Foto MIT. Bilden visar att transporten av rotorblad under byggande av vindkraft kräver goda vägar och mycket område vid sidan om vägen, detta nämns sällan av vindkraftsexploatörer.
Mark- och miljödomstolen i Växjö har nyligen avkunnat dom i ett vindkraftärende (mål nr M 4937-18). Det sätt som de gör det på har principiellt intresse.
Projektet: En exploatör vill bygga 12 vindkraftaggregat med en effekt på 3-6 MW och med placering på Vikbolandet öster om Norrköping. Projektet prövades först i Miljöprövningsdelegationen (Östergötlands län) 2018. Där fick man avslag, men beslutet överklagades av både exploatören Wind4shore AB och Norrköpings kommun till Mark- och miljödomstolen.
Många har yttrat sig till domstolen, såväl myndigheter som privatpersoner. Man har i de flesta fall uttryckt negativa åsikter om just detta projekt, som man ansåg hade negativ miljöpåverkan främst för boendemiljön och fågellivet. Myndigheterna pekade på inflygningsproblem av betydelse för flygsäkerheten vid Skavsta och Norrköpings flygplats och på analyser som inte var aktuella.
Exploatören säger att verken blir 200 m höga. Domstolen påpekar mycket riktigt att ur flygsäkerhetssynpunkt måste man lägga till markens höjd över havet där verken är tänkta att byggas. Gör man det når flera av verken 225-230 m ö. h. vilket överskrider lägsta flyghöjd!
Mark- och miljödomstolen har i sitt domslut skrivit:
”…Mark- och miljödomstolen gör i likhet med Miljöprövningsdelegationen bedömningen att den sökta lokaliseringen är belägen inom ett område med hög och tät havsörnspopulation och att det förekommer beaktansvärda sträck av flyttande fågel under vissa tider på året. Trots vad bolaget angett anser domstolen att det föreligger risker för negativ påverkan på fågellivet.” ”Hörneforsstudien kan inte isolerad tas till intäkt för att vindkraftparker inte utgör något hot mot flyttande fågel. ”
Återigen visar en miljödomstol att man tillmäter fågellivet, speciellt för havsörn, stor betydelse vid tillståndsprövning av vindkraft.
Av principiellt intresse är dessutom att domstolen inte anser att klimatlagen skall tillämpas vid prövning av ett enskilt fall enligt miljöbalken utan det skall ske enligt miljöbalken.
Man skriver:
”Ansökan i målet gäller tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Klaganden har anfört att tillstånd ska meddelas bl.a. mot bakgrund av klimatlagen (2017:729). Mark- och miljödomstolen konstaterar att klimatlagen…Det finns varken i klimatlagen eller i miljöbalken någon bestämmelse som innebär att klimatlagen ska tillämpas vid prövning i ett enskilt fall enligt miljöbalken. Vad klaganden anfört föranleder ingen annan bedömning.” Detta är verkligen principiellt intressant. Kom inte med klimatlagen, som argument! Man är inte nådig i sin slutbedömning, där man även kommenterar behovet av fossilfri el:
” Mot denna bakgrund gör domstolen bedömningen att den sökta lokaliseringen inte kan anses lämplig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken med hänsyn till risken för negativ påverkan på fågellivet och flygsäkerheten. Vad bolaget anfört om lämpligheten med…och behovet av fossilfri el kan inte väga upp dessa risker. En dålig lokalisering kan inte heller vägas upp med tekniska skyddsåtgärder vars effektivitet och konsekvenser inte är tillräckligt belagda. Överklagandet ska därför avslås.”
Det ska bli intressant att se om Miljööverdomstolen tar upp ärendet och vad de i så fall kommer till, för överklagande kommer säkert ännu en gång.
Stig H. Moberg
2020-03-02
Stig Moberg är civilingenjör i elektroteknik KTH 1963. Han har innehaft en rad chefspositioner i
kraftföretag och konsultbolag i Sverige och utomlands. Efter pensioneringen ägnar han sig åt
konsultverksamhet i eget bolag med inriktning på kraftsystemanalys och projektutveckling. Han är även en militärhistorisk författare och f.d. reservofficer.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Skärgården är värd ett bättre öde.
Vi får väl rösta om det, MP med 3 %, lär bli överkörda. Tyska landsbygden är tätbefolkad och trötta på dyr el?
https://notrickszone.com/2020/03/07/overwhelming-rejection-german-community-shoots-down-planned-wind-park-by-vote-of-269-11/
Just nu i P1 om Preems utbyggnad i Lysekil. Även här:https://www.svd.se/avveckla-preems-raffinaderi-i-lysekil
Miljön påverkas för vår bekvämlighet men det kanske skall ske punktvis och inte spridas över hela landet.
Har tittat lite granna på turerna kring Ripfjället där det plötsligen dök upp ett arrendeavtal som varit ganska okänt men som uppdaterats ett par gånger under resans gång. Då grundavtalet kom fram i ljuset äntligen visade det sig att det inte var korrekt undertecknat (ett par personen och inte hela KF)
I reklambladen för denna anläggning startade man med en tanke om 40 verk sedan blev det 30 och då sade man 6MW iaf sedan blev det, nu alltså, planer på 22 verk fortfarande 6MW…. produktionen föll då från 675GWh till 550GWh båda siffrorna årligen…. effekten 73% av tänkt medan produktionen 81% båda av first case. dvs med 8 verk mindre så skulle man bara tappa 125GWh på 8 6MW verk …. 30% verkningsgrad på dessa verk endast…. medan de som blir kvar har en verkningsgrad på 48%…. ganska bra men stämmer de siffror man redovisar eller är det förhoppningar snarare än en bra prognos…..
Samtidigt räknar man med att arrendet skall bli 6.5miljoiner/år grundat på ett elpris på 33öre/kWh och vad jag läste i arrendeavtalet var ägaren ansvarig för återställandet upp till 300.000sek/verk även ifall EU´s direktiv om kompeltt återställning skulle tillänpas…..
En servettkalkyl ger vid handen att el från wind kostar 3 gånger el från kärnkraft oaktat behoven av nätutbyggnad och kostnade för att bygga reservkraft…..
Och dennna miljövänliga el är så bra att vi 2019 skickade 20öre/kWh till bolagen som skickade sin el vidare till länder utanför Sverige…..
https://www.youtube.com/watch?v=JYHX-Ib3Q5Q&t=7s
De går igenom tre strategier.
Förflyttande ( El till el): batterier, pumpkraftverk, efterfrågeflexibilitet
Absorberande (El till bränsle och värme): Elpannor, el till gas, kraftvärme med värmelager
Kompletterande (Bränsle till el): Gaskraftverk, elektrobränslen
https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vagval-klimat/201909-iva-vagval-for-klimatet-delrapport4-i.pdf
Tyskarna är i alla fall smarta i att de har förberett sig för att kunna effektreglera med rysk gas. Genom att de dels behöver köra gasturbinerna bara en rätt måttlig andel av årets timmar och dels att gasen (med sina extra väteatomer) emmitterar klart mindre CO2 än den gamla kolkraften… så bör nog CO2-utsläppen kunna reduceras rätt bra.
Vi i Sverige borde fatta att en fortsatt vindkraftutbyggnad kan över tid även göra oss beroende av rysk gas.
Och att våra CO2-utsläpp därmed (till skillnad från Tyskland) kommer att öka markant.
Här ligger en rejäl svensk pedagogisk politisk uppgift.
Kanske borde vissa a våra politiska partier klart och tydligt deklarera:
Om en överutbyggnad av vindkraft kommer i framtiden leda till allvarliga effektproblem kommer vårt parti att söka lösa det med Rysk gas och gasturbiner. Målsättingen att bergränsa CO2-utläpp ska underordnas landets behov av el 24/365.
Den ryska gasen ska väl ersätta kärnkraften och då ökar utsläppen?
”Miljöpartiet är ett mycket allvarligt hot mot vårt samhälle och vårt välbefinnande.”
Det kan man verkligen säga. MP har, trots sin litenhet, helt tagit över regeringens politik på energi- och klimatområdet. Och C, L och V springer i deras ledband och bara applåderar. Därtill äger de statstelevisionen och radion. Här förekommer aldrig några invändningar mot MPs politik, endast uppmaningar att MP borde föra en ännu radikalare MP-politik, typ Greta. Och politiken framställs alltid som att ”alla skall vara med” och hur skall vi alla kunna bidra mer till att nå ”våra” klimatmål.
Om det inte hade varit ett så tydligt tecken på en icke-fungerande demokrati så hade man kunnat skratta åt eländet.
Jag känner till ett fall där ett bolag nu ansöker om en vindkraftpark i Kolmården som kräver transporter längs en liten allmän väg som är mycket krokig och backig. Jag anser att exploatören måste visa hur transporterna av de 75 m långa rotorbladen ska gå till och vilka intrång som behövs i detta känsliga landskap. Det behövs inte särskilt mycket kunskap om körspår och erforderliga svepytor (se bilden ovan) för att förstå att stora intrång behövs. Men Miljöprövningsdelegationen som i övrigt arbetar mycket ambitiöst med detta ärende verkar tvekande hur de ska hantera detta. Jag tvivlar på att bolaget ens förstår hur dyrbart det kommer att bli att bygga väg i denna kuperade terräng.