Öppen Tråd

öppen tråd
Åter dags för en lugn och stilla diskussion om klimat och energipolitik.
Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. BjörnT

    Varför solceller på taket är mer än en bra sak i vissa länder.
    New analysis by the Australian Energy Market Operator has confirmed that the large amount of rooftop solar in South Australia helped shift the peak in demand during the recent heatwaves that affected the southern states.
    The analysis by AEMO compares how the electricity grid coped during the heat wave in 2014 with a similar one in 2009. All things are pretty much equal, except that in 2014 there are more people, more air conditioners and a lot more solar than five years ago. Wind capacity has also increased.
    The biggest change identified by AEMO was how rooftop solar has shifted the peak in South Australia. That shouldn’t be surprising, given there is 450MW of rooftop solar PV in a part of the grid that gets maximum demand of just over 3,000MW. Not only are there more rooftop systems in SA, there is also more sun.
    Consider this graph below, because it is just the beginning of the remarkable transition we are about to see in Australia.
    http://cleantechnica.com/2014/02/07/solar-shifted-peak-sa-heat-wave/#8kXuVbBVxwQS5qUH.99

  2. Jag har till min stora glädje noterat att i min kommun kan vi få hjälp eller i alla fall rådgivning ang klimatet.
    http://karlsborg.se/sv/Start/Kommunen/Radgivning-och-vagledning1/Energi–och-klimatradgivning/
    Har inte funderat ut vad den går ut på än men har ställt frågan till kommunens informatör och fick då svaret att det får jag ta med kommunledningen….!?

  3. Lasse

    Stormar mot Englands västkust i helgen: http://www.bbc.co.uk/news/uk-26095937

  4. Peter F

  5. Peter Stilbs

    Nostradamus #2 – Kommunledningen kan ju samtidigt dela med sig av sin kunskap till ex SMHI och Naturvårdsverket

  6. John Silver

    #4
    Gäller din kommentar klimat eller energipolitik?

  7. Lejeune

    I detta forum är det kanske som att “sparka in öppna dörrar”, men jag skulle vilja slå ett slag för Lars Berns utmärkta blogg “antropocene.se”, som innehåller ett växande antal välformulerade och genomtänkta inlägg.
    Det är trist att MSM har stängt dörren för inlägg från Lars Berns penna, många av inläggen håller definitivt en sådan klass att de förtjänar en vidare spridning. Länka så ofta ni kan, i alla möjliga och omöjliga sammanhang till “http://antropocene.se/”, på så sätt ges bloggen ett större fotavtryck på nätet, vilket den definitivt är värd.

  8. 5/ Peter S
    Ska framföra detta. Det torde besitta kunskaper som för mig varit väl dolda så det ska bli ett nöje att ta del av.

  9. Janne

  10. Jimmy

    OT (inget med klimatet), men har ni sett bilden på Jorden tagen från Mars?
    http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2014/02/pia17936_fig11.jpg

  11. Björn

    Lejeune [7]; Var faktiskt inne och tittade på Berns blogg och läste bland annat en rubrik, “Klimatpolitiken vilar på kvicksand”, att modellberäkningar av stoft från vulkanutbrottet på Island inte alls stämde överens med Met Office beräkningar. Det är nästan ofattbart att man tror sig kunna beräkna utbredningen av något så osäkert som moln och i det här fallet stoftutbredning. De som påstår att man kan det invaggar andra i en falsk föreställning om klimatmodellernas förmåga. Det enda riktigt verkliga instrument för betraktande av sådana fenomen som väder och vind och dess utbredning, är sattelitobservationer. Jag har tidigare här nämn japanska JAXA med sin sattelit GOSAT som bland annat skall mäta utbredningen av CO2 (se länk). Med fler satteliter kan vi uppnå en i det närmsta, mätning och sammanställning av data i real tid. Även NASA vill vara med på tåget: With the launch of five Earth-observing missions in 2014 — more Earth-focused launches in a single year in more than a decade — NASA will be able to deliver even more crucial data to scientists trying to understand our changing planet(se länk). Detta är en intressant utveckling som bör följas till skillnad mot allt klimatsiande och meningslösa uttalanden hit och dit från IPCC at al.
    http://www.jaxa.jp/article/special/eco/hamazaki_e.html
    http://climate.nasa.gov/news/1031

  12. Peter F

    John Silver #6
    Väder.

  13. Tudor

    #1 Björn T
    Australien producerar sin elektricitet huvudsakligen med kol. Solel märks knappt i statistiken.
    http://www.esaa.com.au/policy/data_and_statistics-_energy_in_australia

  14. Sören G

    CAGW – Computer Aided Global Warming. Såg i en kommentar på WUWT.

  15. Lasse Forss

    #2
    Uppsala har också en klimatrådgivare så jag antar att det en omistlig funktion i en kommun. Men nog borde det vara självklart att få reda på vad dessa personer har för övernaturliga egenskaper. När IPCC:s experter inte “gissat” rätt vid något enskilt tillfälle, och när SMHI:s prognoser aldrig stämmer med verkligheten, varför kastar man då ut pengar på något där själva experterna står sig slätt. Det är bara att konstatera att när kunskap ersätts av politiskt tyckande, då kan man tillsätta vilka verklighetsfrånvända funktioner som helst.

  16. Bim

    Jag tycker det är dags att avliva myten om datorernas förmåga att förutsäga klimatet 50 eller 100 år framåt i tiden.
    Datorer kan inte tänka, datorer kan inte dra en slutsats på egen hand, datorer är helt enkelt en avancerad räknemaskin. Det hjälper inte hur kraftfull en dator är så länge den är konstruerad med den teknik som finns tillgänglig i dag.
    De datorer som användes till att landsätta människor på månen var inte ens så avancerade som de mobiltelefoner varenda skolunge går och pillar med i dag. Att det var möjligt att skicka astronauterna till månen och tillbaka igen berodde på den kunskap som tekniker och programmerarna hade, och då inte datorkunskapen specifikt utan kunskapen om de villkor som råder i rymden, alltså om alla de parametrar som man måste ha klart för sig när man skriver programmen. Tex. Att återinträdet i jordatmosfären måste ske i en viss hastighet och i en vinkel mellan 5 och 7 grader på några tiondelar när, annars brinner kapseln upp eller studsar ut i rymden igen, plus tusentals andra kunskaper som datorn inte har en susning om.
    Kunskapen finns alltså hos människan inte hos räknemaskinen. Jag tycker det är viktigt att förstå när man hör en massa struntprat om superdatorer som förutser kommande klimatkatastrofer i ett kaotiskt system där alla parametrar inte är kända.
    Alla dataprogram som kan utföra, beräkna eller göra någon praktisk nytta har ju ett förutbestämt mål med i förväg kända parametrar som måste interagera med varandra för att ge ett meningsfullt resultat. Men framförallt, målet är i stort sett förutbestämt, annars är resultatet en gissning. Då är det programmeraren som gissar, inte datorn.
    Den dagen vi har kunskapen att rätt programmera kommande klimat på datorn så dröjer det inte många minuter innan resultatet ligger på bordet, men då visste vi ju redan resultatet före datorn efter som vi hade kunskapen att fixa ett program.
    Det gamla talesättet “skit in, skit ut” är faktiskt en riktigt logisk och vettig sammanfattning om vad en dator är för något.
    Slutligen, människan är tusen gånger bättre på att gissa än vad en dator är. Men en gissning är ju en gissning = tro, sanning är sanning, blandar man ihop det så kan man lika gärna kolla hur klimatet blir på UI i stället. 😀

  17. Peter F

    Bim #17
    UI verkar ha gått i stå, ledsnat, dött, upphört,,,,inget inlägg sedan 31 januari. Snart kommer väl slutet: ” Debate is settled.

  18. Bim

    Peter F #18
    Det kan man ju förstå. De har ju en räknenisse där som är lika debattvillig som en färdigprogrammerad dator. Skall man få någon ordning på honom får man trycka på ESC och börja om från början.

  19. Björn

    Bim [17]; Jag håller med dig, för datorer kan inte “tänka”, men de är omistliga hjälpmedel. Utan datorkraft kan vi inte navigera i rymden etc, men att tro att vi kan förutsäga framtiden med datorer är dumheter. De finns de som tror på determinism vilket är lika korkat. Men att få politikerna att förstå detta, är nästan omöjligt när olika i deras ögon, auktoriteter påstår att klimatmodellernas utfall utgör bevis. Inte ens de som skapar modellerna, kan förstå utfallen annat än acceptera dem eller förkasta. Datorernas omistlighet vid CERN eller i laboratorierna är oomtvistat, men för att förutsäga klimatet, är påståenden om dess prediktivitet, vetenskapligt bedrägeri. Förhoppningsvis kommer de nya vädersteliterna som snart är kapabla att mäta det mesta mellan himmel och jord, att visa på många anomalier och därmed förpassa klimatmodellerna till soptippen.

  20. Pär Green

    Vattenkraften lever och frodas!
    Men är dock lite fundersam varifrån den levereras, uppgifter finns!
    Elområde SE2 levererar mest vattenkraft, misstänker att många med mig, tror att all vattenkraft kommer ifrån SE1!
    Vattenkraft i Sverige
    Produktion av elektrisk energi med hjälp av vattenkraft i Sverige 1936-2007 i förhållande till den totala produktionen.
    För vattenkraft i allmänhet, se Vattenkraft.
    Vattenkraft står för knappt hälften av produktionen av elektricitet i Sverige.
    De mest kraftproducerade älvarna är Luleälven i Norrbotten, samt Indalsälven i Medelpad.
    De största svenska vattenkraftverken finns i övre Norrland.
    De så kallade nationalälvarna, Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven, liksom en rad andra älvsträckor och åar, är genom riksdagsbeslut skyddade från vidare utbyggnad. I Piteälven finns dock ett kraftverk, Sikfors, och ett par regleringsmagasin, och Vindelälven flyter ihop med Umeälven strax uppströms om Stornorrfors kraftverk.
    Cirka 85% av Sveriges vattendrag är utbyggda med vattenkraft. Totalt finns runt 1900 vattenkraftverk i Sverige, och av dessa har ca. 3% fiskvägar eller omlöp. I Sverige finns ännu ingen lagstiftning som förpliktigar exploatören att bygga faunapassager. Det finns cirka 1 800 vattenkraftverk i Sverige.[1] Av dem är drygt 200 större, med definitionen att de har en effekt på 10 megawatt eller mer. Den svenska vattenkraften producerar mellan 50 och 75 TWh per år beroende på vattentillgång, ett normalår produceras ungefär 65 TWh
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenkraft_i_Sverige
    Nuläget på elmarknaden, 31 januari 2014
    Elpriserna är just nu mycket gynnsamma. De längre fastprisavtalen har inte legat på så här låga prisnivåer sedan 2005 och det rörliga elpriset ligger också på låga nivåer för årstiden.
    Priserna på de kortare avtalen och på rörligt pris är fortsatt väderberoende. De senaste veckorna har det funnits en osäkerhet kring hur länge det kalla och torra vädret håller i sig. Detta har särskilt fått det rörliga elpriset att variera upp och ned dag för dag beroende på hur väderprognoserna har sett ut för dagen.
    Priserna ligger dock fortsatt på låga nivåer för årstiden tack vare den goda tillgången på såväl vattenkraft som kärnkraft. Efter några veckor med temperaturer som har legat under det normala, visar prognoserna nu på att det till helgen kommer att bli mildare och att vi också kommer att få mer nederbörd. Detta gör troligtvis att priserna även under den kommande perioden kommer att ligga kvar på låga nivåer.
    Det som huvudsakligen styr priset på de längre avtalen är faktorer som det ekonomiska läget i Europa och övriga världen, priset på andra energikällor som kol och olja samt priset på utsläppsrätter för koldioxid. Priserna på både olja och kol har sjunkit något under den senaste veckan. Däremot har priset på utsläppsrätter stigit efter beslut i EU om att ställa ett stort antal utsläppsrätter utanför marknaden. Det har dock inte haft någon större påverkan på priserna på de längre avtalen, som fortsatt ligger på mycket låga prisnivåer.
    http://www.vattenfall.se/sv/nulaget-pa-elmarknaden.htm?WT.ac=search_success
    Aktuell produktion finns här och redovisas varje minut!
    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/

  21. Astrid Å

    Nostradamus # 2 och Lasse Forss # 16
    Alla kommuner har energi och klimatrådgivning nuförtiden. Denna “expertis” har ju funnits en längre tid nu, för…science är ju settled.
    http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Kommunal-energi–och-klimatradgivning/

  22. Astrid Å

    forts. # 22
    Även om man tycker “klimatrådgivning” låter knepigt, så är det ju fullt logiskt. När man lagt skulden på mänskligheten, så måste man också erbjuda lindrande ritualer. Så har kyrkan alltid gjort och varför skulle staten vara sämre?…

  23. Håkan Bergman

    Pär Green #21
    Att det ser ut som det gör just nu för produktionen i Elområde1 och 2 har säkert att göra med läget i vattenmagasinen, kolla in totalen på länken nedan och titta sen på Elområdena var för sig, tänk också på att vårfloden kommer tidigare till Elområde 2, runt 4 veckor ser det ut som.
    http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/marketinfo/rescontent/sweden/rescontent.cgi

  24. Pär Green

    24 Håkan Bergman 2014/02/08 kl. 15:01
    Frågade Svenska Kraftnät och fick ett svar:
    “svaret blev import ifrån Norge!”
    Men så redovisas inte, export till Norge är större än importen!
    Din tanke bekräftar att vattenkraften mer än väl balanserar kärnkraften!
    SE2 levererar under den kallaste årstiden, och SE1 levererar resterande tid på året!
    Då förbrukning minskar och möjliggör nödvändiga underhåll möjliga på både kärnkraft o vattenkraft.
    Gör att vindkraft blir om möjligt, mer onödig!
    Och trots detta byggs det nu mer vindfjollor i norra Sverige där förutsättningarna är om möjligt ännu lägre för någon leverans!
    Finns att läsa i Sundsvalls tidning!
    Vi konsumenter manipuleras av Sveriges el-politik – får betala 4700 miljarder kr på 15 år pga vindkraften.
    Vindkraft är Sveriges största infrastruktursatsning i modern tid enligt riksdagens beslutade planeringsram år 2009 och kostar som utbyggd år 2020 cirka 450 miljarder för byggande och subventioner. Av dessa är 200 miljarder olika subventioner exempelvis 100 miljarder över våra elräkningar med redan skattade pengar, 60 miljarder till utbyggnad kraftnät enligt Svenska kraftnät med mera. Dessa kostnader är små jämfört vad marknadskrafter kan ställa till med enligt nedan.
    I en ny debattartikel påstår nu åter vd för Svensk vindenergi att vindkraften är viktig för klimatet och att den leder till lägre elpriser. Men inget av detta stämmer. Att vi har låga elpriser i Sverige beror på att Sverige har ett växande överskott av el. Ökad tillgång på el leder på kort sikt till sjunkande elpriser oavsett på vilket sätt elen produceras .
    Med dagens låga elpriser bär sig därför inga investeringar i vindkraft. Lösningen på detta är enligt vindindustrin att öka subventionerna för att kunna fortsätta bygga ut vindkraften. Vindkraft vars kostnader redan idag till nära hälften betalas av elkonsumenterna.
    Varje nytt vindkraftverk får i dag får cirka en miljon kronor i bidrag per år under en 15-årsperiod. Om det byggs 2-000 nya vindkraftverk i Västernorrland så ger det med dagens bidragsnivåer cirka 30 miljarder kronor i direkta bidrag till vindindustrin. Nu tycks inte detta räcka utan industrins företrädare kräver mer för att utbyggnaden skall fortsätta.
    Vilka andra investeringar skulle kunna göras i vår region för dessa pengar? Investeringar som innebar att regionala och lokala klimatmål kunde uppnås. Eller satsningar på infrastruktur som gör Västernorrland mer attraktiv för nya företag och människor som vill bosätta sig i vår region.
    http://st.nu/opinion/ordetfritt/1.6796242-slopa-subventionerna-till-nya-vindkraftsindustrier

  25. Bim

    Björn # 20
    Klart att datorer är omistliga verktyg i dagens värld. Jag har själv ritat Cad både i 2D och 3D och tillverkat allt från satelitdelar, tandinplantat, hörapparater, luftlager och små Leica-kopior i halvskala och mängder av andra prylar. Det hade varit nästan omöjligt, prismässigt, utan CNC-styrda maskiner. Så jag vet exakt vad datorer kan och inte kan. Jag vet ju också att det jag vill ha gjort måste jag kunna på tusendelar definiera för svarven, fräsen osv. Om jag gör rena programfel så stannar maskinen och ber att få tala med hovmästaren. 😀
    http://urleica.tripod.com/

  26. Lasse

    Jag har observerat att vind-elen oftast sätter press på priserna speciellt i område 4. Därtill så har vi oftast export när vinden blåser. Det är sällan import via kablarna till Tyskland eller Polen.
    Vår vind-el ger då kanske minskad kolkraftframställning i dessa områden. Frågan är vad detta kostar och vem som betalar? Jag misstänker att vi subventionerar deras el!
    Just nu är det dock Finland som får del av vårt elöverskott.

  27. Pär Green

    Är detta inte lite vågat?
    Vågkraft snart i gång utanför Smögen
    I vår startar elproduktionen i det som ska bli världens största vågkraftverk i havet utanför Smögen på västkusten. Till en början kommer anläggningen att producera knappt en megawatt. Därefter ska projektet utvärderas, skriver Göteborgs-Posten.
    Kommentarerna är tydliga!
    Kan man inte bygga mer lönsamma “kraftverk” som utvinner färdig statisk elektricitet ur flädermärgskulor som gnuggas mot kattpäls? Fräsande och morrande från katterna är ju det som driver dem till att springa omkring i fläderlabyrinten och rugga upp pälsen. Det är återvinningsbart och därmed får det kosta vad som helst! Kan grönfinansieras genom att hela handikappvården avskaffas. Ladda din mobiltelefon med en fläderkula och din kattunge, liksom. Vore inte ett sämre “kraftverk” än ett flöte som guppar i en lina på vattenytan.
    och
    Snacka om att slänga pengar i sjön…
    När kommer ett förslag att miljöpartister
    inte får åka taxi med fossildrivna taxibilar
    och använda vatten- och kärnkraft när det är kallt ?
    http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/vagkraft-snart-i-gang-utanfor-smogen_8971884.svd

  28. Astrid #23
    Fullträff!

  29. Bim

    Håller med Astrid Å #23 och Ingvar E #29
    Det är ju själva lindrandet som är hela affärsidén, det är ju det som drar in kulorna. Hotandet är ju nästan gratis med tusentals nyttiga idioter som springer omkring och hojtar. 😀

  30. Ingemar Nordin

    BjrörnT #1,
    Du glömde att berätta varför “solceller på taket är mer än en bra sak”. Det står bara att de blivit fler. Men fanns det någon poäng med det, annat än att solkraften är dyrare än kolkraften?

  31. Sören G

    I Kunskapskanalen onsdag 12/2
    21.00
    Det galna vädret
    Kommer att publiceras i SVT Play
    Brittisk vetenskapsfilm från 2012. Katrina, Sandy, Gudrun. Numera känner vi ovädren vid namn samtidigt som vi skräms av den våldsamma förödelsen i deras spår. Är något galet med världens väder? Är det i så fall växthuseffekten som gör sig påmind?

  32. Pär Green

    1 BjörnT 2014/02/08 kl. 07:47
    “Varför solceller på taket är mer än en bra sak i vissa länder.”
    Sol är ju kanon! Men se till att solen alltid står i Zenit 30 timmar per dygn, blås bort alla moln o höj temperaturen med 10 – 15 grader! Så kan det fungerar att ladda några batterier o få ljummet vatten i kranen!
    Har Du övergivet vindfjollorna nu?
    Vindkraft är Sveriges största infrastruktursatsning i modern tid enligt riksdagens beslutade planeringsram år 2009 och kostar som utbyggd år 2020 cirka 450 miljarder för byggande och subventioner. Av dessa är 200 miljarder olika subventioner exempelvis 100 miljarder över våra elräkningar med redan skattade pengar, 60 miljarder till utbyggnad kraftnät enligt Svenska kraftnät med mera. Dessa kostnader är små jämfört vad marknadskrafter kan ställa till med enligt nedan.
    I en ny debattartikel påstår nu åter vd för Svensk vindenergi att vindkraften är viktig för klimatet och att den leder till lägre elpriser. Men inget av detta stämmer. Att vi har låga elpriser i Sverige beror på att Sverige har ett växande överskott av el. Ökad tillgång på el leder på kort sikt till sjunkande elpriser oavsett på vilket sätt elen produceras .
    Med dagens låga elpriser bär sig därför inga investeringar i vindkraft. Lösningen på detta är enligt vindindustrin att öka subventionerna för att kunna fortsätta bygga ut vindkraften. Vindkraft vars kostnader redan idag till nära hälften betalas av elkonsumenterna.
    Varje nytt vindkraftverk får i dag får cirka en miljon kronor i bidrag per år under en 15-årsperiod. Om det byggs 2-000 nya vindkraftverk i Västernorrland så ger det med dagens bidragsnivåer cirka 30 miljarder kronor i direkta bidrag till vindindustrin. Nu tycks inte detta räcka utan industrins företrädare kräver mer för att utbyggnaden skall fortsätta.
    Vilka andra investeringar skulle kunna göras i vår region för dessa pengar? Investeringar som innebar att regionala och lokala klimatmål kunde uppnås. Eller satsningar på infrastruktur som gör Västernorrland mer attraktiv för nya företag och människor som vill bosätta sig i vår region.
    http://st.nu/opinion/ordetfritt/1.6796242-slopa-subventionerna-till-nya-vindkraftsindustrier
    Men utgår ifrån att
    Är helt övertygad om att Du har kalkyler i excel som visar att det varken behövs konstant vind eller sol i zenit!
    Gäller bara att tro på den gröna iden, och då gäller inga fysiska lagar!
    http://www.frojdh.se/wp-content/uploads/2011/06/old_new_energy_scr.jpg

  33. BjörT

    Ingemar Nordin. Solceller är bra för att det utnyttjar död yta till att på marginalen tillverka miljövänlig elektrisk energi, ger takägarna extra inkomster om man får f.i.t. eller bara kan få sin mätare att snurra baklänges, den gör samhället mindre sårbart om man harså att de går att koppla om till lokaldrift och batteri back up och och att rika världen köper solceller pressar priset till glädje för människor som borr off grid i fattiga delar av världen.
    Välkända fakta för de flesta även om det finns en hög människor som står och gestikulerar eller leker neo-ludditer, eller är emot det hela för de vill att Wahabiter, Putin och Ayatollan ska får mer makt och pengar och för att de tror att CO2 blir nyttigare ju mer vi släpper ut.
    I detta fall ser vi ännu en stor nytta med solceller då de i heta länder men mycket solsken peakar i produktion samtidigt som behovet av luftkonditionering och väldigt ofta elbehovet totalt peakar och det kapar såväl effekt-som pristoppar. Som tydligt framgår i artikeln.

  34. BjörnT

    Med supportrar som Pär Green behövs i sann ing ingen opposition här på Klimatupplysningen!
    🙂

  35. Lasse Forss

    Sören G #32
    I så fall är det viktigt att berätta om själva katastroferna, som jämförelsevis inte varit vad de utmålats som.
    Jag har ett praktexempel som jag berättat om men som inte nog kan upprepas.
    I Miljöaktuellt 2012-11-06 berättade Johan Rockström följande om stormen Sandy: “Så sent som för fem år sedan förutspådde forskningen höjda risknivåer för extremväder år 2050. De risknivåer man för fem år sedan väntade sig se 2050 har man nu redan nått – år 2011. Stormar av typen Sandy var förr något som inträffade vart hundrade år. Nu kan vi räkna med liknande stormar vart annat eller vart tredje år”.
    Jag kontrollerade och fann att sedan år 1900 har 249 stormar över Atlanten varit av kategort 3-5 med vindstyrkor från 100 till 165 knop. Sandy var av kategori 2 med vindhastigheten 95 knop och kommer alltså på delad 250:e plats.
    Det är bara att konstatera att Johan Rockström et. al. överdriver, för att inte säga ljuger rakt ut. Jag kan inte se något annat motdrag än att vi vid varje enskilt tillfälle omgående försöker få in någon notis om hur det verkligen förhåller sig. Förhoppningsvis tröttnar lögnarna till sist på att bli avslöjade.

  36. Sirapsodlaren

    Faktum är att solel är relativt lönsamt i Sverige idag. Eller egentligen inte solel, utan värme genom solceller. Systemupplägget är alltså att man använder solceller istället för solfångare och omvandlar elen till värme i en ackumulatortank.
    Kostnaden för att producera värme med solceller är faktiskt lägre än med solfångare, mest pga lägre installationskostnader. Systemet är enkelt, en värmepatron i ackumulatortanken och två sladdar från taket. Relativ billigt skriver jag eftersom kostnaden f.n är 8 kr per Watt, och en W installerad effekt ger drygt 1 kWh el per år.
    Alltså 6-8 års intjäningstid. Jämför med luft/luft-värmepump som blir lönsam på några få år. Eller bergvärme som är lönsam på 30 år i bästa fall.
    I Kina kostar solel 20-30 cent, dvs 2-3 kr. När EU-priserna hamnar där om några år är det definitivt läge att investera i solelvärme.

  37. Jonny skriver om samarbetet mellan naturvårdsföreningen och vindindustrin.
    http://op.se/lanet/1.4710006-vindindustrin-betalar-till-naturorganisationer

  38. Pär Green

    35 BjörnT 2014/02/08 kl. 19:44
    Har du problem med dina kalkyler?
    Tycks ersättas med fantasier!

  39. Pär Green

    Och nu mer har vi en:
    Storm-meteorologen Johan Groth till Expressen.!
    Tydligen är det inte tillräckligt med värmen!

  40. Pär Green

    En typiskt grön fanatisk kommentar!
    37 Sirapsodlaren 2014/02/08 kl. 20:55
    “Faktum är att solel är relativt lönsamt ”
    För vem? Intermittent el-produktion har inget med lönsamhet att göra!
    Kärnkraft + vattenproduktion är lönsam för ägarna och producerar on demand!
    Är en trygg leverantör oavsett sola i karlstad!
    http://www.svk.se/Drift-och-marknad/Kraftsystemet/Aktuell-driftsituation/

  41. Ann LH

    Jacob Nordangårds “Tankar som ledde till handling” skakade om mig ordentligt för några år sedan. Avhandlingen gav senare lite ytterligare tankestoff och Hans kapitel i Domedagsklockan …. fördjupade och klarlade historiken ytterligare.
    Boken nådde mig veckorna före jul och lästes lite i all hast. Nu i dagarna har jag haft tid att läsa om boken mera i lugn och ro och sätta in den information som han samlat ihop med bland vad historikern Darwall berättar i sin bok “The Age of Global Warming”. Ju mer jag lär känna “Den nya Hydran”, som JN skriver, desto mer skrämd blir jag.
    JN avslutar sitt kapitel med
    “Internationellt samarbete är naturligtvis viktigt, både för att lösa miljöproblem och av andra skäl. Men det är skillnad mellan ömsesidigt samarbete och ett globalt styre där demokratin ifrågasätts som styrelseform.
    Var är debatten om detta?”
    En väsentlig fråga! Och var vore den debatten mer självklar är här på KU? Är det inte hög tid att vi verkligen tittar lite närmare på vad Jacob mfl skriver i Domedagsklockan och sedan lyfter och luftar bokens innehåll här? Vi vet ju av erfarenhet att en och annan troende politiker tjuvläser här då och då och en sådan diskussion skulle kunna hjälpa till att sprida insikt om vart hydran är på väg med oss alla.

  42. Ann LH 42
    Absolut.

  43. Pär Green

    42 Ann LH 2014/02/08 kl. 21:22
    Är lika upplyftande och informativt som att läsa bibeln!
    Hur länge skall all detta klimat-bedrägeri få fortgå?
    På med tagelskjortan och lägg många slantar i kollekten och du får evigt liv!

  44. Sören G

    Lasse Forss 36#
    Vi får se vad de säger i programmet. I påannonsen nu innan påstods att forskarna blir allt mer eniga om extrema vädersituationer kommer att bli allt vanligare i framtiden p.g.a. växthusgaserna.
    Jag vet också att det gång på gång görs påstående om det är den värsta stormen o.s.v. på århundraden. Men statistiken visar att antalet svåra stormar blivit färre.

  45. Ann LH

    # 44 Per Green – ???

  46. Ann LH

    Ursäkta Pär var det.

  47. Pär Green

    47 Ann LH 2014/02/08 kl. 22:19
    Grön energipolitik hänvisar enbart till undergång!
    Tragiskt, men sant. Det finns dock flera alternativ till grönt o tagelskjortor!

  48. Fredrik Berg

    Före jul var det en meteorolog på radio som ansåg att även om det skulle ske en mindre höjning av medeltemperaturen så var det egentligen inget att gripas av panik över.
    Jag misstänker att meteorologer som går ut med felaktiga och/eller överdrivna fakta ser hela klimatfrågan som en karriärmöjlighet och försöker följa i några av kollegornas fotspår. Det är ju särskilt om man är ung och i början av karriären mera glamoröst att få titeln klimatexpert och bli inbjuden till soffan i olika debattprogram där man kan berätta om jordens undergång inför någon journalist.

  49. Ann LH

    # Pär Green – Citatet från JN i # 42 beskriver kort vad det hela handlar om så för mig blir ditt svar mest som Goddag Yxskaft. Det verkar inte som om Du satt dig in i vad JN forskat om och lyft fram i ljuset.

  50. Sirapsodlaren

    Per Green: Var skrev jag om elproduktion? Värmeproduktion med el som energibärare mellan tak och ackumulatortank för att minska installationskostnader är vad det står. Ackumulatortanken ackumulerar energin så den intermittenta produktionstakten spelar ingen roll.
    Lönsamt betyder att man gör en investering som ger tillbaka pengarna efter ett antal år och sedan genererar vinst.
    Eftersom en solpanel kostar 8 kr/W och ger drygt 1 kWh per år så tar det åtta år att tjäna in investeringen, och sedan tjänar man drygt 17 kr under panelens resterande livslängd.
    5% avkastning per år med andra ord, med ett fast elpris. Lönsamt? Sannolikt mer lönsamt än att pensionsspara i alla fall. Kan du hitta en raket på börsen som stiger 700% på ett år eller har du ett stalltips på Åby-travet så är det naturligtvis bättre att stoppa in pengarna där.

  51. BjörnT

    Sirapsodlaren #37
    Bergvärme,”lönsam efter 30 år,i bästa fall” hävdar du samtidigt som du hävdar att luft/luftärmepumpar betalar sig på några få år.
    Det senare kan nog vara riktigt under vissa (och ganska begränsade) förhållanden men det kan oftast inte jämföras med bergvärme (eller mer allmängiltigt; geoenergi) som har ett betydligt bredare användningsområde, de flesta småhusen och de allra flesta flerfamiljshusen har t.ex. . vattenburna värmesystem.
    Minst 30 år är fria fantasier även om det säkert finns exempel på misslyckade installationer bland de många 100.000-tals installationer som gjorts i Sverige (oftast beroende på för kort borrhål). 6-8 år torde vara en normal återbetalningstid för en villa för bergvärme men både snabbare (t.ex. golvvärme och/eller uttag av kyla på sommaren) och längre tider förekommer givetvis. Bergvärme kombineras med fördel med solcellsel och med solvärme för varmvattenproduktion.
    För s.k. passivhus är det oftast en lysande lösning att ha en geoenergianläggning där man plockar värme på vintern och kyla på sommaren.
    Större fastigheter utom räckvidd för fjärrvärme har inga andra rimliga energilösningar idag än geoenergi.
    Återbetalningstid är egentligen ett ganska onödigt begrepp fören villaägare. H*n lånar ju till installationen (100-150.000 kr vanligen) på villan och amorterar det lämpligen på 15 år och minskar uppvärmningskostnaden från säg 30.000 till kr till 8000 kr och med en finansieringskostnad på säg 12.000 per år spar h*n pengar från första dagen. H*n har dessutom momentant höjt villans värde med minst installationsbeloppet så vid eventuell försäljning har h*n igen investeringen med råge.
    Här kan du läsa på lite:
    luft/luft
    http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Luftluftvarmepumpar-2013-2009/?tab=3
    bergvärme/geoenergi
    http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/

  52. BjörnT

    #50, #51.
    VSB #35. 🙂

  53. Jimmy

    #28 Pär Green, apropå vågkraft.
    Det är ju tur att den globala uppvärmningen ändrat “sig” om vi nu ska satsa på vågkraft.
    2011 skulle den globala uppvärmningen orsaka mindre vågor, nu 2014 orsakar den större vågor. Fast fisken får det jobbigare eftersom “big waves are energetically costly for fish”
    En träffande läsarkommentar: ” Wave power is energetically costly for consumers too”
    http://blogs.news.com.au/heraldsun/andrewbolt/index.php/heraldsun/comments/global_warming_gives_us_bigger_waves_or_smaller/

  54. Jimmy

    #52 Björn T, håller med dig om detta!
    Jag byggde själv nytt för 5 år sedan och installerade ett ytjordvärmesystem med slingorna lagda i sank mark och med inverterstyrd kompressor.
    150 m2 uppvärmd yta, 2 pers i hushållet, och en elförbrukning kring 10.000 kWh/år inklusive hushållsel. Det tycker jag är OK.

  55. Peter Stilbs

    Jag har bergvärme sedan ett antal år, som ersatt ohållbar oljeeldning i ett vattenburet system. Skulle man bygga nytt eller renovera bör man absolut sikta på värmepump + vattenburen golvvärme istället för vanliga radiatorer. Det finns nu bra(?) lösningar med plaströr och låg bygghöjd.
    Man får så mycket bättre termodynamisk effektivitet att bara behöva värma till ca 25C (golv) istället för ibland över 50C (radiatorer).

  56. BjörnT

    Peter Stilbs #56. Helt korrekt och kan man värma upp mycket av varmvattnet till 50-60 grader med solvärme och/eller solceller så kan man få ut ännu mer av sin anläggning.

  57. Pär Green

    Pågår diskussioner på DI, med många uppfattningar!
    Finns ingen eldstad så provar man det som är sämre!
    Gjensidigewww.di.se/artiklar/2014/2/7/fixa-varstingpumpen-spara-tusenlappar/

  58. Mikael W.

    I den nya studien har kanadensiska psykologforskare gjort personlighetstester på över 1.000 personer som varit involverade i nätdebatter. De kategoriserades efter vilket syfte de haft med att att delta i diskussionerna.
    Resultatet visar att de personer som uppgett sig i första hand vara intresserade av att trolla hade klara drag av sadism, psykopati och machiavellism.
    I synnerhet sadism visade sig ha en stark korrelation med trollbeteende. Kort sagt – trollen njuter av att plåga andra.
    ”Både troll och sadister känner en sadistisk skadeglädje över andras plågor. Sadister vill bara ha roligt… och internet är deras lekstuga”, sammanfattar forskarlaget enligt The Register
    Forskarna definierar trollande som ”bruket att bete sig på ett bedrägligt, destruktivt eller störande sätt i en social miljö på internet utan något uppenbart instrumentellt syfte”. Trollen försöker att orsaka kaos och riggar ”fällor” för att förmå andra att reagera på ett överdrivet känslomässigt eller dumdristigt sätt.
    ”Om en olycklig person råkar gå i deras fälla så intensifieras trollningen i syfte att locka fram mer hänsynslös underhållning”, skriver de kanadensiska forskarna.