Det är några saker som jag börjar känna att jag tjatar rätt mycket om. En sådan sak är att även om IPCC har rätt vad gäller de projektioner om framtiden som man redovisar så är det inte riktigt så bråttom som vissa klimataktivister hävdar. Det vore väl bra att göra rätt saker av rätt skäl i rätt tid.
Vad gäller vindkraften kan jag mycket väl tänka mig en annan typ av vindkraftverk som är mindre och tillverkade för enskilda hushåll. Vill en person sätta upp ett på sin egen mark och det inte stör grannen kan det vara en bra idé. Kanske kan det också finnas skäl att ha en viss industriell vindkraft om än i begränsad skala. Hur dessa kommer att se ut i framtiden är inget vi kan veta idag men forskning pågår.
SVT har en liten intressant filmsnutt på sin vetenskapssida om ett nytt slags vindkraftverk som exempelvis inte bullrar på det sätt som den gamla sortens vindkraftverk. Det ligger 10 år av forskning bakom men nu verkar det som att projektet måste lägga ner på grund av brist på pengar.
Vad tycker ni, är det ok med viss vindkraft eller är det en generell styggelse?
Hur fungerar ett sånt vindkraftverk där vinden leds in i ett rör eller strut där en rotor finns? Borde inte det vara bra för enskilda gårdar och snällare mot fladdermöss och fåglar?
Som jag ser det så är vindkraftens allvarligaste brist att den är intermittent. Det faktumet gör den helt värdelös som energikälla i moderna samhällen som kräver mycket elektricitet. Eftersom man tvingas hareglerkraft för de tillfällen då det inte blåser……eller blåser för mycket.
Att den sedan bullrar, irriterar visuellt och har i hjäl flygande varelser är ju andra nackdelar, som det nog däremot borde gå att komma till rätta med?
Små vindkraftverk för privat bruk, javisst.
Vindkraft i stor skala för hela samhället, Nope!
Vindkraftverket på bilden kallas lokalt för ”torkställningen” och visar att man får inte ge upp, det går att få redan fula vindsnurror ännu fulare! 😉
Ska jag vara snäll har designen vissa ingenjörsmässiga fördelar, men har ändå lika liten framtid som vindkraften i stort.
Vindsnurror är generellt en styggelse. Endast småsnurror på mycket isolerade byggnader eller båtar kan jag se någon vits med. Aldrig som basproducent.
Bygg gärna vindkraftverk men inte med mina pengar.
Christopher E # 3
Hahaha….
”Skönheten liggger i betraktarens ögon” säger de ju 😉
Forskarna klagar över att ingen vill satsa på dem. 20 Mkr saknas. Anledningen är säkert att det hela inte är kommersiellt gångbart. Annars skulle privata pengar komma fram. 20 Mkr är inte mycket i dessa sammanhang. För övrigt har jag sett ett kinesiskt vindkraftverk uppbyggt av samma princip med vertikal axel.
För övrigt är det Ok med små privata vindkraftverk om man inte stör någon, fågellivet inte förstörs OCH INGA SUBVENTIONER UTGÅR.
Storskalig, subventionerad, vindkraft, där man kör över landsbygden, tjänar pengarna innan verken är igång och åsamkar markägaren stora risker, är en styggelse. (vilken mening! :-)).
Småskalig vindkraft, utan subventioner, är upp till var och en vare sig det är en jordbruksfastighet eller villafastighet. Självklart skall det inte störa grannar eller miljö i övrigt.
Att det inte funkar som baskraft vet vi. Att det inte drar till sig investerare vet vi (Arise introducerades på 55:- och noterar nu ca. 33:-). Att det kommer att kollapsa tror vi.
Wertical wind heter företaget och är en del av Uppsalaforskarnas bidrag till energiförsöken, där även vågkraftverk ingår.
Vind funkar intermittent men kan funka om man har vattenkraft att balansera med. Skönheten sitter nog i betraktarens ögon.
Noterar att rapporteringen om IPCC även innehåller en uppmuntran till kritiker av alarmen(SVD). Kritikerna behövs för att balansera forskningen.
Lasse # 8
Har du någon länk till den SVD-artikeln?
Lena Kranz!
Den nya typ av vindkraftverk som omtalades i SVT är en variant av en gammal typ. Den har tom funnits på marknaden men kan nog inte konkurera med de konventionella. Särskilt inte ju större de blir.
Vindkraft är och förblir en generell styggelse och den är helt obehövlig. Den nya tekniken e-cat eller som det nu förkortas LENR, kommer att både kunna utnyttjas som vattenvärmare och elgenererare. En 10 kW anläggning blir inte större än en kub med sidan ca 40 cm. De fungerar även när det inte blåser.
På Österlen mellan Tomelilla och Simrishamn står ett litet gårdsvindkraftverk som aldrig varit i drift. När han som byggde det fick klart för sig att han måste betala skatt på sin egenproducerade el beslutade han att inte ta det i drift. Vansinnet när det gäller vindkraften vet inga gränser.
Släpp tanken!
De ”gröna” alternativen är alternativ till vad? Ingenting är svaret. Bevisen börjar hopa sig och de ställer till fler problem än vad de löser. Vi har nu kastat bort en sjuhelvetes massa miljarder på IDEOLOGI och konsekvensanalyserna har helt lyst med sin frånvaro.
Ideerna om integration av vindkraft och solkraft i nätet för baskraft är ett baklängestänk från början till slut som ställer till det för både baskraftsleverantörer och kunder. Vi får bara större problem med både prisfluktationer driftsplanering och ett högre elpris. Det finns helt enkelt inga vinnare annat än de som säljervindkraften och de som upplåter mark alla andra förlorar.
I Australien så bekräftas det största konkreta problemen med både vind och solkraft och de faller på att det finns inte en käft som är beredd att avtala eller betala för den el de planeras leverera och det fundmanetala problemet blir tydligt med att solen bara lyser på dagen och vindkraften om det blåser och ju större andel av elproduktionen som utgörs av denna el ju större blir problemen med baskraft. En femåring klarar av att se problemen och de stora ”gröna” investeringarna i Australien har nu fallit på eget grepp eftersom det inte existerar några kunder som bara har behov av el på dagen och när det råkar blåsa och vem som leverar baskraft är intresserade av att ha kunder som gör att produktionen skall pendla mellan max och ersätta de ”alternativa” när inte de funkar för att sedan slå ner min när det funkar, och vilken kund är beredd att betala räkningen för dessa system ihop?
Den här grönideologiska skiten har nått sin dysfuktionella konkreta vägg i verkligheten. På de Australiensiska projekten ställdes kravet att de skulle hitta kunder till den el som skulle produceras och kunderna lyser naturligtvis anligt ovan med sin frånvaro.Svaret är enkelt de säljer helt enkelt dyr opålitlig skit som aldrig kan lösa baskraftens funktionalitet och rationalitet. De utgör helt enkelt inget ”alternativ” alls.
Det är utveckling av ny baskraft som utgör det verkliga alternativet och det är där vi skall ligga främst och ”satsa” bäst istället för att satsa på teknik som inte ens på kartan har potentialen att vara ett. Totalt huvudlöst korkat från början till slut och de måste STOPPAS NU!!
Vindkraften användes tidigt för att pumpa vatten och för att mala säd. Det var saker som kunde göras när det blåste. Jag säger som Lena, för mig får den som vill gärna ha en egen vindsnurra om den inte stör andra – den kan t.o.m. få producera el – men den ska inte kopplas in på nätet.
Vilken bra källa jag har angående e-caten!
Det här lades in på Ecat News (Rossis officiella sida) den 14 Mars och jag fick reda på nästan allt av nedanstående flera veckor tidigare om jag inte minns fel så var det i början på Februari och om designförändringen redan i December. Det gör att jag om ni är intresserade gärna lägger in mer inofficiellt ”skvaller” om utvecklingen av e- caten eftersom allt stämt hittils om hur det går framåt?
Andrea Rossi has developed a new design of the ECAT Home unit which is 33cm x 33cm x 6cm and can be put vertically or horizontally. Total weight is 10 kg
The technology is completely changed, new patents have been applied for, an intense testing program is going on with very good result
Leonardo Corp will defend its Intellectual Property against copycats in all necessary courts
The new ECAT Home unit has two simple connections for input and output of water
No pictures will be released until the product is for sale
By law a customer has 60 days of time to give back the device if unsatisfied, and Leonardo Corp give all the guarantees required by the law
Production capacity of new factory is one million units per year
The hydrogen canister has been removed and the hydrogen is now stored inside a solid material due to safety reasons
There is a new control system for both the ECAT Home unit and the ECAT 1MW Plant which are made from an undisclosed supplier, not National Instruments
The only certified places to pre-order an ECAT are either Info@leonardocorp1996.com
// <![CDATA[
/* */
// ]]>
and/or via the order form at ECAT.com
Det här är verkligen en verkligt ”alternativ” energikälla 🙂
För några år sedan byggdes ett 74 meter högt vindkraftverk på Ljusterö i Stockholms skärgård. Därefter ville man bygga ett till och sen ytterligare ett 20-tal. Men då började man överklaga och nu har Förvaltningsrätten till slut sagt OK till ett av de fyra kommunen sagt ja till. Det ska bli dubbelt så högt som det intilliggande, alltså 150 meter högt.
Det går fortfarande att få saken prövad i Kammarrätten, om någon orkar. Men just nu verkar det som att man kommer att bygga och det kanske är lika bra, så politikerna får se hur bedrövligt det blir. Det kommer att synas över stora delar av skärgården och tjäna som skampåle över dagens korkade energipolitik.
Lars Bern!
Damn if yuo do, damn if you don`t. 🙂 Makten ideerna och kontrollen över hur man exploaterar medborgarnas intiativ arbete och mödor vet inga gränser.
”Hemkörd el” ajabaja!!
Lasse # 8 : När vindstilla eller storm stoppar vindkraftverken måste man ha ersättningsel i reserv. Vattenkraft utan subventioner är ju mycket billigare än vindkraftel. Då är det mycket mera ekonomiskt att bara driva ”reservkraften” permanent och stänga av vindkraften helt. Detta borde Riksrevisionen titta på. Mvh, Håkan.
Forskning, utveckling och kunskapsuppbyggnad kan alltid vara bra, man vet faktiskt inte i vilket sammanhang och inte på förhand. Vertikal axel i vindkraftverk innebär väl att generatorn kan vara på marken och inte behöver särskilt lätta ämnen i magneter och lager, som Kina har monopol på. En rotor som kan klara att gå i storm och lätt vind kanske kunde visa sig vara en förbättring, fast visuellt buller är inte mycket bättre än akustiskt.
Är det inte iallafall ett litet hälsotecken att tomt prat om gröna jobb inte automatiskt leder till stor satsning på oekonomisk kommers.
Har satt upp mig ecatens ”köplista” och på deras nyhetsbrev. Skall bli intressant att följa utvecklingen
Inget nytt med vertikalaxlade vindturbiner. Eftersom vindhjulet är urgammalt, så Åsa Nisse har varit framme och prövar det mesta. Till slut hamnar man på ”propeller” typen som mest effektivt, och praktiskt byggbart.
Uselt låg energi densitet i vinden gör att verket måste bli stort om det skall ge några MW. Det är alltid den, av löphjulet svepta arean, som avgör hur mycket energi hjulet kan ge. (Under givna vindförhållanden)
Nej, att bygga in hjulet i en tratt (dysa), ändrar inte på den saken. Då får man ta till tratten till sisådär 200m i diameter.
För resten, kallas sådant ingenjörsarbete för forskning nuförtiden, då har jag varit forskare i hela mitt yrkesliv. Jag sträcker på mig! 😛
Björn # 11
OM den kommer och OM den fungerar, bör man kanske tillägga på en skeptiker blogg.
Slabadang #16
Det är väl skönt att hitta den enkla lösningen på alla problem!
Som när vi var barn och förtröstansfullt visste att mamma ordnade allt.
Om du tittar på de tekniska data som Rossi et Consortes publicerar för sin ”ECAT 1MW” finner du COP = 6.
Cop är årsverkningsgrad under vissa definierade förhållande, och visar alltså förhållandet mellan energi ut och energi in.
Cop 6 är vad en värmepump av god kvalitet har, så det är bara att gå till rörmokaren/elektrikern och köpa. Och där behöver man inte sätta upp sig på någon ”väntelista”.
Slabadang # 16
Skulle jag vara Rossi, så skulle jag inte ambitionera att få ner storleken och priset på LERN i första hand.
Ingen har ställt krav på att kunna ta med ett kärnkraftverk på flyget som handbagage.
För mig duger gått om den är kylskåpsstor och får stå eller ligga som den vill.
Jag får inget grepp på utvecklingen av vindkraften.
Elpriset sjunker, likaså elcertifikatpriset. Produktionen stiger inom NordPool-området genom bygget av tre nya kärnreaktorer i Finland före 2020, effektivisering till 72 TWh per år av svenska kärnreaktorer, fortsatt vindkraftsutbyggnad och utbyggnad av norsk vattenkraft, nu då Norge ingått i elcertifikatsystemet. Lägg därtill ökad kraftvärme.
Samtidigt skall samtliga länder inom EU minska sin elanvändning intill 2020 enligt remiss från EU-parlamentet, för Sverige mer än vad vår industri förbrukar i nuläget.
Det bör då rimligen bli överskott på elström och därmed ändå lägre elpris. Hur går det då med vindkraftsbolagen? Konkurser eller ökade subventioner?
Inte nytt, menpatentet har gått ut:
http://en.wikipedia.org/wiki/Darrieus_wind_turbine
A6 i Jönköping, ett stort köpcenter för de som inte vet, har av marknadspolitiska skäl satt upp en liten snurra som kostade ca 300k och ger ca 600Watt vid full effekt…. räkna själva paybacktiden på en sån…. Gee, what a waste of money…. men det är deras pengar.
Hoppas bara att det inte finns några skattekronor inblandade där någonstans…
István [23]; Det är ju du som är skeptisk i det här fallet till LENR. Vi på den här bloggen är skeptiska till hypoteser som konsensusförklaras innan man ens har förstått komplexiteten, som i vårt fall är det komplexa klimatsystemet. I fallet med LENR som tidigare gick under namnet kall fusion, har teorin varit känd sedan ca 20 år tillbaka i tiden, men som nu först har tillämpats av italienaren Andrea Rossi. Om du följer nätinfon så kommer du säkert att bli mindre skeptisk till denna energiform.
Pelle L [24]; Var hittar du någon värmepump med COP 6? Två kW in betyder 12 kW effekt ut. Men även COP 6 låter lågt eftersom det talas om att den reaktiva processen under vissa förhållanden skall kunna pågå utan tillförd el. Processen underhåller sig självt så att säga, men behöver naturligtvis någon form av el vid uppstart. Vid processen förbrukas naturligtvis vissa kemiska ämnen som måste enligt info ersättas ungefär två gånger per år.
Lena Krantz.
Om du är seriöst intresserad av att föjla vindkraftteknologins utveckling, eller avveckling, så skall du följa Siemens och E.ON.
”Vorsprung durch Technik” påstår Audi i sin TV reklam. Sannolikheten för att samma kan sägas om Siemens/E.ON avseende vinkraft- teknologi och ekonomi är stor.
http://www.eon.com/en/businessareas/35183.jsp
http://www.siemens.com/energy-efficiency/energy-efficiency.html?tab=Germanys-new-energy-policy
Om man tar bort subventionerna, och det fortfarande byggs vindkraft, då är det helt OK.
Björn #30
Att ange COP 6 för en värmepump var kanske lite provocerande,
men över 5 är i alla fall realistiskt.
För ECAT 1MW anges
Thermal Output Power
1 MW
Electrical Input Power Peak
200 kW
Electrical input Power Average
167 kW
COP
6
Och siffrorna är förmodligen teoretiska, bara framtagna för att se bra ut för marknadsföring.
Lägg märke till siffran 167 kW för ingående effekt.
Den siffran är ju helt klart konstruerad för att ge exakt COP 6 vid 1 MW utgående effekt. Alla andra siffror är så snyggt avrundade men här gick det inte längre.
Någon mer tekniskt bevandrad kanske kan räkna på angivna siffror för in/ut vattentemperatur och flöde och säga om de verkar realistiska:
Water Pump Pressure
4 Bar
Water Pump Capacity
1500 kg/hr
Water Pump Ranges
30-1500 kg/hr
Water Input Temperature
4-85 C
Water Output Temperature
85-120 C
Siffrorna är från
http://ecat.com/ecat-products/ecat-1-mw/ecat-1mw-technical-data
Angående ECAT: Har man inte misslyckats kapitalt med kall fusion sedan 80-talet?
Jag måste ha missat något, eller har man lyckats utan att slå på stora trumman om det?
Någon som kan förklara hur Ecat fungerar (om den nu fungerar), på ecat-sidan är det lite dåligt med info om hur den fungerar tycker jag.
Björn # 29
Självklart får jag stå för min egen skepticism själv.
Det är bara min grundinställning som säger mig att man får aldrig allt, för ingenting.
Om nu Rossi kommer nästa väcka och berättar att LERN numera kan krympas till en tändsticksasks storlek så ökar min skepticism.
Det blir för bra, känns som.
Sedan må jag ha fel. Blir bara mycket glad.
Tror inte ett ögonblick på att vår energiförbrukning kommer att minska i framtiden.
Jag undrar om någon av alla kunniga här inne kan svara på denna fråga.
Hur stor energimängd % cirka tar de vindkraftverk som vi har exv i Sverige av den totala energimängden i vinden. Finns det siffror på detta ? Antar att det är försvinnande lite, men ändå intressant!
István [35]; Jag vill bara påpeka att det heter LENR (Low Energy Nuclear Reaction) och inte LERN. För övrigt tror jag inte heller att energiförbrukningen minskar och varför skulle den behöva göra det? Tillämpningen av LENR gör att vi kan få både värme och el i våra hem till en mycket billig kostnad. Man kan koppla bort sig från elnätet och bli självförsörjande. Vindkraftverken är de första elalstrarna som kommer att bli redundanta när den nya energitekniken LENR kommer i stor skala.
Björn #37
Varför skulle det bli billigare med LENR än tex vattenkraft? Eller konventionell kärnkraft. För vattenkraften är ju verkligen råvaran gratis. Lite regn bara.
Jag har svårt att tänka mig att 1000.000 (en miljon) små ekattor, en i varje hem, blir billigare att bygga och driva än tio kärnreaktorer.
Det kommer ju inte ut någon el ur kattan, bara lite måttligt varmt vatten.
Duger bra att koka potatis och pasta i i och för sig.
Men om du vill ha el behövs ju ångturbiner och generatorer också.
Sådant sköter sig inte själv.
Jämför med en bil: Kapital – och driftkostnad, förutom drivmedlet, är en stor del av totalkostnaden.
Pelle #33 i och för sig en intressant idé att Rossis maskin skulle fungera som en värmepump, men i så fall måste också finnas ett flöde av ett medium som kyls ned lika mycket som den extra värme som genereras.
cc
Man kan som max (teoretiskt) få ut 59% av vindens kinetiska energi i den av rotorn svepta arean. (Eftersom luften måste ju transporteras bort/flytta sig även bakom vkv). Då har vinden kvar bara en tredjedel av sin ursprungliga hastighet bakom. I praktiken blir detta ca 45%. Och pga förluster i lager, generator, växellåda mm räknar man ca 35%
Sen behöver man vara medveten om att man över tiden sällan kommer upp i mer än ~20% av installerad effekt pga att det sällan blåser optimalt.
Thomas [39]; Rossis maskin fungerar inte som en värmepump utan en vattenkokare som genom en värmeväxlare för över värme till en annan rörslinga som står i förbindelse med en varmvattenreservoar som konventionellt ingår i en elpanna. Du kan alltså ersätta en värmepump som är ansluten till denna elpanna med en vattenkokare typ LENR. En elpanna utan yttre vattenkokare ansluten måste använda sina elpatroner för att alstra värme till tappvatten och radiatorer (element). När värmepumpen eller LENR är inkopplade står elpannan stand bye. Dess funktion är då bara att med sin styrelektronik hålla koll på vattentemperaturen och reglera motorstyrda ventiler så att önskad temperatur på tappvatten och radiatorvatten, erhålls.
#40
Till förlusterna bidrar också friktion och turbulens kring själva löphjulet.
Turbinen på bilden ovan må se sinnrik ut, men för mycket roterande skrot, i mina ögon.
NB. De första riktigt stora Vkv som byggdes på 70 talet vid Maglarp i Skåne samt Näsudden i Gottland var på 3 resp 2 MW (Absolut världsrekord för sin tid)
Dessa verk hade bara 2 blad! Ansågs då som teoretiskt optimalt. Just för att hålla förlusterna på lägsta nivå.
Kan tilläggas att dessa verk ingick i en mycket seriös provprogram för att utvärdera vindkraftens duglighet. Beställare var NE (Nämnden för Enegiforskning) De båda verken var byggda med lite olika teknik för utvärdering. Båda har fungerat utmärkt, med smärre barnsjukdomar.
Missräkningen var att man förväntade sig ca 60% effektivitet. (Det vi vet idag ligger på ca 20%) Tanken var att dessa två skulle följas av prototyp serier för att få grepp om produktionspriser etc. Dessa planer stoppades dock pga det dåliga utfallet.
Det var tider, då tekniker fick sköta teknisk utveckling, med politiken på periferin.
Torkvindan på bilden är väl samma typ som Stena Lines fantastiska, ni minns den som både skulle generera el och minska fartygets luftmotstånd:
http://www.infrastrukturnyheter.se/2011/06/stena-line-f-rst-i-v-rlden-med-vindkraft-p-f-rja
Konventionella konstruktioner begränsas väl också av att dom inte får bli för effektiva på att fånga vinden av rena hållfasthetsskäl.
E-caten, den börjar väl vara 1,5 år nu och fortfarande inte en enda oberoende mätning av genererad effekt, bara lite obseverad imma ur ett rör, så vitt jag har kunnat se åtminstone.
Björn #41 ”Rossis maskin fungerar inte”
Där sa du ett sant ord 🙂
Pelle L!
Du argumenterar som du har förstånd till. En bergvärme anläggning till ett småhus kostar 150000- 250000 70-80000 för 10 KW och resten beroende på installation och borrning.En anläggning kan spara 60-80 % av uppvärmningskosnaden. e- caten ger samma effekt men kostar 500$ att köpa och installationen nån tusenlapp men med en helt annan teknik process och möjligheterna till olika applikationer både små och stora är nästan obegränsade.
Sen har du missat att tillförseln av el bara behövs i starten den och går därefter över i egen oberoende drift. Kan du ge mig ett telefonnr till en agent som säljer en sån ”värmepump”? 😉
Etableringkostnaden är en megastor andel av kostnaderna för vattenkraft och framför allt kärnkraft. Det här är en helt annan planhalva och inte utan när man lyckas få tekniken att levera el så har vi en förändring som är gigantisk och även de fattigaste länderna kan få ut el utan att behäva investera i svindyr infrastruktur och kan ersättas av små lokala nät.
För oss här uppe i kalla norden är e.caten en möjlig välsignelse ifrån uppvärmningskostanderna.
Thomas #39
Det är väl solklart att ekatten inte är en värmepump.
Någon som påstått något annat? En halmgubbe i vardande?
Men eftersom de redovisar bl.a. COP är det väl relevant att ställa den redovisade ”energieffektiviteten” mot vad som uppnås med etablerad teknik.
Slabadang #45
Jag brukar uppskatta dina inlägg, men nu är du nog ute på hal is!
Vill du ingå ett vad? Funkar ekatt år 2015? Jag sätter 100:- mot.
Förresten Slabadang, du glömde kostnaden att förvandla den eventuella värmeproduktionen i ekatten till elektricitet.
Var kommer den kostnaden in? Gratis bara du tror på Rossi eller?
Varför inte köra TVn på snake oil i stället?
István #42
Jag vill minnas att det fanns en försöksnurra i Rullsand vid Dalälvens mynning också.
Jag undrar om kalkylerna som inte ledde till fortsatt satsning då, har blivit så mycket bättre idag, eller om det är en variant av Birgersons ”nya ekonomi” ?
Man kanske ska gardera sig med en fleecetröja! 8-D
Pelle L!
Du har all rätt att vara skeptisk mot e-caten och konstigt vore väl annars med tanke på hur revolutionerande den är och regeln låter det för bra för att vara sant så bnrukar det också vara så. Jag förlitar mig på en man jag i min tur har högsta förtroende för och en av de främsta i världen på värmeteknik. Från min egen horisont så märker jag att Rossi mött folk från tillverkningindustrin ppå hans argument och han skulel enligt min erfarenhet aldrig kommit s¨å här långt med en icke fungerande e-cat. Vore jag dig skulle jag också säga ”show me the money”! 🙂
Thomas [44]; Du måste väl hålla dig till spelreglerna! Man kan inte citera på det sätt som du gör utan att bli ansedd som oseriös. Det står faktiskt i min text: ”Rossis maskin fungerar inte som en värmepump…..”, för det är inte en värmepump. Men du kanske inte förstår skillnaden mellan en värmepump och en vanlig vattenkokare.
Björn #50 Har du ingen humor?
Thomas [51]; Jo, men många andra kanske inte har det. Detta är ingen privat blog. Den läses av många och budskapet får inte bli förvrängt.
Det är dags att ändra texten i vår kära Östgötasång ”Östergyllen”;
”..Väl hundra vita kyrktorn på slätten hålla vakt…” till;
”..Väl hundra vita vindsnurror på slätten..” osv.
Om det nu räcker med ett hundratal.
Enda trösten är, att den dag de tas ned, kommer det att skapa sysselsättning. på skattebetalarnas bekostnad, naturligtvis.
När man på 70-talet började utveckla vindkraft så var den allmänna uppfattningen att det skulle ta 10 års utveckling att få fram kostnadseffektiva vindkraftverk. Det tog 30 år och utvecklingen fortgår fortfarande. Vertikalkraftverken ligger 20 år efter i utvecklingen.
Ivh { 29.03.12 at 22:19 } 54
Patentet är från 1927!
Ivh #54
På 70 talet fanns redan små Vkv på 100-150 kW kommersiellt.
Dessa duger inte till kraftproduktion.
Därför har NE beslutat att ta fram fullskaliga verk på 2-3 MW
En mycket ambitiös satsning. Världsunikt i tiden!
Man byggde Maglarp och Näsudden för att testa på riktigt.
Ett vkv är i princip ett helt konventionellt skapelse, och all nödvändig kunnande fanns till hands på 70 talet. Inget väsentligt har heller tillkommit sedan dess.
Därför har man kunnat konstatera på kort tid efter att verken kommit igång att det förelåg stort och oöverkomligt problem med projektet. Detta trots att allt fungerade perfekt i övrigt. Problemet var att vinden inte räckte till. Trotts noggranna förstudier som man har gjort. I stället för det förväntade medeleffekten på 60% av det nominella blidde det knappt 20%
Alltså precis som idag, vilket visar att den aerodynamiska kunnandet var det inget fel på. Gapet var så stort att man avbröt nästa fasen i provet, nämligen att beställa prototypserierna. Dessa skulle givetvis bidragit till att sänka byggkostnaderna radikalt. Det går faktiskt att göra goda uppskattningar på rationaliserings effekter. Men verkligheten låg långt utanför lönsamhet på projektet.
Det var som sagt innan politisk hysteri kom med i bilden.
Re vertikal kraftverken. Dom ligger efter, inte bara i tiden, men vad värre är även i tekniken. Det må finnas några byggtekniska fördelar, bladens aerodynamik är en mardröm!
Tänk bara på ett blad, genom ett varv. I ena ögonblicket följer den vindriktningen, går sedan tvärs mot den, för att sedan gå mot vinden, och på tvären igen. Man måste nog bränna sina läroböcker i strömningslära på bål innan man klarar den konsten.
Det blir inga 20% ur det verket!
Istvan #56
Vertikala VKV släpar på för mycket dödvikt som du säger för att kunna konkurrera med propellervarianterna där alla bladen hjälper till.
När det gäller effektivitet hos vinkraftverk har det hänt mycket sedan 70- och 80 talen. Tvindskolans verk med 50-metersturbin från 70-talet, producerade innan ombyggnaden bara en tredjedel så mycket energi som ett modärnt vindkraftverk med samma diameter och förutsättningar gör. Efter ombyggnad så producerar det verket ungefär dubbelt så mycket per år jämfört med innan. Det var bytet av turbinbladen som gav den stora förändringen.
Näsuddenverket fungerade bra, men det var likadant där att ett nytt verk i motsvarande storlek producerar betydligt mycket mer än vad det gjorde.
Maglarpsverket togs väl ur drift efter en kort tid. Var det inte det som bullrade så mycket? eller var det ett tidigare testverk. Någon som vet?
Nej Jan EM
Inget genombrott har inträffat på fysikens område sedan 70 talet när det gäller aerodynamik. Har man bytt blad och fått dubbelt så bra resultat så beror det på att dom tidigare bladen var dåliga. Skit happens.
På Näsudden bytte man också blad efter några år, men det berodde på sprickor i bladet. Man måste ju lära sig att producera så stora blad. Det var helt nytt då.
Däremot bladens form, det som bestämmer verkningsgraden, var korrekt från början. Hela den sammanlagda svenska moderna vindkraftsindustrins totala verkningsgrad ligger helt i paritet med det av Näsudden 1
Den är förresten sprängd. Man håller på att bygga nytt.
Helt allmänt. Pratar man om att dubblera verkningsgrader, då vet man inte vad man snackar om.
#59
Är man missnöjd med farten på sin båt så kan det hjälpa ibland att byta propeller. Man kan få upp farten. Det betyder dock inte att propellertekniken har gjort ett språng! Bara att den tidigare har varit ooptimal.
Jan EM #58
Vindkraftverk i Maglarp
E.ON Sverige uppförde 1981 ett vindkraftverk i Maglarp, strax utanför Trelleborg, som vid den tiden var det största i sitt slag i världen med en maxeffekt på 3 megawatt. Under nästan tolv år producerade det drygt 36 gigawattimmar, vilket var världsrekord för ett enskilt vindkraftverk fram till 2002. Bullerproblem och höga driftkostnader ledde till att projektet avslutades, men värdefulla erfarenheter från denna premiärsatsning har haft stor betydelse i E.ONs senare vindkraftprojekt.
Vindkraftverket var i drift från sommaren 1982 till den 24 maj 1993. Under denna tid producerades totalt 36,7 GWh under 27 893 timmar i nätansluten drift. När det stoppades var Maglarp det vindkraftverk som hade producerat mest el i världen.
István #61
jag började titta på dina siffror för att få en uppfattning om verkningsgraden för Maglarp.
Men jag fastnade redan vid antalet drifttimmar.
”Vindkraftverket var i drift från sommaren 1982 till den 24 maj 1993” skriver du. det bör vara ca 95.000 timmar.
Men du skriver att det bara producerade under 27893 timmar.
Det är ju bara tre år!
Hur går det ihop? Var finns den gravade hunden? Räknar jag fel?
Kanske bäst att du sköter uträkningen själv 😉
István #59
När det gället Tvindskolans vindkraftverk så är de nya bladen betydligt slankare än de gamla. Produktionskunnandet har gått framåt.
När det gäller Näsuddenverket så hade det också klumpiga blad jämfört med de som tillverkas idag.
Pelle L #62
Det var något av de tidiga experimentverken som bullrade extremt mycket och inte fick vara i drift nattetid. Kan ha varit Maglarp.
Pelle L
Sorry, jag borde ha skrivit att hela stycket om Maglarp är saxat från netet.
Googla: Maglarp vindkraftverk
Det är E-ons text. förvånar inte om det finns en gravad kennel där.
Jag ville bara visa att dessa två verk, Maglarp och Näsudden har faktiskt fungerat och hade en verkningsgrad fullt upp i nivå med dagens.
Man lade ner projekt vindkraft just för att man insåg hur hopplöst ineffektiv den var. Givetvis kan man utveckla produkten, göra den billigare etc. Vilket man också gjort med serietillverkning.
Den inbyggda impotensen kvarstår!
Att man hade detaljproblem och stillestånd periodvis är ju inte så intressant för prototypbyggen. Man har dock kartlagt vad vindkraft kan ge!
Intressant att notera att nedläggningbeslutet kom bara några år efter kärnkrafts omröstningen. Då skulle alternativen utvecklas.
Jan E M #63
Haha, snacka om intermittent kraft.
Ger inget när det
Blåser för lite
Blåser för mycket
Är natt
Hur gick det på sön- och helgdagar?
István #64. Jag vill minnas att man i informationen om Maglarp sade, att någon av de största helikoptertillverkarna hade tagit fram tekniken som motsvarade den som man använde för helikopterrotorn. Det skulle vara lika flexibelt. Men det kan säkert någon från Sydkraft berätta om. (Det var före Eon).
JanEM
Tror du på allvar att man kan fördubbla verkningsgraden på gamla verk bara genom att byta blad? Ta en grundkurs om propellerkonstruktion.
Var Näsuddens blad klumpiga? Smaksak. Dom var av svetsad konstruktion, säkert tyngre än man kan få idag, men det har inget att göra med effektiviteten. Det är bladens form som är avgörande. Ock det kunde man.
Aerodynamik har man lärt sig sedan flygets barndom på 20- talet.
Ock som sagt. Både Näsudden och Maglarp var lika dåliga/goda som dagens.
Det är själva poängen i historien.
Pelle L #65
De svenska prototyperna som byggdes på 80-talet var ganska dåliga i flera avseenden. Men det var ju prototyper och man lärde sig mycket av felkostruktionerna. Ett verk, som kan ha varit Maglarp, hade turbinen satt på läsidan om tornet. Det har inte byggts några flera verk med turbinen på läsidan. Misstaget gjordes bara en gång. Det blev bullersmällar som gjorde att verket inte fick användas nattetid.
Istivan #67
Turbinbladens utveckling har gjort att nya vindkraftverk producerar mer idag än gamla med motsvarande storlek. Det är mest en materialfråga. För 30 år sedan var det material med lägre hållfasthet som använes. Det går att tillverka blad som är närmare idealdesign idag än vad det gjorde då. Materialutvecklingen för turbinbladen pågår fortfarande.
Jan #68 ”För 30 år sedan var det material med lägre hållfasthet som använes.”
Menar du att vindkraftverk idag kan användas i högre vindstyrkor? Det skulle kunna förklara ökningen av verkningsgrad trots att det inte hänt så mycket med aerodynamiken.
JanEM
Man kan alltså inte fördubbla effekten genom att byta blad. Förutsatt att det är inte helt misslyckade blad man byter.
Ock visst, med höghållfast material kan man minska snittjocklekar och snittlängd på bladen så långt man vågar. Slätare ytor, lägre friktion
Detta är i all ära. Normal teknisk utveckling. Men det är enstaka procent man vinner på det. Konceptet i sin helhet är och förblir impotent för det.
Har du avvikande mening då får du kanske förklara varför det inte går att bygga vindkraft utan skattesubventioner?
Ingen vindsnurra har byggts ännu i Sverige utan att man tvingat av mig någon slant!
Thomas #69
Turbinbladen går att bygga både lättare och mer aerodynamiskt utformade med de material som används idag jämfört med tidigare.
Istvan #70
Tvindskolans verk som jag skrev om tidigare är byggt i mitten på 70-talet. Det verket hade många brister som upptäckts med tiden och som danska vindkraftstillverkare fått ta del av. Det mesta av maskineriet är utbytt.
Jan EM
Det var bara de bärande delarna av bladen som var av stål tidigare. Formkänsliga delar som t.ex för och akterkant av bladprofilen var av plast.
Alltså inga kompromisser pga. materialval.
Däremot kan man konstruera bladen tunnare med mera hållfast material.
Detta sänker blades luftmotstånd och ökar naturligtvis verkningsgraden.
Tom flera procent!
Glöm dock fantasierna om dubblering av verkningsgraden!