Öppen Tråd

majblomma 2021

Majblomman i år är digital. För att få förklarat vad det innebär så får man gå in på Majblommans hemsida . Vi kör som vanligt på med öppen tråd för diskussioner om väder, klimat och energi.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Stefan Eriksson

    Inom ämnet energi:
    ”Vi” har lärt oss att via breeder (wasteburner) ”ta hand” om de mest långlivade transuranerna där Pu och ett par av dess isotoper är det mest bekymmersamma politiska spörsmålet.
    Frågan är: varför gör vi inte detta i Sverige?

    Jag tycker det vore ett verkligt ”miljöengagemang” att ta rygg på Canadas satsningar för att lösa ett reellt problem och samtidigt förskaffa sig en tillgång på stora mängder energi till gagn för utveckling och välstånd.

    Janne W fick lite tid i msm veckan som var. Han behöver 1,5 mdr Skr för att färdigställa en prototyp av en wasteburner.
    Mycket pengar kan tyckas, men i jämförelse med de summor som skall satsas på EUs ”återhämtningspaket” är det ju ett spott i havet.

  2. Henrik

    Ulster university. Är de seriösa tro? https://www.ulster.ac.uk/news/2021/april/international-study-reveals-global-glacier-retreat-has-accelerated

  3. Lasse

    Kall första maj!
    Men solen värmde ett tag och då var fåglarna aktiva.
    Tänkte länka till en artikel i WUWT där Willis E har en vädjan:
    Läs och kritisera.
    https://wattsupwiththat.com/2021/04/28/a-request-for-real-peer-review/

    Det är termostaten som han beskriver.
    I skärgården finns den som sjöbris som regelbundet uppkommer. Tillsammans med stackmolnen som indikerar vackert väder.
    Han visar det självklara att moln kyler där det är varmt och värmer där det är kallt.
    Han använder CERES data som plottras i fina diagram.
    Därtill gör han observationen att vid 30 grader händer det något med energin
    ” It is also worth noting that almost nowhere on the planet does the long-term average temperature go above 30°C”

    Vi har de sista 40 åren fått det varmare-och mindre molnigt. 😉

  4. jan d

    Mjölkbönderna har det tufft och dessutom bidrar korna till ”vår planets undergång”. Snart får vi höra från ”den gröna sekten”: I Sverige ska vi gå före och tillverka hållbar och klimatsmart mjölk utan kor !

  5. Lennart Svanberg

    ’Våra barn kan få kriga om mat och vatten’ säger EU-kommissionens vice ordförande. En holländsk politiker som vet detta för han, likt stora delar av politikerkåren, har slutat att vara representanter för sina väljare utan istället blivit orakel 🤔. Suck vad tröttsamt det är att få höra samma visa, dag ut och dag in, utan att ett enda naturvetenskapligt bevis framförs.

  6. Joachim

    Jag är spänd på resultatet för den globala temperaturen i april.
    1) Kan jag titta i denna tabell och jämföra globala temperaturen en månad med samma månad ett annat år?
    https://www.nsstc.uah.edu/data/msu/v6.0/tlt/tltglhmam_6.0.txt
    2) Var det således kallare i mars 2021 än mars 1983, 1988 och 1991?
    3) Vad betyder ”ANNUAL CYCLE BASED ON 81001-110365 12-MON RUNNING MEAN”?
    4) Hur kan jag räkna ut den faktiska globala medeltemperaturen på jorden (i Celsius) utifrån tabellen?

  7. Ivar Andersson

    Högre elpriser lyft för Vattenfall
    https://affarsliv.com/artikel/r53y6knl
    Skulle inte elen bli billigare med vindkraft?

    Finska staten säljer halva sitt innehav i SSAB
    https://bulletin.nu/finlandska-staten-saljer-halva-sitt-innehav-i-ssab
    Finska staten verkar tveka om Hybrit och satsar pengar i säkrare projekt.

  8. Sören+G

    Man har larmat om att vårarna kommer allt tidigare och att ekosystemen kommer att kollapsa p.g.a. av att olika växt och djurarter inte länge kommer samtidigt (för t.e.x pollinering). Vilket jag anser vara trams.

    Men vad betyder egentligen tidig vår. Enligt SMHI 5 dagar i sträck med medeltemperatur över 0 grader. Det fick vi omkring 24 feb. Men sedan har det i stort varit kallt med medeltemperatur bara strax över 0 så att växtligheten inte har skjutit särkilt fart.

  9. Joachim

    Kan någon beskriva mekanismerna när en sjö sköljer? Jag kan tänka mig flera orsaker till att isen smälter: energin från solen, luftens temperatur, vind, vattnets temperatur, friktion från vatten och is osv. Vad har störst betydelse?

  10. #4 jan d
    här lång text om kor (Ingemar, ta bort om du tycker det blev för mycket).
    Jag arbetar med uppvigling bland mjölkbönderna, klimatfrågan men också annat. Här inlägg från mjölkböndernas ”Mjölkdebatten” i går.

    Från Tornedalen i norr till Skåne i söder har kor och mjölk varit kulturbärare i många hundra år. Korna och gårdarna har skapat det Sveriges vi ser i dag. Björkhagarna, insekterna, fåglarna, gnagarna, rovfåglarna, rådjuren och räven, vad gjorde räven här annars? De öppna markerna.
    Mjölk, vi har lärt oss att producera mjölk billigt på supergårdar, flera tiotals öre lägre pris, hurra! Framtidens gårdar (nog bara några decennier bort) har kanske minst 1000 kor. Med en faktor tio elimineras dagens gårdar. Och det för några tiotals ören. Hurra! Om nån tvivlar, kan det stämma, behövs det inte mer mark? Lilla Danmark gör i dag dubbelt mjölk mot oss och har inga svårigheter att dubbla en gång till. Några tiotals ören mer och det händer. För att inte tala om dagens havremjölk och framtidens genmanipulerade mjölk. Mjölk från valfritt däggdjur i kyldisken. Särskilt uppskattade av våra tjänstemän som det verkar. Vi, vi med kor, är som strutsen med huvudet i sanden inför det som sker. Men ska vi verkligen finna oss i att vår framtid och gårdarnas storleksutveckling är en restpost i våra tjänstemäns (världsklass) affärsplan? De räknar på kineser, varumärken, hållbarhet och sånt. Inte på nån restpost. Jag tror de räknar rätt utifrån sitt perspektiv. Men det är ju faktiskt vi ägare som bestämmer. Har vi inget mer än några tiotals öre mindre för mjölken att erbjuda våra kunder. I så fall, flytta då produktionen till Danmark, Östra Tyskland och Polen?

    Det har vi. Sparka de tjänstemän som kulturlöst och på förment vetenskaplig grund inte fattat det och förnedrar vår verksamhet. Det är vi som bestämmer.

    Jag har inget emot stora gårdar, rationella gårdar som kan göra mjölk för 50 öre mindre och sälja produktionen till Kina. Det är väl bra. Det jag är emot är att systemet samtidigt genom prispress knäcker de mindre gårdarna, kulturbärarna. Vi ägare borde kunna hitta ett system där båda kan samexistera. Och det jag har emot är att vi inte ens försöker. Och förtränger var vi är om trettio år om vi inte försöker.
    Skiss 1, mejeri A har en hemmamarknad som lätt betalar säg fem kronor för mjölken. Säg att det utslaget lika över gårdarna blir 200.000 kg per gård (20-30 kor). Betala då alla gårdar fem kronor upp till 200.000 kg och därefter vad som kommer in från ”Kinamarknaden”. För de riktigt stora gårdarna blir det en mindre avbränning. För de mindre gårdarna en möjlighet att överleva. I exemplet, upp till ca 25 kor, bra betalt, och kanske med pengar kvar till en försiktig expansion. Det är fullkomligt rättvist att de mindre gårdarna gynnas av hemmamarknadens merbetalning. Man kan till och med spekulera över om Kinagårdarna är en belastning och egentligen bara ska betalas med Kina priser. Och kanske en belastning när det gäller vegetariska och andra konkurrenter. Hur det än är, jag är övertygad om att Kinagårdarna mår bra av att de mindre kan överleva.
    Sen, vi måste ju ha en förunderligt uppifrån och tjänstemannastyrd föreningsrörelse. En gård en röst gäller, majoriteten av gårdarna kan eller vill inte bli Kinagårdar. Fullt klart. Men inte ett knyst från de förtroendevalda. Trots full fart mot dystopin 50.000 kor utanför mejeriet.. Det stör mig allra mest.

  11. Jonas

    #6

    Joachim- du kan gå in på http://www.climatlas.com och jämföra med tidigare år. Verkar som vi får gå tillbaka till 2015 för en kallare april globalt.

  12. Johan, Uppsala

    Jag är ordförande i en mindre bostadsrättsförening i Uppsala och skulle behöva era tankar och synpunkter med ett konkret exempel om solceller, laddstolpar mm.

    En av mina grannar har tittat på om vi ska installera solceller och skriver följande till mig:

    ”Hej Johan,
    Jag har använt en solcellskalkylator https://www.solcellskollen.se/brf/rakna-pa-solceller/resultat och lagt in data enligt dina uppgifter.
    Med en anläggning på 12,5 kW behövs en yta på ungefär 90 kvm.
    Då säger kalkylen att Den raka återbetalningstiden för ditt system är beräknat till 24 år. Investeringskostnaden förväntas vara 212 500 kr, och de totala intäkterna under de första 25 åren är 226 000 kr, dvs. en lönsamhet på 13 500 kr.

    Din förväntade årliga elproduktion är 8 969 kWh, vilket motsvarar 72 % av din elanvändning.

    Om effekten höjs till 17 kW krävs en yta på 102-142 kvm. Då säger kalkylen att Den raka återbetalningstiden för ditt system är beräknat till 24 år. Investeringskostnaden förväntas vara 280 000 kr, och de totala intäkterna under de första 25 åren är 302 000 kr, dvs. en lönsamhet på 22 000 kr.

    Din förväntade årliga elproduktion är 12 198 kWh, vilket motsvarar 98 % av din elanvändning.

    Jag har frågat Uppsala kommuns energirådgivning om det krävs bygglov.

    Vad det gäller laddplintar så tittade jag på EOn. De säger att en laddbox skulle kosta 9000 kr exklusive grävarbeten och inklusive skattereduktion. De ”rekommenderar att fastighetens huvudsäkring är på minst 20 A, för att minimera risken att huvudsäkringen löser ut. Om det behövs kan vi göra en uppsäkring mot en extra kostnad i samband med installationen. ”
    Vill vi gå vidare med att utreda detta så kan vi ju ta reda på mer hos leverantörerna. Vår huvudsäkring nu är på 63A. Vad händer om 4 laddboxar är igång samtidigt?

    Mvh
    Grannen”

    Vårt hus har tak på ca 240 kvm som lutar ca 35 grader åt ost-väst.

    Vad har ni för tankar om detta?

  13. Johan, Uppsala

    #11
    PS Jag glömde skriva att Brf gör av med ca 12 500 kWh/år och de fyra lägenheterna har separat elförbrukning. Taket är ”enkelt” och lika stort,ca 120 kvm, på båda sidor åt ost respektive väst.

  14. Magnus

    Vindkraften byggs ut i så rasande takt att kommunernas veto anses vara ett problem. Jag tror inte det handlar bara om Sveriges elförsörjning. Bolund har sagt flera ggr. att svensk el exporteras och trycker ut kolkraftsel inget han kommit på själv. Det är beslutat i EU att elnäten i EU ska kopplas ihop.
    https://www.ei.se/download/18.5b0e2a2a176843ef8f56ca89/1611642563067/Nya-EU-f%C3%B6rordningar-f%C3%B6r-el-och-naturgas-Inneh%C3%A5ll-och-genomf%C3%B6rande-Ei-R2018-10.pdf
    Sverige och Norge är attraktivt med älvar och vindkraftsmöjligheter. Billig och grön el. Gillberg kallar det med all rätt vindkraftskolonialism fast han syftar på utländska företag som exploaterar Sveriges naturtillgångar.
    https://www.youtube.com/watch?v=K_GhPdufa1U
    Tidigare har nordiska länderna kommit överens om hopkopplingen själva men nu blir det bindande med transmission till övriga EU. När Bolund säger tränga ut kolkraftsel på kontinenten så verkar det vara det viktigaste med vindkraften. Sverige har fått en roll i det här målet att EU ska vara CO2 neutralt. Svenska politiker vill ju också alltid vara bäst i klassen när det gäller internationellt. Ministrar vill gärna åka till Bryssel och få beröm.
    https://pbs.twimg.com/media/Ez9zEJGWUAA-m_6?format=jpg&name=900×900

  15. Lennart Bengtsson

    En tanke

    Parisavtalet är baserat på tanken att en ytterligare temperaturhöjning på cirka 0,3°C skulle innebära en katastrof för jorden och redan nu kräva ett globalt undantagstillstånd. (Jordens uppvärmning 2020 jämfört med perioden 1880-1920 ,och sannolikt även till den förindustriella perioden, uppgår till cirka 1, 2°C) Källa NASA

    Man borde därför med kunna kräva att visa att jordens klimat för exempelvis perioden1880-1920 där vi har har tillförlitliga mätdata var mer gynnsam för livet på jorden än dagens klimat. Hittills har jag ännu inte någon som helst belägger att så är fallet åtminstone inte när det gäller för Sverige, Inte en enda svensk kommun mig veterligen har visat att klimatet kring det näst senaste sekelskiftet hade ett mer gynnsamt klimat än dagens. för att få mer data att hantera kan man använda väderuppgifter från hela 1800-talet.
    När vi förväntar oss en när nog katastrof för en vidare uppvärmning på 0,3°C borde det ju ändå vara möjligt att visa hur så mycket bättre det tidigare klimatet och vädret var i Sverige och även på andra platser.
    Jag är säger på att läsarna på denna blogg säker kan ge belägg för 1800-talets gynnsamma klimat jämfört med dagens eller också får man inhämta belägg från de bloggsajter som är denna bloggs motsats. Inte ens där, trots noggrannt läsande har jag ännu inte kunna se bevis för 1800-talets mer gynnsamma klimat än dagens. Visserligen var bergsglaciärerna mycket större då med då var folk istället snarare bekymrade för att dessa råkade växa?

  16. LBt

    Henrik #2,
    känns mycket seriös och är den inte får vi naturligtvis veta.

  17. Sören+G

    #14
    Man hävdar att extrema väderhändelser ökar när det blir varmare. Men IPCC:s egna data visar ju att det inte har blivit mer extremt väder. Snarare tvärtom. Stormar drivs som ofta framhållits här av temperaturskillnaderna, vilka skulle minska om Jordens globala medeltemperatur steg genom att värmen blir mer utjämnad mellan pol och ekvator.
    Åren 1866-1867 var det hungersnöd, dels p.g.a av en mycket torr sommar och dels p.g.a mycket kall följande sommar (eller om den kom först).

  18. Henrik

    #12 Johan. Skulle vara intressant om du tog fram ett pris även m h a denna länk. Jag betecknar inte detta som en ploj utan som seriös utvärdering. https://nejdetkanviinte.se/solforlustkalkylatorn/

  19. Henrik

    #16, men ändå verkar det ju inte ge havsnivåhöjningar i högre takt än de senaste 100 åren? I alla fall så ser vi inte några tecken på det i Sverige

  20. Björn

    Jag tror att vi har kommit till en vändpunkt där klimatforskare och meteorologer inte längre kan huka sig bakom begreppet, climate change. Det vi nu ser är att hela Skandinavien är omsluten av den arktiska sfären och har då den nordliga jetströmmen söder om oss. Det är alltså denna jetström som bestämmer vårt väder här i norr. Varför förflyttar den sig söderut? Atmosfärscirkulationen har förändrats de sista åren. Att påstå att denna tydliga förändring skulle bero på en ökning av ca 100 ppm CO2 sedan 1800-talet, är inte vetenskapligt hållbart.

  21. tty

    #2, 16, 19

    ”men ändå verkar det ju inte ge havsnivåhöjningar i högre takt än de senaste 100 åren? ”

    Läser ni det finstilta får ni se att undersökningen exkluderade Antarktis och Grönland (utom mindre glaciärer runt huvudinlandsisarna). Det som blir kvar är nästan helt försumbart ur havsnivåsynpunkt.

    Artikeln är förvisso seriös, om den är korrekt ställer jag mig mera tveksam till. Det rör sig om extrem statistisk analys av osäkra data och bygger på icke-parametrisk interpolation av data byggd på en kovariansmodell, vilket fungerar bra förutsatt att modellen är korrekt. Det är dock lätt att hamna i cirkelresonemang.

    Själv tycker jag deras resultat är misstänkt jämna och linjära och i princip helt utan mellanårsvariationer, se fig S7 här:

    https://static-content.springer.com/esm/art%3A10.1038%2Fs41586-021-03436-z/MediaObjects/41586_2021_3436_MOESM1_ESM.pdf

    Dessutom tycks de helt ignorera isostatiska effekter vilket definitivt inte håller åtminstone när det gäller de mindre glaciärerna i Antarktis och på Grönland, och troligen inte i Alaska och på Island heller.

  22. Michael E

    Det här kanske kan vara av intresse. En nyligen publicerad artikel har hittat en statistisk signifikant koppling mellan El Niño, La Niña och solens 22 åriga cykler.

    De säger bla ”Using direct observation and proxies of solar activity going back some six decades we can, with high statistical significance, demonstrate a correlation between the occurrence of terminators and the largest swings of Earth’s oceanic indices: the transition from El Niño to La Niña states of the central Pacific. ”

    Om jag förstår saken rätt är vi nu på väg in en La Niña period, ” we expect a rapid transition into La Niña conditions later in 2020 following the sunspot cycle 24 terminator.”.

    Se här för själva artikeln, https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2020EA001223

  23. Johan, Uppsala

    #18
    Tack för länken till kalkylatorn.

    Med risk att angett fel siffror någonstans i kalkylatorn då jag inte är någon expert på elinstallationer så fick jag fram följande:

    Installationskostnad: 212 500 kr
    Underhållskostnad: 1000 kr/år
    Årsproduktion: 8 969 kWh
    Egenkonsumtion: 45% (rimligt?)
    Livslängd: 25 år (?)
    Degradering: 0,5%
    ROT eller inv.stöd: 60 000 kr (?)
    Kalkylränta: 2%
    Spotpris: 0,3 kr/kWh
    Elöverföring: 0,256 kr/kWh
    Energiskatt: 0,325 kr/kWh
    Inmatningsersättning: 0,3 kr
    Skattereduktion: 0,6 kr/kWh
    Antal år tills 5% solcellsel i Sverige: 5 år (?)

    Resultat
    Den samhällsekonomiska förlusten: 151 649 kr
    Elbolages förlust: 24 339 kr
    Statens förlust: 76 175 kr
    Din (dvs vår Brf) förlust: 148 828 kr
    Miljöns förlust: 16 479 kg CO2

    Jag lyckades inte hitta någon tydlig info om det finns eller planeras något stöd för installation av solceller som en Brf kan ansöka om, men jag drog till med 60 000kr vilket ju försämrar kalkylen avsevärt om det inte finns att söka framåt hösten.

    Sedan funderar jag på kostnader att avveckla och skrota solcellerna. Det ser inte jag att det finns med någonstans, men känns som att det borde kunna kosta många tiotusentals kronor att plocka ner dem. Elektronikavfall är dock kostnadsfritt även för företag att lämna in till Återvinningscentraler.

    Tja, vad säger man om resultatet? Låter ju inte som en höjdaraffär för någon. Förutom för de som säljer och installerar solceller förstås.

  24. Lasse

    Glaciärer bidrar till havsnivåhöjningen.
    Där ingen acceleration kan ses!
    https://wattsupwiththat.com/2021/04/30/the-supermoon-and-slr/

    Det finns en glaciär i Norge som indikerar att den har begravt en bondgård.
    Att de drar sig tillbaka indikerar att det varit kallt under en period då de vuxit. Nu är det varmare och arkeologerna gör fynd under dem!

    #23 Förlust ca 10 SEK per kilo CO2 eller 10 000 kr per ton.
    Vad kan detta kosta om ni i stället köper utsläppsrätter.

  25. Björn

    Michael E [22]; I detta sammanhang finns det en utmärkt beskrivande artikel om ENSO hos SMHI. Den är läsvärd och beskriver fenomenen El Nino, La Nina och Southern Oscillation (SO), vars fenomen tillsammans går under beteckningen ENSO. Men det som saknas är i sig drivkraften av ENSO, vilken självfallet är den variabla solens energi. Vidare måste man också inse att ENSO är ett strukturellt fenomen som drivs av solen.

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/1-el-ni-o-southern-oscillation-enso-1.104779

  26. Henrik

    #23 nej, solceller uppfattar jag som en riktig dålig affär utom för de du nämner. Särskilt CO2-förlusten är uppseendeväckande med tanke på att det var den som solcellerna skulle lösa (i teorin iaf)
    Du kanske kan testa att maila ”Jeppen” och få lite mer input/kommentarer om kalkylatorn.

  27. jensen

    Katastrofalt klimatiskt nödläge ??
    Avsiktlig skrämsel?
    Borde kunna tröstas av statistik dekader tillbaka.

    https://notrickszone.com/2021/04/30/latest-jma-data-show-france-ireland-and-finland-have-cooled-in-march-no-warming/

    Angående istider och neoglacialer;
    Eem var ju ca 3 C varmare än Holocen, vattenbufflar i Eem, flodhästar och lejon i och vid Themsen.
    Interglacialers duration 10 000-20 000 år?
    Eems neoglacial var ju tämligen brant, kanske p.g.a. av dess varma topp, så Holocens neoglacial , som började för ca 3 000 år sedan, blir nog mindre brant, men med tanke på hittillsvarande duration,
    ca 12 000 år, kanske återstående neoglacial 3 000 år innan nästa glacial?

    https://www.bing.com/images/search?view=detailV2&ccid=07VbOBVa&id=448872F25153CE5C1C8EF09EFE9946AC43D4A7B1&thid=OIP.07VbOBVaBs52doBfXgXY5QHaEI&mediaurl=https%3a%2f%2fth.bing.com%2fth%2fid%2fRd3b55b38155a06ce7676805f5e05d8e5%3frik%3dsafUQ6xGmf6e8A%26riu%3dhttp%253a%252f%252fwww.dandebat.dk%252fimages%252f1524p.jpg%26ehk%3durd2x%252fETymoMoSCm9cReBlmqh6TiD46gIANoP0U5wuQ%253d%26risl%3d%26pid%3dImgRaw&exph=380&expw=682&q=eem+istid&simid=608045310525923832&ck=D15F2F0BD79E0BE6B15C1120852F5874&selectedIndex=0&FORM=IRPRST&idpp=overlayview&ajaxhist=0

  28. Lasse

    #27 jensen

    Din namne har en utomordentlig video om Miljöpartiets gröna lögner:
    https://www.youtube.com/watch?v=rOr4SOvd5Ag

    Märta Stenevi har tydligen svarat: Jag är inte Marxist (Men jag tänker som en)

  29. Torbjörn

    #15 Lennart
    Vilken temperatur har jorden?
    När vi inte ens kan enas om vilken temperatur vi har eller har haft historiskt, hur ska vi då veta när eller till och med om vi når en temperatur som är 1,5 grader högre?

    ”The global average temperature of 62.45 degrees Fahrenheit for 1997”
    https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/199713

    62.45°F = 16.91°C

    23 år senare är temperaturen 14,9°C

    https://public.wmo.int/en/media/press-release/2020-was-one-of-three-warmest-years-record

    Kan någon förklara varför?

  30. N. Lundkvist

    #2
    De kan mycket väl vara seriösa. Saken är bara att det säkert finns x antal glaciärer nån annanstans på jorden, bland alla 10.000 glaciärer, som ökar i omfattning.

  31. Rossmore

    #15 Lennart, m.fl.

    Kan någon förklara betydelsen av 1,2 graders högre global årlig medeltemperatur? Hur märker man av det utan att läsa larmande undergångsprofetior i media? Vid varje given tidpunkt på dygnet, året runt, är det på två eller fler givna platser på planeten +40-50 C resp -40-50 C. Skillnaden mellan natt och dag kan vara i storleken 30-40 C på enskilda platser. Skillnaden i medeltemperatur per dygn, vecka, månad eller år på en enskild plats kan variera åtskilliga grader mellan olika dygn, veckor, månader och år (blir naturligtvis krympande med längre tidsserier).
    Varför denna besatthet med årligt globalt snitt? 1,2 C ökning på hundra år innebär 0,012C snittökning per år. Varför ska vi överhuvudtaget bry oss? Bekämpa fattigdom, svält och sjukdomar samt städa haven på plast istället!

  32. mattias

    Inte en dag för tidigt, konsumentverket sätter ner foten angående ”klimatkompensation”:
    https://schystresande.se/artiklar/pasta-inte-att-det-ar-klimatkompenserat/?fbclid=IwAR3KGfllIoxU23qPO-izuBEiDuTaDJlXcH7s4Mffr0XQzv4cjv853ikgXhA

  33. Fredrik Dhejne

    https://youtu.be/jIMpjh_7-bw
    William Happer drrar ner brallorna på klimathysteriker.

  34. Frej

    # 7 Ivar Andersson Jag skulle oxå sälja aktierna i SSAB Blir väl perfekt om LKAB går in . Då har vi snart ingenting kvar som är lönsamt . Men det som räknas är ju värdegrund . Så vi får leva på den vetskapen .

  35. Adepten

    I en artikel i expressen anges att takten som världens glaciärer smälter i har nästan fördubblats de senaste 20 åren.
    https://www.nature.com/articles/s41586-021-03436-z.epdf?sharing_token=yO94KJvBnM4rPw9kek6ot9RgN0jAjWel9jnR3ZoTv0MONuWp2CrGUw-S70alZlQTP4BVwuIOsfY2cAY_1JOvjLfq7LmvuOAqmn6UM1-YoXS_EmzviEuTbkwo_9gCNFEoXcNmbkb7TUTfk4CsrQa-Ut6q8c7NwY_Bx94jH5Sno9-A05pzcqy4iXPJ1A99nNDuM1cCuTDEHPf17OSwT8-ZYFZUO1zEVypVm_RiFQw3ROlHvbVpKMO02PicfusS7uEfM5L19Ezreh7vJ-uM3tLRF8Dhzn1g_xRmYdH7Gc4QgA-yYx55TXFqFNudZrw-1BZJ26IMNnJJvPCVIX287jgbE6pM2C3WXRqyDCste4LkoNo%3D&tracking_referrer=www.theguardian.com
    Mellan 2000 och 2019 förlorade glaciärer omkring 267 gigaton is per år. Samtidigt säjer man att havsnivån har stigit med en hastighet av 3 ± 0,4 mm / år samt att hastigheten accelererar med 0,084 ± 0,025 mm / år, vilket överensstämmer väl med klimatmodellprojektionerna. Detta innebär med en enkel extrapolering av kvadraten att den globala genomsnittliga havsnivån kan stiga 65 ± 12 cm till 2100 jämfört med 2005. Det borde innebära att när all is smält efter ca 10 000 år har havsnivån ökat med 70 meter. Kan 65 cm stämma? Kan tty eller någon kunnig klargöra det hela? Kan vara nyttigt för de vilsna att få klarhet i detta.

  36. Lars Cornell

    #12, #13 och #23 Johan, Uppsala
    Kanske är det där mitt expertområde. Men jag måste erkänna att jag har svårt att göra en kalkyl.

    När man ser att Vattenfall influerat av Mp stänger fullt fungerande och lönsamma kärnkraftverk med syfte att få upp priset på el så att deras vindkraft blir lönsam, då blir det svårt att kalkylera.

    Därför är mitt förslag följande,
    begär in anbud på totalentreprenad att tillhandahålla tjänsten i 10 år.

    Det skall bli intressant att se var Eon, Vattenfall och andra Mp närstående organisationer kommer med för offert.

    Med Bengtssons kloka funderingar i #15 borde det i anbudsinfordran krävas att ”klimatnyttan” anges. Men gör du det får du nog inte in någon offert.

    Jag uppskattar dina ansträngningar till klarhet.

    #26 Henrik tar fram något viktigt nämligen det stora nyttan av mer koldioxid.

  37. Michael E

    #34 I en artikel av S. Jevrejeva et al, http://nora.nerc.ac.uk/id/eprint/504181/1/1-s2.0-S0921818113002750-main.pdf så beskrivs hur havsnivåhöjningarna varierat över tiden 1807-2009 baserat på dataserier från 1277 stationer. Under denna period finns tider då accelerationen ökat och minskat.

    Väljer vi hela perioden så är accelerationen (mätt som andraderivatan för havsnivån över tid) 0,02+-0,01 mm/år^2. Om vi och andra sidan väljer perioden 1880-2009 så är accelerationen 0,001 mm/år^2. Väljer vi en annan period så finns tider då havsnivåhöjningen avtagit, d.v.s. de-accelererat. Om du går till figur 3 i ovan nämnda artikel så kan du se att havsnivån ökade snabbare i perioden 1850 till ca 1910 varefter den avtog för att på nytt ta fart i perioden ca 1940 till ca 1960 talet varefter den igen avstannade för att ånyo ta fart mot slutet av förra seklet. Jämfört med de många perioderna av acceleration och de-acceleration under perioden sedan början av 1800-talet finns inget som tyder på någon anomali i dagens förändringar i havsnivå.

    Det betyder alltså att det inte finns några bevis för att förändringarna i havsnivå drivs av antropogena utsläpp av koldioxid. De förändringar som skett påbörjades redan i mitten av 1800-talet i samband med den lilla istidens slut och har pågått sedan dess. Det finns ingen signal från mänskliga utsläpp av koldioxid i dessa mätserier och därmed inget som tyder på någon anomali i dagens förändringar i havsnivån.

  38. jax

    Kan meddela att klimatalarmismen nu smugit in i korsorden också. I gårdagens bildkryss i DN blir det långa ordet klimatförnekarkonferens. Har bara väntat på detta.

    Hoppas jag inte förstörde nöjet för någon korsordslösare med detta.

  39. Karl Eider

    #37 jax

    Ja, ja, det är den konferensen som ska hållas i november i Glasgow. Cop26 kallas den, tror jag.

  40. Bengt Alme

    England och Tyskland har nu haft sin kallaste aprilmånad sedan början på 1980-talet.

  41. Magnus

    Temperatur är extremt svårt att mäta objektivt. När man pratade med någon på jobbet och sa att jag hade 10 minus hemma klockan sex så fanns det aldrig någon som hade samma temperatur. Det skiljer ofta fler grader mellan närliggande platser. Några km alltså. Att mäta med tiondels graders noggranhet är inte möjligt. Även om det är ett medelvärde.

  42. foliehatt

    Johan, Uppsala, #23
    Glöm inte alla jobb med att producera dessa solceller som Xi Jinping i sin godhet har förlagt bland de stackars Uigurerna.

  43. Lars M

    Underbar video med Jordan Peterson och Björn Lomborg:

    https://youtu.be/vDNSnMTem98

    Så många självklarheter som läggs fram. Min egen slutsats: mänskligheten står med sin dumhet själv i vägen för sitt eget bästa.

  44. LBt

    Parisavtalet syftar till att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader C och så nära 1,5 grader som möjligt. 90 % av världens alla länder har ställt sig bakom denna målsättning liksom merparten av världens klimatforskare och Greta som ser sin egen generations tillvaro hotad av en handlingsförlamad vuxenvärld vars fokus i tid och rum tycks begränsad till den egna tillvaron.

    Att förvränga denna strävan till innebörden att ytterligare blott 0,3 grader innebär en katastrof för mänskligheten är häpnadsväckande. Parisavtalet är dessutom tydligt avseende fortlöpande uppföljning och anpassning till förändrat kunskapsläge. Är det just detta som skrämmer mest?

    Adepten #35 är väl värd att begrunda för många här.

  45. foliehatt

    LBt, # 44 & Adepten, #35,
    artikeln ni hänvisar till har kommenterats av tty (#21) – väl värt att begrunda!

    LBt – du försöker i ditt inlägg separera PÖK från CAGW. Men utan CAGW funnes inget PÖK. Ingen skulle komma på idén att fundera kring att ta sig an ens bråkdelen av de drakoniska kostnader som en snabb koldioxidsvältkur innebär om det inte gick att hota med katastrofer och ond, bråd, död. 97% av alla klimatkatastrofister ställer sig bakom denna koppling.

    Du kanske har glömt, men narrativet inför COP 21 var att jorden absolut inte skulle tåla 2 graders temperaturhöjning utan allvarliga konsekvenser. Antingen skulle vi koldioxidbanta så att temperaturökningen understeg 1,5 ⁰C…. ANNARS!!!!

    Det du argumenterar här utgör historiförfalskning, när du förnekar att den halva graden framställdes som otroligt betydelsefull och med grava konsekvenser om utfallet blev det högre av de två.

    Historieförnekare?

  46. Håkan Bergman

    LBt #44
    ”…Greta som ser sin egen generations tillvaro hotad av en handlingsförlamad vuxenvärld vars fokus i tid och rum tycks begränsad till den egna tillvaron.”
    Alla tusentals miljarder som ska investeras för att ”rädda framtida generationer” kommer Gretas generation att få betala så småningom. Vi får hoppas att dom har råd med det.

  47. Ivar Andersson

    #44 LBt
    Vilket Parisavtal tänker du på ?

    Inför 2015-års klimatmöte i Paris (COP21) deklarerade Kina, Indien och 11 likasinnade utvecklingsländer att de hade för avsikt att motsätta sig legalt bindande överenskommelser som begränsade deras användning av fossila bränslen. Detta resulterade i att den så kallade Parisöverenskommelsen erkände alla länders rätt att själva bestämma i vilken takt och utsträckning de avsåg att begränsa sin användning av fossila bränslen.

    Av Parisöverenskommelsens undertecknare är det 23 länder som lovat betala till fonden. Det är samma länder som måste skydda sig mot (koldioxid) illojal konkurrens från de övriga.

  48. Adepten

    #41 foliehatt

    ”kommenterats av tty (#21) – väl värt att begrunda”
    Efter begrundan kommer jag fram till att det inte svarade på frågan om glaciärers påverkan på havsnivån och dess inverkan på de som kan drabbas. Därför svarar jag själv på min fråga.
    Så här blev min uträkning av hur många individer som drabbas år 2100. Antar 1,5 mm havsnivå ökning per år för glaciärsmältning och ökad havstemperatur. Det blir 12 cm på 80 år (lågt räknat). Detta kommer att påverka en kustregionyta på ca 40 000 km2. Som bebos av ca 10 miljoner människor eftersom urbanisering och floddeltan som är produktiv jordbruksmark ligger i låglänta områden . Det motsvarar en BNP på 70 miljarder. Det är säkert överkomligt för ett välfärdsland, men kommer att resultera i folkomflyttningar. Det är dessa förändringar som vi har att förhålla och anpassa oss till. Får vi däremot en nerkylning av jorden kommer problemen att bli mer omfattande speciellt om vi ska få vår energi från vindkraften.

  49. foliehatt

    Adepten, #48,
    fortsätt att göra antaganden – antag t.ex. att temperaturökningen endast till en del är AGW och resten beror på andra fenomen som är orelaterade till CO₂.
    Vore det då inte bra att ha resurser kvar som vi kan spendera på att underlätta för de som drabbas av de olägenheter som kan bero på en något högre temperatur? istället för att ha spenderat allt på koldioxidbantning och allt symbolrikt med ”grön” som förled?

  50. foliehatt

    UPPROP

    Jag letar efter originalarbeten som beskriver en boom av C3 växter i Mexikos torra, varma, klimat för 9000 år sedan – under förhöjd koldioxidhalt. Jag har hittat orefererade påståenden på nätet som hänvisar till detta – men önskar läsa originalarbetena.

    Om någon vet vad det är jag frågar om så får vederbörande gärna lägga upp referenserna.

    tackar

  51. Adepten

    #50 foliehatt
    Är det något av det här du söker?
    https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/c3-photosynthesis
    Den här boken tar upp detta du frågade efter
    https://www.elsevier.com/books/T/A/9780080454054
    Här är alla översikter i boken
    https://www.sciencedirect.com/referencework/9780080454054/encyclopedia-of-ecology

  52. Jojje

    Lite från Heller.
    https://newtube.app/TonyHeller/AMuYvvx
    https://newtube.app/TonyHeller/edmadEm

  53. Jojje

    Och lite till.
    https://newtube.app/TonyHeller/cdhwKGJ

  54. foliehatt

    Adepten, #51
    just precis. Dessa har jag sett – men har inte tillgång till boken, så jag kan inte leta upp referenser till originalpublikationerna där.

  55. LBt

    90% av världens länder har ställt sig bakom Parisavtalet, däribland Sverige. Avtalet vilar på frivillighetens grund. Naturligtvis, allt annat hade naturligtvis varit lika omöjligt som att länder i säkerhetsrådet skulle överge sin vetorätt.

    Vad som kommer att hända med Parisavtalet avgörs av hur klimatet utvecklas, vi har redan sett hur snabbt USA kom tillbaka och i vårt eget land kommer Gretas generation att delta i nästa val, i valmanskåren ersätts nära 1/2 miljon röster med nya, 1/2 miljon konservativa kan bli 1/2 miljon gröna MP eller C.

    Vad som är bra med Parisavtalet är att det är generationsöverskridande och självreglerande, förbättras klimatet dvs den globala temperaturen upphör att stiga då kan transportsektorns elektrifiering lugnt fortsätta liksom utbyggnaden av kärnkraft, försämras klimatet då kan vi glädjas åt att redan påbörjat nödvändiga åtgärdsprogram. Bara vinster med andra ord.

  56. Adepten

    #54 foliehatt
    Ok🤔 Finns att beställa på biblioteket.

  57. Jag vill återkomma till Hybris och den elektrolys som skall byggas. För ett stålverk skall det gå åt 15 TWh.
    Majoriteten av denna el skall användas för elektrolys av vatten med nickelelektroder och alkalisk elektrolyt.

    När man pratar om elektrokemisk industri gäller det uteslutande klor/alkali och klorat. Den övriga elektrokemiska industrin är obetydlig jämfört med klor.
    Det går åt 3,3 MWh för att framställa ett ton klor. EU:s (inkl Norge) samlade produktion av klor är 830 000 ton/år vilket ger en elförbrukning av 2,74 TWh.

    Det skall alltså till en fabrik i Luleå som är minst 5 ggr större än alla klor/alkali anläggningar i EU tillsammans. Med minst följer av att det skall vara en överdimensionerad diskontinuerlig process för när det behagar blåsa. Även 3 ggr större är ofattbart i storlek. Tiotusentals celler på rad som kräver ständig service. Det blir att flytta folk till Norrland igen.
    Rätta mig om jag har fel.

    Investeraren tipsar: Köp Nickel!

    Vad nyttiga och bäst Sverige skall vara, vem applåderar förutom vi (nja, inte jag) själva?

  58. Jag rättar mig själv, 830000 ton var per månad. Det ger ändå en vätgasfabrik som motsvarar hälften av hela EUs samlade klor/alkali industri.
    Fortfarande ofattbart stort.