SĂ„ nu vet ni det ;-)

 

land2En droppe motströms … Hade velat skriva mer, men ovanstĂ„ende var redan över maxgrĂ€nsen

TillĂ€gg, 12 November: den ursprungliga lĂ€nken ovan anvĂ€nder HTTPS – och leder till en grupp inlĂ€ggskommentarer som Ă€r helt annorlunda Ă€n de man fĂ„r om man anvĂ€nder HTTP

Kommentarer

Kommentera lÀngst ner pÄ sidan.

  1. Ann LH

    TĂ€nk att fĂ„ lĂ€sa detta i en svensk tidning. Bra Peter – och Land, som godkĂ€nde det.

  2. Sten Kaijser

    Fantastiskt Peter!

    Och apropĂ„ nĂ„got helt annat sĂ„ börjar jag tycka att vi ska krĂ€va att klimatmötet i Paris uppskjutes i 5 Ă„r, helt enkelt för att vĂ€rlden idag har andra akuta problem att hantera – och dĂ„ har vi inte rĂ„d med mera klimatpolitik.

  3. GoranA

    Om detta Àr vi överens. Det fÄr bli den nya konsensuslinjen.

  4. Lasse

    #2
    Migrationen stÀller till det för MP.
    CO2 avtryck per capita ökar i vÀrlden om Afghaner flyttar till Sverige:
    0,42 till 5,52 ton per person. +1300%
    Detta innan vi tar fram energikostnaden för tÀltuppvÀrmning.
    http://www.globalis.se/Statistik/CO2-utslaepp-per-inv

    Lomborg har berÀknat hur lite Parismötet kan pÄverka framtida temperaturer:
    “All climate policies by the US, China, the EU and the rest of the world, implemented from the early 2000s to 2030 and sustained through the century will likely reduce global temperature rise about 0.17°C in 2100”
    NOAA har större pĂ„verkan mellan 2005 och 2015 😉

  5. Allan Forsling

    TÀnk om FN gjorde det dom borde göra.. sÀkra fred i vÀrlden, lindra hunger, rimlig sjukvÄrd, arbeta för utbildning Ät alla. Nu- ett slöseri, till ingen nytta. Men med en inkompetent generalsekreterare sÄ hÀnder det hÀr.

  6. Björn

    Bra och sakligt inlĂ€gg i debatten! Hur kan vetenskapen utvecklas utan saklig och synlig kritik? En hypotes Ă€r att vi inte kan pĂ„verka klimatutvecklingen. Är det dĂ„ försvarbart att kasta in vĂ€rlden i pĂ„hittade Ă„tgĂ€rder till enorma kostnader, som bara i förlĂ€ngningen leder till en allmĂ€n utvecklingsstagnation i brist pĂ„ kapital? Rationellt tĂ€nkande sĂ€ger oss att vi först mĂ„ste veta innan handling. Detta vetande saknas fullstĂ€ndigt i klimatdebatten.

  7. Verner

    Underbart, tack till Peter.
    Jag hoppas att detta Ă€r den första “snöbollen” och att den kommer att bli gigantiskt stor. Vem kan sĂ€ga emot detta?
    I varje fall inte med stöd av vetenskapliga fakta.
    Lite fakta frÄn SMHI :s klimatindikatorer.
    För havsnivÄökningar redovisar man att havsytan nivÄ i Sverige ökat med 20 cm sedan 1890?
    Naturligtvis har man tagit bort landhöjningen.
    Jag hĂ€rmed hjĂ€lp av gamla sjökort frĂ„n 1812 Ă„rs kunnat konstatera att havsytan i sankt Anna skĂ€rgĂ„rd lĂ„g ca 60 – 70 cm över dagens nivĂ„. Vi har alltsĂ„ 50 cm “kvar” för att nĂ„ upp till nivĂ„n 1812.

  8. Carbomontanus

    Iallverden, hva er dere for pyser…

    det der blir da bare mer og mer vanlig…..

  9. Carbomontanus

    Men altsĂ„ dere,…

    dere gjĂžr for mye feil ut av situasjonen og vet ikke Ă„ dra fordel av den.

    IgÄr var jeg en runde med epleplukker og bag og tok de siste villeplene rundt om i terrenget. Det er de nye sortene Jonas, Alexander, Jan Robert, og sÄ har jeg en til, liten og grÞnn som blir gul , lang- stilket, altsÄ mer en sylvestris, mens de andre er klart malus x- domesticus. SÄ bÞr man ha med ogsÄ litt Japansk ildkvede efterat de er blitt gule.

    Takket vÊre klimaet og CO2 som dere bestrider, sÄ har de hengt uskadd av frost nÄ helt halvveis ut i November.

    Min presumtivt hulde viv Heidrun P von Bremen kokte “gele” av dem, men den er ikke blitt stiv.

    SÄ hun foreslo iskrem og sÄ skal vi slÄ den saften eller preparatet oppÄ der.

    Og jeg skal hilse og si den har alle kvaliteter. Bitter mandel og nÞttesmak og alt sammen. Ingen over, ingen ved siden. Den der er uslÄelig.

    SÄ dere mÄ bare ikke spamme og trolle og vrÞvle om klimaet og bestride vitenskapen og klimaforskningen, for det er den jeg bruker. Og i og med CO2-AGW- effekten, Arrhenius Hansen og Gro Harlem Brundland og Pachauri- effekten , sÄ kan det her pÄ bjerget og inntil videre bare bli enda mere av sÄnt. HavnivÄet er ingen fare, vi bare trekker oss en meter eller sÄ hÞyere opp pÄ fjellet.

  10. Thomas P

    “Exempelvis har den globala medeltemperaturen legat still de senaste 18 Ă„ren och istĂ€ckena vid polerna och pĂ„ Grönland ligger över normal nivĂ„. ”

    Temperatur:
    http://woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1997/plot/uah/from:1997/plot/gistemp/from:1997/trend/plot/uah/from:1997/trend
    Inte ens med det strategiska valet sÄ han precis fÄr med 1998 Ärs El Nino stÀmmer det.

    Is Arktis:
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.arctic.png
    Grönland:
    http://www.arctic.noaa.gov/reportcard/images-essays/fig3.3-tedesco.jpg
    Ingendera över normal.

    Endast för Antarktis havsis fÄr Peter rÀtt, och det med minsta möjliga marginal:
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.antarctic.png

    Men alltid lurar det nÄgon.

  11. Allan Forsling

    #10 Thomas P

    SÄ du tycker att det verkliga lÀget stÀmmer med det som klimatalarmister- inte minst Al Gore- sade för mer Àn ett decennium sedan? Katastrofen har intrÀffat?

  12. Lasse

  13. Micke s

    Fantastiskt att ni plötsligt litar pÄ media.

  14. Ingemar Nordin

    StrÄlande artikel i Land Peter!

    Jag skulle tro att mÄnga av Lands lÀsare sÀtter kaffet i halsen inför de sanningar som du förmedlar. MÄnga har gÄtt pÄ propagandan utan att reflektera sÀrskilt mycket över det.

  15. Thomas P

    Allan #11 “SĂ„ du tycker att…”

    Jag kommenterade sanningshalten i Peter Stilbs insĂ€ndare, varken mer eller mindre. Försök inte med nĂ„got “titta en fĂ„gel” inlĂ€gg.

    Lasse #12 För temperaturen Àr man alltsÄ beroende av att körsbÀrsplocka precis rÀtt dataserie. För Arktis bÄde att vÀlja rÀtt mÄtt (utbredning inte area) och att man tittar just pÄ dagens datum 10 Är tillbaka och inte mer. För Grönland har du helt enkelt fel, som vi tidigare diskuterat hÀr visar graferna pÄ DMI:s sida inte massbalans. Jag Àr inte imponerad. FÄr se om Peter Stilbs sjÀlv kan komma med nÄgot bÀttre försvar.

  16. Peter F

    Ingemar Nordin #14
    De gör de inte alls. Jobbat pĂ„ LRF i mĂ„nga Ă„r. Det enda svar jag fĂ„tt pĂ„ “klimatförĂ€ndringar” Ă€r att sĂ€songen för odling kanske nu har förskjutits frĂ„n senare sĂ„dd till en senare skörd. Man anpassar sig nĂ€r det behövs. NĂ€sta Ă„r Ă€r det kanske tvĂ€rtom……………………Man lĂ€ser naturens nyckfullhet..

  17. Allan Forsling

    Thomas P

    Jo men Ă€r det inte detta vi försöker förhĂ„lla oss till- katastrofförutsĂ€gelserna. HĂ„ller du koll pĂ„ allt som Ă€r sagt dĂ€r? Jag i alla fall blir klart tveksam till personer som tvĂ€rsĂ€kert talar om att nu Ă€r det övertid- nu har det redan hĂ€nt— Al Gore igĂ„r–(sic) — Rockström idag. Nya personer samma katastrof, bara lite otursamt fördröjd. Hur lĂ€nge ska vi tro pĂ„ det?

  18. Ingemar Nordin

    Peter F #16,

    Kanske sĂ€tter inte alla kaffet i halsen. Jag har bara anekdotisk erfarenhet frĂ„n jordbrukare som jag kĂ€nner. De vet naturligtvis nĂ€r de sĂ„r och skördar. Och de vet att de fĂ„r fler rekordskördar över tid, men sĂ€mre betalt. Men nog Ă€r det ofta sĂ„ att mediabilden av en klimatkatastrof ofta stĂ„r mot erfarenheten, och att man dĂ„ lĂ€tt faller för mediabilden som den “officiella”. Vi har alla en inbyggd underdĂ„nighet inför myndigheterna.

    Har du stött pÄ en klart uttryckt skepticism mot klimathotet?

    DÀrför Àr det viktigt med artiklar som denna.

  19. Bim

    Kolla denna, Skriven av Dr Max. Bloggen Andas Lugnt.
    Han var en fena pÄ att rÀkna, dessutom rolig. GÀller lika bra i dag som dÄ.
    Nyttigt att tĂ€nka pĂ„ nĂ€r vĂ„r eminenta miljöminister Åsa reser till Paris för att underteckna Europas dödsdom, som jag ser det, ett landsförrĂ€deri.
    Jag hoppas inte Dr Max misstycker.
    Bim

    Dr Max 2009-11-03
    Grön saga med blÄ kant

    I dag, tisdag 3 november 2009, kan man i DN lÀsa en artikel undertecknad Fredrik Reinfeldt, statsminister. Tydligen en skiss av EU:s position i klimatfrÄgan inför mötet med president Barack Obama. Artikeln Àr det luddigaste och mest vÀrldsfrÀmmande dokument jag lÀst pÄ lÀnge.

    Att Reinfeldt polerar EU:s stĂ„ndpunkt till oigenkĂ€nnlighet Ă€r naturligt. Det Ă€r politikers natur. Möjligen har EU som han sĂ€ger ledarskapet i klimatfrĂ„gan. Åtminstone om man gĂ„r efter tjatet om global uppvĂ€rmning / klimatförĂ€ndring. Men i konkreta Ă„taganden, bah. Ministermötet berĂ€knade u-lĂ€ndernas behov av klimathjĂ€lp till 100 miljarder euro per Ă„r frĂ„n 2020. Unionens utlovade bidrag i kontanter blev noll och Ă€ven denna skenbara enighet uppnĂ„ddes bara genom att man begravde interna konflikter i en arbetsgrupp. (Är det inte underligt att alla kalkyler slutar pĂ„ sĂ„ runda tal: behov 100 miljarder, inte 97 eller 113, kris Ă„r 2020 eller 2050, inte 2018 eller 2057?)

    Men, citat: ”Vid toppmötet i slutet av förra veckan satte EU ett eget lĂ„ngsiktigt mĂ„l för utslĂ€ppsminskning, 80–95 procent till 2050.” Gjorde man? … det missade pressmeddelandet i sĂ„ fall.

    LÄt oss fundera pÄ innebörden av det mÄlet. SÀg 90 procent utslÀppsminskning (av den antropogena koldioxiden) till Är 2050. Det Àr 40 Är dit.

    Till dess ska alla bensin- och dieseldrivna bilar skrotas i hela EU, alla maskindrivna fartyg huggas upp, alla flygplan stÀllas pÄ marken (utom regeringsplanet). Elektriska tÄg fÄr vÀl gÄ i den mÄn de drivs med vindkraft eller kÀrnkraft.

    Alla Europas kolkraftverk, inklusive de 50 som byggs nu med förvÀntade livstider pÄ femtio Är, mÄste stÀngas. Alternativt införa koldioxidfiltrering/ lÄngtidslagring vilket inte bara Àr tekniskt svÄrt utan Àven ökar kolförbrukningen 30 procent.

    All cementtillverkning mÄste upphöra. Alla masugnar slÀckas. Ingen mer betong, inget jÀrn. I Europa, i alla fall. (Men man kanske kan köpa utifrÄn?)

    DÀrtill kommer en myriad minutiösa förbud, typ ingen gasol i husvagnar, fritidsbÄtar och sommarstugor. Inga motorgrÀsklippare. SjÀlvklart inga motorcyklar eller utombordsmotorer. Inga gastÀndare, förstÄs. Möjligen tÀndstickor fast de kommer att strida mot samhÀllets vÀrdegrund.

    Globala konsekvenser: Reinfeldt skriver om EU:s konkreta Ă„tgĂ€rder: ”30 procents utslĂ€ppsminskningar till Ă„r 2020 jĂ€mfört med 1990 Ă„rs utslĂ€pp förutsatt att en ny, global klimatöverenskommelse kommer till stĂ„nd – och förutsatt att andra gör jĂ€mförbara Ă„taganden.” […] ”EU har lagt sitt bud. Nu mĂ„ste andra följa.”

    Antag att vĂ€rlden följer EU:s dröm och reducerar koldioxidutslĂ€ppen till Ă„r 2020 med 30 procent och till Ă„r 2050 med 90 procent rĂ€knat pĂ„ 1990 Ă„rs vĂ€rden. År 2050 skulle det ge följande lĂ€ge:

    90 procents reduktion rÀknat pÄ 1990 Ärs utslÀpp 23 gigaton skulle ge 2,3 gigaton globalt som totalutslÀpp. Det Àr vad Japan (1,3), Tyskland (0,8) och Kazakstan (0,2) slÀpper ut nu. Totalt var det globala utslÀppet 32 gigaton rekordÄret 2008.

    FolkmĂ€ngden ökar: NĂ„gon gĂ„ng i februari-mars nĂ€sta Ă„r (2010) kommer jordens befolkning att nĂ„ 7 miljarder-strecket. År 2050 berĂ€knas antalet vara 9 miljarder. Inte nog med att utslĂ€ppen i EU:s fantasivĂ€rld dĂ„ ska vara reducerade till sju procent av dagens, de ska ocksĂ„ fördelas pĂ„ trettio procent fler mĂ€nniskor. Globalt skulle det bli 0,26 ton/person/Ă„r jĂ€mfört med dagens genomsnittsvĂ€rde 4,7 ton/person/Ă„r. Som förstĂ„s bara Ă€r teoretiskt, USA har idag 19 ton, Ryssland 11, Tysklands 10 och Sverige 5 ton CO2-utslĂ€pp per person och Ă„r.

    Kan ens klassens fjÀskis Sverige skÀra ner sina utslÀpp till 0,26 ton (260 kg) koldioxidutslÀpp per person och Är till Är 2050? Hur mycket fÄr man elda för att det ska bli 260 kg koldioxid. Nominellt 16 fyrtiondelar = 104 kg rent kol. FÀrskt trÀ Àr som vi vet femtio procent vatten. Torrvikten i sin tur Àr till hÀlften rent kol, C. AlltsÄ 208 kg ved om den vore absolut torr. Var och en med spis eller kakelugn vet att sÄ torr ved inte existerar i sinnevÀrlden. SÀg fuktighet 20 procent sÄ landar vi pÄ runt 250 kg ved. Per person och Är.

    I runda slÀngar 25 sÀckar ved. Det Àr allt. Inte minsta stearinljus och absolut ingen grillfest mera det Äret.

    Alternativt kunde du ha kört 192 mil med din bil om den funnits kvar – fast den Ă€r för lĂ€nge sedan skrotad enligt direktiv frĂ„n Transportstyrelsen (vars namn vid det laget Ă€r ett perfekt exempel pĂ„ newspeak). Statens snĂ„la ersĂ€ttning hade kanske rĂ€ckt till en cykel – om cyklar inte blivit sĂ„ extremt dyra eftersom stĂ„l inte fĂ„r tillverkas lĂ€ngre. Gummi till dĂ€cken Ă€r ocksĂ„ dyrt eftersom det mĂ„ste importeras med segelfartyg.

    Ostindiefararen SS Götheborg, en replik av ett seglande lastfartyg frÄn 1600-talet. Ska de komma igen pÄ 2600-talet?

    Slutet pĂ„ sagan: DĂ€r sitter alltsĂ„ familjen Svensk och trampar sin elgenerator i miljölampans sken en vinterkvĂ€ll Ă„r 2051. DĂ„ berĂ€ttar farfar, 62, om nĂ€r han var ung statssekreterare för mer Ă€n fyrtio Ă„r sedan och kĂ€mpade pĂ„ miljöbarrikaderna med moderaterna. Kanske visar han (igen, hĂ„hĂ„ jaja) sitt gulnade tidningsurklipp av artikeln ”Nu mĂ„ste USA och Kina följa EU i klimatfrĂ„gan” som han skrev som grön talskrivare Ă„t dĂ„varande landsfadern Fredrik Reinfeldt. Det var den artikeln som gjorde att han fick förtidspension.

    – Krutgubben Fredrik, 86, lever faktiskt fortfarande, skrattar farfar i en paus frĂ„n trampandet. Fast han har flyttat till Hawaii dĂ€r han delar en miljöhydda med en 90-Ă„rig inföding dĂ€rifrĂ„n, Barack Obama.

    Han lÀr ska ha blivit en jÀvel pÄ surfing.

    Aloha oe

  20. Christopher E

    Peter Stilbs och Verner #7

    20 cm havsytehöjning i Sverige sedan slutet pÄ 1800-talet, det lÄter alldeles rimligt. De lÀngre mÀtserier som finns visar en tÀmligen rak trend utan acceleration och dagens absoluta stigning vid svenska kuster ligger pÄ nÀra 1,5 mm/Är (idag har vi mÀtinstrument och kan sÀkert ange absoluta nivÄer).

    Det Àr Àr alltsÄ 20 cm absolut höjning av sjÀlva havsytan. Inte vid nÄgon plats i Sverige har strandlinjen stigit sÄ mycket pÄ dessa 125 Är, vi har ju som bekant landhöjning. Den varierar ju i hastighet frÄn maxhastigheten vid Norrlandskusten och lÄngsammare mot periferin. FrÄn 0,6 mm/Är pÄ SkÄnska sydkusten till 10 mm/Är i norr. SÄ pÄ Skanör har strandlinjen alltsÄ stigit 12,5 cm och pÄ Höga kusten sjunkit 105 cm sedan 1890, havsnivÄn inrÀknad.

    SMHI sÀger att havet vid Sverige ska stiga sammanlagt 1 meter frÄn idag tills om 85 Är. Detta Àr vad kommunpolitiker tror pÄ. I snitt en Ättadubbling av dagens stigning. Rita en trend med 1,5 under 125 Är och sedan 11,8 direkt efter det. DÄ fÄr ni hockeyklubbornas hockeyklubba! Men sÀger SMHI det sÄ mÄste det vara sant? Eller?

  21. Thomas P

    Allan #17 Är ditt argument att det Ă€r acceptabelt att Peter Stilbs bluffar i sina pĂ„stĂ„enden eftersom du menar att andra gör det?

  22. Astrid Å

    Ingemar N #18 Peter F # 16

    Det gjordes ju en studie av Therese Asplund 2014, som visade att mÄnga bönder Àr skeptiska.

    http://www.expressen.se/nyheter/bonder-ar-skeptiska-till-klimatforandringar/

    HĂ€r, dĂ€r jag bor, finns inte sĂ„ mĂ„nga bönder kvar, men desto flera skogsĂ€gare. De Ă€r ocksĂ„ skeptiska. Ingen protesterar öppet, dock. Man bara vĂ€grar plantera “nya” trĂ€dslag för att möta “klimatförĂ€ndringen”, sĂ„ det Ă€r jĂ€ttebra att Peter S fick in sin artikel i tidningen Land.

  23. Allan Forsling

    Jag menar att Peter Stilbs anger fakta- som det faktiskt ser ut. Alarmister talar inte om fakta, utan vill fÄ oss att agera pÄ hur det kan komma att se ut, om det vÀrsta hÀnder. Detta vÀrsta har inte hÀnt- det som Al Gore m fl larmat om- det visar Peter Stilbs. DÀrför tillÄter jag mig att vara skeptisk till dessa fortsatta larm. Och du Thomas P mÄste nog vara medveten om din egen strÀvan att hitta information som stödjer din egen tes- att bara dessa kÀllor gÀller? HÀr menar jag- du mÄste se verkligheten- blev det sÄ illa som alarmister pÄstod för dryga 10 Är sedan? Och om inte- vad blir slutsatsen av det?

  24. Carbomontanus

    Steika

    Gjett hva jeg fant

    Moden og overmoden frukt, der inntrer det pectinase som lÞser celleveggene sÄ det skal bli mer fordÞyelig. Samme middel brukes rurtinemessig bÄde i vin og saftindustrien. Det er altsÄ sant som min kone sa nach Hausfrauen Art, at gele mÄ kokes av noe umoden frukt. Det har vi jo sett nÄ. Og er det for modent, sÄ lÞser det til og med raskt opp hva man tilsetter av kunstig fruktpectin.

    Konklusjon:

    der kan dere bare se, klassekampen- rasekrampa den politisk militante religionskrigen mot science er communist manifesto med o. Den er tilsiktet ned- kvalifiserende, for- kvakklende og for- dummende og sĂ„ sikker i sin sak og sĂ„ rĂ„- stolt pĂ„ “vitenskapens” vegne at det er en gru, huttetu.

    Men nĂ„ scoret jeg altsĂ„ da atter scientifically og behĂžver ikke kjĂžpe det fra brangsjen dot com betaler i kassen eller som avdrag,….. fordi jeg lĂ„ ikke i raaaaaa- sekamp mot science men visste Ă„ lete meg frem selv og finne det rimelige og praktiske svaret pĂ„ oppgaven.

    Hadde jeg derimot sunget og svoret fane- eden til den viten- skaaaaaa- pelige, historiske, dialektiske og nĂždvendige klassekampen mot CO2-AGW og ridd videre med nesa og slipset i sky pĂ„ ei brukken hockeykĂžlle til og med uten bukseseler,……. sĂ„ hadde jeg stĂ„tt bom fast ogsĂ„ ved marmeladen og pektinet og fruktgeleen.

  25. Thomas P

    Allan #23 “HĂ€r menar jag- du mĂ„ste se verkligheten- blev det sĂ„ illa som alarmister pĂ„stod för dryga 10 Ă„r sedan? ”

    Nu Àr fortfarande frÄgan om Peter Stilbs har rÀtt i det citat jag Ätergav frÄn hans insÀndare. Du fortsÀtter försöka byta Àmne.

  26. Carbomontanus

    #20 Christopher E

    Hva jeg ser er blant annet at null- linjen for landsynking/ landheving pÄ eldre kart la oss si eldre enn 20 Är gÄr over KorsÞr og sÞr om Bornholm. SÄ ut over Blaavands Hug og snitter akkurat Stavanger eller like utenfor.
    Idag pÄ oppdaterte kart gÄr den samme linjen gjennom Halmstad og Aalborg og solid inne pÄ land bakom Stavanger oppe pÄ HÞg- jÊren. Hvilket kommer nÄr de justerer for havnivÄstigningen.

    En viss Nils Axel Mörner med sin berĂžmte teori “Zero at the shores” som forĂžvrig mer synes Ă„ vĂŠre et trenet bedrageri shownummer i fysikken og disputten, synes altsĂ„ heller ikke her fast i fisken.

    og synes heller ikke alene om det. Det er publisert en samling slike autoriteter pĂ„ nettstedet Klimarealistene.no hvor de utgis som “Klimarealistenes vitenskapelige rĂ„d”.. Den gir faktisk en god oversikt og der er ogsĂ„ Mörner tatt med.

    Jeg har mine Þyemerker i Oslofjorden DrÞbaksundet der jeg bÄde har seilt og dykket som barn. Og har derfra intet Ä innvende. Landhevningen tok vi for gitt for den var elementÊrt synlig mange steder og sto avmerket i scala med Ärstall pÄ fjellet. Og synes i senere tiÄr helt klart Ä ha sakket av.

    En Hans von Storch synes idag endelig Ä ha strammet seg opp. Nylig leste jeg pÄ Klimazwibel.de at han klart erkjenner at stedet han kommer fra, de nordfrisiske Þyer samt niedersachsens kystlinje, heller mÄ forventes Ä gi tapt mot havet innen la oss si 100 Är.

  27. Tomas Johansson

    Förutom pĂ„stĂ„endena i Stilbs inlĂ€gg om temperaturutvecklingen de senaste 18 Ă„ren samt istĂ€ckena verkar Ă€ven pĂ„stĂ„endet “Havsytan stiger inte heller snabbare Ă€n den gjort i 200 Ă„r (cirka 2-3 millimeter/Ă„r)” vara felaktigt.

    https://climatediscovery.org/wp-content/uploads/2013/01/Church-and-white-A-20th-century-acceleration-in-global-sea-level-rise-Geophys.-Res.-Lett.-2006.png

  28. Ann LH

    #2
    Sten Kaijser, ide’n med att lĂ€gga ner hela klimatfrĂ„gan i fem Ă„r borde egentligen vara ett krav. Löfven gĂ„r ju i dagarna ut och avfĂ€rdar förslag i flyktingfrĂ„gan för att de inte följa av en ordentligt konsekvensanalys. Naturligtvis Ă€ven i klimatfrĂ„gan!
    1. Vi lÀmnar COP-processen och invÀntar en demokratisk processen dvs att vi medborgar fÄr information om vad som hÀnder bakom vÄr rygg och över vÄra huvuden.Climate
    2. En allmĂ€n upplysningskampanj om “det stora spelet” bakom klimatfrĂ„gan sĂ€tts igĂ„ng bl.a. krav pĂ„ att alla fĂ„r hjĂ€lp med att lĂ€sa och förstĂ„ vad det egentligen stĂ„r i underlaget till cop21, men Ă€ven information om vad R. Darwall, Jacob NordangĂ„rd m.fl. har avslöjat.
    3. Upplysning om var den fria klimatvetenskapen stÄr
    4. Som en konsekvens av denna upplysning en folkomröstning om vi vill förbli fria medborgare i Sverige eller fortsĂ€tta att underkasta oss EU och den framtida COP-processen med andra ord bli en del av den nya vĂ€rldsordningen och pĂ„ sikt helt underkasta oss FN’s diktatur.

  29. Ingemar Nordin

    Astrid Å #22,

    Tack för lÀnken. Den lilla undersökningen hade jag glömt bort.

  30. Gunbo

    Allan Forsling #23,

    “Detta vĂ€rsta har inte hĂ€nt…”

    Nej, varför skulle det det? Det har hela tiden talats om nĂ€sta sekelskifte och dĂ€refter som tidpunkt för “det vĂ€rsta”. OcksĂ„ Lennart Bengtsson sĂ€ger att uppvĂ€rmningen kan bli allvarlig i slutet av detta sekel.

  31. Thomas P

    Tomas Johansson #27 Notera Ă€ven hur Peter Stilbs inte gör minsta försök att motivera sina pĂ„stĂ„enden hĂ€r och hur ingen av de “skeptiska” skribenterna har minsta sinne för skepticism.

  32. Peter Stilbs

    #31 – hur skulle man kunna “motivera pĂ„stĂ„enden” ytterligare i en insĂ€ndare som redan Ă€r lĂ„ngt Ă€ver satt teckengrĂ€ns?

    Jag hĂ€nvisade istĂ€llet till klimatupplysningen.se – den outsinliga kĂ€llan till sanning i frĂ„gan, med bland annat spridda visdomsord frĂ„n Thomas Palm

  33. Helge

    OT

    Förmodligen USAs nĂ€sta president. Kriserna i vĂ€rlden, inklusive Syrien beror ju inte alls pĂ„ USAs förda politik, tvĂ€rtom. Och om inte annat sĂ„ beror det pĂ„ “climate change”
    http://www.msfanpage.link/hillary-clinton-people-are-fleeing-syria-because-of-climate-change/

    I Àrlighetens namn ser hon sjÀlv lite frÄgande ut nÀr hon klÀmmer dit orden mot slutet.

  34. Lasse

    #20 Christopher E
    Din expertis ang havsvattenstÄnden uppskattas. Finns det en chans till ett lÀngre inlÀgg?
    Sveriges radio Àr skyldiga oss skeptiker ett genmÀle!
    De var (alltför?) tidigt ute med att det skulle komma en rapport om accelererande vattenstÄndshöjningar frÄn Göteborg och SMHI. De fick kritik för att hÀnvisa till opublicerat material. Detta material har jag Ànnu inte sett!
    # 15 Thomas P Cherrypicking av temperaturserier gör för att slippa justeringarna som görs kontinuerligt utan vilja till kontroll.
    https://stevengoddard.wordpress.com/2015/11/11/more-massive-fraud-and-coverup-from-noaa/

  35. Thomas P

    Peter #32 Du kunde förklara hur du kan fÄ det sÄ fel hÀr dÀr du har obegrÀnsat med utrymme, men uppenbarligen föredrar du att skrida klimatmyter framför att ta reda pÄ fakta.

  36. pekke

    Vill man kolla havsnivÄer lokalt sÄ Àr det hÀr man skall kolla:

    http://www.psmsl.org/data/obtaining/

    De har lokala data frÄn hela vÀrlden.
    Ystad, inte mycket som hÀnder dÀr.
    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/72.php

    Kiribati, det gÄr upp Ä ner, men f.ö. stabilt senaste 40 Ären.
    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/1371.php

    New York, The Battery, var det inte nÄn klimatforskare som sa att gatorna skulle vara översvÀmmade nu ?
    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/12.php

    Tittar man pÄ de stationer som har lÄnga serier sÄ Àr det svÄrt att se nÄn skenande trend i lokala havsnivÄer.

    I Sverige Àr vÀl snarast sjunkande havsnivÄer ett större problem p.g.a landhöjningen.

  37. Peter F

    Ingemar Nordin #18

    Inte klart uttryckt skepticism. Snarar att man viftar bort frÄgan som ointressant.

  38. Sigvard Eriksson

    Av kommentarer pÄ land.se framgÄr en avsevÀrd upprördhet över Peters artikel. Men det Àr nÄt mysko med kommentarerna. Jag skrev en kommentar som blev totalt knas nÀr den publicerades, omstuvad till oigenkÀnnlighet. Nu ser jag att den Àr borttagen. Men det Àr ocksÄ den första kommentaren, som kom frÄn Lars Cornell.

  39. Peter Stilbs

    #38 – jag kollade ocksĂ„ kommentarerna – jag fĂ„r omvĂ€xlande Din och nĂ„gra andra positiva – eller nĂ„gra upprörda negativa – kan inte helt förklaras med sparade saker i webblĂ€sarens cache.

    Jag har meddelat webbredaktörskan

    TillĂ€gg kl 14:30 – jag ser nu att skillnaden uppstĂ„r nĂ€r man anvĂ€nder en lĂ€nk med HTTP jĂ€mfört med en med HTTPS

    MĂ€rkligt

  40. Alienna

    Peter Stilbs #39 … “jag ser nu att skillnaden uppstĂ„r nĂ€r man anvĂ€nder en lĂ€nk med HTTP jĂ€mfört med en med HTTPS ”

    Detsamma noterade jag för nÄgra dagar sen i Elisabeth Höglunds blogg. (HTTPS kommentarerna bestod av mÄnga pro-SD, vilka inte fanns med bland HTTP-kommentarerna.)

  41. Mats G

  42. Alienna

    …och eftersom lĂ€nken till Land hĂ€r ovan (https) bara visar tvĂ„ inlĂ€gg, tog jag nu bort ett “s” – dĂ„ dök det upp mĂ„nga fler kommentarer…

    …och jag gick in pĂ„ EH:s blogg, och kan konstatera att dĂ€r nu Ă€r stĂ€dat, sĂ„ att kommentarsfĂ€lten överensstĂ€mmer med varandra. Pro-sd kommentarerna Ă€r helt raderade.

  43. Alienna

    Men… Det Ă€r ju tvĂ„ helt olika “samling” av kommentarer i Land! Noterade det först nu…
    Eriksson och Cornell har ett helt ‘eget’ fĂ€lt.

  44. Christopher E

    #26 Carbomontanus

    Försöker du sÀga att havsytehöjningen accelelerar vid Sveriges kuster (och kanske Norges) sÄ stÀmmer det inte. Enklast Àr vÀl att helt enkelt se pÄ vÄra lÄnga serier, sÄ nÀra raka trender man kan önska:

    http://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_global_station.htm?stnid=050-081

    Den nollinje du talar om Àr inte grÀnsen till landsÀnkning utan en hypotetisk grÀns dÀr havsytehöjningen motsvarar landhöjningen (det Àr landhöjning pÄ bÄda sidor linjen). JodÄ, den har visst varierat pÄ olika kartor, men inte dÀrför att havet stiger fortare, utan pÄ grund av nya modeller för landhöjning. I mina trakter pÄ vÀstkusten visar lÄnga havsnivÄserier ett oförÀndrat förhÄllande till landhöjningen.

    #27 Tomas Johansson

    Den dĂ€r “accelerationen” Ă€r nog mest ett resultat av justeringar och blandning av olika mĂ€tmetoder och omrĂ„den. Den sista biten efter 1992 Ă€r tex ett resultat av byte av data frĂ„n tidvattenmĂ€tare vid kuster till satellitaltimetri pĂ„ öppen ocean. Ser du pĂ„ enskilda lokaler ser det mest ut som Kungholmsfort jag lĂ€nkat ovan. Peter Stilbs pĂ„stĂ„eende stĂ€mner vĂ€l inom möjlig mĂ€tnogrannhet (förutom att det inte gĂ„r att tala om “en” landhöjning i Sverige).

    TidvattenmÀtare sitter ofta i urbaniserad hamnmiljö. De visar en liten falsk acceleration dÀrför att urbaniseringen ökar lokal landsÀnkning.

  45. Sigvard Eriksson

    Med tillĂ€gg av s (https) kommer min och Cornells kommentarer upp. Min kommentar fortfarande upphackad och förvirrande. Men det framgĂ„r nog ungefĂ€r vad jag ville sĂ€ga. NĂ€r jag prövar med http kommer jag inte in annat Ă€n efter tiotals försök och ser dĂ„ mĂ„nga fler kommentarer. Nytt försök med http misslyckas. Jag ger upp. “land.se svarar inte”

  46. Carbomontanus

    #44 Christopher E

    jeg forholder meg til landhevningskurven eller “strandforskyvningskurvene” som det ogsĂ„ heter, og Church & white- kurven

    nĂ„r landhevningen Ă„penbart sakker av og ser ut som en exponetial decay kurve og Church & white – kurven ser ut som en inital rise eller exponential growth- kurve, sĂ„ kan summen av disse umuligvis bli en rett linje, da jo utviklingen av begge krummer samme vei.

    Skulle man sÄ finne empirisk at dette ikke er tilfelle, sÄ har man garantert kommet over et fenomen eller funn av typen stÞy eller annen ordens virkning eller systematisk mÄlefeil.

    SĂ„ jeg tar nok ikke feil der, nei.

    Jeg var en tur pĂ„ stenaldermuseet i Groningen. der hadde de en land- innsynkningskurve for de siste 10-12 000 Ă„r som var opp/ ned speilvendt av hva vi har her pĂ„ Oldsaksamlingen og pĂ„ landbrukshĂžyskolen, inst for jordbunnslĂŠre. Som stemmer med hva jeg har her nytt ifra Inst for Geologi i Oslo Ă„r 2000 “landhevning i Norge efter istiden” av BjĂžrg Stabell.

    Slikt materiale bÞr man ikke gi seg selv eller andre vansker med Ä kunne drÞfte og forklare, eller stille med hypoteser og pÄstander som tilsidesetter sÄnt. Da kan ens kilder og beveg- grunner vÊre vrange.

    I dette helhetsbilde har vi ogsÄ JÊren ved Stavanger. Der er landhevningen lav og minimal, men med en episode av havnivÄ som stiger raskere enn landhevningen like efter istiden. Og det stÄr forklart som resultatet av isavsmelting . Samme forhold har man pÄ Finnmarkskysten for arkeologi pÄ Komsakulturen. Og begge steder er det nota bene ingen Øresundsterskel som kan ha pÄvirket havnivÄet underveis.

    Øresundsterskelen, er et lokalt fenomen i eldre tid er med Ä bestemmer mye av ØstersjÞens historie men gjelder ikke hele havet.

    Siden det er snakk om VĂ€stkusten, Hvor da? sĂ„ ser Jeg her av kartet at landhevningen gĂ„r fra null og opp til over 200 meter i StrĂžmstad. I Oslo regner vi 220 meter som Ăžvertse marine grense. Ved verdier nĂŠrmere null vil man ikke ha sikkert materiale for Ă„ kunne bestemme at landhevningskurven er krum. Men en ting kan trygt garanteres, den er iallefall ikke “lineĂŠr”.

    Church & White- kurven har en tid vÊrt lite nevnt, og jeg har flere ganger sett fÞrt fra contrÊrt hold at havet idag stiger med ca 1 mm / Är. Offisiell verdi glattet og derivert ligger idag pÄ ca 3, og er de siste 100 Är gÄtt heller jevnt opp fra ca 1.8. Jeg forutsetter at Church & White tas til efterretning.

  47. Christopher E

    #46 Carbomontanus

    Jag visade dig en havsnivĂ„kurva frĂ„n Karlskrona som en har alldeles rak trend ovan. Du kan lĂ€tt konstatera att sĂ„ ser de överlag ut i vĂ„ra trakter genom att sjĂ€lv botanisera i tex NOAA:s tides and currents, sea level trends. Att hoppas att alla dessaa Ă€r “mĂ€tfel” Ă€r önsketĂ€nkande.

    Du verkar resonera baklÀnges, att bara för att du Àr övertygad om att rekonstruktioner som Church and White tycks visa accelelerad havsyta mÄste det vara sÄ Àven hÀr. Jag hÄller inte med.

    Det Àr riktigt att landhöjningen avtar, men sÄ lÄngsamt att den faktorn Àr fullkomligt irrelevant nÀr vi diskuterar trender pÄ drygt 100 Är. I det perspektivet kan du se landhöjningen som linjÀr.

    Du verkar röra ihop begreppen, tycks det. Högsta marina grÀnsen Àr inte detsamma som maximala landhöjningen. Det Àr skilda saker. HÀr dÀr jag bor mellan Göteborg och Malmö Àr marina grÀnsen pÄ ca 65 meter, men landet har höjt sig ca 200 meter sedan vi blev isfria (och Àven mer innan det) . Och strandlinjen har gÄtt bÄde ned och upp sedan dess beroende pÄ om havsytehöjning eller landhöjning varit snabbast. Det Àr vÀlkÀnda saker, och inget nytt. Det enda nya Àr att vi idag med satellitteknik kan mÀta absolut landhöjning mycket exakt, och dÀrmed kan konstatera att den absoluta havsytehöjningen runt Sveriges kuster ligger nÀra 1,5 mm/Är.

    De lÄnga raka serierna visar att takten varit nÀra oförÀndrad sedan ett drygt sekel. Inte minsta tecken syns pÄ den Ättadubbling av hastigheten alarmisterna pÄstÄr ska börja nu.

  48. Peter Stilbs

    Lite smĂ„roligt pĂ„ land.se – svarsartikel har kommit frĂ„n SMHI – kommentera gĂ€rna …

    http://land.se/asikt/asikt-professorn-har-fel-manniskan-ar-klimatboven/

  49. Tomas Johansson

    #44, Christopher E:

    Även om man ignorerar satellitdatat efter 1992 ser man en tydlig acceleration.

    http://www.skepticalscience.com/images/Sea-Level-1.gif

    Du skriver att “Peter Stilbs pĂ„stĂ„eende stĂ€mmer vĂ€l inom möjlig mĂ€tnogrannhet”. Jag har inte hittat nĂ„gon kĂ€lla som sĂ€ger att havsnivĂ„n steg med 2-3 mm/Ă„r under 1800-talet (frĂ„n 1815 och framĂ„t, enligt Peter), du fĂ„r gĂ€rna sĂ€ga till om du kĂ€nner till nĂ„gon sĂ„dan. (Och jag vet att det Ă€r lite konstigt att jag ber dig styrka Peters pĂ„stĂ„enden, men nu verkar han sjĂ€lv vara ointresserad/oförmögen att göra det.)

  50. Christopher E

    #49 Tomas Johansson

    “Accelerationen” tycks bero pĂ„ hur man valt att processa datat. En mer vanlig bild Ă€n den den ganska oskeptiska Skeptikal Science valt ser ut sĂ„ hĂ€r, ganska linjĂ€rt:

    http://www.climate.org/topics/sea-level/images/clip_image002.gif

    Det finns Àven sammanstÀllningar av tidvattenmÀtare som visar en avtagande höjning:

    http://icecap.us/images/uploads/Sea_Level_Holgate.jpg

    Och var finner man lokala serier som utan datamassage visar en tydlig acceleleration? Som du ser i #44 har vi inte tillstymmelse till acceleration vid svenska kuster.

    Egentligen inte överraskande. GlaciÀravsmÀltning och uppvÀrmningstakt var minst lika snabba i början pÄ 1900-talet som under sena delen.

    Vad gÀller Stilbs erkÀnner jag att jag missade en siffra. Han diskuterar genomgÄende senaste dryga seklet i övrigt och jag lÀste som havsytedelen ocksÄ gÀllde det. LÀste alltsÄ 200 som 100. Under 1800-talet Àr data mer skakiga, men det tycks som om nuvarande trend började först pÄ 1880-talet. AlltsÄ före hypotetisk antropogen klimatpÄverkan och med nÀra opÄverkad trend dÀrefter till idag. Troligen ett regimskifte orsakat av slutet pÄ Lilla Istiden. Mina egna utbyten ovan hÄller sig som du ser till det senaste dryga seklet.

  51. Thomas P

    Christopher #50 “…men det tycks som om nuvarande trend började först pĂ„ 1880-talet.”

    Tittar man pÄ din första bild Àr det lika rimligt att sÀga att trenden uppÄt inte börjar förrÀn ca 1910. Om första 30 Ären Àr en lÄngsam stigning eller bara vanliga Ärliga fluktuationer Àr svÄrt att se. Det Àr lite olyckligt att figurerna börjar sÄ nÀra den punkt dÀr havsnivÄstigningen tycks sÀtta fart, men jag antar att data dessförinnan Àr för begrÀnsade.

  52. Ingemar Nordin

    Peter S #48,

    Jag hoppas att du bereds replikrÀtt. Bra kommentarer visserligen, men det Àr fÄ som lÀser dem.

  53. Alienna

    PS #48

    En till “lustighet” jag snubblat över idag Ă€r att kommentarerna i smhi-artikeln verkar acceptera max. tvĂ„ ‘gilla’/skeptiker.
    Gissar att detsamma gÀller för din artikel.

  54. Mats G

    Erik Kjellström
    klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre

    Vilken Pajas. han har inte ens koll pÄ att CO2 frigörs nÀr vattnet blir varmare.

  55. Carbomontanus

    # 54 Mats G

    Det der er klassisk pĂžbelmessig dialektisk materialistisk nasjonalsosialistisk ultra venstresiden spinndoktori harassemang ad hominem og falskneri, frĂžken eller obergenossin G fra organisasjonen / partiet.

    Situasjonen din er gitt enkelt ved at 1 liter vann lÞser 1 liter CO2 ved 20 celsius og det dobbelte ved frysepunktet, og ved at havtemperaturÞkningen i senere tiÄr neppe er Þket mer enn en grad, ved at CO2 i luften i samme tidsrom er Þket fra 300 til 400 ppm og at pH sÊrlig i de kalde hav synker der oppvarmingen ogsÄ synes Ä ha vÊrt hÞyest.

    Den reklamen eller fag- kommunismen spinndoktoriet klassekrampa som du fĂžrer der av blodet eller den riktige kjemien er klart fanatisk religiĂžs efter skriftens bokstav og elementĂŠrt saklig immun.

    Den har hetta og er totalt pÄ styr, helt av skaftet og i en annen verden.

    Hvilket centralstimulerende stoff eller dop er det der internt?

  56. Mats G

    55
    Carbomontanus
    varken jag eller google translate begrep vad du skrev.

  57. Carbomontanus

    Thomas P
    Man bÞr kunne avgjÞre annen deriverte for om den er positiv eller negativ pÄ langtids. grafene, krummer opp / krummer ned. Og jeg har aldri vÊrt i tvil.

    Selvom det er pÄlagret mye stÞy og usikkerhet bakover i tiden sÄ synes det Ä ligge temmelig overens med Keeling- kurven og har dertil svake spor av solflekk- duvningene. SÄ jeg tar Church & White- kurven ganske enkelt for gitt.

    Et akutt spĂžrsmĂ„l i senere tid er hvorvidt den globale oppvarming synes Ă„ krumme av igjen. Der er det kommet mange forslag. Og en viss Mr Karl pĂ„ NOAA er utpekt som folkefiende Nr. 1 av sjefs- klima- nekteren i kongressen for bastant Ă„ ha slĂ„tt fast at noen slik “hiatus” skyldes datafeil.

    Og der stÄr vi og kan ikke annet.

    Byretten i New York synes Ä ha mer tyngde og vann pÄ mÞlla i sin sak- sÞk og prosedyre mot Exxon Mobil, og vi venter i spenning.

    Jeg har iallefall fÄtt sikret eplene og druene og tomatene, og vi har konsumerbar torsk pÄ samvirkelaget. Jeg overveier videre spretta og salta og hengt sau. Den er ogsÄ god til trÞstespising mens vi venter pÄ den nye Pariserkonvensjonen. Den gamle var god.

    NÄ ser jeg de drÞfter mye rar fisk og dessuten snÞ borte i California. Hva som burde interessere oss mer er Atlanterhavet. det er kulde nÄ bak Ural men heller varmt frempÄ det baltiske skjold og i Europa. Svalbard har det varmt.

  58. Carbomontanus

    #56 Mats G

    Google translate kan ikke begripe noesomhelst. De er programmerte til Ä vÊre nÞytrale i verdispÞrsmÄlene.

    “Til visse, Peer Gynt, i Anelsens Mangel
    har Manden med Hoven sit bedste Angel!”

    SANN!

    PrĂžv fĂžrst den med google translate.