulf Hermansson

    En stor del av el säljs till fasta priser mellan producent och köpare. En producent som har både vatten och vindkraft kan spara på vattnet när det blåser och så få ut ett bättre pris på vindkraftelen

  2. #1 Ulf

    Visst är det så men priset man kommer överens om är inte taget ur luften. Köparen vill naturligtvis inte betala mer än nödvändigt och gör en uppskattning för det kommande dagspriset. Med utveckling ovan så sitter inte vindkraftägaren med trumf på hand. Det kanske till och med är så att med försämrad ekonomi så tvingas man acceptera ett lägre säkrat pris för att man inte har några marginaler.

    Vindkraftföreningarna har ju nästan alltid ett avtalat pris till sina medlemmar. Ett pris som hittills legat under marknadspriset. Det som hände i våras var att priset medlemmarna fick betala var högre än marknadspriset. … vilket kanske inte var så populärt.

    Jag är dock intresserad av hur mycket kompispriser som förekommer. Ett kommunalt bolag som äger vindkraft kanske köper sin egen produktion till överpris så att det inte syns i böckerna hur dåligt det går. Någon som har inblick i hur det ser ut?

  3. Rolf Mellberg

    Än en gång, stort tack Johan för ett mycket bra inlägg.

    Linköpings politiker befann sig i ett euforiskt ideologiskt rus för något år sen och beslutade att satsa på 35 stora luftvispar. Vi skulle bli (världs?-) bäst i koldioxid neutralitet.
    I avsaknad av nykter förnuftighet kommer väl nu baksmällan.
    Någon borde sätta tänderna i detta för vi kan nog mycket riktigt räkna med att en hel del kreativ bokföring kan komma att tillämpas för att dölja skattebetalarnas sura räkning.

    Alla 35 är nog inte byggda, kanske går det att stoppa de resterande?

  4. foliehatt

    Gamla Volvo 242 är värda mycket pengar, så det så.

    Vi borde ha ett ganska bra kunskapsläge vad gäller övermogna brancher – här i landet. Jag tänker på Facit, varvsindustrin, tekoindustrin, etc. Där en av slutsatserna från dessa är att man inte ska slänga goda pengar efter dåliga.

    Med detta sagt så hoppas jag att utvecklingen då blir densamma för vindkraftsindustrin – nämligen den att kommersiella verksamheter utan ekonomisk livskraft tillåts dö och besparas onödig och plågsam konstgjord andning – faktum är att vi redan nu borde koppla bort den respirator som elcertifikaten utgör.
    Efter alla konkurser kan samma verk åter leverera el om det finns restvärden i konkursboen som är stora nog för att motivera en liten investering. Men, viktigare är att nyinvesteringar i branschen samtidigt försvinner. För, vem behöver intermittent kraftproduktion? ingen, förutom de som accepterar intermittent tillgång till el.

    Vi får bara hoppas att produktionen av planerbar el inte har tagit alltför mycket stryk innan vinden vänder 😉

  5. Lasse

    Som elkonsument så lyssnar jag numera på sjörapporten med ekonomiska intressen.
    Allt över 10 m/s söder om Vinga ger låga elpriser.
    Undrar hur Vattenfall vill mata in ytterligare vindkraft?
    Jag får gå i terapi!

  6. Ivar Andersson

    “Prognosen som Pöyry gjorde för tio år sedan kanske vi kan skratta åt idag men faktum är nog att de flesta konsultbolag spottade ur sig liknande prognoser.”
    Det hjälper inte med flera ekonomiska modeller för att göra en bra prognos. Det hjälper inte med flera klimatmodeller för att göra en bra prognos. Med ovaliderade modeller får vi bara scenarier dvs prognoser som förutsätter att modellen är rätt.

  7. Simon

    #4
    Så sant, kör ofta en dylik dagligen (min morfars gamla) och service/reparationskostnaderna är kaffepengar i jämförelse med hustruns betydligt nyare bil. Finns praktiskt taget ingen elektronik som kan krångla, startar alltid och har Hittils kostat mig 0 kr i verkstadskostnader då det mesta enkelt lätt åtgärdas själv. Värdeökningen är konstant ökande. försäkringskostnaden löjligt låg, besiktning vartannat år och ingen förhatlig vägtrafikskatt. Bara känslan av att köra riktig Svensktillverkad kvalit’e är oslagbar.

  8. #4, 7

    Man skall väl egentligen ha en 144 från -66.

    “Tillverkad 1966 och tagen i trafik januari -67. Togs ut ny av en äldre man boende på Karlaplan och ägd inom samma familj tills i fjol.”

    https://www.blocket.se/annons/stockholm/volvo_144_b18_automat_10602m_samlarbil/90349628

  9. Sigge

    Det kommer inte att bli så mycket konkurser bland vindkraftsbolag. I början på 2000-talet var det en hel del s k “lycksökare” som satsade på vindkraft. De byggde dyra dyra projekt med lånade pengar och försökte sälja sina projekt till andra, t ex vindkraftsandelar. Men de har försvunnit från marknaden.

    Idag är det mest pensionsbolag och -fonder som investerar i vindkraft. De är duktiga på att hålla nere de finansiella kostnaderna. Dels lånar de väldigt lite utan finansierar nästan allt med eget kapital. De små lån de ändå har och försäkringar lägger de i närstående bolag där de har bra rabatter.

  10. Simon

    #8
    Definitivt! Hyfsat trevlig värdeökning på en sådan klassiker också 🙂

  11. Sigge

    Rolf Mellberg #3

    Tekniska Verken bygger 24 vindkraftverk i Värmland där 13 st kommer att vara klar i år och övriga nästa år.

    De har också ansökt om att få bygga en vindkraftspark i Dalarna på 26 vindkraftverk.

  12. Håkan

    Johan,

    är det inte tänkbart att politikerna kommer försöka minska antalet certifikat på marknaden genom uppköp eller via andra juridiska krumbukter?

  13. Håkan Bergman

    Data för de olika elområdena finns här.
    https://mimer.svk.se/ProductionConsumption/ProductionIndex

  14. Simon

    Märkligt att samma människor som protesterade emot kalhyggena på 70-80 talet nu går i spetsen för att fördärva natur, djurliv och miljö genom att låta globala vindkraftsbolag göra exakt samma sak fast sluträkningen för naturen kommer bli än värre. Hur ska naturen kunna återhämta sig när det om bara ett fåtal år ligger miljoner ton cement, stål och skadliga ämnen överallt i naturen, Inte minst vingar från vindkraftverk som inte går att återanvända? Vi har gått från trädkramande till vindsnurrekramande. Hur abstrakt känns inte detta. Gruvan i Kallak protesterar man emot men inte den enorma markskövling som nu sker i Markbygden. Området ser ju närmast ut som om en ekobomb slagit ner, det tåras i ögonen på mig när jag ser bilder från projektet.

  15. # 3, 11 Sigge Rolf

    Det kommer bli intressant att följa Tekniska verken. I deras årsredovisning så står det att de har vattenkraft som producerar 194 GWh 2019. Vindproduktionen uppgick vad jag kan se till blygsamma 25 GWh men den nya parken i Sunne skall producera hela 180 GWh per år.

    file:///tmp/mozilla_johanmon0/tekniska-verken-2019-arsredovisning.pdf

  16. #13 Håkan

    Tack, hade bara hittat Sverigevärden. Jag skall titta på siffrorna och göra några körningar.

  17. #14 Simon

    Håller med, det är egentligen helt ofattbart för den som kommer ihåg protesterna mot vattenkraften på 70-talet. Nu står Naturskyddsföreningen på barrikaden och kämpar för mer vindkraft …. !

  18. #12 Håkan

    Det som ligger på bordet nu är ett stop för tilldelning för verk som kommer igång efter 2021. Elcertifikatsystemet skulle löpa till 2045 men man tar nu de kvotplikter som fanns 2035-45 och lägger dem under 2022-35.

    Det produceras dock så mycket förnybar el i de befintliga verken så det råder ett överskott på certifikat fram t.o.m 2030.

    https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2020/08/elcertifikat–stoppregel-och-kontrollstation/

  19. Thorleif

    Johan Montelius

    Det går inte att komma åt filen i din länk. Är den tillgänglig på ngn vanlig officiell filserver typ dropbox eller kanske direkt på ägarens webbsida?

  20. Robert Norling

    Undrar hur mycket skogsmark som fördärvas i Sverige av vindkraften.
    Vägar, kraftledningsgator och själva platsen det står på.

  21. Fredrik S

    foliehatt, Johan M, Simon #4,7,8

    Förutom att de inte är skattepliktiga, mek-bara, och snygga är de ju bakhjulsdrivna också så man kan ha lite roligt på grusvägar och i lite snö etc också.

    Funderar på att skaffa någon variant eller en Chevrolet Caprice woody wagon.

  22. Robert Norling

    17# Johan Montelius
    “Nu står Naturskyddsföreningen på barrikaden och kämpar för mer vindkraft …. !”
    Tydligen många lokalavdelningar som börjar svänga om förträffligheten med skövlade naturområden.
    Har fått kommentarer från flera “gräsrötter” på lokal nivå som är emot utbyggnaden.
    Men på riksnivå framhålls bara positiva följder (fossilfritt) av vidare utbyggnad.
    Kan det bero på att Naturskyddsföreningen tydligen erhåller 30 000 kr för att “godkänna” varje verk?

  23. sibbe

    Under rubriken allt är relativt finns också Gretas resor med CO2- fria tåg.
    Kan kanske tillämpas i Sverige som har både kärnkraft och vattenkraft, men så snart hon åker över Öresundsbro ökar kolströmmen i tågets elförbrukning till 100 %
    För att sjunka i Tyskland till 75 %, men enbart för att tågbolaget räknad till sig den ganska obetydliga delen av alstringen av el genom vattenkraftverk och de kvarvarande kärnkraftverk.
    Största delen av tyska tågens el kommer nu från det nya kolkraftverket Datteln, till glädje för Fortum (och undertecknad som har några aktier i F.) Så, bästa Greta, bäst att lära sig rida, eller åker i vagn efter hästar.. Och i roddbåt över Öresund…

  24. Fredrik S

    Simon, Johan M, Robert Norling

    Ja, det är otroligt märkligt när man börjar fundera på det.

    Men det kanske faller sig naturligt i ett land där en intresseorganisation behandlas som myndighet och förmodligen större delen av söderreportrarna är medlemmar och där finns väl inga planer på snurror ännu?

    Fast i botten är det väl samma visa med pengar och uppmärksamhet verkar det ju som. Det gäller ju för dem att hänga på trenden.

  25. Fredrik S

    sibbe #23

    Jo, visst är det så. Och att man nästan aldrig får läsa om det i msm här hemma är ju ytterst anmärkningsvärt.

  26. Thorleif

    Jag trodde huvuddelen av vindkraften idag ägs av de stora energibolagen varav till stor del utländska av skiftande typ?

    Pensionsbolagen är väl inte ägare av sådan vindkraft att de tar styrelseplatser (dvs aktiva ägare)?

    Finns det någon officiell redovisning av vindkraftens struktur och lönsamhet idag? Tips?

    Internprissättningsproblem är alltid försvårande i analyser och särskilt när företag och myndigheter/offentliga bolag alltmer döljer information. Frågan är dock komplicerad och Skatteverket har särskilt intresse för denna typ av mygel. Inte minst om kommunala energi-ägarbolag bara har minoritetsintressen (dvs utan koncernbidragsrätt). För att inte tala om skattebetalarnas rättigheter där dessa riskerar att blåsas i båda ändar (certifikakat + överpriser som även döljer nedskrivningsbehov (långsiktiga förluster). Då särskilda skattesubventioner ligger med i potten torde misstänkt prismanipulation (t.ex genom att hålla delägda vindkraftverk under armarna och samtidigt minska bolagsskatten) rendera brottsmisstanke. S.k dåliga affärer är dock inte ett brott i sig. Motiven får leda misstankarna. Exemplet NUON visar att psykologin (någon annans pengar men mitt ansvar) ofta innebär att man kastar pärlor efter svin då man ofta “hoppas det löser sig” (dålig ägarstyrning). Ingen vill nämligen stå vid skampålen och här tycks det vara samma folk som leder migrationsvansinnet.

    Förr i tiden tillämpades LVP, lägsta värdets princip medan det i dag handlar om marknadsvärde-värdering, dvs en kortare värderingshorisont. Alltså större tryck idag att marknadsanpassa bokförda värden till överlåtelsepriserna (om de är lägre). Har någon här statistik? Från investeringssynpunkt (och nedskrivningsbehov) är marknadens bedömning över tiden beträffande levererad effekt av investerad av stort intresse för revisorer t.ex. Når man kalkylerade leveranseffekter och förväntad prisbild/marginal? Om båda delarna ger negativa resultat ökar pressen på ledningarna. Lägg till ev löpande rörelseförluster! Och på sikt upphörande subventioner.

    Det har ju länge rådit Klondike-stämningar i branschen efter skattebetalarnas och miljögruppernas frikostigheter. Som alltid ska vi tillbaka till jorden igen. Blir spännande att se vad som kommer upp i tön🎉🚿

    Om det stämmer att det kommer att ta 10 år innan vi löser distributions-flaskhalsarna mellan elområdena lär riskerna öka. Inte minst sett mot fortsatta investeringsplaner för vindkraft i norr.

    Eller kommer elefterfrågan (kärnkraftsnedläggning?) och därmed högre priser allmänt att “rädda” situationen? Är det så en miljöpartist och beroende sosse tänker? Hellre elavbrott och prisspikar än att erkänna pågående fiasko? Ja ni här på KU är bättre insatta än jag. Men jag har en oroande känsla……..

  27. #19 Thorleif

    ledsen, här kommer den

    https://2019.tekniskaverken.se/

  28. Thorleif

    27

    Topp Johan!

  29. “Finns det någon officiell redovisning av vindkraftens struktur och lönsamhet idag? ”

    Hittade denna som listar projekt from 2017. Det är en salig blandning men de större projekten är ju inga småspelare direkt utan stora internationella företag.

    https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2020/02/Ny-vindkraft-2017-2022-2020-02-03.pdf

  30. Evert Andersson

    #9 Sigge
    Är det en tröst att pensionsfonderna är ägare till vidkraftbolag som är konkursfärdiga? De ska väl använda våra pengar så att pensionerna blir så bar som möjligt.

    Här i trakten planerar Stena Renewables att bygga ett gäng jättesnurror. AMF är med och satsar. Bu

  31. Evert A.

    Politikerna trycker på allt vad de kan för att fonderna skall använda våra pensionspengar till sina agendor. Istället för att fonderna skall förvalta och förränta våra pengar vinstmaximerande. Det här började redan under Alliansens tid när man enbart skulle göra “etiska” och “miljömäsiga” investeringar.

    https://klimatupplysningen.se/?s=pensionspengar

  32. Evert Andersson

    #1 Johan Montelius

    Ett exempel på det du beskriver är precis så det går till. Ett bolag jag tittade på i våra trakter hade glädjekalkyler framtagna med hjälp av de gängse konsulterna i branschen. Kommunalrådet sa i tidningsintervju inför beslutet att vi som skrev debattartiklar och kontaktade politikerna hade fel. Redan första året skulle det bli ett par miljoner i vinst till vård, skola och omsorg. Efter ett år fick man göra den abrovink du beskriver. 1) Man fick skriva ner kapitalet något tiotal miljoner på årsgamla verk till en nivå som skulle något sånär kunna leva på marknadspriset på el. 2) Sedan tecknades ett fastprisavtal med kommunens olika fastigheter som låg lite grann över antagen marknadsprisutveckling. De tycks klara sig så än så länge. Men som sagt notan går på skattebetalarna. För övrigt var beslutsunderlaget till kommunfullmäktige kriminellt om det inte varit kommunala affärer. Så vinklat var det det.
    Vill inte ge namn och exakta siffror. Vill bara bekräfta Johans iakttagelser.

  33. Thorleif

    Ett snabbt öga genom Tekniska verken’s ÅR visar att en investerare (skattebetalare) saknar det mesta ifråga om info om vad som pågår klätt i siffror. Nyinvesteringar på 1,4 MdrSek 2019 och inte ens en vederhäftig notapparat, än mindre beskrivning i förvaltningsberättelsen.

    Antagligen har man ett vinddotterbolag där man samlar aktier i delägda minoritets-vindbolag. Vad som sker var och hur mycket blåser som borta med vinden. Ynkligt. Hade detta varit ett marknadsbolag……..men var är respekten för samhällsmedborgarna som betalar? Bokförda aktievärden totalt 70 MSek (varav 55 i dottern). Investeringar?

    13 snurror ska tydligen vara i drift på 2 berg efter färdigställande 2019 eller i samband med denna ÅR-rapport. 180GWh per år ska produceras. 2023 ska enligt målen vindkraften stå för det tredje benet och producera 1/3-del av koncernens totalproduktion (inkomstmässigt!?) av idag vattenkraft och kraftvärme. Jag letar förgäves efter leveransvolymer i dokumenten men inte ett ord om vad man säljer i Watt (omsättning per produktslag saknas)! Grovt överslagsmässigt ska vindkraften 2023 inbringa upp till 1,7 MdrSek brutto😱. Då kan ni räkna själva.

    Om alla kommuner tänker så här, dvs bara pratar om CO2 frihet är det inte svårt att förstå att intresset bland kommuner att mekaniskt satsa på vindkraft för att regeringen har önskemål och visioner. Än ekonomin då? Har nog aldrig sett en sämre årsredovisning sett till ingående storleksvärden.

  34. Thorleif

    Johan M

    Tack för din fina sammanställning av nya o påg projekt.

    När det gäller Tekn verken verkar det som installerad effekt (kapacitet) totalt uppgår till 180GW(h) (din förteckning)?
    Enligt ÅR säger man faktiskt 180GWh som utleverans per år. Frågan är dock om inte den siffran avser när hela Sunne-projektet är klart (2023?). Alltså betydligt fler snurror än nuvarande 13 st. Plus naturligtvis via övriga vind-intressebolag hur de nu ingår i planen utöver Bixia’s engagemang.

  35. Lars Kamél

    Investerare borde väl ändå begripa riskerna med en verksamhet som är helt beroende av subventioner från staten, oavsett vad dessa subventioner kallas?

  36. Thorleif

    Rättelse ovan

    ÅR Tekn verken hade faktiskt en enkel not (3) med olika produktslag (nettoomsättning per verksamhetsgren).

  37. Thorleif

    Tekn verken

    Bixia (Gryningsvind AB) är som sagt projektör och driftbolag. Tekn verken äger 20% av kapitalet o rösterna. Bolaget bokfört till 5 MSek och bidrog 2019 med en vinstandel på ca 1MSek.

    Tekn verken har under året lämnat aktieägartillskott med 25 MSek totalt inom koncernen men svårt att säga hur de bokförts internt.

    Var snurrorna är bokförda och med hur mycket är inte uppenbart. I egen koncernbok helt eller delvis?

  38. Sigge

    Evert Andersson #30

    Pensionsbolagen sprider sina risker och satsar pengar på olika saker. I vissa branscher startar pensionsbolagen egna bolag istället för att köpa aktier i bolag som verkar i den branschen. I fastighetsbranschen har det länge funnits företag som är helägda av pensionsfonder. De senaste åren har flera vindkraftsparker byggts där pensionsfonder blir långsiktiga ägare. Pensionsfonder som äger vindkraftsparker undviker nog att köpa aktier i energibolag som äger stor andel vindkraft.

  39. #13 Håkan Bergman

    Jag plockade ner siffror för de olika elområdena jan-aug och visst är det skillnad. T.o.m augusti har vindkraften producerat 18 TWh (gissa om det kommer bli ett rekordår!)

    Medelvärdet var 141 kr/MWh men man vill nog gärna ha en snurra i Skåne (om man nu skall ha en)

    SE1 (övre Norrland) 126 kr/Mwh
    SE2 (nedre Norrland) 122 kr/MWh
    SE3 (Svealand och övre Götaland) 154 kr/MWh
    SE4 (nedre Götaland) 174 kr/MWh

    Man hoppas Enercon (850 MW i SE1) har räknat rätt och att de får igång parken innan utgången av 2021 så att inte elcerten brinner inne.

    https://www.enercon.de/en/news/news-detail/cc_news/show/News/enercon-to-implement-onshore-project-markbygden-phase-ii/

  40. Evert Andersson

    #38 Sigge

    Det är en from förhoppning, men AMF är ingen liten delägare i Stenas R:s vindkraft.

  41. sibbe

    38 ?????????????

    De senaste åren har flera vindkraftsparker byggts där pensionsfonder blir långsiktiga ägare. Pensionsfonder som äger vindkraftsparker undviker nog att köpa aktier i energibolag som äger stor andel vindkraft. ???????????

  42. Håkan Bergman

    Efter paketerade subprimelån har jag inte så höga tankar om finansmarknaden, en dålig investering är inte riskspridning. Sprider ut riskerna gör man genom att investera i olika branscher och titta på hur dom ligger i konjukturcykeln. Tack och lov så har dom flesta pensionsfonder ett stort ägande i läkemedelsindustrin som nu får jättebelopp av regeringar för att utveckla vaccin för covid, man tackar.

  43. Hittade ett noterat företag, Slitevind, där man får lite mer insyn i hur året har varit. Från halvårsrapporten:

    “Vi har ca 50% av vår elproduktion för 2020 säkrad till ca 34 öre men betalningen för den del som sålts till spot hamnar i prisområde SE3, där Slitevind har ca 70% av vår produktion, på motsvarande ca 11 öre. ”

    “Av produktionen för 2020är ca 150 GWh (ca50%) av elen prissäkrad motsvarande 34 öre och 150 GWh av elcertifikaten till motsvarande ca 6 öre.”

    https://slitevind.se/wp-content/uploads/Del%C3%A5rsrapport-Slitevind-AB-2020-06-30.pdf

  44. Peter Hallberg

    Relaterat: Man har sedan tidigt sjuttiotal arbetat för havsörnens överlevnad i Sverige (Projekt Havsörn). Det är därför mycket nedslående att få ta del av rapporter som den genom P4 Gotland, 5 sept i år, “De flesta havsörnar har dödats av vindkraftverk…” Hur ser det ut på andra platser i Sverige och mycket insektsdöd har kraftverken orsakat? https://sverigesradio.se/artikel/7547450

  45. Daniel Wiklund

    Nu är koldioxidjägarna Extinction Rebellion i farten igen. Dom har hindrat stora tidningar i England att distribueras. Tur för ägarna till vindkraften att Extinction R är positivt inställda till vindkraft. Annars hade dom nog sett till att riva dom.

  46. Arise fösta havlåret:

    “Den genomsnittliga intäkten för Egen vindkraftdrift uppgick till 262(441) SEK/MWh, fördelat på el 206(342) SEK/MWh och elcertifikat, inklusive ursprungsgarantier, 56(99) SEK/MWh. ”

    https://www.arise.se/sv/report/delarsrapport-1-januari-30-juni-2020

  47. Niklas

    Nästan alla nya och större vindprojekt har PPA. Man har redan förutbestämt pris så det går helt fint att investera.
    https://blogs.sweco.se/ppa-avtal/
    Finns inga incitament att inte producera fullt när det blåser. Priset för övriga går ner. Vattenkraften drar ner produktionen. Kärnkraften är dock inte lika snabb så den fortsätter oavbrutet och sänker priset för sig själv.

  48. Stefan Eriksson

    #22 Robert Norling
    Att SNF erhåller en gratifikation om 30 000 Skr för sitt “medlöperi” i klimatkyrkan är inget annat än korruption på en nivå som flertalet borde känna till.

    SNF erhåller väl tilltagna verksamhetsbidrag ur statskassan och kan inte anses vara annat än en fullfjädrad “NGO” i tjänst hos vindkraftslobbyn.

    Vore mer än intressant att kunna bevisa denna företeelse (om mutor) vid vindkraftsetableringar.

    Kunde vara ett bra “slagträ” i debatten.

  49. Jaa tänk om koldioxid innehöll syre då skulle den vara lika viktig som syre….. nu är ju koldioxid mest ett problem så det bästa är väl om vi minskar den till ett mininum i atmosfären….. inte dumt vad? eller?

  50. SatSapiente

    Björn ST W #49

    Jag tar ditt inlägg som ett skämt.
    Om vi minskar CO2 till ett minimum så dör all växtlighet vilket innebär att människor och djur svälter ihjäl.

    Ja, CO2 innehåller syre, men kräver minst lika mycket energi som frigjordes vid bildandet av CO2 för att “frigöra” syret. I naturen sker det genom fotosyntesen som kommer att försvinna om växtligheten dör ut. Där har vi en riktig “tipping-point”.

  51. Sigge

    Sibbe #41

    Jag utgår ifrån att pensionsfonder som har egna vindkraftsbolag inte köper aktier i andra energibolag som har mycket vindkraft. Pensionsfonder som har egna fastighetsbolag brukar inte ha aktier andra fastighetsbolag.

  52. #47 Niklas

    Visst har de avtal på längre tid men de som står som köpare är inte helt befriade från konsten att göra ett överslag på vad priset borde ligga på. Dessa avtal kommer naturligtvis att ligga på en lägre nivå när de förnyas … om, det nu inte är en kommun som vill rädda sitt eget vindkraftbolag.

    Mycket riktigt finns det inget incitament att dra ner på produktionen, inte ens om priset blir negativt då man alltid kan plocka hem några elcertifikat. Vattenkraften är naturligtvis inte dummare än att de drar ner på produktion … om, de inte tvingas att producera pga vattendomar. Kärnkraften har små incitament att dra ner på produktionen då besparingen i form av bränsle är relativt liten. Så därav har vi den situation vi har och vindkraften kommer få det allt svårare att få bra betalt för sin produktion.

  53. Thorleif

    Peter Hallberg

    Vet du om havsörnen rör sig långt längs våra kuster mellan säsongerna? Anledningen till min fråga bygger på att årets sommar i Sthlms ytterskärgård (södra) uppvisar en ovanligt låg förekomst av synlig örn! Tidigare år (sedan 2015 t.ex) har jag sett en eller flera vid varje tillfälle ute till havs . Är ute regelbundet mer eller mindre men iakttagelserna inte vetenskapliga på något sätt. Kan vara så att fisk-och fågeltillgång minskat?

  54. Från delårsrapporten från Eolus Vind hittar vi en prognos för utvecklingen av certifikatpriserna.

    Det är dessa certifikat som enligt Pöyry prognos skulle ligga på dryga 200 kr.

    “Per den 31 maj 2020 har prissäkring gjorts avseende

    265 000 elcertifikat för leverans i mars 2021 till snittpriset 26 kronor per elcertifikat,

    250 000 elcertifikat för leverans i mars 2022 till snittpriset 19kronor per elcertifikat

    och 79 000elcertifikatför leverans i mars 2023till snittpriset 14kronor per elcertifikat.

    För 41000 elcertifikat med leverans senare än mars 2023 har prissäkring med snittpriset 11kronor per elcertifikat gjorts.”

  55. #47 Niklas

    Enligt Sweco så är det alltså 2020 ca 5 TWh som är upphandlat i PPA:er . Svensk vindkraftproduktion var 2019 20 TWh och i år kommer vi kanske landa på 27 TWh … nästa år 35?

    “…det går helt fint att investera.”

    Hmm, kanske med andras pengar?

  56. Karl Eider

    #53

    En gammal artikel från Uppsala nya tidning om att Vattenfall av länstyrelsen nekades att sätta upp 15 i nya vindsnurror i Forsmark, för att man ville värna om Havsörnen.

    https://unt.se/startsidan/havsornen-stoppar-vindkraftverk-1662696.aspx

    Märklig kommentar från Vattenfall om utslaget:

    “Men Vattenfall menar å sin sida att om några örnar kolliderade med vindkraftverken skulle dessa kunna ersättas med nya havsörnar från närområdet.”

  57. Henrik

    #55 Har är lite input på vindkraftsekonomin https://www.instagram.com/p/CEd5L3PJSo5/?igshid=ml10v3ff01lv

  58. Thorleif

    Karl Eider

    Var är alla protesterande miljöaktivister när det gäller vindkrafts-utbyggnader? Är det ombytta roller där förnuftiga konservativa står för protesterna? Förutom lokalbefolkning då.

  59. Thorleif

    Johan Montelius

    Skrivfel! Vindkraft tom aug ca 18Twh (inte GWh).
    16% av totalleveransen (aug 11%).

    Betr Tekniska verken förekommer oprecica uppgifter om deras satsning. T.ex vet man inte deras ägarandelar och vad beräknade leveransvolymer baseras på. Hur många verk motsvarar 180 GWh/år och när når man dit? Och är det då 100% egna intäkter de skriver om? I media förekommer olika uppgifter!
    De 13 verk som nu är igång beräknas ge knappt 14 GWh (!) enligt deras hemsida. 4,1 MWs effekt per verk (55MW totalt).
    Investering 600 MSek.

    Man har redan sedan flera år bl.a delägarskap i ett 10-tal verk. Inga särredovisade intäkter finns enligt ÅR. Däremot ca 1 MSek under intressebolags-not. Man ska som sagt nå vind-intäkter kring drygt 1,5 MdrSek om 4 år (baserat på 2019 års elpriser etc.) enligt 3-bens modellen………..!

    Av din investeringslista framgår att ett 40-tal investeringar sker i elområde 1+2 (runt hälften).

    Världens största fondbolag Blackrock inkl ett antal andra finansbolag står för minst 10% av listans investeringar om totalt 90 MdrSek. Dessa erbjuder då t.ex pensionsbolag att teckna emitterade aktier (i globala och regionala bolag). Ska bli intressant att se hur stora poster enskilda p-bolag från Sverige tecknar/äger. Det är synd att regeringen ska tvinga på “oss” en styrning av placeringarna (Paris-avtalets konsekvenser etc) istället för att rena avkastningskrav ska gälla.

  60. Thorleif

    Räknat på ett lite högre genomsnittspris kommande år så skulle 500Sek/MWh ge (180.000 x 500) = 90 MSek i årsbruttointäkter. Kanske ett “normalår” istället har ett pris kring kronan dvs det dubbla? Det återstår således en del upp till 1,5 Mdr Sek (3 ekonomiska ben). Inte att förglömma tillkommer sedvanligt prispålägg + avkastningskrav vid försäljning till egna slutkunder utanför Nordpool etc.

    Bolagets hemsida redovisar att de 13 snurrorna ska ge knappt 14 GWh. Kan vara räknat efter igångsättning från i midsomras, dvs 6 månaders intäkter 2020. Säg 350 x 14.000 = 4,9 MSek eller en bruttoavkastning i årstakt på 1,7% (10/600). Fast det står faktiskt årsproduktion 13,8 GWh! Avkastning halverad.
    Jag antar att driftkostnaderna är låga inom vindkraft. Finns någon tumregel vad gäller nettomarginaler (exkl certifikat)? Dubblerar vi elpriset ovan är payoff-tiden exkl ränta och rörliga o fasta drift/uhålls-kostnader 30 år (60 år) .

    https://www.tekniskaverken.se/om-oss/verksamheten/vindkraft/vindkraftsprojekt/

    En snurras ekonomiska livslängd? Såvitt jag förstår ligger idag effektuttagen genomsnttligt runt 30%. Dessa 13 verk har en märkeffekt på hyggliga 4,1 MW. Snurrorna går ju dygnet runt men hur kalkylerna brukar se ut kanske någon annan kan fylla i med! Elpris, vindhastigheter dygn/säsong med effektkurva samt stillestånd. Det är f.ö stora skillnader i produktionsvärden mellan dessa och något äldre bestånd.

    Kanske har jag fattat fel men jag har f.ö aldrig analyserat vindkraft tidigare. Är produktionen tänkt till 180 GWh när allt är utbyggt 2023? Hur många snurror i egen regi +delägda? Jag tycker det saknas info!

  61. #57 Henrik

    Tack, det där är en cirkus. Hade ett företag verkligen bara fått el de dagar de blåser så hade naturligtvis ingen skrivit upp sig.

    Att en stor del av den utbyggnad vi sett berott på skatteregler är nog helt klart. Att sätta sig in i hur dessa nu ser ut efter att ha ändrats vartannat år är dock inte lätt. Det var nog så att företag och kommuner kunde undvika att betala energiskatt när de ägde ett eget vindkraftverk. Att kommuner gjorde investeringar för att undvika statlig skatt är ju lite cirkus av den högre skolan 🙂

  62. #59 Thorleif

    “Skrivfel! Vindkraft tom aug ca 18Twh (inte GWh).”

    Tack, jag gick in och redigerade.

  63. #59 Thorleif

    När statliga verk investerad i kraftverk i Holland så vet man vart åt det barkar och man kanske skall dra samma slutsats när en kommun i Östergötland investerar i vindkraft i Norrland.

    Att privata bolag ger sig in och spekulerar om framtida energipriser har jag ingenting emot, tvärt om hoppas jag att de gör det. När ett kommunalt bolag gör det samma finns inte riktigt samma kontroll – kommunens innevånare är en trygg skara när det gäller att göra en nyemission.

  64. Sigge

    Thorleif #59 #60

    Vad får du 1,5 mdr ifrån?

  65. Evert Andersson

    Det elbolag vi alla äger – Vattenfall – är rätt hemliga med hur lönsamheten är för den delen av verksamheten. Klarar inte att hitta det i redovisningen som är offentlig. Men att de ligger långt under bolaget avkastningsmål verkar helt klart. Har du Johan försökt. Du är en hejare på att gräva fram data.

    De kommunala uppläggen med långtidsavtal med överpris är väl en svensk variant av feed in tariffer. Det har branschen suktat efter. Certifikatsystemet var ju tänkt som mer marknadsliknande. Men när det börjat gå tungt har lobbyister som Charlotte Unger Larson i landsomfattande debattartiklar ropat efter höjd ambitionsnivå. Lika med att höja kvotpliktskurvan. Sedan på avgrundens rand ropar kommunala och privata vindkraftsbolag på att staten ska ‘ta sitt ansvar’ när certen försvinner efter femton år och verkens kapacitetsfaktor sjunkit rejält.

  66. #65 Evert Andersson

    Jag har försökt hitta siffror för hur Lillgrund, vindparken i Öresund utanför Malmö. Parken byggdes 2007 och vi skeppade då in 213 miljoner i stöd från Energimyndigheten.

    Om man räknar med en produktion på 300 GWh om året och en certifikatpris på i medel 300 kr/MWh så har vi sedan dess sponsrat med …. en miljard! (när man gör dessa överslag så tänker man alltid – nej nu blev det en nolla för mycket , dessvärre så har jag nog otroligt nog räknat rätt)

    Man skulle med tanke på det stödet, och det faktum att vi faktiskt äger Vattenfall, att det skulle vara lätt att få fram siffror för hur ekonomin ser ut men det är dessvärre svårt.

    Om det inte finns en visselblåsare inom Vattenfall så lär vi aldrig få se kalkylen 🙂

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Lillgrunds_vindkraftpark

  67. Lasse

    Älvsborgsvind vinstvarnar:
    Vindkraftsbolaget Älvsborgsvind redovisar minskande omsättning under andra kvartalet jämfört med samma period året innan. Bolaget rapporterar en rörelseförlust mot föregående periods vinst.

    Skyller på covind?

  68. Thorleif

    Sigge

    “Vad får du 1,5 mdr ifrån?”

    En berättigad fråga Sigge!

    Ett medvetet provocerande antagande av mig som jag iofs borde ha förklarat bättre.

    Så här har jag resonerat. I Linköpings Kommun har man antagit en Hållbarhetsplan där det under Ekologisk hållbarhet/Vindkraft angetts följande mål: (se Årsredovisning)

    “Tekniska verken har som mål att till 2023 ha 3 likvärdiga elproduktionsben – vattenkraft, kraftvärme och vindkraft” Man ska gå mot CO2 neutralitet.

    Likvärdig produktion tolkar jag bokstavligt. Jag har då tittat närmare i ÅR under noten 3 där verksamhetsgrenarna redovisas. Runt 4,5 MdrSek kommer från elhandel och kraftvärme. Elhandeln innefattar köp av el även från externa källor, dvs ej egen kraft. Sannolikt ingår även i denna post förutom vattenkraft el från delägda vindkraftverk (där man inte redovisar ägarandel https://www.tekniskaverken.se/om-oss/anlaggningar/vindkraftverk/). Säkra uppgifter om intäkter från denna befintliga vindkraft (14 verk) saknas. Dessa 14 har enl hemsidan en årsproduktion på drygt 80 GWh (halva märkeffekten jmf med de nya 13).

    Lindköpings Kommuns “likvärdiga mål” om 3 år handlar sannolikt mest om utbytbar el, inte merförsäljning. Ytterligare 11 st är projekterade att byggstartas 2021 vilket då möjliggör nästan lika många GWh. 26 verk kring Avesta är bara på ansökningsstadiet. Säg att man når 180 + 150 = 330 GWh 2023.

    Befintlig omsättning på 2 ben idag ca 4,5 Mdr. Vad krävs för ett likvärdigt 3e ben? Vattenkraften genererar enligt uppgift 194 GWh (senaste året). Vad ett normalår innebär hittade jag inte. När det blåser kan man mao spara på vattnet när man har minst lika mycket i vindkraft men ett 3e ben torde väl även handla om att sälja mer. Så de 1,5 Mdr var ett sätt att fritt tolka tillförd ny ekonomisk kraft (vilket tycks vara fel analys) och inte bara se den mest som utbytbar vilket Linköping främst gör iom fas 1 Sunne.

    Kommunen investerar i vindkraften främst för att inom befintlig kundstock lägga ner kolkraften (men elda trä istället) samt öka flexibiliteten mht vattentillgång och kanske ta höjd för nedläggningen av kärnkraften (högre priser ger ökad konkurrensfördel) får bli min tolkning.

    De 1,5 miljarderna var alltså mer en fantasispekulation kring önskan att öka försäljningen. Skulle det i landet som helhet blåsa när våra vattenmagasin är välfyllda inser vi hur nytt utbud kan påverka priserna. Kommunen borde redovisa både investeringskalkyler och efterkalkyler. De är ju en offentlig myndighet.

  69. Thorleif

    Rättelse o 60

    Nu har jag lokaliserat felkällan ang produktionsuppgiften för de 13 nya vindkraftverken i Sunne.

    På deras hemsida presenteras på min dator ivf årsproduktionen (13,8 GWh) som en total uppgift för samtliga verk. I själva verket har text bortfallit eller dyl. som anger samma siffra men per vindkraftverk. 😵. Så det kan bli.

    https://www.tekniskaverken.se/om-oss/verksamheten/vindkraft/vindkraftsprojekt/

    Glöm mao bort mitt resonemang om oklara prod.uppgifter om de 13 nya verken.

  70. Thorleif

    kalkylrättelse pga felaktiga prod.värden

    180.000×350 = 63 MSek (63/600) = bruttoavkastning på 10% istället för 1,7%.😓

    Enligt not 3 drog posten Flödande energi in 76 MSek 2019. Jag antar att den avser kommunens egen vattenkraft på 194 GWh 2019.

    De tre benen är då:
    Vattenkraft utfall 76 MSek
    Egen vindkraft 63 ovan
    Bränslebaserad energi utfall 1.753 (kraftvärme?)

    Totala intäkter var 2019 5.362 varav Elhandel (majoritetsägda Bixia) och nät uppgick till 2,9 MdrSek. Andra poster är biogas och avfallsförbränning av trä.

    Täckningsbidraget ser ut att ligga en bit över 50%. God soliditet och totalavkastning på f.n 7%. Man säger att man har landets lägsta elpriser! Informationspresentatationen kunde dock ha varit lite bättre. Men det är ett problem överlag numera.

  71. Evert Andersson

    #66 Johan Montelius

    Känner igen den där magkänslan. Att det här är så galet så man tänker detta kan väl inte vara sant och om folk visste skulle det väl blir revolution.

    Jag tänker på att fossil energi behöver minska med cirka hälften för Parisavtalets mål. Energimängden motsvara en ny reaktor varannan dag från idag till 2050. Såg uppgiften på den här bloggen. Räknade efter bästa förmåga några gånger och fann det otroligt nog sant! Alla jag sagt detta till häpnar och utbrister att så kan det väl inte vara. Det kan det. Men kommer ju inte att ske.

    Det andra som vi skrev om elbilsartikeln. 15000 skattekronor för varje ton sparad koldioxid. Är det möjligt???? I alla fall om indata från tillverkare är korrekt.

    Folket borde vara urförbannade. Men verkar inte bry sig.

  72. Peter Hallberg

    #53 Thorleif
    De individer som du ser rör sig antagligen i utkanten av sitt revir. De behöver träd med kraftigt grenverk för sina bobyggen, vanligtvis äldre tallar. Boet kan med åren bli mycket stort. Hur det specifikt ser ut med bestånden Stockholms södra ytterskärgård vet jag inte. Finns det vindkraftsparker där? PCB som förbjöds på sjuttiotalet finns kvar på grund av sin långa nedbrytningstid. Tillgång på föda, fisk och sjöfågel, kan ha minskat lokalt i södra ytterskärgården. Vindkraftens dödande adderas till problem med miljögifter och tillgång på föda i Östersjön.

  73. Thorleif

    Evert

    Jag har alltid sagt att den nya ekonomins lägre politiska inkomstskatter kräver istället andra och där är vänstern de som ständigt skapar nya dåliga utgifter och sparar in hos de som svaga är och när folket blir förbannade (de relativt svaga) så börjar man smyghöja. Och det är det vi ser förstås. När de svaga får det tillräckligt dåligt ökar skallen för skattehöjningar. Och idag ser vi inte längre om vårt eget kollektiva hus utan istället andra länders hus. Många karriärers plattform.

    Inte så lätt att politiskt våga höja inkomstskatterna idag. Däremot att hitta nya konsumtionsskatter funkar lättare.

  74. Thorleif

    Peter Hallberg

    Jag tror du missförstod mig. Revir ja, hur länge stannar örnen i sitt revir? Jag undrade om de flyttar längs kusten eller om de håller sig kring samma revir generellt?

    Inga vindkraftverk i sikte här! Det finns en del större tallbestånd strax innanför ytterskären i mina trakter. I yttre mellanskärgården med relativt få bostadsbyggnader etc. Däremot såg man dem ofta på jakt i de yttersta trädlösa områdena bland kobbar och skär utan båttrafik etc.

    Kan inte säga om tillgången på fisk mm gått ner från tidigare år med gott om örn. Men trenden pekar väl nedåt. Östersjölaxen finns knappt att få längre. T.

  75. Johan Montelius

    #72 Peter Hallberg

    “Finns det vindkraftsparker där?”

    Så klart det inte finns. Man kan väl inte bygga vindkraftverk där Söders alla klimatmedvetna journalister har sina sommarstugor 😉

    https://www.thewindpower.net/country_maps_en_17_sweden.php

  76. Thorleif #74,

    Enligt SVT Öst så är vindkraftverk den vanligaste orsaken till Örndöden på Gotland.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/vinkraften-vanligaste-orsaken-till-orndod-pa-gotland

  77. Thorleif

    Ingemar Nordin

    Jo jag såg inslaget. Undrade samtidigt om örnar byter revir ibland eller om de är “långliggare”.

  78. Sigge

    #68 Thorleif

    Det var en långsökt förklaring.

    Tekniska Verkens kraftvärmeverk producerar tillsammans närmare 300 GWh/år och vattenkraften ungefär 175 GWh/år. De har lite vindkraft idag som producerar några 10-tal GWh/år. Sammantaget knappt en halv TWh/år.

    De 50 nya vindkraftverken beräknas producera ungefär 0,65 TWh/år så att Tekniska Verken kommer mer än att fördubbla sin elproduktion.

  79. Peter Hallberg

    #77 Thorleif
    Så vitt jag vet är havsörnen, som du uttrycker det, “långliggare”. Som jag skrev; de bygger vidare på sina bon, år efter år. Förändringar i tillgång på föda kan få dem att flytta. Det var inte meningen att mitt inlägg skulle handla om ornitologi. (Jag är egentligen mer intresserad av botanik) Frågeställningen kan utvidgas och omformuleras till: Hur många djur, inkl. insekter, dödas/skadas av vindsnurror? (se mina inlägg nr 44 och 72)

  80. Thorleif

    Peter Hallberg

    Intresset från min sida handlar som sagt om min ovetenskapliga iakttagelse om att jag i år sett väldigt få havsörnar. Förr om åren såg jag minst en vid varje havsutflykt och dessa var dagligen och i olika närområden.

  81. Thorleif

    Sigge

    “Det var en långsökt förklaring.”

    Ja, och det hela beror egentligen på dålig information från TV.
    Utgångspunkten är deras uttalade om miljömålen med 3 likformiga elproduktionsben (ej värme), kraftvärme(el), vattenkraft och vindkraft och deras tydliga omställningsambition mot fossilfrihet.

    Har läst årsredovisningar sedan 70-talet och de hade bra kvalite fram till 90-talet då tendensen övergick till PR-blaska eller att uppfylla minimikraven enligt lagen. TV’s synnerligen undermålig för en totalt okunnig läsare.

    Det saknas helt enkelt en sammanställning av deras produktionsstruktur både i watt och matchande kronor. I mitt fall då för just el mht till omställningsmålen.

    T.ex saknas en lätttillgänglig uppgift om kraftvärmeverken som producerar (fossilfri) el, dvs ett av benen. Enligt din kommentar ovan bör den då ligga kring 300./.175 GWh ./. delägd vindkraft, dvs ca 100 GWh?

    TV investerade 2019 för 1,4 Mdr men ingen redovisning i ÅR!
    600 MSek till Sunne Vindkraft hittas på nätet. Sannolikt är en del av återstående belopp hänförbart till ombyggnad av värmeproduktion och biogas m.m mht till fossilfrihet men mycket dålig koncentrerad info.

    Tittar vi försäljningsmässigt i kronor står TV’s elproduktion för en relativt blygsam del av deras verksamhet. Värmeproduktion och elhandel är deras stora intäktskällor. Här brister det ännu mer i informationspresentationen. Vad är det för el man vidareförsäljer t.ex?

  82. Thorleif

    Sigge

    Ref ovan

    Sorry……du skrev faktiskt tydligt att elen från kraftvärmeverken uppgick till 300 GWh.

    Får skylla på min trötthet😓 och min nyvunna impulsivitet inte att förglömma.

    Tack!

  83. JP

    fPlus har också uppmärksammat vindkraftskarusellen och hur dess utbyggnad hotar elförsörjningen:
    https://www.fplus.se/elhojdarens-larm-sa-dopas-vindkraften-hotar-hela-elsystemet/a/kRWqRL

  84. Håkan Bergman

    Just nu levererar vinden i Tyskland, Danmark och Sverige under 2 GW, imponerande