Om Parisöverenskommelsen, gammalt regn och framtida skördar

Det är lite intressant att lyssna till olika kommentarer om Parisöverenskommelsen, som ju nyss undertecknats av representanter för ett stort antal stater.

Dels finns det de som inte bara tror utan också hoppas att den kommer att leda till exempelvis en snabb utfasning av fossila bränslen. Sedan finns det de som verkligen fruktar att den kommer att innebära en snabb utfasning och därmed en kollaps av hela världsekonomin.

Sedan finns det de som inte vet vilka effekterna blir men som är övertygade om att det är de goda krafterna som står bakom överenskommelsen och dem som inte heller vet vilka följderna blir men som anar vilka mörka krafter det är som driver på och lever gott av oron för klimatförändringar.

Slutligen finns det de som inte tror att den kommer att ha någon som helst effekt varken på användningen av fossila bränslen eller på klimatet och som antingen beklagar detta eller gläds.

Kort sagt tre alternativ på följder och två alternativ för ont och gott. Det är bara för var och en att välja åsikt om motiv och gissning om framtiden. För egen del nöjer jag mig med att notera att som skeptiker och optimist har jag inga åsikter och gör inga gissningar. Que sera, sera!

Jag kommer ibland att tänka på ett samtal jag hade med min handledare för många år sedan. Han oroade sig för hur människor skulle kunna sysselsättas i framtiden – det kommer väl inte att behövas mer än några procent av alla människor för att producera allt det som behövs.

Men det verkar inte vara så svårt – jag har en känsla utav att nöjesindustrin och klimatforskningen tillsammans kan sysselsätta hur många som helst. Den viktiga skillnaden mellan dessa är väl att avsikten med nöjesindustrin är att roa medan klimatforskningen framför allt vill oroa. Just nu förefaller det dock som att på många håll är det klimatforskarna själva som är mest oroade – över att människorna inte är det. Detta om detta.

Hur som helst, det finns många forskare som lärt sig att det är lättare att få anslag för ett projekt om man kan hävda att det kan bidra till ökad kunskap om klimatförändringar. Det är något som osökt får mig att tänka på hur det var på sextiotalet i Förenta Staterna när all forskning borde ha med rymden att göra. Eftersom det engelska ordet för rymden, nämligen space, ingår i de flesta matematiska begrepp, så kunde matematiker på den tiden få stöd från flygvapnet för att studera exempelvis ”locally convex spaces”.

En intressant forskare med ett genuint intresse för klimat och klimatförändringar är historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist som tillsammans med medförfattare fått en artikel om nederbörd och temperatur på norra halvklotet under 12 århundraden publicerad i Nature Climate Change. Jag ska göra ett försök att förstå den uppsatsen bättre tills det är dags för nästa inlägg – den enda ytliga kommentar jag har just nu är att den tycks ge ett slags kommentar till påståendet att när det blir varmare så kommer det att bli torrare där det är torrt och blötare där det är blött.

Att klimatmodellerna förutspår detta har jag alltid tagit som ett starkt indicium om att de är helt otillförlitliga – så enkelt är det inte.

Den nämnda artikeln kommer alltså fram till att ”under det sista årtusendet så har det funnits varma och torra eller varma och blöta perioder, likaväl som kalla och torra eller kalla och blöta, och detta överallt på norra halvklotet”.

Eftersom jag inte tror att nya fakta om accelererande eller uteblivna klimatförändringar kommer att få särskilt många att ändra sin tro om framtidens klimat så är jag mer intresserad av artiklar som antingen tar upp effekter av klimatpolitik eller sådana som påvisar de goda effekterna av den pågående koldioxidberikningen av atmosfären.

En sådan artikel finns refererad på WUWT och något jag fäste mig vid i refeeratet är att den som lett projektet hade en intressant kommentar, nämligen att

”den mesta klimatforskningen tar bara upp effekterna av förändringar av temperatur eller nederbörd, medan andra effekter såsom hur en förändrad koldioxidhalt påverkar växtligheten inte har studerats tillräckligt”.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Sten för denna betraktelse.
    Paris gjorde tydligen alla nöjda. Hoppas resultatet kommer långsamt som namnet baklänges.
    Kunskaperna byggs upp och utan fasta kunskaper så famlar vi i miljörörelsens mörker.

  2. Evert Andersson

    Parisdokumentet är underskrivet, men hur många vet något om vad det innehåller. Har vi förbundit oss ”bara” till FCCC/CP/2015/L.9/Rev.1 eller har vi också förbundit oss till det vi lovat inför COP21? Och vad var det? Knappast någon öppen debatt innan våra representanter med Åsa Romson i spetsen åkte för att föra vår talan och med vilket mandat.

  3. Ingemar Nordin

    Evert A. #2,

    ”Parisdokumentet är underskrivet, men hur många vet något om vad det innehåller”

    Det här intresserade inte media: https://www.klimatupplysningen.se/2015/10/04/hur-mycket-kostar-oss-cop21-paris/

  4. Olav Gjelten

    Undrar vad vi har för samhälle om några få decennier om miljötalibanerna även fortsättningsvis skall få styra politiken? Här ser vi ingen grund för optimism. Sverige och stora delar av västvärlden bryr sig när sagt inte längre om annat än miljö och klimat. Ekonomi, till exempel, var en fråga som hörde gårdagen till och som det idag närmast är fult att ens seriöst diskutera.

  5. Peter F

    #2Evert A

    ””Avtalet kommer att undertecknas i New York den 22 april. Att länderna skriver på avtalet innebär dock inte att de är bundna av det, utan bara att de signalerar att de har som avsikt att bli parter. Innan EU och Sverige förbinder sig till avtalet måste det ratificeras. För ratificeringen krävs riksdagens godkännande. När det kommer ske är inte klart i dagsläget.” Kanske blir en debatt i Riksdagen.

    Hämtat från http://klimatsans.com/2016/02/01/varken-bindande-eller-godkant-klimatavtalet/

  6. Olav Gjelten

    Ett tankeexperiment. Om något ledande land på miljöområdet före nästa klimatmöte skulle påstå att minst hälften av vårt BNP måste användas för att på allvar minska den antropogena koldioxidhalten, skulle ens NÅGON av våra politiker ha civilkurage att säga ”nej”?
    Jag tvivlar starkt.

  7. Olav Gjelten

    Peter F # 5
    Vill du vara snäll och ange de svenska politiker (eller ännu hellre de partier) som du kan tänka dig har civilkurage att säga nej till ”klimatavtalet”?
    Det tveklöst rätta svaret är att dessa politiker bara inte finns i Sverige, men mycket möjligt finns de som menar vi bör gå längre. Kanske till och med mycket längre.

  8. Ann lh

    ”Cirkus MP, kapitel 572” är rubriken på dagens ledare från Alice T. i GP.
    Angående MPs värderingar frågar hon om det är de de pratar om eller de som de agerar efter och om den allvarliga situationen de hamnat i är allvarlig för att de blivit påkomna eller för att de gjort fel.
    MP är ett med klimathotsfrågan, de pladdrar utan att se verkligheten tex BRICS-länderna kontra de FN-lydiga länderna i norra Europa med sin Energiwende och vad ”den stora omställningen” innebär verkar de inte ha en susning om.
    MPs totalkrasch i alla sina hjärtefrågor blir förhoppningsvis vår räddningen. Med den ”osannolikt pladdrande” Åsa Romson och Cirkus MP som Parisdokumentets främsta förespråkare kanske en och annan ansvarskännande politiker börjar bli intresserad av vad det handlar om.

  9. ces

    Svenska massmedia utlovade att avtalet skulle skrivas under av 175 statschefer vid en ceremoni med Obama och Kinas president i spetsen. Varken Obama, Kinas president, Merkel eller Cameron var där och avtalet undertecknades enbart av 31 av 175 statschefer med Mugabe i spetsen och Åsa Romson.

  10. Peter F

    Olav G #7

    Du har givetvis rätt. Det finns ingen. Men tänk om någon kunde ställa frågan till Romson vad allt detta kommer att kosta Sverige.

  11. Björn

    Det finns inga goda krafter bakom klimatöverenskommelser, bara naiva och makthungriga politiker och andra indoktrinerade och påverkade organisationsmedlemmar. Det är ju skillnad att ur miljötänkande försöka rena rökgaser från sot, men att försöka påverka klimatutvecklingen genom att minska CO2-emission, bygger på tro och okunskap. Det är oförlåtligt att införa åtgärder mot CO2 innan man har förstått klimatsystemets alla påverkande variabler. De som tror sig förstå klimatsystemet, lever i en parallell pseudovärld. För dem handlar det om pseudovetenskap.

  12. Gustav

    ces:
    Är det sant? Finns det en länk? Var det ombud som skrev på för resterande länder?

  13. ces

    #12 Här är listan på undertecknarna: http://newsroom.unfccc.int/media/632121/list-of-representatives-to-high-level-signature-ceremony.pdf

  14. Håkan Bergman

    ces
    Chromium och antagligen andra webläsare baserade på webkit visar bara en sida, Firefox visar resten.

  15. Monodemon

    Lite OT, men apropå klimatpolitik i allra högsta grad:
    Miljoner européer tvingas välja mellan mat och värme
    http://www.di.se/artiklar/2016/4/19/miljoner-europeer-tvingas-valja-mellan-mat-och-varme/

  16. sibbe

    Det här visste vi väl redan:
    We show a persistent and widespread increase of growing season integrated LAI (greening) over 25% to 50% of the global vegetated area, whereas less than 4% of the globe shows decreasing LAI (browning). Factorial simulations with multiple global ecosystem models suggest that CO2 fertilization effects explain 70% of the observed greening trend. – Zhu et al.
    Läs vidare på https://judithcurry.com

  17. Lasse

    #15
    Varför så dyster?
    http://www.ted.com/talks/christiana_figueres_the_inside_story_of_the_paris_climate_agreement#t-383907

    Det är guld och gröna skogar som väntar oss i en ny ekonomi!
    Nu binds vi upp via legala traktat och alla vinner på det.

  18. Sören G

    Ja, Parisöverenskommelsen är väl som ”för samla i paris” läst baklänges.

  19. Ingemar Nordin

    Klimathotarnas förakt för demokrati är mycket obehaglig, särskilt när den uppmuntras av FNs ledarskikt.. Men den kanske går bra ihop med MPs vurm för antidemokratiska islamiströrelser?

    http://www.thenewamerican.com/tech/environment/item/22976-un-boss-trusts-obama-to-bypass-congress-on-climate-agenda

  20. Ingemar Nordin

    OT: Idag haussar public service minnet av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Ja, det var en mycket allvarlig olycka och många dog. Men miljontals? Knappast.

    Bekräftelseforskarna söker desperat efter något som eventuellt kanske kan tyda på att skadorna är gigantiska:

    http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4100&grupp=22857&artikel=6418920

    När skall public service granska vindkraftsindustrin på samma sätt?

  21. Guy

    Ingemar N # 20

    Missar jag något nu? Finns det ingen som bevisligen dött på grund av strålningen vid Tjernobylolyckan?

  22. Ann lh

    # 21 Guy, jag tror att man brukar tala om 58 st.

  23. Ingemar Nordin

    Guy #21,

    ”Missar jag något nu?”

    Ja, du missar tydligen det jag skrev i #20: ”många dog”. Siffrorna varierar men Ann LHs siffra på 58 kan nog stämma rätt bra. Mest räddningsmanskap som gjorde en beundransvärd insats.

    Även Sverige drabbades, dock inga personskador såvitt man vet.

    Forbes hade en intressant jämförelse 2013 mellan olika energislag:

    http://www.forbes.com/sites/jamesconca/2013/09/29/forget-eagle-deaths-wind-turbines-kill-humans/#77003e033c86

    Här är en mer utförlig rapport från 2016 om hur antalet vindkraftsolyckor (ej nödvändigtvis med dödlig utgång) ökar lavinartat.

    http://www.caithnesswindfarms.co.uk/accidents.pdf

  24. Peter F

    #Guy 21

    Ca 5000 barn fick sköldkörtelcancer som är en cancerform som är ”lätt” att bota genom operation och behandling . Mellan 5 och 10 av dem dog enligt de siffror jag sett. I övrigt har ingen ökad cancerfrekvens kunnat konstateras i Europa och allra minst i Sverige.

  25. Guy

    Jag ser att jag missade dom akuta strålningsdödsfallen i Ingemars länk.

    ”Förutom de akuta strålningsskadorna som uppstod av höga strålningsdoser direkt efter olyckan, är sköldkörtelcancer den enda sjukdom där forskning kunnat visa ett starkt statistiskt samband med strålningen från Tjernobyl. ”

  26. Michael E

    Det är intressant att observera att de profilfrågor som för Miljöpartiet varit så viktiga utifrån ett klimatresonemang oftast lett till en reträtt för MP. Bromma flygplats, förbifart Stockholm och nu senast Vattenfalls försäljning av kolkraftverken i Tyskland är alla exempel på där Socialdemokratin resolut kört över MP. Det leder mig osökt till slutsatsen att koldioxidfrågan i en demokrati är underordnad andra politiska frågor om denna annars på allvar kan hota ett återval. Det inses säkert av extrema miljöaktivister vílket förklarar deras vurm för överstaliga organ med stor makt, utan allmänhetens insyn och möjlighet till påverkan. Kanske inte så konstigt med tanke på att flera av dessa miljökämpar kommer från extremvänstern med en i grunden totalitär syn på samhället. Det ska tilläggas att även om koldioxidfrågan kan vara underordnad andra frågor hindrar det dock inte att man i dess namn inför mycket kostsamma politiska experiment, t.ex. som nu med vår energiförsörjning.

  27. Peter Stilbs

    Jag tycker det är konstigt, detta med sköldkörtelcancer – det borde i så fall vara relaterat till Jod-131 – men denna isotop har ju en halveringstid på 8 dagar. Ändå hävdar man påverkan på personer som inte ens var födda det året.

    Vet någon något mer?

  28. Lasse

    #27
    Kanske lite om detta här: http://svenska.yle.fi/artikel/2011/03/14/jod-som-skydd-mot-stralning
    Men inget om jod 131 och halveringstiden.
    Korrespondenterna igår handlade helt om Tjernobyl och Fukoshima och överlevare i kontamierade områden. Bla en gammal elektriker som överlevt med egensinniga ideer-bla om jodintag!
    I radion idag reklam för öar som nästan helt övergått till förnyelsebar el. (Dock inget om transporterna dit)
    Skrattade åt en PK artikel där en miljardär gjort ”sin ” ö helt utsläppsfri. Hoppas han har tid att ta sig dit med segelbåt!

  29. Peter F

    #27 Peter S

    Här nämns jod 131 och att de som drabbades var främst ungdomar som fått i sig strålningen via mat den närmsta tiden efter olyckan.

    http://www.news-medical.net/news/2004/09/02/4/Swedish.aspx

    Texten är maskinöversatt.

  30. Ann lh

    OT, men mer centralt än något.
    WUWT skriver i dag om en nyutkommen bok ”The Fable of a Stable Climate, the writings and debates of a climate realist” (Förf. Gerrit van der Lingen). Bl. a. har B. Carter skrivit gott om boken på bakre pärmen.
    van der Lingens bok får positivt omdöme även av Watts, som bred, djup och vederhäftig och sist kommer följande citat:
    ”By saying that the science of climate change is ‘settled’ and not open to further discussion, clearly shows that the belief in man-made global warming is not based on proper science, but is a neoMarxist, intolerant ideology. It is anti-science, anti-capitalist, anti-democracy, anti-growth, antihumanity, anti-progress.”
    Med tanke på Romsons kommande klimatlag kunde dessa ord inspirera till diverse frågor både till våra politiker högt och lågt och Rockströmkramare av alla de slag.

  31. Gunnar Juliusson

    #27, Ja, expositionen för jod-131 måste ha skett i nära anslutning till haveriet. Dock kan själva cancern ha utvecklats och blivit påvisbar och handlagd långt senare, dock vanligen inom de första fem-tio åren. Man har nogsamt följt de atombombsexponerade japanerna, där förstås jod-131 inte var det dominerande problemet, men man har även under vårt sekel sett riskökning för framförallt blodcancerformen myelodysplasi. Den höga känsligheten vid dessa analyser beror förstås på mycket noggrann kontroll av populationen, och god kunskap om den akuta expositionen och den naturliga förekomsten och variationen av sjukdomstillstånden, något som saknades i Sovjet/Ukraina/Vitryssland. Det bör ju också påpekas att hade myndigheterna agerat prompt i Tjernobyl och de exponerade snabbt fått jodtabletter så hade sköldkörtlarna varit mättade av icke radioaktivt jod, och upptaget av jod-131 blockerat, mycket enkel och effektiv profylax mot just denna cancerform. I samband med kärnkraftsomröstningen i Sverige 1980 diskuterades behovet av att ha lager med jodtabletter till befolkningen i anslutning till kärnkraftverken, jag förmodar att man har det fortfarande, även om ingen pratar om det.

  32. Peter Stilbs

    Peter F #29 – tack – detta verkar relevant – men än i dag (jag hittade just nu bara denna) så strömmar det barn hit, motiverat av något som skedde för 30 år sedan http://www.tjernobylbarnen.se

  33. Lasse

    #30 Ann
    Jag tittade på ett TED talk som gick i samma anda (Se #17)
    Vi får verkligen se upp så vi inte hamnar i ett ohållbart hållbart samhälle.
    Media är verkligen inget att förlita sig på-de döljer helhetsbilden totalt. Den optimism som de vill förmedla vad gäller alternativ energi döljer mycket. Öar med turism som är självförsörjande på el är dagens exempel.

  34. Gunnar Strandell

    Gunnar Juliusson #31
    Du är rätt ute när det gäller Sverige och jodtabletter.
    Under 1980-talet fick jag årligen en kartong skickad till mig för att jag stod som ägare av sommarstugan vi har några km söder om Forsmarks kärnkraftsanläggningar. Men det upphörde på 1990-talet och jag har slängt askarna eftersom de med råge passerat det bäst före datum som stod på dem.
    Jag antar att kostnaden hamnat på elräkningarna och får räknas in bland de ”panikkostnader” som Tjernobylhaveriet ledde till.

    Jag tycker att det varit sorgligt att lyssna till radion som intervjuat människor i Tjernobylområdet och i Gävle som fortfarande upplever att olyckan negativt påverkar deras liv samtidigt som undersökningar visar att den psykologiska påverkan är den som haft störst negativ effekt. Inser man verkligen inte på SR att man starkt bidragit till detta och att man river upp gamla sår när man fortsätter i samma anda?

    Jag är rädd för att man gör det men ändå fortsätter, för att man är så förblindade av sin ideologiska övertygelse. Varför har man utrotat rumpnissarna?

  35. Peter F

    I en lokal reklamtidning har man tillfrågat en handfull personer om hur Tjernobylolyckan påverkade deras vardag. En dam svarade att det var så hemskt att gå ut när det regnade för då började det klia på kroppen. Häpp

  36. Rille

    Var det någon mer än jag som reagerade på att Tjernobyl-repotaget i Aktuellt var filmat med ett post-apokalyptiskt kamerafilter?