Idag tänkte jag diskutera en fråga som förbryllat mig en del under senare tid. De flesta som följer klimatfrågan och håller sig ajour med de olika parametrar som ligger till grund för den diskussion som pågår, utvecklingen av den globala medeltemperaturen, istäckets förändring vid polerna, koldioxidens ökande halt i atmosfären etc, har konstaterat att vi under det senaste året befunnit oss i en mycket kraftfull El Nino. Den utan jämförelse kraftigaste sedan 1998 års. Jag börjar med att visa den av alla kända kurvan från Roy Spencers hemsida, dvs från UAH (University of Alabama, Huntsville).
Vi kan här se att den innevarande El Ninon gjort ett kraftfullt avtryck i de från satelliterna uppmätta IR strålningen, dvs den värme i atmosfären som avläses från rymden.
Enligt GISS motsvarande kurva för perioden ser det ut som nedan
Där kan vi se att GISS, som använder sig av mätstationer har noterat att innevarande spike är skyhögt ovanför 1998 års, vilken inte sticker ut i från andra El Ninos under de senaste femton åren.
Utvecklingen av den globala temperaturen över land och hav ser ut så här enligt Met Office Hadley Center senast publicerade, där tre olika markbaserade mätningar NOAA, NASA och Met Office förts samman ii en och samma graf.
Slutet av grafen, dvs sedan 1998 ger en likartad bild, 2015 sticker iväg uppåt. Notera dock att spikes i form av tempertaturökningar har skett förut, den slutet av 1870-talet ser ut att ha varit tre gånger mer kraftfull än den innevarande.
Många av oss har sett denna och liknande grafer till leda vid det här laget och diskussionerna har ju gått höga om hur de olika institutionerna ändrat på historiska data, så kallad förbättring och homogenisering, se t.ex.sighten knuta. När jag började intressera mig för klimatet på allvar så var det enbart GISS, av fem olika temperaturkurvor som hade temperaturtoppar under tjugohundratalets första sekel som översteg mätningarna efter 1998 års El Nino. Nu sex år senare har alla utom UAH sådana, dvs alla utom en har justerat upp sina historiska data.
Ett genomgående drag, är att vi oavsett detta kan skönja tydliga sextioårscykler med en period av ca trettio år uppåt och en motsvarande neråt, eller utplanande. Om man tänker sig en trappa som förändras i ett antal steg, som nedan
Först läggs den ner horisontellt och sedan dras den ut så att stegen får en vidare vinkel, från 90° till 135°. Det motsvarar en temperaturkurva som ligger plant men som oscillerar i en sextioårscykler. Om man sedan tänker sig att det sker en temperturökning, t.ex en återhämtning från den lilla istiden så skulle den luta uppåt som den mellersta av de nedre figurerna. Om man i stället skulle tänja den uppåt så att vinkeln blir brantare för varje trappsteg, så får man en bild som jag antar är en slags idealbild som senare års justeringar syftar till. Att denna bild, dvs att vinkeln på avkylningarna blir flackare och temperaturstegringarna allt brantare. Huruvida dessa ändringar är motiverade eller inte har diskuterats i andra forum, men för mig framstår de som minst sagt suspekta. Hur digitalt uppmätta temperaturer på tjugohundratalet kan justeras uppåt med tiondels grader några år senare visar helt enkelt på i vilket gungfly hela vetenskapen befinner sig i. Att sedan GISS leds av Gavin Schmidt, vars närmast barnsliga beteende och ovetenskapliga argumentation, och tidigare av klimataktivisten James Hansen, gör att det ä svårt att ta dessa temperaturkurvor på allvar. Nåväl, det var inte dessa justeringar som är dagens poäng. Utsläppen av koldioxid skall enligt US EPA (det amerikanska motsvarigheten til naturvårdverket) enligt nedan.
Nedan är hur halten av CO2 ökat per år sedan 1959 enligt Mauna Loa.
Om vi lägger dessa över varandra, dvs jämför emissionerna av CO2 från antropogena källor pålagda på ökningstakten av CO2, vad kan man utläsa av detta.
De bägge ökar generellt över tid men att en period av kraftigt ökande emissioner inte direkt kan avläsas i motsvarande ökningshalt i atmosfären. Under åren 2003 till 2008 verkar ökningstakten av emissioner speciellt kraftig (Kina) medan ökningen av CO2 stagnerar. Variationerna i utsläppen ligger trots detta ganska jämt med vissa förändringar i takten. Ökningshalten av CO2 varierar dock mycket i perioder och från ett år till ett annat men trenden är hela tiden uppåt. Notera att det fortfarande är en ökning från ett år till ett annat, det är hur mycket det ökat som stagnerar under samma period som emissionerna ökat i högre takt.
Om vi istället lägger ihop Mauna Loa och UAH får vi en mycket bra korrelation på tidrymder av ett eller ett par år. Den påtagligt stora ökningen under åren 1998 och 2015 tycks ligga i linje med de två kraftfulla El Ninos som vi ser nedan.
Samstämmigheten i variationer mellan åren, med toppar och dalar stämmer väl överens, vilket är svårt att tolka på annat sätt än att en temperaturhöjning ger CO2 en påtaglig putt uppåt. En välkänd faktor är ju att varmare hav gasar ut CO2.
Nu kommer jag till den fråga som jag ställt mig under senare tid, avseende vad som händer under innevarande El Nino. Den är enligt alla källor den kraftigaste i modern tid, och övertrumfar den tidigare från 1998, det kan man avläsa både hos UAH och GISS. Den senare med temperaturer som är mer än 0,3° C varmare än spiken från 1998, hos UAH är den enbart ca 0,1°C. Nedan en graf från Climate4you som redovisar utvecklingen och de senaste justeringarna av havsytans temperatur enligt NCDC.
De enormt kraftiga temperaturökningarna av världshavens vatten som redovisas ac NCDC ovan (seglade även GISS kurva tidigare) borde det inte ha resulterat i än högre ökning av CO2 i atmosfären under 2015 (3,05 ppm) jämfört med 1998 (2,93 ppm)?Om den innevarande El Ninon ger sådant kraftigt utslag i de uppmätta termperaturerna över främst hav så borde det finnas en proportionalitet mellan ökningen av CO2 från dessa två kraftiga El Ninos.
Jag har många gånger ställt mig frågan varför det var så att fram till 2015 tillägget av CO2 till atmosfären ej överstigit det som uppmättes för 1998. Då mättes ökningen från ett år till ett annat till 2,93 ppm. Eftersom våra utsläpp ökade under tjugohundratalet med ca 4% per år och enligt GISS temperaturerna under flera år var i paritet eller högre än 1998 så borde ökningshalten också har varit högre. När nu 2015 års El Nino blev så kraftfull blev ökningen också högre an för 1998, nämligen 3,05 ppm ökning av CO2 för 2015. Det borde dock finnas en naturlig samstämmighet mellan de olika måtten, dvs ökningen av CO2 och El Nino, dvs den värme som Stilla havet avger. Utsläppen av CO2 från mänsklig aktivitet ökade förvisso inte år 2014 och 2015, vilket i sig är remarkabelt, men någon direkt relation mellan årets utsläpp och ökningen tycks inte finnas. Det är snarare kraften i El Nino som ger en extra skuts i ökningstakten, sett mot en generell trend uppåt.
Om det tillfördes 3,05 ppm CO2 i atmosfären under 2015 kan det tolkas som att den kraftiga El Ninon gasade ut extra mycket CO2. Naturligtvis sker det utsläpp på höga nivåer, dvs det tillförs till systemet. Det är naturligtvis så att de mänskliga utsläppen sker mot en delvis kaotisk bakgrund där havsströmmar, variationer regionalt i temperatur och nederbörd kan förändra balansen påtagligt.
Här kommer dock min poäng. Tillförseln av CO2 enligt Mauna Loa följer på ett närmast skrämmande sätt den av UAH uppmätta IR strålningen sett från rymden. Här finns alltså ett samband som bör förklaras, eller snarare ger kredabilitet åt UAH´s kurvor snarare än GISS eller NCDC kurvor ovan. Det vill säga de uppmätta värdena på Mauna Loa stödjer UAH´s kurva, snarare än de övriga, numera justerade. Varför är annars relationen mellan ökningen av CO2 och temperaturen så bra hos UAH medan de avviker i de övriga kurvorna, de som justerats upp så skickligt inför Paris 2015?
Jag misstänker att UAH´s kurvor helt enkelt bäst motsvarar de faktiska förhållandena?
När man ska avgöra om en rekonstruktion av temperaturen är robust försöker man använda så många indikatorer som möjligt. Så jag tycker att din tanke är god, dvs eftersom vi vet att ändringar i temperaturkurvan har gjorts av GISS så kan ökningstakten för CO2 vara en bra indikation på vilken mätmetod som bäst visar de faktiska förhållandena.
Jag håller på UAH med andra ord. 😀
Bra Lars, en mycket trovärdig analys! Värme gasar ut mer CO2 från haven, men den stora frågan är, vad orsakar värmeökningen? Eftersom det inte finns några bevis för att det är antropogen CO2 som är orsaken, måste vi fråga oss vad har den historiskt sett stora solaktiviteten under 1900-talet betytt för denna värmeutveckling? Denna solaktivitet går under benämningen Solar Grand Maximum, vars konkreta fenomen inte IPCC och andra som försvarar AGW, vill kännas vid. Jag håller med om att UAH som bygger på instrumentella satellitmätningar, ger den mest trovärdiga temperaturuppgiften världen har.
Det är mycket enkelt att rita en i och för sig korrekt kurva som visar det som stöder ens egen tes.
Om man visar absolut temperatur, säg 288 K och har skala från 230 till 330 K blir årsmedelvärdet ett rakt streck, med en timmermanspenna så ryms all variation sedan 1850 inom pennstrecket.
På samma sätt, med CO2 skala från 250 till 450 så blir det en brant uppförsbacke.
Då visar figuren starkt ökande CO2-halt och stillastående temperatur.
Om temperaturskalan i stället väljs som anolalier på tiondels grader så får man en annan visuell bild.
Ett typsikt exempel är havens värmeinnehåll – visas ofta som energiändringar i ZJ och med brant uppförsbacke.
Väljs i stället hela grader K blir det en rak linje.
Darrel Huffs ”Konsten att ljuga med statistik” är värd en nytryckning.
Tack Lars
Vill du påstå att det går att mäta strålningsbalansen utifrån?
https://en.wikipedia.org/wiki/UAH_satellite_temperature_dataset
Låter som en rimlig ansats.
Kollar vad profeten Willis säger:
https://wattsupwiththat.com/2014/01/29/should-we-be-worried/
Now, that leaves the 4% of the planet north of the Arctic Circle. It cooled slightly over the first decade and a half. Then it warmed for a decade, and it has stayed even for a decade …
Det senare har vi som lyssnar på P1 fått en bra förklaring på-solar brightening!
Tack för ett bra inlägg.
Har läst att även små vulkanutbrott kan ha avsevärda effekter på CO2 i atmosfären. Stämmer det?
maria #5
Vulkanutbrott producerar, både aktiva och sovande CO2 men det är betydligt mindre än vad människor släpper ut, jag tror ca 1% av de mänskliga utsläppen, då är omsättningen i växtmaterial större. Däremot producerar de SO2, svaveldioxid som reflekterar solinstrålningen varför stora vulkanutbrott ger en dip i temperaturen.
Artikeln var lite lång, summa summarum som Lena säger så tror jag mer på Roy Spencer och UAH äön de övriga tempertaurkurvorna.
Om en stark El Nino kan vara orsak till en skillnaden på1 ppm CO2, och ge utslag direkt så borde innevarande El Nino ge en högre värde för CO2.
vad som kan bli intressant är ju om vi kan hålla samma nivå på utsläppen (på grund av konjunktur eller övergång till mer gas, eller mer vind och sol, ja vilken anledning som helst) vi kan förvänta oss att ökningstakten av CO2 avstannar, eller att den fortsätter och följer temperaturen. I sådant fall kan vi ju spekulera i vad som ger denna ökning, vår tillförsel eller ökad värme. Enligt alarmismens profeter kommer ju värmen att fortsätta oavsett om vi inte ökar utsläppen, eller även så om vi skär ner några tiondelar, det skall ju redan vara inbyggt i systemet.
”Den [El Nino] är enligt alla källor den kraftigaste i modern tid, och övertrumfar den tidigare från 1998, det kan man avläsa både hos UAH och GISS. ”
Ser du till ENSO index ligger den en bit under 1998:
http://www.esrl.noaa.gov/psd/enso/mei/
Att det blir varmare nu beror bara på en högre starttemperatur.
”Om det tillfördes 3,05 ppm CO2 i atmosfären under 2015 kan det tolkas som att den kraftiga El Ninon gasade ut extra mycket CO2.”
Även om det är populärt här att se jorden som en planet som bara består av oceaner så är handlar det mer om att skogsbränder i torkdrabbade områden avger stora mängder koldioxid under en El Nino.
”Tillförseln av CO2 enligt Mauna Loa följer på ett närmast skrämmande sätt den av UAH uppmätta IR strålningen sett från rymden.”
UAH mäter mikrovågsstrålning, inte IR. Har du sen jämfört med hur väl andra temperaturindex följer CO2-halten? Inte för att det finns någon speciell anledning att förutsätta att de följer varandra slaviskt så att det skulle vara ett bra sätt att avgöra vilken serie som är mest pålitlig.
Lena #1 ”dvs eftersom vi vet att ändringar i temperaturkurvan har gjorts av GISS”
Varför håller du då inte UAH till samma standard, för du kan väl ändå inte vara omedveten om alla ändringar de gjort genom åren upp till 6.0beta5?
#7 Thomas P
Du tycks vara överens med Lars att värmen lockar fram CO2.
Detaljanmärkningar tyder på detta!
Sen har vi ju en kraftig reaktion på värmen att se fram emot-allt tyder på detta:
https://wattsupwiththat.com/2016/04/25/for-those-watching-the-sea-surface-temperature-anomalies-of-the-equatorial-pacific-and-the-decay-of-the-el-nino/
För en gångs skull håller jag med ThomasP (#8). Den här Ninon var inte på något sätt självklart kraftigare än 1998. Enligt ett index (Nino 3.4) som visserligen är det oftast citerade är den något starkare än 1998. Enligt alla andra (EMI, Multivariate ENSO, SOI, Nino 1.2, Nino 4) var den klart svagare än 1998/99 och i de flesta fall även svagare än 1982/83.
Man kan kanske t o m gissa varför effekten på CO2-halten blev liten. Under den här Ninon var uppvärmningen rätt koncentrerad till centrala Stilla Havet (= Nino 3.4 området). Däremot var den markant svag i östra Stilla Havet. I centrala Stilla Havet är vattnet alltid varmt medan det i östra Stilla Havet normalt är kallare än någon annanstans i tropikerna. Det verkar rimligt att utgasningen blir större när ett normalt kallt havsområde värms upp än ett som normalt är varmt.
Lasse #8 ”Du tycks vara överens med Lars att värmen lockar fram CO2.”
De kortsiktiga fluktuationerna år för år är starkt korrelerade med temperatur, fast jag tror mer det har att göra med vegetationen på land än gasbalans i haven. Den längre trenden mot allt högre CO2-halt beror däremot på våra utsläpp.
Thomas P # 10
Har du någon grund för din tro att de kortsiktiga fluktuationerna har att göra med vegetationen mera än med haven? Tänker du på den markanta ökningen av vegetation?
Utgasningen av CO2 från haven verkar ha olika tidsdimensioner. Det korta förloppet sker så fort vatten värms upp. Efter en El Nino så kanske det rör sig om 7-9 månader innan det blir en mätbar effekt av CO2 i atmosfären. Men enligt historiska komparationer i isborrkärnor, så ligger tidsspannet på från 200 till 800 år!
Vad är förklaringen till detta? Jag kan tänka mig flera mekanismer som det dröjer ganska länge innan de får genomslag i så grova proxies som isborrkärnor. T.ex. att det Co2-rika djupvattnet tar lång tid på sig för att få del av värmen från ytvattnet. Och/eller att en avsmältning från glaciärer och inlandsis kyler ned ytvattnet och motverkar därmed utgasningen på länge sikt.
Någon som känner till om det finns någon bra artikel om detta?
tty
Att den innevarande El Ninon är mindre kraftfull än den 1998 stämmer antagligen, eftersom den kom från en lägre utgångspunkt och med en snabbare peak, medan den senare smugit sig upp. Om det är så så finns det ingen anledning utifrån ENSO index analysera varför ökningen av CO2 blev ”så pass liten”. Egentligen var det fel av mig att utgå från att spikarna på UAH kurvan helt representerade effekten av eller sär ett mått på El Nino, när UAH grafen beskriver temperatur i form av som ThomasP påpekar mikrovågsstrålning från syratomer, inte IR.
Effekten på CO2 finns ju där, jag håller inte med om att den var liten, men kanske mindre än förväntat om havsytan generellt värmts upp så som NCDC graf visar på. Hos UAH och Mauna Loa finns en korrelation trots att de mäter olika saker, det är egentligen vad frågan handlar om, Om alla de fem viktigaste graferna i grunden är ett uttryck för den globala temperaturen och en korrelerar bättre än de andra med CO2 ökningen bör det finnas en förklaring.
Det är naturligtvis möjligt att mer värme ger mer växtlighet vilken skall brytas ner och blir till mer CO2, men korrelationen verkar lite för tight, även om jag inte mm passat kurvorna på varandra. Det verkar troligt att topparna handlar om vattenytans temperatur.
Jag har dock inte analyserat alla tänkbara anledningar till korrelationen, men konstaterar att den finns, men är mindre hos de andra.
Tack för ett upplysande inlägg!
Visst är det slående hur väl variationerna i CO2:s ökningsfart sammanfaller med El Niño-variationerna av temperaturen. Något som även uppmärksammats av klimatologer (bl. a. av Mauna Loa-stationens f. d. föreståndare Keeling). Däremot har inte klimatologer förmått tänka i de banor som du finner mest närliggande, nämligen att korrelationen återspeglar termisk CO2-avgasning.
Men det senare är den möjlighet som jag (https://www.klimatupplysningen.se/2014/06/09/arrheniusekvationen-och-koldioxidutbytet-mellan-luft-och-hav/ ) och många andra funnit vara mest närliggande. Min egen analys tydde på att termisk avgasning på grund av global uppvärmning kan ha gett ungefär lika stora bidrag som antropogena CO2-utsläpp till 1900-talets ökade CO2-halter. En obekväm möjlighet för AGW-förespråkare som bygger sina klimatmodeller på förutsättningarna att endast antropogena effekter är av signifikant intresse och att luftens CO2-halt inte är temperaturberoende.
Korrelationen mellan temperatur och CO2-ökningsfarten är mycket stark och framträder med tydlighet även för de temperaturdata som t.ex. publicerats av britternas Met Office (HadCru-serierna).
Vilket inte hindrar att amerikanska temperaturdata från UAH kan vara mera tillförlitliga. Och även tillförlitligare än de amerikanska temperaturserierna från GISS och NCDC, vilka ideligen omkorrigerats på lösa grunder för att framställa den befarade globala uppvärmningen av jorden som mera påtaglig än vad de bakomliggande termometeravläsningarna ger oss anledning att tro.
Inte CO2 men O2.
Ännu en modellberäkning som visar på vad man inte brytt sig om att mäta:
https://www.sciencedaily.com/releases/2016/04/160427150914.htm
#14
Om jag tolkar dig rätt så menar du alltså att den positiva återkopplingen ”ökad temperatur ger ökad CO2 från havet ger högre temperatur (om man tror CO2 är en växthusgas) ger ökad CO2 …” alltså är starkare än vad man hittills trott. Stämmer det? Eller menar du att det bara det första ledet som blir starkare, dvs ökad temperatur ger ökad CO2 från havet, som blir starkare men att en ökad CO2 sen i sin tur inte leder till så stor temperaturpåverkan (som man hittills trott). Vad är i så fall förklarinegn till att det senare ledet är svagare än man trott?
Om nu haven avger så mycket CO2 till atmosfären, måste då inte det kombineras med en förklaring till varför mänskliga utsläpp inte leder till en så stor ökning av CO2 i atmosfären som man hittills trott? summan av dem (om vi försummar andra källor) måste ju ändå vara den observerade och om den ena är starkare borde rimligen den andra vara svagare. vilken är då den förklaringen/mekanismen?
om en sådan mekanism finns borde väl samma mekanism verka även för CO2 från havet (dvs en given avgiven mängd CO2 ger inte upphov till en så hög halt i atmosfären som vi trott). Det måste ju rimligen innebära att CO2 avgivningen från havet måste vara ännu starkare (om den ska stå för en större del av den observerade ökningen av halten i atmosfären trots att det finns finns någon mekanism som gör att utsläpp inte leder till så stor ökning av halten i atmosfären.
Har du möjlighet att förklara de olika sambanden?
hugo #16
Vad vi vet är att såväl antropogena CO2-utsläpp som termisk avgasning måste förutsättas kunna ha bidragit till att öka lufthalten av CO2 under 1900-talet med dess globala uppvärmning.
Vad jag visat är att det går att förklara fundamentala observationer (t. ex. Keelingkurvan, Keelingkurvans El Niño-fluktuationer och bombprovskurvan) som ett resultat enbart av dessa två faktorer. Man behöver inte beakta växthuseffekter (eller positiv återkoppling från termisk avgasning av CO2 och vattenånga) för att förklara de ovannämnda fundamentala observationerna. Den enklaste förklaringen till detta är att de nuvarande växthuseffekterna inte är så starka som AGW-förespråkare trott.
Min modell leder som du påpekar till slutsatsen att bidraget från utsläpp varit mindre än vad AGW-förespråkarna trott. Förklaringen till denna diskrepans ligger i AGW-förespråkarnas förutfattade mening att endast utsläpp bidragit signifikant till ökningen av lufthalten av CO2. För att kunna bibehålla denna trosföreställning i sina modeller har de bland annat tvingats göra koldioxidens uppehållstid cirka 10 gånger längre än vad den i en uppsjö av experimentella mätningar har befunnits vara. Se t. ex. Fig 2 i
https://www.klimatupplysningen.se/2015/02/02/revellefaktorn-och-havets-karbonatkemi/
Betr frågorna i ditt tredje stycke (” en given avgiven mängd CO2 ger inte upphov till en så hög halt i atmosfären som vi trott”) så har AGW-modellerarna inte tagit hänsyn till att CO2-lösligheten i vatten är temperaturberoende, dvs. att ökade temperaturer ger upphov till termisk avgasning. Man har ”trott” (dvs. förutsatt) att bidraget från denna effekt är noll. Vad min modell påvisar är att det termiska bidraget i själva verket kan ha svarat för nästan hälften av 1900-talets ökning av luftkoldioxidhalten.
AGW-förespråkarna är starka i sin tro, men deras kolcykelmodeller saknar stöd av (och står i flera kritiska avseenden i strid med) de observationer som gjorts. Se t. ex. länken i #14.