Öppen Tråd

höskörd

Varmt, svettigt och stickigt. Men ett tillfredsställande jobb med att få höet på stör och hässja.

Här på Klimatupplysningen så är det dags för veckans öppna tråd. Varsågoda.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Det absolut mest effektiva sättet att minska sin klimatpåverkan är att avstå från att skaffa barn. Det visar en studie som forskare vid Lunds universitet gjort. Att källsortera kan minska vårt koldioxidavtryck med 0,2 ton per år. Men motsvarande siffra för en familj som avstår från att skaffa ett barn är drygt 58 ton per år och förälder.
    Enkelt. Om mänskligheten avstår från att skaffa barn upphör mänskligheten att existera inom ca 100 år. Därefter finns inte heller någon mänsklig påverkan på klimatet. Det är ju inte svårare än så.

  2. Lars Cornell

    Jag läser om rennäringens olika hot, det finns forskarrapporter som beskriver det i teoretiska termer med obefintlig faktaredovisning. Det var också ett SVT program om det i veckan. Nackdelar letar man fram och överdriver men fördelarna nämns inte alls – som vanligt således. Hot från vindkraft är ju reellt och mycket stort. Men hur är det med hotet från ”klimatförändringar”? Vilka ”klimatförändringar” har bevisligen (genom uppmätning) ’drabbat’ Lappland?

    Om det blivit en grad varmare, varför kan inte renarna då gå 100 meter högre upp där temperaturen är ca en grad kallare? Eller varför inte fem mil längre norrut (jag gissar att fem mil motsvarar en grad i fjällvärlden)?

    Hur påverkas mattillgången av att koldioxiden ökat från 300 till 400 ppm, även lav använder koldioxid som mat? Vilken betydelse har det för rennäringen?

  3. Simsson

    Under slutet av 1960-talet, då jag gick i gymnasiet, fanns en enorm vurm för socialism och kommunism. Unga, i mitt tycke, vettiga människor menade på allvar att den verkliga friheten fanns i Kina och Sovjet. När man försökte argumentera blev man beskylld för att vara revanschist. Märkligt nog kom många av dessa ”radikaler” att senare få framstående befattningar i den svenska statsapparaten.

    Idag är det få som tror på kommunism, desto fler tror på att klimatet har spårat ur. De av oss som försöker bringa lite balans i diskussionen anklagas för att vara förnekare osv. Få, om en någon, inom MSM försöker se saken från olika håll. Numer verkar det finnas två helt olika ”klimatvetenskaper”, en som baseras på traditionell naturvetenskap och en som baseras på politisk ”vetenskap”. Likheterna med det senare 60-talet är slående. Håller man inre men om MS skall man hålla käften och sätta sig på läktaren.

    PS. Det verkar som om vissa framstående klimatalarmister, t ex Michael Mann, svänger under galgen och medger att medeltemperaturen i världen kanske inte har ökat sedan milleniumskiftet. Är han orolig för att förlora federala forskningsanslag?

  4. http://eolien-biodiversite.com/IMG/pdf/eolien_lpo_2017.pdf

    LPO, franska motsvarigheten till Sveriges Ornitologiska Förening, har i juni 2017 publicerat en 92-sidig studie utförd 1997 – 2015 om franska vindkraftverks direkta inverkan på fågelfaunan. Studien har finansierats av Franska Miljö, Energi och Havsmyndigheten samt av Myndigheten för Miljö och Energi (ADEME). ADEME sysslar mest med att ge information till allmänheten om energibesparingar och relaterade subventioner. Båda propagerar kraftigt för den franska versionen av tyskarnas Energiewende.

    Texten om själva studien börjar på sidan 27. Det finns nu ca 5 000 vindturbiner i Frankrike och man räknar med 10 000 år 2023. LPO har bevakat 645 st vindmöllor. I genomsnitt var den bevakade ytan
    5 000 m² under 6 månader en (1) gång i veckan. Mest hittades kungsfåglar, lärkor, sparvar, trastar och starar, i den ordningen. Man hittade 0,7426 (sic!) död fågel per turbin och per år. Vid de platser som bevakats extra noggrant var samma siffra 1,2430 st. Därefter uppskattar man den verkliga dödligheten till cirka 7 fåglar per turbin / år, vilket sammanlagt blir 35 000 (7 x 5 000).

    35 000 döda fåglar / år är negligerbart jämfört med den naturliga dödligheten, eller t.ex de uppskattningsvis 50 miljoner fåglar som fångas av kattor i landet varje år. Och jag misstänker att det är det resultat man önskade visa. LPO är lika fanatiskt grönröda som SNF och WWF.

    Jag tror att den statistik man redovisar är korrekt, men det stora felet ligger i att man räknat kadaver endast en gång i veckan. Dessutom står inget i texten om hur letandet gått till. Hade man hjälp av hund? Hur såg vegetation ut under kraftverken? Även i lågt gräs är det svårt att finna en medelstor död fågel.

    Med 50 års erfarenhet av rävjakt vid åtel, ställer jag mig synnerligen skeptisk till redovisade siffror om uppskattad dödlighet på basis av redovisade kadaver. Rävar och kråkfåglar lär sig mycket snabbt var de kan hitta mat. Desto mer regelbundet maten finns tillgänglig, desto oftare söker de av platsen. Och de är mycket duktiga på att finna födan!
    Ett exempel: Nyligen sköt jag en medelstor råtta, vilken jag placerade framför ett kombinerat jakt-och fotogömsle, där jag på vintern har en rävåtel. Tanken var att fotografera en räv med råttan i gapet. En kvart efter att jag stängt in mig i gömslet flög en kråka över åtelplatsen. Att den flög just där var säkert ingen slump. Skator och kråkor äter också av åteln när den underhålls. Kråkan tvärstannade i luften och störtdök rakt ner till råttan som låg delvis dold i gräset. Innan jag ens hunnit titta i sökaren flög kråkan iväg med råttan i näbben.

  5. Lars Kamél

    I och med Sovjetimperiets kollaps, stod det klart för även de mest hårdföra marxisterna att deras ideologi är vedervärdig, inhuman och inte kan användas för att bygga ett bra samhälle. Insåg de inte det, så insåg de i alla fall att marxistiska läror inte längre kunde locka några massor.
    Sitt hat mot kapitalismen släppte de däremot inte. Så hur skulle de kunna fortsätta propagera mot kapitalismen? Tja, det är knappast en slump att det påstådda klimathotet växte fram som en politisk fråga under samma tid. Det är knappast heller en slump att lösningen på det påstådda problemet ofta påstås vara världsregering och ett ekonomiskt system som helt enkelt är planekonomi.

  6. Håkan Bergman

    Scott Pruitt i Politico.
    http://www.politico.eu/article/us-environmental-protection-agency-chief-blasts-europe-merkel-for-hypocrisy-on-climate/

  7. Ingvar i Las Palmas

    Lars K. #5
    Så är det. Klimathotet är bara ett av verktygen för att åstadkomma socialisters och kommunisters våta dröm

  8. Håkan Bergman

    Lars Kamél #5
    Jo du, global planekonomi, undrar hur länge planeten skulle räcka då?

  9. Ann L-H

    Al Gore, känns lite OFF nuförtiden, men är på eriksgata i Australien för tillfället. Där prisar han ”blackoutstaten”, som endast ska leva på grön energi – utom ibland förstås när vinden inte är lagom. Al Gore hyllar den trots alla tillkortakommanden som världsledande i grön energi. En ny kompis ska rädda situationen. Elon Musk och Al Gore, vilket par!
    Delingpole har sin syn på saken.
    http://www.breitbart.com/big-government/2017/07/14/delingpole-elon-musk-solar-snake-oil-salesman-hits-on-a-new-mark/
    Men, snart lär de sig nog att det numera heter ren fossil energi … mer slantar där.

  10. sibbe

    Global planekonomi: socialism: Venezuela. Brist på mat: helt ok, eftersom man också har brist på toalett papper.
    Ekologiskt sund och dessutom hållbar politik. Presidenten borde få nobelpris.

  11. tty

    #4

    Skall en sådan studie göras måste man noggrant leta igenom området runt vindkraftverken varje dag före gryningen.

    Under ett antal år åkte jag till jobbet via en motorväg varje morgon. Under de årstider då jag kom upp på motorvägen just i gryningen såg jag regelbundet ett korppar som spanade av vägen så fort det var ljust nog att se eventuella kadaver.

  12. Sören G

    #2 Lars Cornell
    Enligt TV-inslaget var det för mycket snö för årstiden, vilket skyldes på att klimat blivit varmare.

  13. Michael

    Nya vindar blåser. The Economist tonar ner sin annars alarmistiska ståndpunkt:

    Satellite images showed that a huge iceberg has split from the Larsen C ice shelf in Antarctica. The 5,800-square-km chunk of ice, about five times the size of Hong Kong, is one of the biggest ever recorded. Such calving of ice-shelves occurs naturally and is not directly linked to rising global surface temperatures related to climate change.

  14. Ingvar i Las Palmas

    Sibbe #10
    Och folkets förtroende för den egna valutan är noll. Bitcoin och Paypal gäller

  15. #11 tty#

    För att verkligen kunna räkna alla kadaver måste nog ett område som sträcker sig väl utanför vingarnas räckvidd inhägnas. Ytan bör ha kort gräs eller grusbeläggas. Bäst vore om en hund tränad att apportera de döda och skadade fåglarna bodde i inhägnaden.

    Det är nog uteslutet att viljan finns att genomföra ett sådant projekt. Snarare tvärtom.

  16. sibbe

    Ingvar i Las Palmas:
    Förståeligt: Inte så bekvämt att torka stjärten med – antagligen regeringes tidningspapper…
    Men, mycket märkligt ändå: en av världens rikaste länder som glider in i misären. Bättre reklam för socialism finns bara inte…

  17. Sören G

    Talade med en person som är grundskolelärare i en stad på Västkusten enligt vilken skolan inte får framhålla Darwins utvecklingslära framför bibelns skapelseberättelse. Barnen får lära sig att båda är lika sannolika.
    Däremot får man inte säga att det finns olika uppfattningar om det finns ett klimathot eller inte p.g..a av våra användning av fossila bränslen och köttkonsumtion.

  18. Ann lh

    # 17 Sören G, förvånar mej inte. Som mottagande lärare på gymnasiet finns det mycket att berätta om följderna av detta. Arma barn!

  19. sibbe

    Finska regeringen tänker sänka stödet till förnybar energi rejält. Efter fladdermössdramat i höstas ska nu vindkraften utredas för möjliga miljö- och hälsoskador.
    Det har gjorts, av miljöministeriets gröna tjänstemän/kvinnor. Gissa resultatet?
    Nån på som föreslog googling framför fakta:

    = Gäller budget 2017
    Enligt Helsingin Sanomats uppgifter skulle stödet för förnybar energi i det nya stödsystemet uppgå till kring 20 miljoner euro om året när det enligt det gällande systemet skulle stiga till 300 miljoner euro om året under nästa årtionde.
    Men det var före Paris”avtalet”.
    Faran att man installerar 29 mostermöllor i omeddelbar granskap för
    mej återstår.
    Nånting att vara oroligt över…

  20. sibbe

    en av mina fvoriter: https://www.youtube.com/watch?v=7UFmwArST-I&index=15&list=RDEM9xC0yRNRkQQENq3Ey_IblAhttps://www.youtube.com/watch?v=7UFmwArST-I&index=15&list=RDEM9xC0yRNRkQQENq3Ey_Ibl

  21. Ingvar i Las Palmas

    Sibbe #20
    🙂
    Här kommer en av mina favoriter
    Svarta och vita pärlor som faller på blå sammet
    https://www.youtube.com/watch?v=6tY_RE7tWzM

  22. Ingvar i Las Palmas

    T Ball versus M Mann
    http://netrightdaily.com/2017/07/the-church-of-man-made-climate-change-on-trial/

  23. Guy

    # 22
    Fin länk. Kul läsning. Tyvärr går det knappast enlig bästa scenariot. alltså ända till botten. Av erfarenhet vet jag att rättskipningen oftast försöker mjuka upp domarna trots att lagen är tydlig. Stor publicitet vore det det bästa. unde få media och en massa människor att tänka efter. Speciellt som det har kostat dem en god slant.

  24. Ingemar Nordin

    Simsson #3,

    Du nämner det intellektuella klimatet i slutet av 60-talet och 70-talet.

    För mig framstod det som en gåta hur lärda, intelligenta människor ens för ett ögonblick kunde ta kommunismen på allvar, än mindre propagera för den. En av mina lärare i teoretisk fysik var t.ex. hängiven beundrare av Nordkoreas regim. En annan lärare (annat ämne) hade åkt till Moskva och inte sett några som helst uniformer på gatorna i en genommilitariserad stad (var själv där 1974). En tredje var en hängiven Maoist och Che Guevarabeundrare. En fjärde tycket att Stalin ändå var OK eftersom han fick ordning på revolutionen och bekämpade USA. Osv, osv.

    Jag häpnade inför denna monumentala okunskap. Visste de inte hur många som dött i Stalins Gulag och Maos vansinnespolitik? Och Myrdal satt där i TV och tyckte att det var OK, för den goda sakens skull. Ingen reporter vågade ifrågasätta de stora intellektuella giganterna i svensk tyckar-TV.

    På liknande skandalöst usla sätt fungerar MSM om klimatfrågan idag. Den grönröda vänstern dominerar helt debatten. De står för de snälla, de goda och det politiskt korrekta. Ingen journalist vågar, eller kan, ifrågasätta. Tvärt om är de utvalda ”experternas” budskap helt i linje med public services politiska agenda. Nu som då.

  25. Ingemar #24

    Minns också. Runt mig var många rilktiga vänster och själv lästa jag Ayn Rand
    -The Fountainhead,
    – We the Living
    – Atlas Shrugged.
    Det var en uplevelse! På många sätt
    Blev en riktig paria bland många runt omkring mig och blev innerligt trött på dessa pseudo-intellektuella och hade kul som raggare och Ayn Rand-beundrare istället.
    Ayn Rands böcker är fortfarande storsäljare. Otroligt

  26. Olav Gjelten

    # 1
    Finns det forskning som visar att klimathotstroende gör det de absolut borde göra för att ”rädda världen” som är deras mantra?

  27. GoranA

    #2,12
    Mera Fake News i rutan, SVT!
    Man undrar om SVT kan sända ett program om vårt väder utan att koppla det till klimatförändringar. SVT Rapport sände den 13/6 ett inslag med påannonsen, hur det förändrade klimatet påverkar renskötseln. I inslaget fick man veta att kalvmärkningen vanligtvis sker på kalfjället veckan efter midsommar. Kalvmärkning är ett par veckor försenad i år och orsaken var enligt berättaren att det varit mycket snö i fjällen och som smält sent och att renarna därför inte vandrat upp till kalfjället.

    SVT reportern påstår sedan att den sena snön i år har med klimatförändringarna göra på så vis att den förväntande ökade nederbörden faller som mer snö i fjällen under vintern. Den djupare snön tar sedan längre tid på sig att smälta när våren/sommaren kommer trots högre förväntade temperaturer.

    En helt annan berättelse får man om man lyssnar på P4 Norrbotten och en intervju med samen Kjell-Åke Pittja som säger att den sena snön beror på det kalla väder som varit. Han förklara också att det kalla vädret gjort att det inte finns några mygg nere i skogen och då finns det inget som driver renarna upp på kalfjället eftersom de har gott om mat nere i skogen. Vi får också veta att så här mycket snö så sent på året har det inte varit sen 1970-talet.

    Den logiska förklaringen till att kalvmärkningen är sen i år beror på att det fallit ovanligt mycket snö men också att den värme som vanligen skulle smälta snön är speciellt sen i år och faller under ovanliga väderhändelser eftersom det senast skedde 1970-talet.

    Enligt en rapport gjord av SMHI, Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14,
    ackumuleras snön under vintern i norra Norrland så att största snödjup vanligen nås i mitten/slutet av april, därefter smälter snön snabbt. I mitten av maj är vanligen snön borta men kan hänga kvar till början av juni. Några förändringar över tid när det gäller snödjup visar inte heller rapporten för norra Norrland.

    Att fjället varit kallt och snörikt under perioden april/maj i år bekräftas av data från SMHI, medeltemperaturen för Katterjåkk var en grad kallare än normalt. April/maj 2015 var också snörikt men med en temperatur som var normal för Katterjåkk enligt SMHI. Under perioden april/maj minskade snödjupet i år från 184 till 145 cm medan det under samma period 2015 minskade från 195 till 90 cm.

    Återigen är det visat att SVT presenterar ”Fake News” genom att bara berätta halva sanningen till den försenade kalvmärkning i år. Man berättar om årets stora snömängder som resultat av förväntade nederbörd men inte att det varit extra kallt under den tid då snön skulle smälta vilket går på tvärs mot förväntade högre temperaturer. Det är dessutom klart att reportern blandar ihop väder och klimat vilket SVT gör kontinuerligt för att ge sken av klimatförändringar.

  28. Ingvar i Las Palmas

    Ingemar #24
    För mig började det tidigare. Runt mig var det flummiga vänster-pseudo-intellektuella som jag snabbt blev trött på och kunde inte förstå hur man kunde tänka som de. Influerad av min äldre bror läste jag Ayn Rand

    – Atlas Shrugged
    – We the Living
    – The Fountainhead
    – Objectivism

    Där fick jag bekräftelse på mina egna funderingar. Och sedd med sneda ögon och idiotiska kommentarer från många i bekantskapskretsen. Klippte banden med alla dem. Morsning and goodbye!
    Intressant är att hennes böcker fortfarande är storsäljare!

    http://www.zeit.de/politik/ausland/2017-02/ayn-rand-donald-trump-libertarianism-bestseller

    Slutkommentar:
    Jag kommer inte under några omständigheter ge mig in i någon diskussion om Ayn Rand.
    Jag begriper hennes filosofi. Jag förstår hennes resonemang och grundförutsättningar och vad det logiskt
    leder till. Har levt med det sen slutet av femtiotalet

  29. Ingvar i Las Palmas

    Ursäkta att det blev dubbelt! #25 #28
    och för den nyfikne. Visserligen gammal men ändock relevant
    http://www.bbc.com/news/magazine-19280545

  30. Lars Kamél

    Det är ett faktum att arter utvecklas och ett faktum att klimatet förändras.
    Vad gäller det förstnämnda, har vi två väletablerade teorier från Darwin, om naturlig och sexuell utveckling. Dels är sker en utveckling, som följd av förändringar i miljön, inklusive just klimatförändringar. Dels utvecklas organ och beteenden vars syfte är att attrahera en partner att para sig med.
    Vad gäller det sistnämnda, försöker de klimathotstroende inbilla oss andra att det också finns en väletablerad teori: Det är halten av främst koldioxid, men också av metan, kväveoxider och freoner, som bestämmer det mesta. Det är inte alls någon väletablerad teori! Det är en hypotes som vid det här laget får anses motbevisad. Den lever vidare på grund av den nytta den gör för vissa politiker, inte för att det finns några vetenskapliga belägg för att den är korrekt.

  31. Ulf L

    För mig var Hayeks Frihetens Grundvalar ögonöppnaren. Ayn Rand läste jag senare men den bet inte på mig. Hayeks skäl för liberalism var så mycket mer övertygande.

  32. Verner

    SMHI:s prognoser över kommande klimat lurar inte bara dom själva utan kostar samhället milijontals kronor.
    Ett exempel där denna fanatiska prognosverksamhet är hur kustkommuner luras att planlägga för ökade havsnivåer. För inlandskommunerna och andra påstår SMHI:s s.k. scenarier att ökad nederbörd skall dränka oss även i inlandet.
    En verksamhet som tar SMHI:s uttalande och luras att ta felbeslut är Göta Kanalbolag .
    Göta Kanal bolaget har bevljats 500 miljoner av Näringsdepartimentet för upprustning av kanalen. Arbetet skall pågå under 5 år och kallas Göta Kanal 2.0.

    Huvuddelen av arbetet är inriktat på att ”Göta kanal 2.0 är ett femårsprojekt där stora delar av kanalen renoveras och anpassas till gällande dammsäkerhetslag”.
    Damsäkerhetslagen förutsätter att kanalen skall svämma över p.g.a. ökad nederbörd.
    Men i år har kanalen helt andra problem nämligen VATTENBRIST.

    Man hoppas att nuvarande ledning förstår att dom satsat på fel åtgärder men läser man årsredovisningen från Kanalbolaget finns inte ett spår av verkligheten utan man satsar helt och hållet efter SMHI:s scenario.

    En av de störtsa kapitalförstöringar som gjorts på den mer än 200 år gamla kanalen.

  33. Ingvar i Las Palmas

    #31 Ulf
    ”Frihetens grundvalar”
    Känner igen den. Har nog läst den men det var säkert efter Ayn Rand. Det är väl så att det som startar den interna revolution i ens liv är det som ”fäster bäst”
    🙂

  34. Rider

    Brittiska National Grid’s tankar om laddstationer för elbilar.

    https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2017/07/15/national-grids-thoughts-on-evs/#more-28683

    Det pratas om 350 kW snabbladdare men inget om, som det står i första kommentaren, hur kontaktdon m.m. ska utformas.

  35. Ulf L

    #33 Ingvar i LP
    Så är det nog: det första man läser som är någotsånär logisk sammanhängande fastnar man för. Jag har fortfarande djupt rotade ”nyliberala reflexer”. Ungefär så fort man vill reglera något så blir min reaktion: varför det, hjälper det verkligen och kan det lösas på något annat sätt. Detta är ett arv från min läsning av Hayek. Ayn Rand är ju mer en moraliskt approach. ”Det är din rättighet och skyldighet att leva ditt eget liv”.
    Jag har lite svårt för den eftersom det är så svårt att definiera ”ditt eget liv” någotsånär konsistent över en längre tid. Åtminstone för mig.

  36. Håkan Bergman

    Rider #34
    Nu tror jag ju inte att nåt av det där blir verklighet i stor skala under överskådlig tid, men jag anar att drömmarna missar en liten detalj till. Hur många elbilsägare med asdyra batterier skulle gå med på att det smarta elnätet knaprar på batteriets begränsade tak för laddcykler?

  37. Ingvar i Las Palmas

    #34 Rider
    Intressant läsning.
    En annan aspekt är vad man skall ha för ”reservdunk”. Såg en kul bild som jag tror jag länkade till tidigare där man stannat på vägen och laddade batteriet med en liten bensindriven generator. Tog säkert några timmar 🙂

    350 kW. Om jag minns rätt så ligger batterierna på ca 400 volt. det blir närmare 1000 A. Betydligt läskigare infrastruktur än bensin/dieselslangar. Man kan också förstå att konsekvenserna vid en olycka kan bli rejält otrevliga.

  38. Lars Kamél

    Det rapporteras nu om ovanligt kallt väder i Chile och ovanligt mycket snö. Hur många timmar dröjer det innan någon klimathotstroende skyller ovädret på klimatförändringar/global uppvärmning/växthusgasutsläpp?

  39. Guy

    # 38
    Att skylla på klimatförändringen är lätt. En artikel i Hbl berättar att ejderstammens minskning beror på klimatförändringen. Alltså indirekt. Det är så att ökad nederbörd leder till att den ökade avrinningen till östersjön gör salthalten mindre vilket gör livet surt för blåmusslan som i sin tur är ejderföda. Havsörnen har visserligen del i minskningen, men klimatförändringe är nog det viktigaste.
    (Fritt beskrivet från dagens Hbl)

  40. Sigge

    #34 Rider; #36 Håkan Bergman

    Beträffande elbilsladdning.

    Litiumbatterier klarar ungefär 20 ggr så många laddcykler som blybatterier. Sköter man batteriet på så sätt att det sällan ladas ur och laddning sker långsamt så klarar den ännu fler laddcykler. Minst 1500 laddcykler beräknas Litiumbatteri klara innan kapaciteten sjunkit med 20%

    Har man ett 100 kWh batteri i elbil kan man åka c:a 50 mil med en stor Tesla. Med 1500 laddcykler blir det 75 000 mil. Har man en Nissan Leaf med 24 kWh batteri som har räckvidd 15 mil så blir det 22 500 mil innan batteriet förlorat 20% av sin kapacitet.

    När det gäller laddning så har elbilarna inbyggda laddare för 1 fas 230 V. Då är det i de flesta fall 10 A som gäller. Då tar det 44 timmar att fulladda ett 100 kW batteri. Några elbilar har så att man kan få 16 A laddningsström, då tar det 27 timmar att fulladda batteriet. En del bilar med stora batterier dubbla laddare och då tar man ström från 2 faser ur ett 3-fasuttag. Då är det 2×16 A eller i vissa fall 2×32 A som man laddar med. Med 2×32 A så tar det 7 h att ladda batteriet fullt om det varit tomt.

    Vill man ha snabbare laddning har man en laddare utanför bilen och laddar med likström. Tesla har en laddare på som kopplas på 3-fas och som mest kan ladda med 65 kW och då behöver man 3×100 A till strömförsörjningen. Då tar det 1,5 timmar att fulladda ett 100 kWh som varit tomt.

    Det finns idag snabbladdstationer som klarar effekt upp till 120 kW. Så snabb laddning rekommenderas inte för ett 100 kWh batteri och de flesta bilar har en automatik som slår ifrån snabbladdare när batteriet laddats till 80 %

  41. Christopher E

    #40 Sigge

    För att sammanfatta är laddningen alltså orimligt långsam för att på allvar kunna konkurrera med en fossildriven bil. Det begränsar elbilen endast till dem med små dagliga körbehov. För de som enbart rör sig i tätort funkar de säkert om de har en tjock plånbok. Jag kan också se fördelar med låga utsläpp och tyst gång i den miljön.

    Livslängden tvivlar jag på av flera skäl. Dels är det säkert glädjesiffror till att börja med. Dels kommer inte elbilsägare ha tålamod till långsam laddning utan kommer att både snabbladda och köra batteriet tomt.

    Räckbilen på tex 50 mil för en Tesla, är det verkligen en siffra från realistisk körning med ljus, radio, AC/värme mm påslaget? Relativt tungt lastad (man åker sällan 50 mil eller mer med en olastad bil och bara en förare i fordonet)? Eller är det en fullständigt teoretisk siffra på ett splitternytt batteri under orealistiska idealförhållanden?

    För all del säljs förbränningsmotorbilar med glädjesiffror också. Men jag fyllde min egen dieselbil idag, det tog ca 3 minuter och bilen angav räckvidd på 1100 km efteråt. Ingen glädjesiffra, utan baserad på statistiken från min körning med bilen hittills. Svårt att slå detta med batteribil?

  42. Sigge

    #41 Christopher E

    För litiumbatterier så är antalet laddcykler inte särskilt överdrivet. Jämför med mobiltelefoner idag och de tidigare som hade Ni-Cd batterier.

    För de flesta elbilsägare så laddar man på hemparkeringen. Då är det elanslutningen som avgör. De flesta har bara 10 A, 230 V. Då laddar man bilen varje gång man parkerar där även om batteriet inte är slut. Det blir det långsam laddning som är skonsam mot batteriet. Om man arbetspendlar till jobbet så har man fulladdat batteri varje morgon. Nackdelen med endast 10 A-laddning är att på 12 timmar laddar batteriet bara 27 kWh. Det räcker för 14 mil med Tesla och 17 mil med Nissan Leaf (då måste det vara 30 kWh batteriet).

    Själv har jag en bensinbil och kommer 80-100 mil på en tank beroende på var jag kör.

  43. Guy

    Sigge # 42

    14 mil i stadskörning går åt i ett nafs. Troligen får du dra av över 20% en kall vinterdag.

    Varför denna propaganda för elbilar? Innan det finns ett tryggt, snabbladdat batteri som klara vad din bil klarar plus lite till så kan vi glömma elbilarna. Samma gäller sol- och vindkraft. Vindkraften borde begravas oberoende av batterikapacitet.

  44. Allan Forsling

    Ojdå- så här säger Musk
    Under ett tal på ett möte för National Governors Association på Rhode Island i helgen lade Elon Musk ut de värsta tänkbara scenarierna som världen kan drabbas av på grund av utvecklingen av artificiell intelligens, rapporterar Wall Street Journal.

    Finns det något värre än klimatförändringar??? Elon MUsk är en rak ättling till alla alarmister- Romklubben… och hela raden.

  45. Sigge

    #43 Guy

    För en elbil är räckvidden längre i stadskörning än i landsvägskörning. Det beror på att hastigheten är lägre och bromsenergin tillvaratas.

  46. Gunnar Strandell

    Sigge, Christopher E, Guy och ni andra.

    Låt mig ännu en gång få påminna om min VW-bubbla från 1963.
    36 hp dvs 25 kW gav toppfart på110 km/h och då dominerar vindmotståndet.

    Fyra timmars drift ger 25kW x 4h = 100kWh och 440 km körd sträcka.
    Bubblan behöver tankas med 35 liter bensin, kostar 480 kr varav 300 kr är skatter.
    Teslan betalar 150 kr varav 30 kr är skatter.
    Bubblan hinner köra vidare ytterligare 80 km medan Teslan laddas.

    Hopprep i handskfacket eller Ebersprächer för värme gäller för båda.

    Priset för en Tesla gör nog att den inte kommer att bli lika populär som bubblan som såldes i mer än 15 miljoner exemplar.

  47. Guy

    Sigge #45

    Har du nån källa till att räckvidden blir längre i stadskörning? Tänk på alla köer och trafikljus. Hur tillvaratar du bromsenergi när du srår i en bilkö eller i ett trafikljus? Är det verkligen så mycket varmare i staden att du inte behöver värma bilen lika mycket som på landsvägen.

  48. Sigge

    #46 Gunnar Strandell

    Luftmotståndet på en Tesla är mycket lägre än på en Bubbla.

    Jag har själv inte haft någon VW Bubbla, min bror har haft en och f d flickvän hade också en. Det var lika men av olika årsmodell. Jag tror min bror hade 1969 och då var nog min flickväns 1970. Båda hade i alla fall en motor på 1500 cc och effekt på 44 hp. Ungefär 130 upplevde jag att toppfarten var, men det var obehagligt att köra så fort med den ostadiga bilen. Bränsleförbrukningen 0,8-09 l/mil och då körde man i sällan fortare än 100 km/h. Tanka det gjorde man när man kört 35-40 mil. Min flickvän köpte efter det en VW Golf som var på mellan 60-70 hp. Den drog mycket mindre bränsle än bubblan, 0,7 l/mil. Mest berodde det på mindre luftmotstånd. Jag hade själv en VW Jetta av 80-talsmodell, den drog ännu mindre än Golfen från 70-talet, 0,65 l/mil. Det största orsaken till att Golf/Jetta Typ II drog mindre än Golf/Jetta Typ I var förbättrad aerodynamik.

  49. tty

    #48

    Nej, att köra 130 med ett ”tjälskott” var definitivt inte tillrådligt. Den hade tillråga på allt annat en aerodynamik som gjorde att den redan lilla tyngden på framaxeln minskade markant i höga farter. När man körde på Autobahn på den tiden såg man påfallande ofta kvaddade ”bubblor” ligga en god bit ut i terrängen utan några hjulspår närmast vägen.

  50. Sigge

    #47 Guy

    Det är att hastigheten i staden är lägre som gör att elbil drar mindre i stadstrafik än vid landsvägskörning.
    Luftmotståndet ökar med hastigheten i kvadrat. Kör man i 100 istället för 50 går det åt fyra ggr så stor effekt för att forcera luftmotståndet. Man hinner ju dubbelt så långt på en viss tid men det har gått åt 4 ggr så mycket energi att forcera luftmotståndet.

    En elbil drar inget när den står stilla i en trafikkö eller trafikljus.
    Vid inbromsningar återvinner en elbil mycket av energin som gått åt vid acceleration.

    Att det blir annorlunda med bilar som har förbränningsmotorer beror på motorns verkningsgrad ökar vid högre belastning, att bromsenergin inte tillvaratas och att motorn förbrukar bränsle när den står stilla.

  51. Sigge

    #49 tty

    För en gångs skull håller jag med Dig. VW Bubbla var en ganska dålig bil.

  52. Christopher E

    #46 Gunnar Strandell

    Det är bättre än så. Volkswagen typ 1 (Bubblan) byggdes i över 21,5 miljoner exemplar under otroliga 65 år från 1938 till 2003.

    Inte var det en dålig bil som vissa vill påskina. Den var bra för vad den var ämnad för. Statistiken är beviset. Alla bilar har sin nisch. En Hummer är en dålig bil om det hyrda garaget till lägenheten är litet. En Tesla är värdelös till fjällsemestern. Osv.

    På 80-talet gjorde jag och en kamrat en riktig långresa Europa runt en hel sommar i VW 1303 av 1978 års modell. Alltså riktig lång resa inkluderande både Sovjet i öster, Grekland i söder och England i väster. Bilen höll bra, och när den inte gjorde kunde den enkla tekniken lagas av händiga reparatörer i Rumänien eller Turkiet utan reservdelar. Baksätet var borttaget och framstolarna fixade så att de gick att fälla för övernattning i bilen när vi inte hittade en plats för tältet.

    Bubblan kommer fortfarande att vara en legend när tex batteribilar som Tesla i framtiden bara lockar fram ett lätt roat skrockande i klass med plastcykeln Itera… 😉

  53. Guy

    Sigge # 50

    Jag bad egentligen om en undersökning men bra så. Tekniskt kan man ju se saken som du skriver utom att det inte helt stämmer att elbilen inte drär ström då den står i en kö eller trafikljus. Både ljusen och värmen fordrar el. Dessutom har jag svårt att tro att inbromsningen uppväger accelerationen.

  54. Sigge

    #53 Guy

    Belysningen på modärna bilar drar inte så mycket. På min bil är alla lampor LED utom strålkastarna framåt.
    Förutom värmen så kan AC dra en hel del. Är det en stor bil typ minibuss kan det krävas 4 kW för att hålla kupén varm när det är 30 grader kallt ute. För en personbil borde det räcka med 3 kW. Hur mycket AC i bil drar vet jag inte men kanske 1-2 kW.

    När det gäller inbromsning så tas 80-90% av bromsenergin upp om man inte bromsar hårt. Verkningsgraden är ungefär 90% när motorerna fungerar som generator. Men det går inte att stanna bilen med motorerna utan vid slutet av inbromsningen när hastigheten blivit låg måste de ordinarie bromsarna stoppa bilen. När man sedan kör iväg så har elmotorn ungefär 90% verkningsgrad. Så runt 75% av inbromsningsenergin går tillbaka till hjulen som roterande mekanisk energi.

    Hastigheten är mycket mer avgörande för en elbils energiförbrukning än för en bil med förbränningsmotor. En elbil som drar ungefär 1 kWh/mil i 50 km/h drar ungefär 1,8 kWh/mil när man kör 100. Tesla har använt hastigheten 55 mph (88 km/h) som fart när de redovisar räckvidd. Då kommer man 57 mil med 100 kWh batteri utan AC och värme.

  55. Gunnar Strandell

    Sigge #48
    Citat:
    ”Luftmotståndet på en Tesla är mycket lägre än på en Bubbla”
    Nja, Cd-värdet är lågt för Tesla och högre för ”Bubblan”, men sedan ska vi multiplicera med frontarean och då utjämnas oddsen. Läs sedan noga vad jag och du själv skrivit och slutsatsen ligger klar framför dig:

    Bubblan var snål för att effekten, 36- 44 hp, inte räckte till mer än 110-130 km/tim. Tesla har 789 hp och toppfart 250 km/h. Nej Tesla är inte snål och den är inte byggd för snåljåpar. Feel good för de som har råd är vad det handlar om.

  56. Sigge

    #52 Chrisopher E

    Jag har 2 positiva saker att säga om bubblan. Det ena är att den var lättstartad, det andra att den var billig. I övrigt gillade jag den inte.

    När det gäller Tesla så är den värdelös om man inte enkelt kan ladda den. På landsbygden har nästan alla tillgång till eluttag så bilen kan laddas över natten. I städer där man är hänvisade till gatuparkeringar är det ju besvärligt. Långkörningar är ju också ett besvär med elbil, då är det snabbladdstationer man behöver. För att en elbil skall kunna laddas med hög effekt så måste batteriet vara stort.

  57. Gunnar Strandell

    Sigge #54
    Sluta räkna 90% verkningsgrad från elmotorn som verkningsgrad för elbilen!

    Tar du med batteriernas 80% vid laddning eller uttag och omformarnas 80% hamnar vi på 0,9×0,8×0,8 = 0,58 dvs 58 % I BILEN. Med elenergi från ett kolkondensverk á 35% verkningsgrad är alltså elbilen ett rejält dåligt alternativ. Det är ett av skälen till att eldrift inte lycktas slå igenom utan subventioner eller i specialfall som körning inomhus.

  58. Sigge

    #55 Gunnar Starandell

    Teslas bilar har låga Cd-värden T ex modell S som har 0,24.
    En model S är 38 cm bredare och 7 cm lägre än en bubbla. Det blir ungefär 17% större tvärsnittsarea än bubblan.

    Jag hittar inga Cd-värden för bubblan men jag har ett minne av att det var mellan 0,45 och 0,50. När Golf kom så låg den under 0,4 och nästa generation av golfen ännu lite lägre. Oplar som hade bättre aerodynamik än VW på den tiden låg på 0,35 eller något lägre.

    Jag får fram att luftmotståndet för folkan i 108 km/h kräver 14 kW effekt och Teslan 9 kW.

  59. Sigge

    #57 Gunnar Strandell

    Verkningsgraden för elmotorer är som regel över 90%. Med modärn elektronisk reglerutrustnig som är energisnål brukar man räkna med 90% verkningsgrad på motorn inkl reglerutrustning. Det är skillnad med äldre reglerutrustningar där man hade tyristorer, roterande omformare, transformatorer och annan gammal reglerutrustning. Då var energiförlusterna större i reglerutrustningen än i elmotorn. Så är det inte idag.
    När det gäller batterier som laddas kan jag inte hur mycket energi som går förlorat. Och jag glömde räkna med det i exemplet ovan.