Men nu då? Är våren på väg, åtminstone i södra Sverige? Man kan se folk i shorts och nedcabbade bilar – trots den kyliga vinden och ett gradtal under 8 C mitt på dagen. Här är veckans öppna tråd med en fri debatt om väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
I den kända comicserien NON SEQUITUR berättar Lotta att hon har löst en av världens svårlösta gåtor: ” Det här kommer att revolutionera matten, Kajsa. Man börjar med svaret, sen gör man bara en ekvation som passar. Och pang, talet är löst..”.
Kajsa, hennes syster håller inte med: ”men så funkar det inte i verkligheten.”
Lotta vet bättre: ”Joho då. Det är ju rätt svar, inte sant?”
Hur kommer jag nu att tänka på den globala klimatuppvärmningen? Och de 100-tals klimatmodeller som visar på brant stigande temperaturer? Dessa datormodeller som manglades fram i början på 1990-talet, när temperaturen just stigit med några tiondedelar grader. Man hade fått superdatorer som nu skulle bevisa världen att vi var på väg till ett stekhet helvete på jorden.
Sen började temperaturen stagnera. Fastän den ibland gick upp vilket bejublades av medierna som hetaste året, hetaste månaden eller hetaste dagen. Och NOAA med hjälp av GISS(ningarna) började trixa med tvivelaktiga metoder, så fick man temperatursiffrorna att stiga åt rätt håll. För, så som Lotta sade: Science is settled. Ju, visst, satelliterna visar på stagnation. Ballongerna också. Men NOAA förändrade sina mätmetoder, och så lyckades man nästan komma fatt modellernas temperatursiffror.
I begynnelsen fanns en ung vetenskapare, som forskade fram en klimatisk temperatur-hockeyklubba, som började för 1000 år sen. Ingen medeltidens värme rymdes i hans studie, inte heller lilla istiden. Men en spikrak kurva uppåt sen början av 1900-talet. Den här studien rymdes med i IPCC:s första rapport. Och studien blev en oerhört succé.
Mindre viktigt var för medierna att det fanns satellitmätningar i rapporten om Arktisisen från början av 1970. För de visade att isens utbredning var lika låg som nu. https://www.ipcc.ch/ipccreports/far/wg_I/ipcc_far_wg_I_full_report.pdf
Nu var det så att hockeyklubbens fabrikör M.Mann vägrade att ge ut sina data så att man kunde verifiera och falsifiera dem. Vilket ledde till att Manns studie still och hemlig försvann.
För fem år sedan lanserades publikationen av en ”global” temperaturstudie för PAGES 2k Consortium (2013) för en hel del media shouting.
Proxytemperaturdata från 7 markområden som skulle vara en vetenskaplig bekräftelse av den berömda Mann-studie.
Men, Mann lade aldrig sina kort på bordet (han vägrade ge ut data), det fick Mc Key and Kaufman göra.
Samma granskare ( naturligtvis Mc Intyre!!!) som redan förut avslöjade Manns fake, kunde här äntligen titta på forskarnas källor och data: och fann en hel del:
I Kaufmans proxier fanns många misstag. Kaufman har redan erkänt att en av hans superproxy (Igaliku) var förorenad av modernt jordbruk och att en annan graf (Hvitarvatn) hade publicerats upp och ner(!!!).
Och Kaufman gjorde faktiskt en korrektion :
”Här presenterar vi en regional temperaturkonstruktion för Arktisområdet, som är en översyn av den senaste rekonstruktionen som genomförts av PAGES 2K-konsortiet. Revisionen innehåller uppdaterade dokument, inklusive nyligen publicerade studier från tre organ, samt korrigering av många fel som upptäckts i följande publikation av PAGES 2K-konsortieartikeln. … 1) Tre poster togs bort på grund av otillräckliga bevis för att de är känsliga för temperaturen. 2) Sektioner av fem poster som tolkades som brott mot kriterium 5 av författarna har tagits bort. 3) Hvitarvatnseriens tolkade temperaturförhållande har korrigerats från positiv till negativ (från uppvärmning till kylning). 4) En 50-årig period i serien Lone Spruce Pond har korrigerats. 5) koordinaterna för trädringen rekonstruktion från kopparfloden har korrigerats (McKay och Kaufman, 2014).”
https://www.nature.com/articles/sdata201426”
Vad ser vi då i den reviderade studien av Kaufman: Allt annat än en hockeyklubba. Tvärtom, här har klimatforskare Kaufman egentligen bevisat riktigt motsatsen till vad han egentligen syftade till.
( Det hela påminner mig egentligen om boken Klimatet under 2000 år av Charpentier som vi diskuterade för en tid sen: klimatforskarna vet ju egentligen vad saken är. De vågar bara inte komma ut ur skåpet ( om man inte blir avslöjat av självaste Mc Intyre förstås…)
Efter korrektionen av Pages 2K rekonstruktionen visade sig att en stor del av det första 1000 åren efter Kr. varit minst lika varmt och delvis varmare (under några årtionden) som under det 1900-talet.
I Europa var det lite varmare och intervallen från året 21 till 80 e Kr. var betydligt varmare än under perioden 1971-2000. I Antarktis var det antagligen varmare under tiden 1671 till 1700 än under perioden 1971 till 2000. – Och under hela perioden från 141 till 1250 var det varmare i Antarktis än under 1971 till 2000.
Enligt korrekturen av flera fel i studien var tiden mellan 1971 och 2000 bara de 3.varmaste sedan året 0. Medan åren 1971 fram till 2000 bara var den 3.varmaste perioden under de senaste 2000åren. De 3 årtionden kring året 400 var varmast. Mellan 1941 och 1970 var den 2.varmaste 30 års period.
Så står det i Page 2K efter korrektionen: ! Tack Mc Intyre!!!
Vad var det vi sade?
I Anns artikel sammanfattas vetenskapsmännen åsikt
https://www.klimatupplysningen.se/2018/03/29/den-byrakratiska-klimatvetenskapen-sticker-ut-hakan/
”Human influences on the climate are a small (1%) perturbation to natural energy flow.”
Hur skall man förstå det påstående?
Solens instrålning är ca 1 kW/kvm. 1% av det blir 10 W/kvm och det tycker jag är rätt mycket.
För en månad sedan var det två meter djup snö i Pennsylvania. Fick de flesta av oss veta något om detta?
Var det inte lögnen om en kraftig snösmältning i Arktis som vår media istället ville föra vidare?
Eftersom det är 7 april idag så säger mig kroppen att det kommer en vår. Idag är det härligt, blå himmel och 7 grader i skuggan. Sen är det ju som det är, aprilväder är strålande ena dan och regn och rusk nästa. Jag minns somrarna 1955 och 1959, jättevarma. Dessutom vintern 1965 – 66 när jag gjorde lumpen. Jättekallt. Så vad eventuella stollar i MSM skriver om vädret så är det just det – väder.
What makes the world go ’round
Diesel!!!
https://www.youtube.com/watch?v=0C30RXI_8K8
What makes the world go ’round ll
https://www.youtube.com/watch?v=pBtNEYsRJ28
Diesel!
Moder Jord har feber. Det är utomordentligt bråttom om vi ska rädda planeten.
Är det kanske därför som inga politiker i dag vill undvika det kärnvapenkrig som för varje vecka tycks komma allt närmare? Jag minns förra gången något liknande var på väg att hända, hösten 1962.
Varför politiker och media reagerade så annorlunda den gången är väl förståss den att ingen på den tiden insåg vilken fördel en evig atomvinter skulle ha.
I dag vet makten bättre. Kärnvapenkriget skall inte längre undvikas. Tvärt emot verkar det som om alltfler länder själva vill vara med. Sverige och Norden knappast undantagna.
Elbilar och laddhybrider
I en artikel i SVD så framgår det att antalet laddbara bilar i Sverige har fördubblats på 18 månader. från c;a 25 000 i september 2016 till 50 000 i mars 2018.
https://www.svd.se/laddbara-bilar-okar-snabbt-i-sverige
Jag kollade på nyregistreringsstatistiken så har försäljningen av antalet supermiljöbilar ökat med 60% under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet förra året. Mer än 90% av supermiljöbilarna är laddbara bilar.
http://www.bilsweden.se/statistik/nyregistreringar
Där går också att se att försäljningen av rena elbilar bara ökat med 20%. <det som verkligen ökat är laddhybrider.
Den mest sålda laddhybriden är VW Passat. Den kostar 425-450 000 kr och har elräckvidd på 4-5 mil. Det är ju en intressant bil för en person som bilpendlar till jobbet och har ungefär 1-2 mil till jobbet.
För min egen del som kör 1600-1800 mil per år skulle nog 1000-1200 mil kunna var på el. Om jag laddar bilen nattetid med nattaxa så kostar elen mindre än 1,25 kr/kWh. 2000 kWh kostar 2500 kr. Jag skulle spara ungefär 750 l bensin. Med bensinpris 14 kr/l så blir det 10500 kr/år. Jag sparar 8000 per år vilket är i minsta laget då merkostnaden vid nyinköp är 130 000 kr. Det skulle ta 16 år innan jag skulle nå break even. Nu kör jag mest landsvägskörning. Med landsvägskörning tar det ungefär 18000 mils eldriftskörning för att det skall nå break even. För en person som kör mycket stadstrafik kan det räcka med 12000 mils eldriftskörning för att nå break even.
Om laddhybrid skulle vara lönsamt för mig så måste elräckvidden vara 7-8 mil och merkostnaden kan inte vara mer än c:a 100 000 kr för en ny bil.
#4 Arne Nilsson
Vintern 1966 minns jag också. Jag gick på läroverk då. Jag åkte tåg till läroverket. Tågvagnarna var svåra att hålla varma. Det var mest gamla nitade stålvagnar. Ibland hände det att det var en gammal trävagn med i tåget. Det var varmare att åka i den. Men det jag minns mest var alla tågförseningar och att vänta på tåget. På den tiden fanns det väntsalar som var uppvärmda och en stins som talade om att nu ska tåget vara på ingång. Det var ju skönt att inte behöva vänta ute då jag åkte skidor till stationen när det var mycket snö. För det mesta åkte jag moped.
Ingvar i Las Palmas #5, #6
Vi i Sverige kan också:
https://www.youtube.com/watch?v=M6j7WNDY0ZI
Ingvar #5
Jänkarna är ljusår före oss när det gäller gods på järnväg. Vi har den fixa idén att det måste hänga en tråd över rälsen så stackade containrar funkar inte.
Skulle någon vilja förbarma sig över en obildad stackare? Så här i vårdtider har jag reagerat på ett fenomen. När kvällarna är klara och utstrålningen är stor så börjar det frysa på långt före lufttemperaturen når nollan. Det kan vara så varmt som 3-4 plusgrader än.
Givetvis är marken så här års tjälad ett par centimeter ner och kyler underifrån men samma fenomen inträffar inte mulna kvällar utan då följer återfrysningen lufttemperaturen.
Men ändå är det jättedyrt med frakt i USA. När de byggde järnvägarna hade de två principer. Statliga skulle dels gå till städer som hade en senator i Washington D.C. och dels fick de som byggde en subvention för varje kilometer de byggde. Således bygger man en så lång järnväg som möjligt. Det har gjort järnvägen i USA mer eller mindre värdelös för persontransporter.
Göran A. #13
Frakta människor över långa avstånd i USA är dyrt, men inte tunga godstransporter. Godset körs av privata operatörer, persontrafiken körs av statliga Amtrak, ännu ett påfund av nixonadministrationen. Lokalt och regionalt finnns det effektiv persontrafik, som inte körs av Amtrak.
I Spanarna i P1 påstods att folk som åker till Thailand för att uppleva värmen bidrar med sina flygresor till att det blir kallare här. Detta eftersom ett varmare klimat (som flygresorna alltså påstås leda till) skulle förorsaka att Golfströmmen saktar in.
Håkan #11
Och så vill man hänga trådar över vägar också åt lastbilar. Hmm!
Egentligen borde väl lastbilstrafiken också kunna effektiviseras med diesel-elektrisk framdrivning. Fast det kanske blir för tungt för att vara effektivt
Svar 15
Det var en gammal storysom var populär för en 5-6 år sedan när vi hade kalla vintrar. Är väl dags att damma av den nu igen när vi haft en kall vinter
#17. Scania utvecklar ellastbilar med batteri/kondensator i kombination med bränsleceller. Men jag har ej hört något på länge om det.
#19 Lars Cornell
Jag tänkte närmast på dieseldriven generator som generar el direkt till direktdrivna hjulpar som på de dieselelektriska loken. Inga batterier. 3-fas tror jag.
#20 Inom anläggningsmaskinbranschen jobbas det på ganska friskt inom dieselelektrisk drivning. Svenska Huddig ligger i framkant. Även inom jordbruksmaskiner verkar det hända en del men där verkar intresset främst rikta sig mot energiöverföring där man först och främst vill ersätta hydrauliken med elektricitet.
En gammal idé, men idag kan den nog realiseras.
https://www.youtube.com/watch?v=KCt6n0pcGDo
När tyskarna först skissade på tigerstridsvagnen under WW2 tänkte man om inte dieselelektrisk så åtminstone bensinelektrisk drift, det föll på att man hade ont om koppar, man hade inte ens koppar nog för att mantla finkalibrig ammunition.
#8 Sigge
Enligt Bil Swedens statistik kommer första elbilen på plats 18 (301 elbilar 1:a kvartalet) och har dieselbilar på platserna 2 (1281 1:a kvartalet), 6 (678), 7 (678), 8 (585), 15 (452) och 16 (393) före sig. Det verkar gå långsamt framåt för elbilen och dieselbilen är långt ifrån död.
#12 Strumpan
Jag känner till teorin om vad det beror på att det kan bli frost på t ex bilrutor trots att det är plusgrader ute. Men jag tror inte att jag på ett enkelt sätt kan förklara det. Jag gör ett försök med en kort förklaring.
Ute i rymden så är det mycket kallare än här på jorden. Jorden är alltså varmare än det som är omkringliggande. En varm kropp strålar värme till en kall kropp. Energi flyttas från en varm kropp till en kall med strålning. När det är en klar natt så finns det inget som hindrar strålningen att nå ut i rymden där det är kallt. Det gör att ytorna som det strålar ifrån kan bli c:a 3 grader kallare än luften klara nätter. Det sker utstålning även om det är molnigt men då blir mycket mindre undertemperatur.
Att det blir ishinna på bilrutor och asfalt m m beror på att större delen av året så sjunker temperaturen nattetid så att Relativ Luftfuktighet är nära 100% framåt morgonen innan solen går upp. På vintern är ofta den relativa fuktigheten så hög att även dagtid kan ishinna bildas i skuggan.
Strumpan, Sigge
Strålning och återstrålning. Tyvärr kan jag inte klargöra vad skillnaden mellan klar himmel och ”täckt himmel beror på. Jag känner igen fenomenet med att ha tak på den parkerade bilen. Väggar behövs inte. Under klar himmel bildas is på bilfönstret oberoende om det är moln eller inte, men en carport eller enbart tak hjälper att hålla fönstren rena. (Observation inte modellering!)
En slutsats kan man ändå dra av detta. Koldioxiden har ingen betydelse i sammanhanget. Moln verkar ha betydelse för återstrålning medan klar himmel tycks sakna den.
Guy #25
Och du behöver aldrig skrapa sidorutorna, det finns alltid saker som strålar tillbaka i det planet. Köp en gammal folkvagn, det ska mycket till för att vindrutan ska isa igen på den.
# 24 etc.
Har vätskor och fasta material lättare att återstråla sin värmeenergi än gaser?
Jag gissar att det är samma effekt som gör att du känner dig kallare när du står inomhus vid en yta med lägre isoleringsvärde än annan plats (typ fönster vs vägg) trotts att lufttemperaturen i rummet är homogen.
#25 Guy
Det finns nog modeller på det du observerat i verkligheten. Det här med svartkroppsstrålning är ju trots allt bara en teori.
#27 Strumpan
Det är så att en fast kropp lättare avger strålningsenergi än gas, men varför det är så kan jag inte förklara. Mycket av den strålning som avges från jorden absorberas i atmosfären. Det är ju lätt att förstå att en fast kropp blir varmare än en gas när den utsätts för strålning. Då kan ju dessutom temperaturskillnaden bli väldigt stor.
Angående back radiation ska jag sticka ut hakan, en av dem, med en hypotes:
Termodynamiken förbjuder ju att en kallare kropp värmer en varmare, det är nog rätt oomtvistat.
Likafullt ser vi exempel på hur en avskärmning mot rymden gör att ett föremål svalnar långsammare än ett utan avskärmning.
En uppfattning är att både skärmen och föremålet strålar som mot rymden och att det är nettot vi ser som det varmare föremålets avsvalningstakt.
Hur kan då den kallare skärmen till synes hindra det varma föremålets utstrålning? “Vet” det varmare föremålet att skärmen befinner sig där och anpassar strålningen därefter? Verkar osannolikt.
Min idé bygger på följande antaganden:
En atom avger eller upptar energi i kvanta.
Ett kvanta energi in flyttar elektronen ut från kärnan till nästa bana.
Ett kvanta ut flyttar elektronen in mot kärnan till nästa bana.
En fysisk kropp kan anta vilken temperatur som helst, antagandena ovan antyder att den bara kan ha ett visst antal temperaturer och det beroende av vilken bana elektronerna befinner sig i.
Ändå vet vi att en kropp kan ha vilken temperatur som helst så följden av det blir att alla atomers elektroner i en kropp inte kan ha samma bana, utan det är sannolikt en blandning av alla banor och genomsnittet är det vi kan mäta som en temperatur.
Av detta skulle kunna följa att den svalare kroppens strålade kvanta i några fall träffar en atom där elektronen befinner sig i en lägre och mindre energirik bana än sändaratomens elektron gjorde vid utsändandet av kvantat.
Det skulle då medföra att den varmare kroppens medeltemperatur momentant höjs något jämfört med om den kallare kroppen inte befunnit sig mellan den varmare och rymden. Resultatet i makroskalan blir att den varmare kroppen svalnar långsammare men inte värms eftersom den svalare kroppen aldrig kan ge energikvanta som s.a.s. överträffar den varmare kroppens mest energirika elektroner.
-Hacka gärna i småbitar, men på ett vänligt sätt.-
#19, #20 och #21 Lars Cornell, Ingvar i Las Palmas och Strumpan
Dieselelektriska fordon typ diesellok o d har traditionellt jobbat med likström. På senare tid har asynkronmotorer börjat användas och då med växelomriktare för att få frekvens som anpassas till hjulens varvtal. I och med att den tekniken börjat användas så är det enklare att använda batterier som kan lagra bromsenergi. Stora gruvtruckar har funnits ganska länge med dieselelektrisk drift. De har också gått att få med en extra gasturbin för att ge extra effekt i uppförsbackar. Boliden skall testa att ha en kontaktledning i de längsta och brantaste uppförsbackarna. Jag läste om en gruva som låg högt uppe på ett berg. Där hade de på försök ersatt dieselmotorn med batterier på ett par gruvtruckar. För när gruvtrucken är lastad och går nedför backen så bromsenergin mycket större än än energin som går åt att köra tomma trucken upp till dagbrottet. Det var inga nya gruvtruckar utan gamla där dieselmotorerna var utslitna men elmotorerna hade lång livslängd kvar.
Kollade lite, de dieseldrivna loken kör med likströmsmotorer. Ger väl bättre vridmoment
Guy #25
Citat:
”Det här med svartkroppsstrålning är ju trots allt bara en teori.”
Det är en teori som vilar på på reproducerbara experiment och observationer.
All materia som har en temperatur över absoluta nollpunkten ger ifrån sig elektromagnetisk strålning och kallnar. Men den kan också ta emot strålning och värmas upp av den. Olika materia har olika förmåga
att ta emot och skicka ut strålning och är olika känsliga för vilken våglängd den har.
Svårare än så är det inte och man ska inte sammanblanda strålningsutbyte med värmeledning.
Med strålning går det utmärkt att föra över energi från kallare materia till varmare om man bra trimmar frekvensen rätt. Här hemma har jag exempel på det i mikrovågsugnen, där mikrovågshuvudet håller sig kallt medan maten värms. Induktionshällen är också ett exempel, men här sker energiöverföringen av ett växlande magnetfält som skapar virvelströmmar i ferromagnetiska kokkärl.
Det är inget magiskt med att ett moln eller ett carporttak håller bilrutorna varma så att inte frosten sätter sig där, eller att när jag parkerat bredvid ett hus slipper jag skrapa rutorna på den sidan.
Dan #30,
Jag har inga problem med din strålningsteori. (Vissa tror inte på fysiken efter Planck) Men jag saknar klassisk konvektion, dvs rörelseenergi som inte kommer i kvanta utan är kontinuerlig över energiskalan. Ett carporttak kan även hindra värme att försvinna från bilen genom konvektion. Om det inte blåser för mycket från sidorna. Då fungerar det lite som ett vanligt växthus.
Håkan Bergman #26
Håller inte med i fallet att inte skrapa sidorutorna. Har nog gjort det mitt inne i stan.
Sigge # 28
Har inte sett någon modell, men du kanske kan länka till en eller två.
Gunnar Strandell # 33
Det är inte mitt citat!
För övrigt tror jag att om bilrutorna är varma så fryser det till lättare när bilen står och svalnar. Det bildas kondens som bildar is på rutan. Jag tror inte att en kall husvägg kan värma rutorna.
#24 Sigge
Växthusgaserna har ett fönster kring 10 my, i infrarött.
En klar natt kan därför ett markföremål utan hinder förlora värme till rymden i det intervallet.
https://www.klimatupplysningen.se/2011/07/15/atmosfarens-fonster-2/
Sigge #31 och Ingvar i Las Palmas #32
Likströmsmotorer var det som gällde förr när man behövde reglera varvtal och vridmoment. De hade en stor nackdel i sin kolborstar som krävde regelbunden service. koldammet som spreds inuti motorerna försämrade också succesivt isolationen så att man då och då behövde göra rent och svarva om kollektorn.
Frekvensstyrda asynkronmotorer har gett ett jättelyft för tillförlitlighet och underhållskostnad. Inte minst vid våra pappersbruk.
Guy #35
Sorry 🙁
Jag läste på fel rad. Citatet kommer från Sigge #28.
Guy #35
Jag kanske är gammalmodig och minns gamla bilar, dagens bilar har väl sidorutor som lutar, men att du skulle få frost på dom inne i stan verkar mysko, en kall husvägg kan visst värma rutorna.
Gunnar S. #36
Jo växelströmsmotorer sitter lite här och där idag, där man inte förväntar sig såna, i eltruckar och alldeles säkert elbilar. Dom nya tunnelbanetågen här i Stockholm har växelströmsmotorer trots att matningen är likström, går mycket mjukare än dom gamla häckarna, finns väl fortfarande några såna i trafik tror jag.
#33 Gunnar Strandell
Om du läser #30 så ser du att det finns de som ifrågasätter delar av strålningsteorin. Jag gör det inte, men det är ju trots allt bara en teori.
#36 Gunnar
Det verkar dock vara likströmsmotorer på loken som visats på Youtube. Det är ett ”paket” med motor och hjulpar som man ”enkelt” byter ut vid service. Frekvensstyrda asynkronmotorer på lok fordrar rejäl kraftelektronik, Vet inte om det används på dessa lok, Dieselmotorn som driver generatorn är på 1600 HP
Ingemar Nordin #34:
Det finns nog många förklaringar till de har fenomenen, ett molntäcke t.ex. bildas ju av uppåtstigande luft där fuktigheten vid någon höjd kondenserar och släpper ifrån sig ångbildningsvärmet. Självklart påverkar det nettoutstrålningen från marken.
Det är inte säkert att det är samma processer i alla fallen även om utfallet är likartat.
Hej Dan #30
det är inte enskilda atomer eller molekyler som har en temperatur. Det är rörelseenergi som ger temperaturen. Jag har för mig att vid rumstemperatur så har kväve eller syremolekyler en ”medelhastighet” om ungefär 400 m/sek. Mari kan räkna ut det med hjälp av Boltzmanns konstant.
#31 Sigge mfl.
Även synkronmotorer har börjat användas. ABB utvecklade den tekniken på 1990-talet eftersom de har högre verkningsgrad och kan styras lättare. Hur vanligt det är med asynkron- och synkronmotorer vet jag inte. Men jag har för mig att drönare och vissa personbilar har synkronmotorer. Någon som vet?
#33 GS
”mikrovågshuvudet håller sig kallt medan maten värms”
Mikrovågshuvudet är antennen där energin lämnar den bundna ledaren och övergår i strålning.
Elektricitet värmer inte en kopparledare eftersom den är en bra ledare (litet spänningsfall).
Inte heller värms en isolator eftersom den är en dålig ledare (svag ström).
Att maten värms beror på att den innehåller vatten som fångar upp strålning med vissa frekvenser, det gör även koldioxid. I radar undviker man därför dessa frekvenser. I rymden har man ej det problemet så satelliter kan fritt använda alla frekvenser.
För mycket höga frekvenser, som i en mikrovågsugn, går strömmen endast i ledarens yta, mindre än en mm djupt. För att öka framkomligheten för strömmen brukar man därför polera ytorna. Ibland förgyller man dem även, det räcker med ett mycket tunt skikt.
.
#44 Lars Cornell
Om det är noga med att styra hastigheten så är synkronmotorer bättre. Vad jag känner till så har lok asynkronmotorer om de har 3-fasström. X2000 har asynkronmotorer, Rc-lok har likströmsmotorer och gamla Ma-lok har 1-fas växelströmsmotorer. (De sista Ma-loken tillverkades 1960 och det finns fortfarande några i trafik)
Sten Kaiser #43:
Matematik är inte fysik sade Claes Johnsson. Klokt!
Dan #30 och #46
Du är inte fel ute med teorin om att elektroner hoppar mellan olika energitillstånd och avger elektromagnetisk strålning. Men den strålningen ligger har kortare våglängd och kallas röntgen.
För infraröd strålning räcker det med att molekyler med fler än två atomer ändrar sitt vibrations- eller rotationstillstånd. Olika molekyler har olika favoritvåglängder. En mekanisk analogi kan du uppleva om du ropar i ett rum där det finns ett stränginstrument. Strängarna fångar upp sina våglängder av ljudet och skickar tillbaka lite energi så att du kan höra det.
Du kan alltså skicka och ta emot strålningsenergi utan att behöva bry dig om vilka temperaturer du och instrumentet har.
Max Tegmark har motsatt syn i förhållande till Claes Johnson. Han påstår att allt som finns i matematiken också finns i vårt universum. Till hans stöd kan sägas att matematiken gång på gång har använts för att förutsäga fenomen som senare kunnat verifieras.
Länkar.
Röntgenstrålning:
https://en.wikipedia.org/wiki/Characteristic_X-ray
Max Tegmarks syn:
https://www.bokus.com/bok/9789187419270/vart-matematiska-universum-mitt-sokande-efter-den-yttersta-verkligheten/
Gunnar Strandell #47:
Tack för ditt påpekande. Om vi bortser från den lilla detaljen… så kanske tankemodellen kan användas ändå.
Vad gäller matematik kontra fysik så är det väl viktigt att det är rätt matematik man använder. Archimedes princip t.ex., beskriver hur ett föremål kan flyta men dess matematik säger inget alls om hur det fungerar. Det är i många sammanhang svårt att se skillnaden.
Jag tror att om man inte kan med matematikens hjälp skaffa sig en tankebild av den fysikaliska processen så är den matematiken enbart beskrivande, inte förklarande.
#45 Sigge.
Hur får man till 3-fas på loken?? Matningen från ledning och skena blir ju enfas. Har man omvandlare på loken?
#49 Man har ju en ledning och TVÅ skenor såklart.
lac #50
Om du med skenor menar rälerna så är dom kortslutna av tåget, används i signalsystemet.
Dan #48
Jag tänkte på sådant som att Schrödingerekvationen matematikt också har en lösning som ger en positivt laddad partikel och mycket riktigt gick det att hitta positronen.
Det påvisade förekomsten av antimateria och ledde till att en del fenomen fick sin förklaring.
Det är likadant med talet 42 som enligt Douglas Adams i Liftarens guide till galaxen sägs vara svaret på ”den yttersta frågan om Livet, universum och allting”. Här anser jag att Max Tegmark ligger närmare sanningen.
Enligt SLU är våren 2018 den senaste på hundra år. http://www.atl.nu/lantbruk/kung-bore-behaller-greppet/
De baserar det på blomning osv. Men jag tycker det låter lite märkligt att komma med en sådan rapport redan i början av April? Men metoden som sådan tror jag rimmar bättre med vanliga människors uppfattning om vår än den något mer stelbenta definitionen som SMHI använder.
lac #50 Håkan #51
Det betyder att man har någon form av omformare på loket. Roterande eller halvledare.
Ett litet skämt från min tid på Teknis
”blir sveptiden för likström kortare om man jordar direkt?”
Apropos lok.
Här är ett mycket speciellt ånglok
https://www.youtube.com/watch?v=CUlJzfQ-Blc!
🙂
I Per Welanders inlägg 03.04.2018 finns en länk i Claes Forsgårdh kommentar nr 100. Länken leder till Illustrerad Vetenskap, där en artikel har rubriken ”Tio överraskande konsekvenser av den globala uppvärmningen”. Den första konsekvensen (viktigaste?) blir att ”Vin blir dyrt och dåligt”. Om man nu inte vill betala 59 $ för att läsa studien som ligger till grund för påståendet, kan man istället gå den praktiska vägen och testa viner från speciellt varma år. Därför kröp jag ner i vinkällaren och plockade fram en Côtes de Saint-Mont 2003 och en Châteauneuf-du-Pape 1983, båda röda.
Värmeböljan 1-15 augusti 2003 var verkligen exceptionell med temperaturer runt 40° i nästan hela Frankrike och med mycket varma nätter. Den 4 augusti var det 40,9° i Auch, inte långt från Côtes de Saint-Mont, 20 mil sydost om Bordeaux.
1983 var topptemperaturerna inte lika höga, men värmen varade längre (9-31 juli) och berörde främst sydöstra delen av landet. Châteauneuf-du-Pape ligger strax norr om Avignon.
För att inte riskera skada någon annans hälsa agerade jag själv försökskanin och inmundigade 2003:an igår till lördagslunchen och 1983:an idag. Resultatet motsäger entydigt påståendet om sämre vin under varma somrar. Det stämmer med mina tidigare erfarenheter. Båda vinerna hade kraftig kropp, luktade gott och hade lång eftersmak. Côtes de Saint-Mont 2003 var ännu inte fullt moget och kunde med fördel lagras 10 år till. Châteauneuf-du-Pape, Domaine Pierre Laget, 1983 var ypperligt, fullmoget och hade kunnat lagras många år till om korken inte blivit så skör. Tidigare hade jag ett par lådor vit Château Lagrange, Graves 2003. Det vinet var också väldigt kraftigt och passade utmärkt ihop med t.ex grillad ål, utan att överväldigas av ål-och röksmaken. Sålunda påstår jag att värmeböljor ökar chansen för att franska viner ska bli av hög kvalitet och inte tvärtom.
Nu är det ju så att det finns ett otal väderparametrar som ska passa och balansera varandra för att en viss årgång vin ska bli perfekt i alla avseende, varav temperaturen bara är en. Och då har vi varken talat om tillverkningen, som kan betraktas som ett konsthantverk, eller om var och ens smak om vad som är gott.
#52 #47 G.S. mfl
”Han påstår att allt som finns i matematiken också finns i vårt universum. … förutsäga fenomen som senare kunnat verifieras.”
Hur ser roten ur -1 ut i vårt universum?
Det går att räkna med saker som man inte förstår.
#45 Sigge
Hur en ”1-fas växelströmsmotorer” ser ut vet jag inte – berätta. Däremot vet jag hur en likströmsmotor som matas med vilsekommen likström fungerar.
Med vilsekommen likström (ett uttryck uppfunnet av min mycket uppskattade lärare Danielsson) skall förstås växelström med så låg frekvens att den kan jämställas med likström.
Diesel, miljözoner och MPs kamp för överlevnad, men det är väl tveksamt om dom övertygade kommer att ta till sig nya fakta.
https://www.dn.se/sthlm/luften-i-stockholm-dramatiskt-battre/
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1929371
#56 Lars Mellblom
Trevlig berättelse. Nu avlägsnar vi oss kanske från tråden som blir mer öppen än vad som kan anses nyktert. Men så här i trådens slut bör det tillåtas.
För många år sedan, 1960 ungefär, arbetade jag i Brest på ett företag som saknade tråd, CSF (Compagnie générale de la télégraphie sans fil) [sans fil, betyder ”utan tråd”]. Jag och mina arbetskamrater åkte ut till en fyr så långt i väst man kan komma. Där på en restaurang, vid kalkklippan ned mot havet, erhöll jag mitt livs lektion om havets frukter och Frankrikes viner. Chauffören deltog i den tre timmar långa sessionen och hur vi tog oss hem har jag svårt att förstå. Men klimatet var gynnsamt redan på den tiden. Och fotosyntesen i havet vid Normandie gynnade havets frukter. De berättade om hur skalet vecklade sig olika på blötdjur från Belgien i N. till Spanien i S.
Hur vin (ut-)vecklar sig beror enbart på vädersvängningar eftersom klimatändring endast är en bråkdel av vädersvängningarna, d’accord?
Men jag har två frågor till dig.
1 – Varför smakar alltid första flaskan vid en vinprovning bäst?
2 – Är det en myt att första flaskan alltid smakar bäst?
.
Lars Cornell #57
Jag tror att du skojar för att tråden halkat in på växelström. 😀
Roten ur-1 är i, som leder till komplexa tal etc. i matematiken.
De är praktiska för beräkningar av växelströmskretsar med j-omega metoden vilket gör att vi kan räkna och göra förutsägelser om saker vi inte förstår.
Länk:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jω-metoden
#59 Lars Cornell#
Jo, jag tänkte på det, men Ingemar brukar vara generös i slutet av Öppen Tråd.
Den lokala årsmånen, summan av de olika väderhändelserna under året, bestämmer druvornas kvalitet och därmed vinets egenskaper.
1) Rent objektivt sett kan det inte vara någon skillnad, om båda flaskorna öppnats samtidigt. Sanningen är nog att smaken trubbas av i takt med att lukt-och smaksinnena utsätts för liknande molekyler en längre tid och sväljer man vinet påverkar naturligtvis den ökade promillehalten upplevelsen. Gäller det riktigt gamla röda viner är precis rätt tid på luftningen viktig. Det tar en stund efter öppningen för vinet att nå sin topparom och därefter kan den dala snabbt när man kommer till sista glaset.
2) Nej, det är nog ingen myt ur subjektiv synpunkt.
http://illvet.se/naturen/klimatforandringar/tio-overraskande-konsekvenser-av-den-globala-uppvarmningen
#49 Ingvar i Las Palmas
Elektroniska spännings- och frekvensomriktare kallades det för på 80-talet. Idag har nästan alla nya ellok det. En fördel är att det är förhållandevis enkelt att bygga ett lok som kan gå på flera olika spänningar och frekvenser. X2000 var det första svenska tågen med den utrustningen. Utrustningen testades på ett lok som ASEA byggde som hade Littera Rz. Jag tror att alla X2000-lok har utrustas så de kan köra på dansk spänning 25 kV/50 Hz
Energiförlusterna med frekvensomriktare är lägre än för tyristorlok som Rc är men högre än för gamla lok med transformatorer och kontaktorreglering. Loken med kontaktorreglering är lite otympliga att köra. Du-loken hade bara 16 körlägen, d v s hastigheter. Malmtågsloken Dm och Dm3 hade 27 körlägen. Det hade Da- och Ra-loken också.
Lars Mellblom #56,
”För att inte riskera skada någon annans hälsa agerade jag själv försökskanin och inmundigade 2003:an igår till lördagslunchen och 1983:an idag.”
Du är en hjälte som offrar dig så för vetenskapen. Men nu är det i alla fall bevisat, bortom allt rimligt tvivel, att det INTE blir sämre vin under varma somrar. 🙂
#62 Sigge
Tack för info.
Imponerande kunskaper i ämnet
🙂
”Frekvensomriktare”
Hemsk ordkonstruktion 🙂
Jag var hemma i Jämtland i påsk.Och jag har nog aldrig ,frånsett vintern -76-77,sett så mycke snö o rasade tak.Och en stilla undran.Jag har sett ”Storuman forever”och det måste väl någon juridisk kunnig anmäla det till granskningsnämnden.Jag vet inte hur man gör.Och tillbaka till Storuman:Björn Ferry och hans armbryterska äger skog för miljoner.Dom har ett syfte.Att deras skog skall öka i värde p.g.a att göra bränsle av deras tallar o granar.Men vilken otur att moder jord ställde till med en krigsvinter och SLU förklarade våren 2018 som den kallaste på 100 år.Det måste ha smärtat miljöjournalisterna på SVT .Jag tror inte folket i Storuman är korkade,inte alla,men om ställer frågan utanför Konsum i Storuman”Vill du att det ska bli kallare här i Storuman”,vilket svar hade armbryterskan o Ferry fått då?
#64 Ingvar i Las Palmas
Mitt intresse för lok och järnvägar var en starkt bidragande orsak att jag utbildade mig till civilingenjör.
Jag har i min ungdom sommarjobbat TGOJ. Där fanns elloken Ma, Bt, Hg och Ub. Dessutom fanns motorvagnarna X20 och X21.
Jag har varit ganska väl insatt i hur drivsystemen fungerar på alla svenska normalspåriga ellok och elmotorvagnar, som går 15 kV och 16 2/3 Hz, som är konstruerade före 70-talet. Tyvärr så börjar minnet svikta så jag blandar ibland ihop vvilket littera som hade vilket drivsystem.
Jag skulle i mitt inlägg ovan skriva om att en del lok hade 31 körlägen. Men jag har glömt vilka littera det var. En del 2-delade O-lok på malmbanan hade det. Ett testlok som jag tror hade littera Df hade det. Ds, Dg, Dk och Du-loken hade 16 körlägen och 2 motorer. Motorerna kopplades upp samtidigt. Df var ett Dk eller Du där motorerna inte kopplades upp samtidigt. Då fick man ett halvläge mellan de fasta 16 stegen. Läge 1, 1½, 2, 2½, 3, o s v, t o m läge 16.
En lätt parafras på en drapa i en av våra tabloider.
’Så ser det ut i klimatalarmistens värld. En ständig jakt på pengar, en rundvandring till mecenater och institutioner med mössan i hand. I stället för tiggarens traditionella vojande utstöter klimattiggaren ett antal kodord som ska öppna locket till kassakistan. Klimatprofilens ansökan är ett veritabelt fyrverkeri av dessa för inkomsten så nödvändiga uttryck:
”Demokrati … dialog … människor med varierande bakgrund … arbeta för ett klimatsmart samhälle … förändra och bryta ner fördomar … engagera lika många män som kvinnor … Jämställdhet är en självklar del … ett brett spann vad gäller härkomst, ålder, kön, sexuell läggning, identitets– och religionstillhörighet … integration … samhälleliga orättvisor …motverka förnekare …”
Tänk att varje år tvingas vandra runt och med dessa rituella fraser vädja om slantar! Så kvävande! Så förnedrande!’
Hör så aporna tjivas, kalla varandra apa.