Tyskland står inför sin 5:e vinter med kallare än normalt menar den kände tyske meteorologen Dominik Jung som är en ofta citerad meteorolog i tyska media.
Fem kalla, snöiga vintrar i rad har varit tillräckligt för att få Jung att titta närmare på frågan. Hans tonläge har förändrats helt mot tidgare. Jung säger att för bara några år sedan meddelade klimatexperter att Tyskland i framtiden inte längre skulle uppleva vintrar med is och snö.
På 1990-talet har det faktiskt varit en hel rad av milda och blåsiga vintrar. Denna trend har dock inte observerats under de senaste åren. Tvärtom har vintrarna åter blivit kallare och de kraftiga stormar som härjade på 1990-talet har mer eller mindre försvunnit.
Klimatexperterna meddelade trots detta år 2000 att vintrar med snö och is i Tyskland skulle upphöra att existera.
Jung presenterar emellertid data för Tysklands senaste 4 vintrar och den nuvarande vintern, och jämför dem med medelvintertemperaturen för 1980-2010, som var 0,8 ° C över 1960-1990-års medelvärde.
2008/2009: 1,0 ° C kallare
2009/2010: 2.0 ° C kallare
2010/2011: 1.3 ° C kallare
2011/2012: 0.1 ° C kallare
2012/2013 (hittills): 0,4 ° C. kallare
Vi bör komma ihåg att vad som gäller för Tyskland, gäller även för en stor del av Centraleuropa. Dessutom menar Jung att resultaten blir desamma om man jämför de fem vintrarna med perioden 1970-2000. Jung sammanfattar resultaten:
Med nuvarande vinter har vi nu 5 vintrar i rad som har varit kallare än genomsnittet.
Klimatforskarna förklarade först att den globala uppvärmningen bara tagit en timeout. Konstigt nog har detta nu pågått i 5 år utan avbrott. Klimatdebatten har därför klingat av något. Faktiskt har också Tysklands prestigefyllda forskningsinstitut och ledande klimatologer blivit förbryllade och förvirrade av denna oväntade utveckling, som fullständigt strider mot deras tidigare superdatormodeller. Man har faktiskt tom hävdat att de kallare vintrarna faktiskt är ett tecken på den globala uppvärmningen. Något man nu i vetenskapliga kretsar i Tyskland börjar skoja om.
Jung skriver också att enligt många klimatprognoser så skulle också somrarna i Tyskland bli allt torrare och varmare. Under de senaste 10 somrarna, har endast en sommar varit torr, och det var sommaren 2003. I övrigt var alla somrar antingen genomsnittliga eller mycket blöta.
Modellerna fick angående somrarna alltså fel 9 år i rad. Så räkna med att nya modeller inom kort
Jung fortsätter:
De tidigare klimatprognoserna från 1980 och 90-talen är mer eller mindre obsoleta, åtminstone för Tyskland och Europa. På grund av den nuvarande situationen är de helt enkelt inte längre trovärdiga och måste göras om.
Man hör numera inte mycket om ‘Clash of Civilisations’, som skulle vara en uppgörelse mellan “kristendom” och “islam”, som jag förstod det. Det är klart att det inte kunde bli mycket till ‘Clash’ sålänge en sida bara kunde stänga av oljekranen.
Till det obegripliga med Tyskland hör fortfarande hur man kunde fatta beslut om att stänga av kärnkraften mitt under “brinnande CO2-fara”. Jag räknar med att Fukujima bara var en utlösande faktor, för något sakligt underlag gav det väl inte för Tysklands del. En omständighet som jag kommit att tänka på är att tyskarna levde under hela kalla kriget som förstahandsmål i ett tänkbart kärnvapenkrig. Det skulle kanske kunna förklara en opinion som inte verkar göra skillnad på kärnkraft och kärnvapen.
Ursäkta konspirationstankarna, men jag anser det legitimt för att försöka orientera sig och förstå det som händer i det som tycks hända. Välkommen om det är någon som har bättre eller andra idéer.
I senaste Villaägarnas Riksförbunds tidning var det nu förutsägbart en stor artikel om “den ökade lerskredsrisken” i vissa kust- och älvnära områden pga “den ökande nederbörden” – jo – tecknen var så tydliga – det var bara att titta ut genom fönstret.
Hittills har det annars varit en utmärkt tidning.
Hur mycket har nu inte allt detta kostat, SMHI ?
Vi vet också att vi försvagat den norra jetströmmen och att detta påverkar såväl väder som regionalt klimat är självklart frågan är hur. Från historisk data vet vi att dramatiskt snabba förändringar är en del av hur klimatsystemet reagerar, till synes som följd av marginella störningar, förändringar som kan få katastrofala regionala konsekvenser tex avseende livsmedelproduktion.
Naturligtvis bör vi, så länge vi inte vet bättre, inta ett restriktivt förhållande till utsläpp och ge vårt stöd till de krafter som söker utsläppsbegränsande förändringar. Men naturligtvis bara de som vare sig riskerar tillväxt eller utveckling. Kärnkraft är en tydlig sådan, även naturgas, energieffektivisering naturligtvis. Sol är också ett bra alternativ särskilt i vissa områden.
Det finns mycket som kan göras bara man inte förnekar behovet och möjligheterna.
“vi på extremt kort tid [inte någonstans] mer än fördubblat den mängd kol som skall hanteras i klimatcykeln”
“Vi vet [inte alls om] vi försvagat den norra jetströmmen”
“Naturligtvis bör vi [absolut inte] ge vårt stöd till de krafter som söker utsläppsbegränsande förändringar”
” bara man inte förnekar [det ingenstans påvisade genomförbara] behovet”
Hur går det att producera så mycket nonsens LBt? Ni klimathotare verkar inte ha några spärrar alls!
1) Mänsklig fossil CO2-produktion är en liten bråkdel av kolföldet tom bara i den korta kolcykeln som pågår hela tiden: Ca 5% (om ens det)
2) Något samband mellan förändrad jetström och mänsklig aktivitet är fullständigt omöjlig att etablera. Fullständigt!
3) De ‘krafter’ som söker att begränsa är en samling av de värsta och mest inkompetenta krafterna som går att förställa sig, som i stort sett aldrig lyckas åstadkomma ngt med det ‘stöd’ de har lyckats komma åt. (Drivkrafterna för dess krafter är vanligtvis ngt helt annat)
4) Ingen har ännu lyckats presentera några åtgärder som ens i teorin skulle kunna åstadkomma en mät- och observerbar effekt, inte ens ifall IPCCs värsta förhoppningar om stora positiva återkopplingar skulle vara sant (vilkst de garanterat inte är). Dvs det är omöjligt att ens i teorin argumentera för ngt nödvändigt behov (att inte kunna åståadkomma ett skvatt). Se även pkt 3 angående de ‘krafter’ som vill ..
Man bara baxnar över vilken skamlös dynga som produceras på den klimathotstroende sidan …. Vad är detmed dig LBt, det blir ju bara värre och värre, och (som det ser ut) i närmast totalt kunskapsförakt!
Tack Jonas, för att du orkar bemöta LBt …..jag beundrar din energi!
Kommentar modererad
Jonas N #6,
Det är bortkastad möda att diskutera med LBt. Han skriver inte här på bloggen för att diskutera, eller för att få sina påståenden granskade av någon annan.
Jag önskar bara att han exkluderar mig från sina påståenden om vad “vi” vet och bör göra etc.
Vad skiljer Tyskland från Skandinavien? Hur länge sedan hade vi så här många snörika och kalla vintrar i följd? Rysslands köldrekord i år och 2010 sträckte sig långt ner i Asien vid båda tillfällena och folk frös ihjäl i mängder.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2451!image/temp_vin.png_gen/derivatives/fullSizeImage/temp_vin.png
Våra myndigheter står på tå för att rädda oss från klimatet:
http://www.klimatanpassning.se/
Jahaaaaaaaa! Det är inte modellerna eller kunskapen som är osäker utan det är hur mycket CO2 vi kommer släppa ut som är osäkert!! 🙂 Ja tänk om vi bara visste det så skulle väl modellerna ha gissat mycket bättre enligt iPCCs olika utsläpsscenarier sedan 1998 !! 🙂 Vilken GOJJA!
SMHI:
Osäkerheter kring framtidens klimat
Osäkerheter kring framtidens klimat beror på osäkerheter vad det gäller framtida utsläpp, brister i klimatmodellerna samt osäkerheter kring framtida naturliga variationer i klimat-systemet. Det råder dock inget tvivel om att klimatet håller på att förändras och att detta till stor del beror på utsläpp av växthusgaser.
Osäkerhet är ett omtalat ämne i klimatdebatten och inom klimatforskningen. De framtida klimatförändringarna innehåller osäkerheter. Samtidigt utgör de förstås en svårighet för samhället då beslut skall fattas.
Det förekommer också att osäkerheter kan misstolkas som avgörande brist på kunskap och de kan rentav missbrukas för att främja andra syften. De olika osäkerheterna kan studeras, karakteriseras bättre och på sikt även minskas. Vi kan dock aldrig fullständigt bli av med dem, inte ens med omfattande forskning.
Samhällsutveckling, kolcykeln och atmosfären
Det råder osäkerhet om framtida utsläpp, vilket grundar sig på att det inte är möjligt att exakt förutse hur det globala samhället utvecklas framöver.
Det finns också en osäkerhet om hur kolcykeln påverkas av klimatets förändring, vilket avgör hur mycket av framtida utsläpp som ansamlas i atmosfären. Klimatsystemets känslighet för ändringar i atmosfärens sammansättning är också osäker även om osäkerheten är begränsad.
Kunskap om tidigare klimatvariationer viktig
Det finns också en hel del robusta kunskaper. Läran om tidigare klimatvariationer tyder på att klimatsystemet är känsligt för påverkan. Teorin om växthuseffekten går tillbaka över 100 år. Att atmosfärens sammansättning ändras på grund av utsläppen råder det inga tvivel om.
Olika mätdata visar samstämmigt att en klimatförändring redan är pågående. Den bästa förklaringen som finns för de under 1900-talet uppmätta förändringarna omfattar både naturliga och av människan orsakade (antropogena) faktorer.
De senaste årtiondenas uppvärmning beror dock uteslutande på utsläppen. Alternativa hypoteser ska naturligtvis inte förringas. Deras osäkerheter är dock betydligt större än osäkerheten kring den mänskliga klimatpåverkan. ( etta kryss tvåa helgardering) 🙂
Klimatförändringarna fortsätter och förstärks
De globala utsläppen av de flesta växthusgaser håller fortfarande på att öka och att hejda denna ökning tar tid. Dessutom är den redan i systemet ackumulerade klimatpåverkan så pass stor att det är för sent att helt undvika en fortsatt klimatförändring.
Även om det inte skulle bli några ytterligare utsläpp alls skulle ändå den globala uppvärmningen under 2000-talet fortsätta med ytterligare 0,5 grader. Med fortsatta utsläpp handlar det om en betydligt större uppvärmning.
Vi kan agera med hjälp av det vi vet
Det blir alltså varmare även om vi inte säkert vet hur mycket. Osäkerheten i sig borde få oss att agera i klimatfrågan eftersom vi inte fullt ut kan förutse konsekvenserna. Med ett stort antal scenarier och modeller kan vi bättre uppskatta för- och nackdelarna av tänkbara åtgärder och utfall.
Fortsatt forskning kring osäkerheter
Mer forskning bidrar till att förstå klimatförändringarnas osäkerheter bättre. Osäkerheterna minskar även i takt med att förändringarna blir större. När vi observerar hur det blir, kan teorier och modeller vidareutvecklas.
Vi har dock knappast något annat val än att agera i klimatfrågan och bemöta osäkerheterna redan idag, i alla fall om vi vill vara händelserna i förväg. En viktig anledning att begränsa utsläppen är att en del av dem, när de en gång orsakats, påverkar klimatet väldigt länge. Osäkerhet är inte något speciellt för klimatforskningen utan hör all forskning till.
Visst är det helt fantastiskt hur man kan blanda och ge efter behag ? 🙂
http://earthobservatory.nasa.gov/GlobalMaps/view.php?d1=MOD_LSTAD_M
http://www.dn.se/sport/sno-hotar-skiathlon
Om man inte sätter CO2 reduktion som högsta prioritet behöver man väl inte vara “förnekare”?
Har du tänkt på att ditt sätt att resonera utesluter dialog och diskussion?
Det enda som då återstår är debatt med risk för att konflikten trappas upp istället för att lösas.
Jag ser det hända här och nu på TCS och jag hävdar att du har möjlighet att ändra på det. Men du kommer inte att kunna ändra på den skeptiska inställning som är grundbulten i de värderingar som dominerar TCS.
Mot klimatförändringar ? Glöm det, det finns inga sätt att styra klimatet.
Naturligtvis handlar det om det eventuella sambandet mellan utsläpp av CO2 och oönskade händelser i framtiden.
“Vi vet” – inte.
Grafen med jordgloben och temperaturavvikelserna över tid i länken intressant. Det man direkt noteras är variationen, där varma delar alltid tycks balanseras mot kalla områden med skarpa växlingar mellan varmt och kallt för varje region månad för månad med varierande utbredning utan någon systematik, och förstås inte heller någon trend till rödare eller blåare kartbild. Ger förstås mycket starkare intryck av naturlig variation än av styrning av mänsklig aktivitet.
Nu löper ni ”skeptikern” samma risk att dra slutsatser ur alltför korta perioder. När ska bägge sidor lära sig att klimatförändringar är något som sker över decennier – om det går riktigt snabbt.
Som de moderna modellerna visat och de traditionella observationerna alltid visat så kan en otvetydig trend över 100 år under 20-30% av tiden innehålla perioder som visar motsatt trend.
Jösses, nu blir jag den förste att försvara LBt här, han har faktiskt rätt om naturgasen, åtminstone jämförd med kol. Av tre skäl t.o.m., först så ger naturgas, metan, mindre CO2-utsläpp per energienhet än kol, ligger väl runt 75% vill jag minnas. Sen kan man idag bygga gas kraftverk med högre verkningsgrad än kolkraftverk, 60% kontra drygt 40%. Sen om man tänker sig att köra verken i ett nät med mycket intermittent kraft, sol och vind t.ex., så kan nog gasen balansera det effektivare. Sen får du nog ta dig en funderare om det där med biogas, den växer inte på träd precis.
Metan har väl inte så lång överlevnad i atmosfären, så på kort sikt ja. Å andra sidan, hur mycket metan och andra kolväten läcker ut vid kolbrytning?
En text från http://www.nattvakt.com/reisman/gift.htm som är värd en egen artikel här på TCS. Eftersom public service och MSM helt förlorat sin legitimitet och journalistiska moralkompass så är det fantastiskt kul att vara del av den nya folkjournalistiska revolutionen och samtidigt revolten mot gammelmedia.
Glöm inte att njuta och uppskatta den frihet och den möjlighet till kontakten med din frihet integritet intelligens och självständighet nätet erbjuder. De har förlorat makten över indoktrineringen vinklingarna censuren ämnesval och informationen.Den är numer fri för den allemansrätt till villkoren för samhällsdebatten och sakfrågorna nätet rivit ner staketet till.
Gammelmedia kan sprattla sig till döds i sin panik över sina allt fler förlorade strider för allt fler nyttjar den nya allemansrätten och folk gillar inte att överförmyndas och lurade. Yttrandefriheten och demokratin måste alltid försvaras och bevakas och vem kunde för bara tjugo år sedan gissat att gammelmedia skulle komma utgöra det största hotet emot den? Är det bara för att vi inte fattade då att den var lika korrupt då som nu? Är det bara nätet som hjälpt oss att kunna se hur gammelmedia ljuger indoktrinerar och manipulerar eller är det två mötande tåg som bara råkar passera varandra just nu, där nätet är på väg mot sanningssökandet och journalismen på väg mot ökade manipulationer och lögner? Nätet hat just lämnat perrongen och gammelmedia nära den som slutstation?
Vårt styrande etablissemang ser allt mer märkligt och artificiellt ut och gammelmedia fullständigt horribel! TCS bygger ett fantastiskt värdefullt varumärke som inspiration till andra aktörer för vad som krävs för att lyckas på nätet. Vad public service egentligen är får en helt ny betydelse, långt ifrån den Jesper Strömbäck yrar om när han i framtidskommissionen talar om den “gemensamma offentligheten” men menar den nuvarande styrda och stadskontrollerade. Jodu man kan ju bara önska höga herrskapet ett riktig glödhett “Lycka till” med den dinosaurieproblermformuleringen och önska dem framgång med de mediearkeologiska utgrävningarna.
De är skiträdda för demokratin och kramar varandra allt mer krampaktigt och tror fortfarande de kan fly in i flocken som skydd när den demokratiska rättskänslan greppar efter dem. Vi är delaktiga i en långsam revolution.
Det är som Churchill uttryckte det:
Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.
Jag glömde tacka för länken och jag gör det säkert å alla andras vägnar också.
Författaren bör omedelbart rekryteras som krönikör på TCS. Vi måste bekämpa den gröna idioti som sprider sig som pandemi.
Det där låter som en riktigt lusig klimathotsskröna igen:
‘Metan, en mycket kraftigare växthusgas .. ‘
Det var en annan sån där talking point som (iaf för mig) visade att klimathoteriet handlar om ngt helt annat …
Man kan ju i sammanhanget diskutera hur allmänheten / media uppfattat / rapporterat om konsekvenserna av Tjernobyl-olyckan. De flesta brukar bli förvånade om det sägs att inga cancerfall i Sverige uppstått till följd av Tjernobyl. Däremot blev ju rennäringen hårt drabbad, i efterhand vet vi att det skedde alldeles i onödan. Dock har väldigt få klart för sig hur många som drabbades av cancer i Tjernobyl-området. Ett antal räddningsarbetare avled ju till följd av akuta strålskador, brännskador etc. Sedan drabbades ett hundratal (minns ej säkert siffran) eller så barn-ungdomar av sköldkörtelcancer orsakade av utsläppet av en kortlivad jodisotop (detta kunde ha förebyggts med jodtabletter), denna cancerform är lättbehandlad och få avled. Därefter finns ingen säkerställd grupp av patienter som drabbats av cancer pga Tjernobylolyckan. Man beräknar att det nog föreligger en ökning som dock är under detektionsgränsen. Om Ukraina haft sjukvård och cancerregistrering som Sverige hade den nog kunnat detekteras. Således gav den i särklass största strålningsolyckan mycket begränsade hälsoeffekter, i motsats till många industriolyckor i gruvor och kraftverk etc genom åren. Beräkning av risken för cancer utifrån radioaktiv strålning utgår fortfarande i princip från data från befolkningen som utsattes för atombomberna över Japan 1945, där man hade ganska god koll på exponering och hälsoläget. Riskbedömningen av låga stråldoser baseras således på extrapolering nedåt av kända effekter av höga stråldoser, eftersom inga säkra risker kan uppmätas i låga nivåer (radon undantaget). Det diskuterades mycket kring folkomröstningen 1980 om sambandet är linjärt eller om det krävs ett tröskelvärde för cancerrisk, jag tror aldrig det blev riktig klarhet om detta utan man fortsätter att utgå från linjärt samband och justerar acceptabel risk till en tiondel eller lägre av värden där risk kan uppstå. Intressant nog blev ju stora områden runt Tjernobyl evakuerade, och är så alltjämt, och utgör idag nog det enda reservat för djur och natur där människan inte är inne och påverkar, varvid en sällsynt frodig natur uppstått.
Beträffande Fukushima skedde ju katastrofen med tsunamin, och därefter den ekonomisk-politiska katastrof som uppstod med evakueringar och ovilja att nyttja produkter från trakten utifrån strålskräck, medan inga skador uppstått till följd av radioaktivt utsläpp. Evakueringarna har sannolikt varit alldeles onödigt omfattande bara pga myndigheternas skräck för att uppfattas som passiva.
Riskhantering är en svår sak.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nar-det-regnar-pa-solen_7939608.svd
Det är inte “lava” (smält sten) som de skriver i sin rubrik, det är plasma och väl delvis gas. Ungefär detsamma som strålningen från en kärnvapenexplosion består av.
tack. Dessutom gladde det mig att det blev några korta inlägg som rörde vid en central fråga, vad som går att göra snabbt och vad som kräver tid. Naturgas har tex i USA visat sig ge snabba resultat, kärnkraft tar lång tid. Ett land som Kina kombinerar en massiv satsning på vindkraft med en långsiktig satsning på kärnkraft.
Peter Stilbs #19,
nu är det ju välkänt att vi genom vårt fossila bruk faktiskt påverkar klimatet.
Alltid intressant att läsa inlägg från personer som har god bakgrundsinformation!
Tack.
“Å andra sidan behövs inte mycket till läckage av metan under utvinning och transport för att vinsten skall ätas upp”
Och å tredje sidan så krävs det inte mycket läckage från utvinning och transport av biogas för att äta upp eventuell miljövinst där också. Och det läcker verkligen. Jag passerar Linköpings biogasanläggning varje dag och lukten är omisskännlig.
http://notrickszone.com/2013/02/23/northern-hemisphere-sets-new-all-time-record-cold-temperature-96-1f-in-oymyakon-siberia/
Det är ju fantastiskt! Tänk om man hade fått uppleva detta.
Jag har bara varit ute i -38°C (Norrbotten i januari 1970).
Det måste vara den globala uppvärmningen.
Vad glada de är nu i Sibirien att permafrosten ligger säker,
och inte all metangasen läcker ut.
Då hade det säkert blivit varmare igen. Eller kallare? Hur var det nu 🙂
Det kina satsar massivt på är kolkraftverk. Där, liksom här, representerar vindkraften en parentes, oavsett hur mycket vispar det byggs.
visst är det så, Kina har inte många alternativ, de måste hålla sin exploderande produktion igång och vindkraft kan vare sig ersätta kolkraft eller kärnkraft, det blåser ju lite ojämnt även där. Men vindkraft kan på kort tid bidra till att minska utsläppen, det kan bara kärnkraft som redan finns, och de gör väl så gott de kan även om det precis som hos oss blir i marginalen. Det enda alternativ som kan ge snabba resultat är naturgas och deras möjligheter här är kanske inte självklara.