Vädret i Uppsala och Sverige har i år i snitt varit tämligen normalt men med ett par perioder av kallare väder:
Normalkurvan är i det här fallet ett genomsnitt på alla åren 1722 till 2021.
… Och så klimatet
Klimatet är vädret på lång sikt och det varierar hela tiden. Man kan se en tydlig uppvärmning i början på 1900-talet, en avkylning därefter och sedan en uppvärmning i slutet av 1900-talet:
Notera att mätningarna före 1850 kan ha systematiska fel. Datat kommer härifrån.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Tack för redovisningen!
Går det att dra några slutsatser utifrån koldioxidmätningarna som presenterades i följande artikel: https://www.energinyheter.se/20210125/23223/finns-det-ett-samband-mellan-koldioxid-och-klimatforandringar
Stämmer dessa mätningar i artikeln bör väl för övrigt hela frågan om människans påverkan på klimatet falla ihop som en pannkaka?
Jag menar, nivåer på runt 450 ppm år 1820 borde ju bli ytterst svårförklarat med dagens narrativ. Nivåer på ungefär samma nivåer som nu runt år 1940 likaså.
Tycker artikeln fick inte riktigt den uppmärksamhet den borde fått. Stämmer uppgifterna i artikeln är det ju rena rama dynamiten i klimatdebatten.
#1
Länk till originaldokumentet: http://kin152.gadz.org/climatologie/CO2.pdf
Måste lägga in kommentaren från allas vårt klimathelgon Greta om hur hon uttalar sig om vetenskap i GP
– Det är väldigt utbrett i dag att man överhuvudtaget ifrågasätter vetenskapen och det är självklart väldigt problematiskt, att det blir som att ord står mot ord. Självklart har vi alla rätt till åsikter men när det faktiskt riskerar människoliv så är det ju något större, något allvarligare som vi måste ta itu med.
Med det citatet bevisar hon verkligen sin okunskap om vetenskap.
Här länk till artikeln http://www.gp.se/1.50324376
Din graf säger väl allt. Klimatkrisen finns i huvudet på vissa personer, inte i verkligheten.
Imponerade jobb med att justera Uppsalakurvan!
Vilken syn man än anlägger så finns det knappast någon anledning till någon allvarlig klimatoro för Uppsalas innevånare. Dt enda som visar en viss tendens under de senaste decennierna är frånvaron av kalla vintrar och höstar, Detta borde man i stället vara tacksam över. Detta är också vad man också borde vänta sig.
När ökande växthusgaser påverkar jordens strålningsbalans (vilket är fallet) minskar också temperaturskillnaden mellan höga och låga latituder vilket reducerar utbytet av varma och kalla luftmassor över latituderna. Det leder snarade till en minskning av extremväder och INTE till en ökning som media, politiker och allmänhet fått för sig. Det är främst de storstilade temperaturmotsättningarna som sätter fart på vädret precis som är fallet med en stirlingmotor.
Tack Magnus
Vill påminna om dina insatser för att förstå solens påverkan:
https://klimatupplysningen.se/hur-resonerar-smhi/
Vetenskapen finns men SMHI har den inte, inte officiellt i alla fall!
Willis Eschenbach gjorde en analys av globala temperaturen som kan vara intressant i sammanhanget:
https://wattsupwiththat.com/2021/06/27/the-temperature-of-the-whole-and-the-parts/
#5 Lennart Bengtsson
Iallafall vinterns temperaturökning kan förklaras helt och hållet med ökad NAO (North Atlantic Oscillation), dvs mer lågtrycksbetonat väder över norra atlanten (typ Island).
#5,7
SMHI påstår att det blivit varmare oavsett vädersituation. Kommentarer kring detta?
https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/vasentligt-varmare-i-sverige-oavsett-vadersituation-1.172094
8
Jag har inte studerat denna undersökning, men resultatet är inte osannolikt. Däremot är det fullt troligt att vädersituationerna kan ha ändrat sin typiska fördelning. Härtill kommer svårigheten att objektivt och entydigt bestämma en ”vädersituation”
5
”Helt och hållet” är väl ändå att ta i.
Tack Lennart.
Ja, vad är en vädersituation egentligen? Och så detta med autokorrelationer och fördelningar. tty har med jämna mellanrum tagit upp detta, senast igår: Han upptäckte då att vattennivåerna inte alls var normalfördelade. De följer (liksom mycket andra klimatdata) istället vad som nu kallas Hurst-Kolmogorovfördelningen, där extremvärden är mycket vanligare än i normalfördelningen.
Finns nog en hel del missuppfattningar kring detta därute…
Borde inte klimatforskare, precis som Magnus Cederlöf gjort här, använda hela mätserier som ”normal” istället för löpande 30-årsperioder?
Läste följande i Eskilstuna-Kuriren idag:
Experten: Värmeböljorna blir mer extrema
Rekordhettan har chockat västra Nordamerika, men klimatforskarna är inte förvånade. ‒ Att värmeböljorna blir varmare ligger helt i linje med vad vi förväntar oss, säger meteorologiprofessorn Gunilla Svensson.
Vad och vem ska man tro på??
11
Frågan hur lång en normalperiod skall vara är inget trivialt problem utan beror på vad man vill visa . 30 år, som man länge använt, är mer betingat av praktiska skäl som olika mätmetoder och mätinstrument, samt bedömningar av mätningarnas tillförlitlighet och hur representative enskilda mätningar är. När det gäller årstiders medeltemperatur för klimatstudier är rullande 50-års medelvärden ett bra mått, Däremot krävs längre perioder för extremvärden. Sedan kan man använda vilka perioder man önskar om man bara anger motsvarande standardfel inklusive mätningens autokorrelation. Eftersom såväl mätningar som program för korrelationsberäkningar ( som kan laddas ned från nätet) finns tillgängliga kan var och en som är intresserad själv göra detta som Magnus visat. På så vis kan man lätt övertyga sig själv innan man tycker till.
Det gäller att välja sitt extremväder med omsorg.
Just nu är det rekordvarmt i västra Kanada samtidigt som Sydamerika drabbats av en friagem med frostnätter ända upp i Brasilien (man kanske bör köpa på sig litet extra kaffe?). Även i Antarktis är det exceptionellt kallt och som jag påpekade igår, sommaravsmältningen av inlandsisen på Grönland har faktiskt inte ens börjat än.
Vilka av ovanstående har ni hör om i MSM?
Ja, cirkusen är total och ”vem kan man lita på?” är verkligen en fråga som vi alla bör ställa oss. Som liten var jag oerhört mobbad i skolan som ”alla” säger är så viktig att vi bör gå i. Det var livets första stora läxa att ”alla” behöver inte vara snälla eller motiverade av ditt bästa utan med ”alla” kan vad som helst hända (även koncentrationsläger sades skapas med tanke på allas bästa för annars skulle inte människorasen överleva då vi lät mindre värdiga människor vara en del av släktet).
Ju äldre man blivit desto mer ser man hur allt går igen så fort vi människor fattar beslut om ”vad skall vi göra?” eller ”vad skall vi tycka”. Det är alltid ett egenintresse kopplat till varje fråga och ibland kan det stämma med ens eget intresse eller inte.
Det är så oerhört skickligt gjort av dessa som skapat Klimatkrisen att ”alla” är påverkade och ”alla” påverkar. Att tydligen inte ”alla” är med (Kina exempelvis) eller att ”alla” inte påverkar (när 40.000 delegater träffas för klimatkonferenser runt om i världen så är det tydligen ok) det finns det alltid ursäkter för.
Att vi inte skall ha plastsugrör, låta små barn leka med ballonger på McDonald’s eller att Scandic slutar städa rummen varje dag sägs göra att vi ”alla” kommer må bättre då temperaturen ej höjs. Det finns inga absoluta bevis för det ena eller andra men politikerna ”gör något”, företagen sparar pengar och barnen – ja dem får väl leka med något annat.
Svart är vitt och vitt är svart precis som när Centerpartiet säger att dem väljer den breda mitten av politiken trots att knappt var 10:e väljare visar sig tillhöra den.
Att ljuga är tydligen bästa sättet för att lyckas i offentligheten och ju större lögn desto större chans att lyckas..
14
MSM väljer ut vad de tycker Du bör veta. De vill i första hand påverka Dig till att göra sådant som de anser vara gott och som passar deras agenda. Det är vad i alla fall DN medger är deras självvalda uppgift. Information får man efter bästa omdöme söka själv. Denna möjlighet har faktiskt aldrig varit bättre än den är nu. Men resultatet beror förstås på kvalitén av det egna omdömet.
Är det någon som vet hur mycket varmare det är på Amerikanska västkusten än ”normalt” Är det nya rekordet 0,1 eller 0,2 grader eller är det 1,2,3 grader.
#17
Det är ordentligt varmt i Kanada, det går inte att snacka bort, 48 eller 49 grader. Krossade rekordet från 1937 med 1.6 grader.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/863vvA/varmerekordet-i-kanada-krossat–gang-pa-gang
Tack för ett belysande exempel på vad urbaniseringen betytt för temperaturmätningar. Jag kan inte se att resultatet ger FN:s generalsekreterare rätt när han säger att ”We are now on the verge of the abyss!”. 😉
Mattias #18,
”Det är ordentligt varmt i Kanada, det går inte att snacka bort, 48 eller 49 grader.”
Jag vet inte varifrån du fått dina siffror. I nordvästra USA och södra Alaska är det mellan 28-33 grader varmt. Visst, allt är relativt och detta kan uppfattas som extremt varmt där. I det inre av Algeriet är det 48 grader, i Rihyadh 42.
Samtidigt är det ovanligt kallt i Sydamerika och södra Australien.
https://www.ventusky.com/?p=-5;17;2&l=temperature-2m
Ingemar.
Jag utgår väl från att de uppmätta Aftonbladet rapporterar är något så när sanna och inträffat mitt på dagen. Din referens är naturligtvis också sann vid den tidpunkt som du tittar på. Så även kylan i Sydamerika och södra Australien. Borde också naturligtvis rapporteras om i MSM.
#18
Egentligen är det väl förvånande att rekordet från 1937 inte slogs med mer än 1.6 grader. Det betyder ju att det varit över 45 grader i samma område på 1930-talet.
Beträffande värmen i Kanada så är den ju lokal och inte allmän. Hörde Tjärnström i en radiointervju i morse förklara att den del som var varmast, var omsluten av en ögla som bildades av en jetström, men vilken det var, norra eller södra, framgick inte. Det var ett ovanligt högtryck i den bildade öglan. Det är ju känt att om delar av atmosfären komprimeras så uppstår adiabatisk uppvärmning, vilket han borde ha kunnat förklara, istället för att komma med ”klimatförändringarna” som en trolig bakomliggande orsak.
Tjärnströms påstående att den tillfälliga extremvärmen i nordöstra delen av USA och södra Alaska verkar vara taget helt ur luften. Vilka data baserar han detta på?
Tvärt om så har ju antalet värmerekord i USA minskat sedan 30-talet. https://www.youtube.com/watch?v=PYZmpa2bVRk
Och några nya sommar-värmerekord i Uppsala har vi heller inte sett, trots den globala uppvärmningen.
Om väder och klimat. Det globala vädret har sista halvåret varit sådär nån tiondels grad kallare än snittet för de sista fem åren. Och några tiondelar varmare än snittet för de sista fyrtio åren (sen 1979, ref UAH). Allt annat är väder. Märkligt att nåt så enkelt inte går att få fram. Journalister, kanske kan man inte förvänta sig mer, menTjärnström?
Förklara för mig är det 49-50 grader i västra Kanada norra USA eller inte?
#26 L
https://www.accuweather.com/en/weather-news/temperature-of-121-f-sets-new-national-record-high-in-canada/971838/amp
L [26]; Värmen har bara berört en liten remsa av västra delen av norra USA och södra delen av Kanada. Helt otroligt så skyller en del meteorologer på ”klimatförändringarna” eller ”klimatkrisen”. Fakta är att enligt Tjärnström, har en av jetströmmarna, vilken nämns inte, bildat en ögla runt det uppvärmda området. Men han kunde ha förklarat att i det instängda området har trycket ökat och skapat s.k adiabatisk uppvärmning, vars fenomen kan förklaras med de allmänna gaslagarna. Komprimering av en volym medför uppvärmning av den instängda luften. Det är alltså trycket i sig som medför ökad friktion mellan den instängda luftmassans molekyler, härav temperaturökningen.
Tack Magnus,
när man tittar på dina grafer går det visserligen att skönja trender både upp och ner över tiden. Först tänker man att det vore lättare med en viss filtrering av så svängig data, men i själva verket har ju data redan filtrerats eftersom jag antar att det är dygnsmedelvärden som visas. Det vore intressant att skilja på dagstemperaturer (max) och nattemperaturer (min). Då skulle man möjligen få en uppfattning av ”växthuseffekten”. Jag tror att den effekten huvudsakligen verkar på natten och möjligen molniga dagar. Soliga dagar har nog koldioxid och vattenmolekylerna fullt upp att hantera den direkta värmestrålningen från solen. Så allra intressantaste graferna skulle man få om man kunde skilja ut soliga resp. molniga dagar och klara resp. molniga nätter. Lite som graferna här delar upp året.
Ragnar