Snön ställer till det på vägarna. Den tidiga vintern i södra Sverige kom lika oväntat som vanligt och många envisades med att testa väglaget. I städer som Malmö och på vägar som E6, E4 och den klassiska E22. Det var halt kan meddelas. 🙂 Här kommer veckans öppna tråd med väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Som gammal man (född -37) undrar jag ibland om man någonsin pratade om klimat när jag var liten? Pratade mina föräldrar om klimat? Skrevs det i dagstidningarna om detta eller pratade man i radio? Väderrapporten på radion lyssnade man på med visst allvar, många var ju på den tiden sysselsatta i jordbruk och även om man själv bodde ”i stan” hade de flesta släktingar som var beroende av vädret för sin utkomst, inte bara för helgens fritidssysselsättning.
Men redan i de första klasserna i folkskolan pratade man om klimat; om öknar, regnskogar, savanner. Och jag minns (jag var bra i teckning) att vi fick göra teckningar av olika klimattyper: arktiskt klimat visualiserades av en eskimå som i sin kajak jagade säl bland isflak, medelhavsklimat av sol från blå himmel och någon som plockade apelsiner, öknar var farliga områden på grund av vattenbristen och kunde illustreras av ett skelett i ökensand. Förmodligen var det Köppens klimatklassifikation som läraren utgick ifrån, men jag kommer inte ihåg att någon nämnde detta namn. Och senare i livet har jag förstått att rhododendron trivs mycket bra i Göteborgs-trakten (odlingszon 2) men bör undvikas på småländska höglandet (odlingszon 5, där min dotters rhododendronbuskar dött ut).
Längre upp i årsklasserna försökte läraren förklara varför vissa områden blivit öknar, varför passadvindarna alltid blåste på ett visst sätt och varför och var man kunde förvänta sig monsunregn vissa tider på året. Att det varit istider lärde vi oss tidigt. I Göteborgstrakten finns isräfflor, jättegrytor med mera som man kunde se på skolutflykter. Men vi fick aldrig höra något om Milankovic och hans teorier (vad jag minns) och inte heller något om ”växthuseffekten”. Jag var naturintresserad och lärde mig en hel del biologi på gymnasiet även om jag gick ”latinlinjen”. Därför fick jag inte lära mig något om strålningsfysik. Men detta med koldioxid och syre och fotosyntes tycker jag fortfarande att jag förstår rätt väl (och kan fortfarande glädjas över varje vår!)
När jag nu hör att COP30 samlar 56 000 deltagare (!?) så undrar jag: hur många av dessa skulle kunna berätta om växthuseffekten för en gymnasieklass? Och: vad kan Guterres lära mig om strålningsfysik?
I Öppen tråd 2025-11-15, inlägg #49, gav jag en kvantifiering av människans andel av orsakerna till temperaturökningen från industrialiseringens början. Signaturen tty genmälde i inlägg #51 ”… vi kan få hyfsade uppgifter om global temperatur fr o m mitten på 1950-talet då de första väderstationerna i Antarktis startades. Inte dessförinnan.” Det tycker jag är en underskattning av kunskaperna om forna temperaturer, såvida man inte kräver precision på 0.1 °C när. Det finns proxydata från trädringar, sediment, is och koraller. De sträcker sig mycket längre tillbaka än termometerdata från väderstationer. De ger förstås inte lika säkra temperaturuppskattningar som termometrar. Jag tog 1780 som startpunkt för den antropogena klimatpåverkan. Man kan ju också ta 1850 som startpunkt, eftersom fossilförbränningen var liten i början. Ett rimligt intervall för global temperaturökning 1780-2025 är 1.4-2.0 °C. För 1850-2025 är ett rimligt intervall 1.2-1.7 °C. Jag stöder mig bl a på
Neukom, R., Barboza, L. A., Erb, M. P., Shi, F., Emile-Geay, J., Evans, M. N., Franke, J., Kaufman, D. S., Lücke, J., Rehfeld, K., Schurer, A., Zhu, F., Brönnimann, S., Hakim, G. J., Henley, B. J., Ljungqvist, F. C., McKay, N., Valler, V., & von Gunten, L. (2019).
Consistent multi-decadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era. Nature Geoscience, 12, 643–649. https://doi.org/10.1038/s41561-019-0400-0
Marcott, S. A., Shakun, J. D., Clark, P. U., & Mix, A. C. (2013).
A reconstruction of regional and global temperature for the past 11,300 years. Science, 339(6124), 1198-1201. https://doi.org/10.1126/science.1228026
Det är meningsfullt att beräkna antropogen uppvärmning som procentandel av total uppvärmning. Mittpunkten av intervallet ger ett värde, som man kan modifiera, om man tror mer på undre eller övre gränsen än på mitten. Mittpunkterna är 1.7 °C för 1780-2025 och 1.45 °C för 1850-2025. Koldioxidhalterna i ppm kan uppskattas till 280 för 1780, 285 för 1850 och 425 för oktober 2025. Jag har referenser till arbeten om forntida CO2-halter också.
Människans andel i procent är 100×[TCR×log(425/CO2)/log(2)]/tempökning, där CO2 är koldioxid i luften i ppm och tempökning är den faktiska temperaturökningen i °C.
1780-2025: CO2 = 280, tempökning = 1.7
1850-2025: CO2 = 285, tempökning = 1.45
0.30 0.50 0.75 1.00 1.25 1.50 1.75 2.00 2.25 2.50 antagen TCR
10.6 17.7 26.6 35.4 44.3 53.1 62.0 70.8 79.7 88.5 andel % 1780-2025
11.9 19.9 29.8 39.8 49.7 59.6 69.6 79.5 89.5 99.4 andel % 1850-2025
Jag skrev 2025-11-16 om vad vi borde säga, i stället för att obefogat förringa människans betydelse. Det finns mycket annat. Hur korallreven mår. Att kornas metanutsläpp höjer växthuseffekten vid påbörjad kreaturtsdrift, men utan att accelerera höjningen därefter.
Speciellt verkningsfullt tycker jag det är att framhäva alla misslyckade domedagsprofetior. Att New York skulle stått under vatten för länge sedan och att snön i Sverige skulle varit ett minne blott för att tag sedan. Osv.
Angående halka så har slaskpressen släppt igenom en artikel där fokus flyttas från lastbilar med dåliga däck mot att vägverket inte längre saltar utom i yttersta nödfall….
https://www.expressen.se/nyheter/vader/lastbilschaufforen-bjorns–raseri-mot-trafikverket/
”Vi saltar bara när ingen annan metod fungerar.”
”Det pågår en ständig utveckling av metoder och utrustning och vår kunskap ökar. Det gör att vi behöver mindre mängd salt för att nå samma effekt som tidigare.”
Går ju så där med det…
Och sedan kommer de magiska orden…”Vi är medvetna om att salt har negativa miljöeffekter.”
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall/sa-skotervi-vagar/vintervaghallning/vagsalt—bara-dar-det-behovs/
#3. Visst sätts ofta(st) miljön före enskilda människoliv. Det är min erfarenhet från 64 år bakom ratten, varav de flesta som biljournalist. Felaktiga markeringar, skymda skyltar, feldoserad vägbana, onödig växtlighet skymmer sikt, dålig avrinning, spår och gropar, etc. Man får inte sitta och slököra utan måste köra aktivt och framåtskådande.
Inte klimatrelaterat, men miljö och klimat blandas ihop, och miljö slår ofta säkerhet.
#3 Berra
Nu tycks en ny rutin för halk-bekämpning etablerats i min kommun? Flera gator sandas innan snön och frosten anlänt. Inte trevligt att köra i mht påverkan i hjulhus och underrede (smattrar hårt). Dessutom gör gruset ingen större nytta under snön. När det nu blandats med den upptinade snön (1 dm) i flera plusgrader ett par dgr senare stänker förbifarande bilar denna grusblandade sörja på gångtrafikanter och parkerade bilar. Man hade inte resurser att ploga bort det. Jag misstänker att kommunen inte har tillräckligt med pengar att sköta gatorna vid snöfallen och därför sandar (saltar också plana gator) innan. Illa ser det ut ivf. Antar att saltet gör det hela xtra slabbigt. PLOGA…..
Nr 2
Lilla istiden kyla har du medvetet förträngt.
Angående vinterväglag så är det sårbart när plogning inte kan ske på grund av stillastående bilar.
Det borde finnas möjlighet att åtgärda .
Angrip problemet på annat sätt.
5 timmar mellan Landskrona och Glumslöv är orimligt.
Sverige har skrivit på dokument som skulle begränsa yttrandefriheten och blockera den seriösa klimatvetenskapen: https://wattsupwiththat.com/2025/11/20/freedom-melts-faster-than-glaciers-cop30s-declaration-on-information-integrity/
Det skulle innebära att Klimatupplysningen måste stängas ner när Sverige blir vetenskapsförnekare!
#6. Inte alls. Mina temperaturökningsskattningar baseras på tillgänglig kunskap om klimatet 1780 och 1850.
Tillbaka till Svante Arrhenius nedan i länk.
https://tidningar.kb.se/3mfjbjrf0vv63d2/part/1/page/2
Läs ”Fysiska sällskapet”, rubrik längst ned, spalt två från vänster.
Luftens CO2-halt sägs vara beroende främst av vulkanisk aktivitet. Det fästs även uppmärksmanhet kring att halten är högst obetydlig.
Det konstateras att jorden har varit såväl 8C varmare som 5C kallare.
Här ska nu FN år 2026 in och ”styra på 1,5C” och det till vilka kostnader för Västeuropa som helst?
Även intressant att se hur innehållet i en svensk tidning såg ut 1895.
Se nivå på innehållet, den intellektuella höjden och språkbehandling.
Vi diskuterar här på Klimatupplysningen ofta hur vi ska komma ut med vår kunskap och våra insikter till allmänheten och inte nöja oss med att vara en intern bubbla.
Henrik Jönsson rapporterar idag att han öppnar en ny mediekanal, 100%, med ett syfte som mycket liknar vårt, att tränga igenom de etablerade mediernas och Public Services grupptänk och blockad mot andra synsätt än deras egna.
Vi borde därför kontakta Henrik och försöka etablera ett bra samarbete. Henrik Jönsson brukar vara öppen för de politiska frågor vi anser viktiga.
Mer info i länken.
https://www.youtube.com/watch?v=_bo9cPmdv_0
# 10 Gunnar, bra idé och just nu när riksrevisionen klagat på att inte uppfyller det självklara målet om vetenskapsbaserad undervisning. Även Smedjan tar upp den här frågan!
Troligen har varken Rikrsevisionen eller Smedjan tänkt just på klimatfrågan, men kan ni i ledningen (!) öppna H. Jönssons ögon för detta så vore det en välgärning.
#2,8
Shakun & Marcott och PAGES 2K är ju inte precis källor som inger särskilt stort förtroende.
S & M bygger ju i stor utsträckning på Manns hockeyklubba och PAGES 2K är ökända för sina ytterst märkliga urval av proxies.
Och en liten påminnelse: 1780 fanns INGA väderstationer utanför Västeuropa och nordöstra USA. Och 1850 fanns fortfarande bara tre på södra halvklotet.
#10 Gunnar Juliusson
Anders Bolling har skrivit en artikel på 100% om extremväder. 100% ser ut att kunna bli en intressant mediakanal med många duktiga medverkande.
https://www.100.se/artiklar/analys/rekordlaga-dodstal-av-extremvader-12
”Det farligaste vapnet är en väl berättad lögn.” /MI5
Klimathotsnarrativets korthus rasar nu för fullt. Men alla har ännu inte hunnit uppfatta det som pågår. Sist ut tycks journalister vid Public Service vara. Trots allt det som händer i omvärlden och det som skrivs i vetenskaplig och fri press så håller de fast vid sin dogm in i det sista. Ju längre det dröjer desto större blir fallet.
Dagens Henrik Jönsson går hårt åt svensk Public Service’s vilseledande och ej neutrala journalistik.
Mycket sevärt
https://www.youtube.com/watch?v=_bo9cPmdv_0
– De utlovade katastroferna har vägrat inställa sig. / Lennart Bengtsson.
– Verkligheten anpassades för att stämma överens med visionerna. Ett liknande fenomen har Riksrevisionen observerat i sin nypublicerade granskning av den svenska klimatpolitiken. … orealistiska antaganden. / Peter Wennblad SvD
– Det är inte bara missbruk av skattemedel. Det vilseleder även stora delar av det svenska folket på ett sätt som är direkt skadligt för Sveriges demokrati, säger Henrik Jönsson. Han startar nu SVERIGES NYA MEDIE – 100% och detta är bara början.
Jag tror, att om ett halvt år kommer merparten av Sveriges befolkning att ha fått upp ögon och öron för den falska journalistik de har blivit utsatta för av i huvudsak SR/SVT. Det kommer att påverka valet. Jag kommer, liksom ni antar jag, inte att rösta på ett parti vars partiledare påstår att vi lever i en klimatkris och som inte erkänner att nyttan av mer koldioxiden är vida större än dess skada. Det innebär inte att vi skall elda fossila bränslen för fulla muggar, den resursen behöver kommande generationer. Vi skall således inte jaga koldioxid men vi skall jaga lögnerna om energi, klimat, jordens resurser och vår välfärd.
Det är därför dags att även Ulf Kristersson gör sin nödvändiga U-sväng så som Bill Gates nyligen gjort så att han slipper stå på valdagen och skämmas med ord som ”jag har varit naiv” eller något likartat.
# 10 Gunnar J., här är Smedjans åsikt om svensk skolas undervisning på vetenskaplig grund:
”Underkänt för skolmyndigheterna”.
https://timbro.se/smedjan/underkant-for-skolmyndigheterna/#:~:text=I%20en%20ny%20rapport%20riktar%20Riksrevisionen%20f%C3%B6r%C3%B6dande%20kritik,grund.%20Men%20hur%20ser%20det%20ut%20i%20verkligheten%3F
Paul Holmgren skriver klokt om den gröna energi-ekvationen i Bulletin…
https://bulletin.nu/holmgren-den-grona-energi-ekvationen-gar-aldrig-ihop
Är det inte lite märkligt att kontrollrummet får problem med att redovisa elpriserna samtidigt som samtliga Sveriges el områden haft snittpriser på 1-1,6:-/kWh (18-21/11)…
https://data.nordpoolgroup.com/auction/day-ahead/prices?deliveryDate=latest¤cy=SEK&aggregation=DeliveryPeriod&deliveryAreas=SE1,SE2,SE3,SE4
Sell the Nasdaq and Bitcoin and Buy Gold | Chris Vermeulen and Jimmy Connor
”Chris. If Nvidia was a country as measured by GDP, it would be the third largest country in the world. Can you believe that? Holy cow. Yeah.. It would be ahead of Germany and behind China and the US.”
https://www.youtube.com/watch?v=6s9uggE88zI
Mvh,
Det är viktigt att kunna kontrollera bilen med ratten på en ishal väg. Nu gör man motstyrning i sladden och bilen håller sin rätta kurs på vägen, medans de andra ligger i diket och gråter.
Från public service har man sagt att man inte ge lika vikt från båda sidor i klimatfrågan.
#20 Sören. Vardå? Har du länk?
Apropå snöovädret.
Aftonbladets motorjournalist Robert Collin gör bort sig totalt i sin senaste krönika om snöovädret.
Han påstår att alla svenska lastbilar har 2 drivande axlar bak.Alltså det som heter tandemdrift.
Jag mailade och frågade honom om hur många Postnordbilar han sett med det.Eller DHL bilar med det. Princip noll av dessa bilar har det.
Förekommer mest på virkes och schaktbilar och vissa tankbilar.
Bad honom att läsa på.
Svarade och bad om ursäkt och lovade att läsa på.
En moderat kommunpolitiker från Uddevalla kommer ut som en helt öppen klimatrealist.
https://www.youtube.com/watch?v=nanWlO5_hCo
#7
Jag kommenterade deklarationen tidigare med en AI-genererad analys.
Slutsatsen:
”Finns det några bindande åtgärder?
Nej.
Deklarationen skapar inga juridiskt bindande skyldigheter för staterna. Den är helt frivillig, politisk och samarbetsinriktad, likt många andra COP-sidodeklarationer.
Undertecknarna uttrycker ambitioner och avsikter, men åtar sig inte några mätbara, juridiskt förpliktigande eller sanktionsbara åtgärder.”
Verkar vara själva syftet med dessa COP, att producera substanslöst snömos som får deltagarna/undertecknarna att känna sig goda, märkvärdiga m.m. för att de ”räddar världen”.
#24
Se även denna framgångssaga ang COP 1-30:
https://wattsupwiththat.com/2025/11/21/friday-funny-cops-1-30-a-perfect-record-of-failure/
#9 L.A,
Det var med intresse jag tog del av länken angående vad som stod att läsa i Svenska Dagbladet för 130 år sedan beträffande klimatet. Redan då visste man att det funnits perioder som varit 5 grader kallare än 1895 och andra perioder som varit 8 grader varmare. Härav kan man dra slutsatsen att dagens klimatalarmister inte ens har sådana grundläggande klimathistoriska kunskaper som var allmänna bland fysiker 1895. De dåtida visste således, att växter som 1895 frodades vid medelhavets kuster, tidigare under de varmaste perioderna återfunnits vid Grönlands och Svalbards kuster. De stollar som idag hävdar att vi inte haft det så varmt som nu på 125000 år, vet absolut inte vad de talar om.
Rent allmänt tycker jag mig se en kraftig fördumning bland dem som skriver i media, angående vårt klimats utveckling. Inte nog med att de ljuger och är totalt okunniga beträffande tidigare perioders klimat och vad som styr det. Det märks också på språkbehandlingen, där de inte kan skilja på de och dem, eller på var och vart, samt särskrivningarna förstås. Annorlunda var det 1895. Då kunde man verkligen behandla språket väl.
Christer Eriksson #22
2011-2017 levererade Scania ca 10 000 lastbilar i Sverige och 2700 av dem hade tandemdrift. Det kan låta bra framkomligheten, men som alltid är verkligheten mer komplicerad eftersom treaxlade bilar med en driven axel kan lyfta stödaxeln för att få bättre fäste. Det finns begränsningar i lagen om hur mycket och hur länge man får lyfta, men på privata skogsvägar gäller det att ta sig fram.
Curt Göransson sa en gång till mig: ”Med 17 ton på driven kommer man loss!”
En del tandemdrivna skogsbilar kompletteras till lyftbar sista axel för att få bättre drivkraft när de körs tomma ut i skogen.
I USA är det förbjudet att lyfta axlar och de flesta trailerdragarna har tandemdrift.
#21
Jag minns att den som var chef sa att det skulle ge en orättvis beskrivning om båda sidorna gavs lika uppmärksamhet.
27#Gunnar Strandell.
Har kört både 2 axlad boggi med endast en drivande axel.Har även kört tandemdriven bil.På tandem kan man spänna första driven.Med låsta spärrar och några ton i bilen så biter det bra.
Samma sak med boggiebilen.Med lyft stödaxel och låst diff så drar det bra det med.
Sören G,
jag minns öcķså ”att jag hörde” någon radioman ”fråga” om man måste ge ”klimatförnekarna lika stort utrymme i radion som de IPCC-trogna”. Hans svar (outtalat) var nej. Att man inte alls skulle släppa in ”klimatförnekarna” sa man aldrig, det bara blev så 🙂
#6, #12
Jag har inte förbisett Lilla istiden. Den är orsaken till att temperaturökningen från 1780 och 1850 blir så stor, eftersom båda åren ligger i dess kalla slutskede.
De rekonstruktioner jag använder (PAGES2k och Marcott et al.) är inte omstridda i forskningen utan används av IPCC AR6 som huvudkällor för temperaturer före instrumentperioden. Också helt oberoende rekonstruktioner (t.ex. Ljungqvist, Moberg, Wilson, Osman) visar samma sak: Perioden 1700-1850 var omkring 0.2-0.6 °C kallare än IPCC:s basperiod 1850-1900.
Lägger man ihop detta med den moderna uppvärmningen (ca 1.1-1.6 °C över 1850-1900) får man ca 1.4-2.0 °C från 1780 till idag – vilket alltså ligger helt i linje med både paleodata och modern observation.”
#31
”De rekonstruktioner jag använder (PAGES2k och Marcott et al.) är inte omstridda i forskningen”
Jodå. De är i hög grad omstridda. PAGES 2K är ökända för låg datakvalitet (Steve McIntyre tvingade dem faktiskt en gång att ge ut ett ”corrigendum”).
Deras data är extremt ojämnt fördelade. Data saknas t ex nästan helt från oceanerna (utom Nordatlanten) och mer än hälften av ”proxies” är årsringar. En erkänt usel temperaturproxy. Jag förmodar att du inte känner till PAGES 2K ”databas”. Du kan se den här:
https://www.nature.com/articles/sdata201788
#32
Din invändning accepteras, men för just frågan jag studerar – temperaturökningen från 1780 till idag – spelar de detaljerna mindre roll. Jag borde tydliggjort att jag enbart avser denna sena period. Vad som hände t ex på 1300-talet, och huruvida PAGES2k och Marcott et al. är ovederhäftiga för 1300-talet, är ovidkommande i detta sammanhang.
Det centrala är att alla moderna rekonstruktioner, även de som inte bygger på PAGES2k eller Marcott, visar att slutet av 1700-talet var kallare än perioden 1850-1900 med ungefär 0.2-0.6 °C.
Även Ljungqvist 2010/2019, Moberg 2005, Wilson, Briffa, Osman 2021 (CMIP6 proxy assimilation) ger att kring 1780 var klimatet ca 0.2-0.6°C kallare än 1850-1900.
Lägger man ihop den skillnaden med den uppvärmning som de etablerade observationsserierna (HadCRUT5, Berkeley Earth, GISTEMP) visar sedan 1850, får man en total uppgång till 2020-talet på omkring 1.4-2.0 °C. Den slutsatsen är oberoende av vilken enskild paleoreferens man föredrar. Alltså: även om man bortser helt från PAGES2k och Marcott blir uppskattningen för 1780-2025 i praktiken densamma.
Vilket innebär att mina formler och tabeller är OK.
«Gold’s Bull Market Will Have Another Big Leg Up»
Fred Hickey, editor of the investment newsletter «The High-Tech Strategist,» expresses concerns that the AI infrastructure boom is destined for disaster.
Few are better equipped to address these issues than Fred Hickey. Since 1987, he has been publishing the highly regarded monthly investment newsletter «The High-Tech Strategist», where he analyzes pivotal trends within the sector. Beyond technology, he has also long focused on precious metals as a hedge against escalating government debt and central bank intervention. He have been covering technology stocks for more than four decades.
So you don’t think there will be a major breakthrough soon?
It’s just a waste of money. This AI spending boom is a disaster that’s brewing. An MIT survey recently showed that 95% of AI trials are failing. Early on, some of the best AI scientists predicted that increased spending wasn’t going to bring better results, and they were right.
I don’t think the bull market in precious metals is finished yet. One of the reasons is we never saw the euphoria you typically get in the junior mining companies.
The West will join the East in buying gold, and we only just started bringing in the Western demand, which will trigger a massive influx of capital.
https://themarket.ch/english/golds-bull-market-will-have-another-big-leg-up-ld.15434
Mvh,,
#33 Stig Rosenlund
Dina formler och tabeller är OK🤩
Men Du hoppar elegant över den centrala punkten, att det är människans ökande antal och resursuttag som pressar de planetära gränserna, inte någon ”välgörande” CO2-halt.
Klimatet är bara en av flera gränser vi redan passerat—biodiversitet, markomvandling, kväveflöden och kemikalier går åt fel håll oavsett vad du tycker om extremväder eller havsnivåer.
Att tala om kostnaderna för klimatåtgärder utan att nämna kostnaderna för att fortsätta överkonsumera är ren retorik. Naturens bokföring bryr sig inte om hur bekvämt det vore om riskerna var ”obefintliga”.
Innan vi utropar CO2 som ett skydd mot framtida istider borde vi fundera över varför en art som ständigt ökar både i antal och konsumtion driver systemen över gränsen. Det är där problemet ligger, inte i CO2 ensam, utan i vår egen aptit på det mesta😎
Stefan Sauk har lagt ut ett sevärt klipp gällande vindmöllor…
https://www.youtube.com/watch?v=ZFrLuyBIXyQ
#35
Jag ser ingen motsättning, annat än att du anser vi passerat en klimatgräns. I vilken mån dina bekymmer är välgrundade kan vi diskutera en annan gång.
#37 Stig Rosenlund
Jag anser inte att någon klimatgräns har passerats.
Däremot är det uppenbart att överskridandet av flera planetära gränser framför allt drivs av vårt resursuttag och vår snabbt växande befolkning — oavsett hur man väljer att definiera just klimatgränsen.
#38
”Klimatet är bara en av flera gränser vi passerat …” skriver du i #35. Du vacklar fram och tillbaka. Men det är lugnt- det gör jag också. Ibland tror jag TCR är 0.3, ibland 1.5, ibland 0.75.
#39 Stig Rosenlund
Jag uppfattade att du menade att en klimatgräns redan passerats och att fokus därför borde ligga på kostnaderna för att vända utvecklingen.
Därför svarade jag som jag gjorde. Jag menar inte att vackla, utan bara att klimatgränsen i sig är omstridd, medan flera andra planetära gränser överskrids oavsett vilken TCR man utgår ifrån. TCR-diskussionen är relevant för uppvärmningen, men klimatet påverkas även av många andra faktorer än just CO2.
Det viktiga i sammanhanget är att resursuttag, biodiversitetsförluster och övriga tryck på jordsystemet är självständiga problem som människan orsakar – oberoende av hur man definierar just klimatgränsen.
Dagens Arbete skriver om följderna av ”aktivisterna” som blockerar skogsbruk…
https://da.se/2025/11/maskinforare-i-klam-mellan-aktivister-och-sca-obehagligt/
Adepten #40
”Det viktiga i sammanhanget är att resursuttag, biodiversitetsförluster och övriga tryck på jordsystemet är självständiga problem som människan orsakar ”
Det där låter som Malthus eller Romklubben från 60-talet. Det som man ständigt missar med dylika domedagsscenarios är att människan alltid hittar på nya innovationer och nya sätt att producera. Det typiska förloppet är att när en ”resurs” blir svåråtkomlig så stiger priset varpå man letar nya fyndigheter eller hittar på ersättningar. Inga råämnen försvinner men människor väljer att producera med hjälp av annat.
Strängt taget så är själva begreppet ”resurs” helt och hållet en mänsklig definition, inte en naturvetenskaplig.
#42 Ingemar Nordin
När du tar upp ’Malthus eller Romklubben från 60-talet’- kortet vill jag bli tyst🙂
Men jag väljer att framföra följande uppfattning:
Min poäng handlar inte bara om råvarubrist, utan om att jordsystemprocesser – som biodiversitet, markförändringar och kvävecykler – svarar på ekologiska flöden, inte på marknadspriser.
Innovation och teknik kan minska trycket, men de ändrar inte att dessa processer har egna gränser oberoende av hur vi väljer att definiera ”resurs”.
Det här är alltså inte Malthus, utan grundläggande biofysik: ekosystem styrs av volymer och hastigheter, inte av priser.
Samtidigt märker jag att just dessa aspekter ofta undviks i diskussionen, kanske för att de upplevs som obekväma. Då blir det lätt att avfärda allt genom att hänvisa till Malthus eller Romklubben, i stället för att hantera de planetära gränserna och de biofysiska realiteterna.
Adepten #43,
Jag tror att du underskattar betydelsen av priser när det handlar om människan och det du kallar för ”planetens gränser”. Även värdet av ekosystem är relaterat till människan.
#44 Ingemar Nordin
Priser styr människors beteenden, absolut — men jordsystemen följer inte våra värderingar utan sina egna biofysiska gränser. Marknaden kan påverka hur vi agerar, men den kan inte förhandla med kvävecykeln eller biodiversiteten.
Adepten #45
Läs den kanske viktigaste boken om resurser under 80-talet:
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Ultimate_Resource
https://press.princeton.edu/books/ebook/9780691261201/the-ultimate-resource
Björn Lomborg föresatte sig att motbevisa Julian Simons bok. Han gick igenom all statistik om miljö och resurser och fann till sin förvåning att Simon hade rätt. Lomborg förstod att han okritiskt hade köpt Romklubbens narrativ utan att kolla fakta.
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Skeptical_Environmentalist
Du borde sluta att köpa MPs felaktiga syn på miljö och resurser.
#45 #46 Ingemar o Adepten
I ett fallex håller jag med Adepten;
Jag tänker på tillgången på matfisk där vi ännu inte tycks kunna lösa utfiskningen lokalt utan måste importera sämre varmvattenfisk (dåliga substitut). Kanske priserna är för låga för att vi ska tillåta oss att låta fisken ”återkomma”? Dvs införa temporärt fiskestopp, typ 5 år på prov. Beror svårigheterna på att vattnen saknar äganderätt tillskillnad från jorden?
Lokala fiskarter försvinner också (sannolikt) pga dålig miljö (människan).
Hur ändrar vi t.ex japanens behov av vissa fiskar och deras rovdrift på internationella vatten?
Thorleif #47
Om du läser Ingemars länk om Lomborgs bok så ser du att just fisket är den (enda!) matresurs som, enligt Lomborg, faktiskt minskar.
#46 Ingemar Nordin
Ja visst. Simon och Lomborg har visat att marknader och innovation har löst många pris-baserade resursproblem — det bevisar däremot inte att biogeofysiska trösklar inte existerar eller inte kan passeras. Jämfört med voliativa priser på el pga människans dumhet.
Så helt ärligt: Den dag priset på Kalles kaviar är för högt för mig, eller när jag måste äta mjölmask för att få i mig protein, då är min planetära gräns passerad oavsett vad modellerna säger.
Så ja, marknadspriser spelar roll — men mest för människors tålamod, inte för naturens bärkraft.
#45 #46 Ingemar o Adepten
Det är en fråga om storleksordningar. Ifall mänskligheten skulle fortsätta att växa med en faktor 10 per århundrade några hundra år framåt i tiden skulle resursproblem uppstå. Som världen ser ut i dag är det inte sannolikt alls, avtagande nativitet är ju ett problem på alla kontinenter utom Afrika.
Människan är beroende av fotosyntesen för mat. Vi kan sluta att äta kött, fisk och fågel och i stället leva på den mat vi ger djuren. Det skulle nog möjliggöra 50 miljarder människor på jorden, men inte hur många som helst. Växter behöver yta, tid och ljus. Teoretiskt kan man tänka sig odling i många våningar med artificiellt ljus över hela planeten (finns i sciencefiction) men dagens tendenser pekar inte alls åt det hållet.
Malthus, Paul Ehrlich, Romklubben och vår egen Georg Borgström hade alla fel. Det är inte resursbrist som är problemet. Den här artikeln från Yle, Finska public service, kan vara intressant i sammanhanget.
Adepten (flera kommmentarer)
planetetära gränser och trösklar (tippning points) är idiotiska begrepp. De finns absolut inte för KLIMATET.
Förmodligen kan inte jorden försörja 10 miljarder människor hur länge som helst. Vi får hoppas den totala befolkningen så småningom minskar ner till en långsiktigt hållbar nivå. Om detta ska kunna ske utan stora ”katastrofer” måste människor i HELA VÄRLDEN får en tillräckligt hög levnadsstandard. Till och med Bill Gates har nu förstått det vi klimatrealister sagt i åratal, för att inte säga decennier (jag hatar ordet dekaler!), nämligen att fattigdomsbekämpning är det ENDA viktiga. Vägen dit heter billig energi och utbildning — i första hand av kvinnor 🙂
det ska tyvärr stå dekader, som jag verkligen hatar – dekaler får gärna vara ohatade 🙂
#48
Tack Sten.
När nu BRICS ”tar den ekonomiska makten” successivt kommer befolkningstillväxten avstanna där. Därefter integreras ”Global South” med Afrika i den ekonomiska tillväxten och iom det minskar också antalet barn.
#53
Problemet med Kina’s och Asiens tillväxt och senare Afrika’s är förstås att rikedomarna som skapas ökar förbrukningen av allas våra resurser trots att befolkningstillväxten successivt sjunker (vi blir ändå fler men i lugnare tempo).
Hur kommer det se ut när vi når befolkningstoppen och vad sker efter det med den globala ekonomin? Vilka drabbas nu av den förväntade produktivitets-ökningen via robotisering etc? Finns det stor risk att stora grupper i dagens rika länder kommer att få det sämre? En del talar för det!
Med dagens globala handelsmönster kommer vi nå befolkningsmax betydligt tidigare än vi trott. Kanske redan inom dagens generation?
#50 Länk till Yle?
#55Stig Rosenlund
https://yle.fi/a/7-10017541
#56 Leif Åsbrink
👍💯🤩