Ett team av experter från NOAA, med sponsring av NASA, har just publicerat en ny solcykelprognos. Solcykel 24 kommer, enligt dem, att nå sin topp i maj 2013 och ha klart färre solfläckar än genomsnittet.
”If our prediction is correct, Solar Cycle 24, will have a peak sunspot number of 90, the lowest of any cycle since 1928 when Solar Cycle 16 peaked at 78.”
Den prognos som lämnats tidigare, år 2007, visade sig stämma dåligt med verkligheten.
”It turns out that none of our models were totally correct”, says Dean Pesnell of the Goddard Space Flight Center, NASA’s lead representative on the panel. ”The sun is behaving in an unexpected and very interesting way. (…) In our professional careers, we’ve never seen anything quite like it. Solar minimum has lasted far beyond the date we predicted in 2007.”
Under de senaste månaderna har solen åter börjat visa lite fler livstecken, så förhoppningsvis slipper vi ett utdraget minimum med skridskoåkning på Themsen.
Derivatan är inte kontinuerlig……
Visst är det något avvikande med solen just nu. När solvinden minskar, minskar samtidigt skärmverkan mot farlig strålning från både solen och rymden. När det är klart väder som nu över Sverige, märks att solintensiteten medför ovanligt hög uppvärmning. Den direkta strålningen är nästan plågsam på grund av den värmeeffekt som uppstår i huden. Solstrålningen förefaller just nu innehålla våglängder som normalt inte når jorden i den omfattning som nu är fallet. Vilken betydelse ökad rymdstrålning har för uppvärmningen är också en fråga av betydelse. Klart är att CO2 har ingenting med dessa fenomen att göra.
Ska bli spännande och se om NASAs killar får rätt. Eller om David Archibald ligger närmre sanningen med max för nästa solfläckscykel år 2016 på nivån 45 solfläckar. Och en temperaturminskning på 2,2 grader. Huh … va kallt!! http://www.davidarchibald.info/papers/Archibald2009E&E.pdf
Tror inte ett dugg på solfläcksteorin, mera än som ett möjligt komplement. Vi har haft minimalt med solfläckar några år nu, alltså borde det vara kallt.
Bosse,
Haven, landmassan och atmosfären behöver .. vahettere .. lite tid på att svänga inn på nya styrsignalet.
Bosse #4:
”….alltså borde det vara kallt.”
Jag skriver som Maggie skrev till Thomas när han yttrade ungefär samma sak:
”Du förstår, det tar litet tid serru!”
Haven kallnar inte momentant.
Förresten Bosse, fråga Amerikaner och Kanadensare hur varmt och skönt dom haft i vinter, INTE!
Elling, ja, jag är nyfiken på den förklaringen, men jag har också hört en förklaring att den varma inledningen på 2000-talet berodde på ett solfläcksmaxima. Minst ett av dessa påståenden håller inte anser jag.
Amerikaner och kanadensare har visst upplevt sin kallaste vinter sedan 1997… Sedan vet jag inte vilka nivåer det ligger på. Men det känns inte direkt som någon vargavinter.
Man slog ju i alla fall massor av köldrekord. Edmonton t.ex. i Kanada slog sitt rekord med 12 grader, från -29C till -41 C.
Vargavinter?
Du måste vara felpåläst.
Vi har hatt bonusvärme sedan 70talet fram til 00. Solen lade inn en extra tusenårsturbo i 1952 som nå brått tar slut. Trögheten via havsströmmerna PDO kan hända är en sådär 30-40 år. Sedan kan det ju finnas mer lokala och momentana fenomen överlagrad på PDO : Köldknäpp under WW2, ENSO 98
Jag avstå från att börja tala om värmerekord i Australien, och på andra platser, eller för den delen skogsbränder i Californien. Att leta köldhål eller hetfläckar tycker jag hör till sandlådan.
Jag ser mig nog som väl påläst
Bosse, avstår du att prata om en massa saker som du sedan nämner? OK … jag tycker att det verkar vara en mogen inställning. Och jag håller med dig om att det mesta som står i media om global uppvärmning inte är annat än sandlåda … och borde ha förblivit där.
Antarktis hade nedkylning medan övriga 2/3 ovanför the screaming 50s hade bonusvärme. Samma CO2 globalt. Varför är temputvecklinginte global när CO2 är global ?
-Förklaringen är givetvis att Antarktis’ albedo är så högt att mindre moln kyler medan mera moln värmer där. Motsatt av den norra delen.
Bara denna observation validerar Svensmark och falsifierar AGW. Har du läst ”THe Chilling Stars” ?
Men att man i Australien, där värmeböljan rapporterades, tre dagar senare hade 18 grader, det skrev inte svensk press om. Inte heller om köldrekorden i såväl UK, USA och Kanada. Och att folk frös ihjäl i Belgien skrev man inte heller. Vi klarade oss skapligt, kanske pga Golfströmmen.
Om ”bonusvärmen” är på väg att avslutas vete tusan. Skandinavien tycker jag egentligen är för litet i ett globalt sammanhang, men skulle det se likartat ut på andra ställen på norra halvklotet är det inte så.
Havs-isen över arktis är ju också beroende av strömmar, vind och vattentemperatur så det är svårt att ställa den i förhållande till lufttemperatur. Det jag ser på bilderna skrämmer mig i alla fall. Och, smälter arktis is uteslutande av förändrade strömmar och vindriktningar, skulle det bli en avkylning på annat håll.
Torsten Wedin,
Och några dagar senare var det nästan lika varmt igen … Suck!
Ursäkta Jonas, men jag blir förbannad när någon säger att jag inte är påläst!
På 30talet hade visst Arktis lite is oxå.Men då fantes inte videosnuttar att skrämmas av.
Det här forstår jag inte : Att smälting i Arktis skulle föra till avkylning på annat håll . Du tror altså vi har ett nollsommespel ? Hur kann det bli AGW då ?
Bosse:
Har du inte läst på att Arktis is på två futtiga år (2007 0ch 2008) återhämtat sig?
Elling, jag hade ett om också i texten. Om arktis smäter uteslutande av ändrade … Jag tror att det tillförs värme, ja.
Jag läser en del om arktis, men framförallt tittar jag på bilderna om isens koncentration. Det ger en bild av hur mycket is som riskerar att smälta. Att isens utbredning i september 2008 var aningen större än den var 2007 ser jag dessvärre inte som någon återhämtning.
15 maj 2009 var Arktis is AMSR-E ”at 7 year high”.
NSIDC rapporterar annat men dom har dataproblem, enligt wattsupwiththat.com.
Isens koncentration ? Menar du tjocklek, täckning eller ålder ?
Om du om du blir förbannad av att folk inte tycker du vet ’rätt’ saker, då har du kommit till fel ställe. Tro mig …
🙂
Det enda vi kan få ut av isläget den 15 maj, är om issmältningen ligger i nivå med medianen eller några dagar före eller efter densamma.
Det finns några länkar utöver NSIDC.
http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/index.new.html
http://www.ijis.iarc.uaf.edu/cgi-bin/seaice-monitor.cgi?lang=e
Rekomenderar att släppa isens utbredning och i stället studera koncentration. Ett istäcke som spricker upp ökar också sin area, vilket gör att man kan bli lurad om man bara kollar på utbredningen.
Jonas, jag tror att jag ska kunna få respekt för att jag försöker föra en saklig debatt. Kanske en dum tanke.
Bosse
Det får du.
God natt.
Elling, isens koncentration är egentligen hur stor del av vattenytan som är täckt med is. NSIDC med flera redovisar isutbredning med att 15% av havet ska vara täckt. Ingen skillnad således mellan shelf-isarna utanför Ellesmelandet och drivisen söder om Grönland.
Därför tycker jag att det är intressantare att studera koncentrationen.
Bosse, jag tycker det låter som en bra ambition, men ingen som är gångbar om man ifrågasätter PK-floskler, tro mig. Och det finns en djupt rotad önskan hos allt för många att vilja missförstå vad andra säger, tro mig.
Men å andra sidan, om du konsekvent för en saklig debatt kommer du att få respekt också. Kanske inte av riktigt alla, men av dem där sådan är värd något …
Tro mig! 😉
Det syntes tydligt på satelitbilderna i vintras, lågtrycken kom in mot skandinavien från nv och gick norr om brittiska öarna. Bakom dem (lågtrycken) rusade kalluften ner. På kontinenten var det ryssluft. Jag tänker inte tro på milda vintrar för all framtid och inställda vasalopp, förens någon bevisar för mig hur högtryck och lågtryck påverkas.
Erik, nu börjar vi nog komma in på fjärilssyndromet (hoppas du har hört det förr, annars får du höra av dig).
Erik,
Jag har även hört SMHI medge att de milda vintrarna på senare år är helt avhängigt lågtryckens banor och inflöder av milda atlantvindar. Som i sin tur beror på att NAO-index legat fast i ett läge.
Jag skulle inte heller satsa pengar på inställda Vasalopp i framtiden.
Bosse;
Inget fel på din inställning och trevliga ton. Kommentaren om isutbredning kontra koncentration låter mycket vettig i mina öron.
Bosse,
Jag googlade det och fick en träff, gissa vilken. Förklara du.
Erik,
Skulle tro att Bosse är ute efter denna effekt.
Kan dock inte riktigt se att det är tillämpligt i detta fall. Även om varje lågtryck är skapade ur små (och därför i princip slumpmässiga) faktorer, är inte lågtryckens genomsnittliga banor slumpmässiga. Det är alltså inget konstigt med en period där lågtrycken drar in mer mild atlantluft än annars.
Hej Erik och ni andra.
Själv tycker jag uttrycket ”fjärilseffekten” är kul, inte som förklaring på fenomenet, utan som en bild av hur komplexa systemen är.
Jag brukar använda den här liknelsen (eget påfund): Eftersom jag är sportfiskare händer det ofta att jag sitter vid strankanten och spanar. Ofta ser jag små vindilar som drar i vattenytan; ibland som en plog, ibland som en liten virvel, alltid oförutsägbart.
Jag inbillar mig (inte utan stöd) att det ser lika ut när de större vädersystemen bildas och drar fram. Att de följer en bana är ingen garanti för att de kommer att göra det i fortsättningen; det är här kaosforskningen kommer in. Ett stabilt system som blir kaotiskt av små förändringar; ett exempel är vattenkranen som droppar regelbundet – det räcker med att öka minimalt så brister ordningen.
Det här ställde till ett elände för naturvetare som ville förklara allt i detalj.
Fraktal geometri kallas de större systemen (tex vindilar – hela vädersystem) när den lilla delen uppförstorad är lika den stora helheten och tvärtom. Vetenskapens värld hade visst ett program om detta nyligen. Bland annat visades hur man kan bygga upp bilder och bakgrunder (StarTrek?) med denna teknik, mera betydelsefullt än det låter då digitala bilder kräver mycket datakapacitet – här kan ett berglandskap reduceras till en enkel (nåja) formel.
Kaotiska system ingår ofta i stabila, såsom väder beroende på samverkan av nästan (men bara nästan) oändligt många parametrar, kan inte gå hur långt som helst.
Ju kraftigare vindar, ju kraftigare motstånd, ju högre termisk energi ju större utstrålad energi o.s.v.
På kvantfysikens domän blir mycket abstrakt ändock styrs våra större system av det.
Bara tänk på paradoxen att vi kan antingen bestämma ett föremåls position eller dess fart.
Materia kan ibland ”låna” energi för att passera ”hinder”
Gunnar L #36
En liten petitess.
Du skrev: ” Bara tänk på paradoxen att vi kan antingen bestämma ett föremåls position eller dess fart.”
Det är väl snarare så att vi samtidigt kan bestämma ett föremåls oändligt antal positioner och hastigheter beroende på vad vi jämför med… om nu världsrymden är oändlig. Och så länge den fortsätter att finnas så är den nog oändlig. Även om den försvinner imorgon är den kanske ändå oändlig så länge vi inte lyckats mäta oss ända tillbaka till den första mikrosekunden efter Big Bang.
🙂
Nja, Uffeb, Gunnar pratar om kvantmekanik och en partikels dualism. Små partiklar, ex elektroner är samtidigt både en våg och en partikel. Lokaliserar vi partikeln vet vi inte vilken hastighet den har. Bestämmer vi i stället vilken hastighet den har vet vi inte exakt var den befinner sig. Experimenten med difraktion (alltså samma som vågbrytning) är inte så komlicerade, och där man kan se oförutsägbarheten.
Bosse,
Du som ger föreläsningar :
Var är Lorenzattraktorn för CO2 ? Vet inte?
Finns inte säger du ? Hur kan du vara AGWare då ? Oansett fjärilar och fiske ?
Bosse #38
Tack! Jag hängde upp mig på Gunnars benämning ”föremål” och missade att han inledde med kvantfysik…
Elling Disen
Empiri.
Om du tror deg veta att CO2 styr klimatet, så måste det finnas en CO2 attraktor. Vore det för mycket att få veta var den är ?
Ahh, empiri ska det vara. Har du sett Lindzens sista bidrag till empirin ?
Bosse, du återger ovan en förenklad och vanligt förekommande, men faktiskt i sak felaktig uttolkning av Heisenbergs osäkerhetsrelation. Är du medveten om det?
Elling Disen
Att koldioxiden är en växthusgas torde väl vara ställt utom varje rimligt tvivel. Hur stor betydelse den har är väl det diskussionen gäller.
En aspekt är det begränsade våglängdsspektra CO2-molekylen är verksam inom. En annan är vad som händer med den energi som molekylen absorberar. Att luften värms upp en aning är en del, att energin sedan tar andra former en annan del; värmer oceanerna en aning, övergår i en ökad vindhastiget etc. Om jag inte har missuppfattat temodynamiken helt så är CO2-molekylen fri att ta upp energi på nytt när den har avgivit den strålning den absorberade. Och hur snabbt det går eller hur mycket energi det rör sig om är då inte jag människa att räkna ut. Helt klart är det dock att ett värmeutbyte underlättas av temperaturskillnad. Sedan kan jag heller inte se skillnaden på en storm eller värmebölja energimässigt.
Jag undrar förresten om teorin om solfläckar grundas på empiri eller om man kan ange hur många extrawatt jorden tillgodogör sig av en solfläck?
Du kan ha nytta av Ferenc Mikolczi’s utredning av begreppen och frågorna du slänger deg med . Spektran betyder inget. Oops, här var det empiri och satelittdata som gäller.
Får jag göra uppmärksom på at IPCC inte kör med en enda rad empiri i en orgie av komputtermodeller.
Jonas, ja, jag är medveten om att jag använder en förenklad bild. (helvetesfunktionen av (x,y,z,t) kallade jag den riktiga) Men jag hittar inget lättare sätt att förklara dragen …
Elling, om man inte räknar luft- och vattentemperatur, isläge, vatten-nivåer, glaciärer, nederbördsstatistik och sådant så kanske inte IPCC ägnar sig åt empiri.
Jag fascineras av debatten kring AGW, hur sinsemellan helt oförenliga teorier förenas i kritiken. I mitt tycke borde det vara lika mycket debatt mellan de alternativa uppvärmningarna.
Det jag känner för, är att kritiskt granska exempelvis teorin om solfläckar, och om det ska betecknas som en seriös teori måste den stå pall för en kritisk granskning. Vet vi något om energitillskottet från solfläckar, eller?
Ferenc´s teori om att växthusgaserna är konstanta i atmosfären är det jag direkt reagerar på. Hur mäter man det?Skulle det finnas minimalt med CO2 längs ekvatorn och maximalt vid de torra polerna eller över sahara?
Bosse, det sannolika är ju att många olika fenomen är med och bidrar till alla dessa (ganska stora) variationer i klimatet vi har sett genom historien. Det är AGW-sidan som hävdar att en av dem skulle så vansinnigt mycket mer utslagsgivande än alla andra. Och det utan någon empiri alls utöver simuleringar med datormodeller. Din hänvisning till att temperatur/is mm kan vara indata till sådana är ju direkt missvisande i den frågan.
Även ’solfläckarnas energibidrag’ är antingen medvetet missledande eller väldigt okunnigt.
Jag blir faktiskt lite förvånad över vad du här säger ..
Jonas N,
Det jag hakar upp mig på här, är att det i artikeln ovan står att ”så förhoppningsvis slipper vi ett utdraget minimum med skridskoåkning på Themsen”.
Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att solfläckarna skulle styra, eller i vart fall ha en dominerande påverkan på jordens klimat. Utifrån det för jag diskussionen.
Du skjuter från höften i alla riktningar på en gång utan att sikta. Du tycker att du har rätt til personlig service som andra gökungar.
Läste du inte länken till Mikholczi ? Med så mycket empiri, verkligen ? Vet du inte hur en satelitt mäter temperaturer och flöden ? ”Reagerer” du på det ?
Solen och klimatet
Vilka bidrag från Svensmark, Quirk, Lindzen, Mikholczi och Spencer är innebördes oförenliga ?
Är du medveten om at Quirk har isotopsorterat CO2flöden ? Är det nåt du ”känner för” ? Tror du klimatet bryr seg om hur ”du för” diskusionen ?
Är du medveten om att du håller på att göra totalt bort dig ?
Bosse, att det finns en betyande samvariation mellan solaktivitet (som observeras mha solfläckar) och jordens historiska klimat är ju välbelagt. Vad som inte är lika klart är hur mekanismnerna bakom detta samband ser ut eller skall förklaras. Men det existerar hypoteser om detta.
Däremot vet man att det inte är jordens klimat som orsakar solfläckarna, utan om där existerar ett samband är detta riktat åt andra hållet (alltså ifall det inte bara äer en helt ofattbar slump under den historiska tid vi människor kan överblicka).
Men solfäckarna är ju kallare områden, så jag tyckte att ditt prat om varför just dessa skulle orsaka extra energi var antingen väldigt okunnigt, eller medvetet missförstått …
Jonas, det beror på att även jag har ramlat in i det lätta sambandet mellan solfläckar och aktivitet… Att det är fläckarna som är kalla vet jag när jag tänker efter. Jag tycker hypotesen är intressant, men min point i det här sammanhanget är att sambandet mellan solaktivitet och temperatur verkar försvagats i det här skedet. Om det verkligen är så också lär det dröja några år innan vi får veta.
Om där finns ett samband som varit (hyfsat) starkt tidigare, lär det finnas kvar. Naturlagarna har en tendens att inte ändra sig av lynnigt okynne. Men det kan mycket väl vara så att andra detta inte (heller!) är den enda förklaringen.
Svensmark’s point är det är solmagnetismen serru ( förtydligande : inte fläckarna ) Kan det hjälpa ?
Utbrott av solstormar, dvs laddade partiklar som slungas ut i rymden och därav ökat magnetiskt fält …
Elling,
Nej, jag känner inte att jag gör bort mig. Däremot konfunderad.
Om jag är beredd på en diskussion om hur stor inverkan koldioxiden, och en tillförsel av denna gas, har på klimatet, så blir jag väldigt paff och ställd när jag stöter på någon som inte ens verkar erkänna koldioxidens betydelse som växthusgas.
Det går inte att urskilja CO2innflytande från mätbruset. Det gäller att föra relevanta diskussioner om orsak/verknad och storleksordning/nyckelsiffror.
Om du vill göra en poäng av att CO2 är en växthusgas, gärna för meg. Men växthuset är misvisande. Det rör seg om en isolermatta.
Varför håller du dig inte till relevanta saker och besvarar frågor ?
Jonas, sambandet (av vilken styrka det än har) finns säkert kvar. Men frågan är hur mycket det påverkar temperaturen, det har ju ändå gått sex år sedan förra max, och har väl varit riktigt min under tre år.
Bosse
Havens översta 2,9 m innehåller lika mycket värme som hela atmosfären, har jag läst här på bloggen. Kan det kanske vara en ledtråd till varför det inte blir kallare så fort? Trots minskad solfläcksaktivitet. Atmosfären värms och kyls snabbt, men för haven tar det betydligt längre tid.
Enligt min egen hemsnickrade hypotes fungerar de därför som en termostat för temperaturen på planeten. 😉
Alltså, som en negativ återkoppling, både uppåt och neråt temperaturmässigt.
Bosse
Globalt har det ju heller inte blivit varmare de sex senaste åren, utan tvärtom. Det är ju ingen som ifrågasätter att det varit varmt under säg 1998-2002 dessförinnan. Jag ser inte riktigt vad du hade väntat dig? Som Labbibia påpekar verkar vhavsvattnet som en termisk tröghet som fördröjer allt för snabba ändringar (trots att vi har hyfsade år-till-år och även dag-till-dag variationer).
Däremot är inte en termisk tröghet detsamma som en återkoppling, Labbibia.
Labbibia, din hemsnickrade hypotes låter väl rimlig. Den har bara ett litet, litet problem. Anledningen till att man alls tror att det finns något samband mellan solfläckar och jordens temperatur är en observerad korrelation, men de kurvor som visar på en sådan tar inte hänsyn till den termiska tröghet du talar om här. Hur bra blir korrelationen mellan solaktivitet och temperatur om du tar med den?
Nästa mysterium är att om jordens uppvärmning beror på minskad molnighet genom koppling till kosmisk strålning, varför har då uppvärmningen skett mest på natten när minskad molnighet borde ge varmare dagar och kallare nätter?
Et tu Elling.
Om jag anser att CO2 ger mera än ett brus, och att frågan är hur mycket värmestrålning CO2 absorberar i förhållande till det begänsade spektra som gasen verkar i, och att detta avgör hur stor påverkan blir, så tycker jag att jag har försökt föra en vettig dialog utifrån mina kunskaper. (#44 om man undantar min solfläcksblunder)
Anser någon att CO2 inte kan bli mera än ett brus, ja, då får väl vederbörande göra det.
Labbibia #60, att haven fördröjer temperaturändringar innebär inte att de fungerar som någon negativ återkoppling. Det är två helt olika fenomen.
Labbibia #59
Jag håller med dig. Även om jag tycker att det är en väldigt nyckfull termostat.
Jag skulle hellre kalla havet för ett värmemagasin med ett nyckfullt rörsystem utan lättbegripliga eller påverkbara termostater…
Men jag tror precis som du att havets värmemagasin av vatten har större inverkan på klimatet än atmosfärens tunna luft…
Men det är ju i luft och atmosfär som vi upplever vädret.
Bosse, en sak till du verkar ha missförstått. Vad som hävdas är att en (eventuellt skönjbar) signal från den (faktiskt) ökande CO2-halten inte kunnat urskiljas med säkerhet ur de variationer som man ändå har, dvs ur det ’brus’ som bevisligen finns år från år …
Utifrån dina kunnskaper, jorå Bosse. Men vi har givit dig några länkar som hemläxa.
Palm , vi ser aldri några länker som vederläggar dina labyrintpåståenden. Du kör vel inte med hemmasnickring ?
Jag känner att det blir lite för mycket korta serier vad gäller år och temperaturer. Men jag tror inte att jag är helt fel ute om jag säger att temperaturen legat ganska konstant sedan -98. Tvättstugan, fan!
Väder är spännande.
I Idre hade vi troligen 27 grader varmt i helgen och nu med nordanvind i två dagar bara 6 grader nu på kvällen.
All kalluft från Arktis som rusat ner över oss måste ju ha ersatts av annan luft där uppe?
Kanske innebär de här kalla dagarna hos oss att isen i Arktis just nu smälter fortare?
Och vad innebär det för jordens medeltemperatur? Inte mycket givetvis, men jag är fortfarande nyfiken på att fatta hur man modellerar fram en medeltemperatur för hela klotet.
Jag har tjatat om det förr och nästan fått en förklaring en gång.
Hur långa mätserier känner du för ?
Bosse mfl, appropos fjärilssyndromet,
Jag fiskar också så jag förstår vad du menar, ibland tror man att det är en gädda. Men det säger väl ingenting?
Uffeb, ”men jag är fortfarande nyfiken på att fatta hur man modellerar fram en medeltemperatur för hela klotet.”
Som jag försökt förklara tidigare: för varje mätstation räknar man ut medeltemperaturen under en viss referensperiod och sedan en avvikelse från detta medel. Det är denna avvikelse man sedan medelvärdesbildar över globalt för att få fram en temperaturtrend.
Jonas N #61 och Thomas # 64
Ord ord ord……Ni förstod ju uppenbarligen vad jag menade. Om jag väljer att kalla havens utjämnande funktion av den globala verkliga temperaturen som en fördröjning av uppvärmning/nedkylning för återkoppling eller termisk tröghet, visst, kanske lite krokigt. Men jag menar att den termiska trögheten i haven fungerar som en negativ återkoppling för den globala temperaturen, åt båda hållen.
Som en termostat, som sagt.
Solaktiviteten påverkar ju uppenbarligen atmosfärens temperatur, och i betydligt mindre omfattning, haven. Som alltså fungerar som en termostat.
Thomas # 62
Eftersom vatten ju är en dålig vattenledare (termisk tröghet)
så ser haven till att hålla den globala atmosfärtemperaturen vid en (relativt) jämn nivå. Du vet ju själv hur lite temperaturen varierar över årtiondena. Vi pratar tiondelar av grader. Och då pratar vi om de globala temperaturerna i atmosfären. Om vi hade haft lika bra mätningar på temperaturen i haven, så är jag övertygad om att variationerna skulle vara betydligt mindre.Vad är så konstigt med det? Över 70% av planetens yta består av hav, vatten, som har en extremt dålig värmeledningsförmåga.
Och det ska vi nog vara glada för.
Tillbaka. Hur långa temperaturserier jag vill ha. Beror på, helst hade jag velat ha 11 år till i den här serien, så att vi kunde sett vad solfläcksminimat nu gett för resultat. Om det är så att maximat ~2002 fortfarande hänger i och ger medeltemperaturer över normalen, tycker jag att det är exeptionellt jämfört med de grafer och medeltemperaturer som jag sett.
Jag brukar kolla yr.no:s temperaturkurva, och även om haven fungerar som accumulatortank, så borde jag jag kunna se spår av 11-årscykler i temperaturen. Om nu solcyklerna är så betydelsefulla, borde jag väl inte behöva göra någon annan hemläxa än att kolla på temperaturer och använda stortån också för att kunna räkna till 11.
Thomas #72
Tack igen Thomas. Jag minns nu att det var du som förklarade samtidigt som jag just då hade lite bråttom och var mest inne i mina egna tankegångar om hur svårt det borde vara att väga samman alla värden…
Det du beskriver låter övertygande genomtänkt för en amatör som mig.
Därför bryr jag mig inte om att fundera vidare över hur man medelvärdesbildar över klotet. Det görs nog med bra. Man har säkert bra erfarenhet för att kunna vikta olika avvikelser runt klotet.
Tack. Nu behöver jag inte fundera mer över det.
Thomas #72>> En sak som jag har funderat över;
När man sammanställer temperaturdata – tar man då hänsyn till vilken storlek på yta som avses?
Alltså; 10 temperaturmätare i Sverige borde ges ungefär samma vikt som 2 temperaturmätare i Texas – detta för att de täcker samma yta.
Om de 10 mätarna i Sverige adderas till totalen som sedan delas med 12 så blir det ju väldigt tokigt.
Borde säkert veta detta, men det gör jag inte. 🙂
11årscykler i haven.. kolla
Det där med stortån och 3dagarsprognosen .. Vi sysslar ju med klimatet över milliarder, millioner, tusentals och dusintals år. Och den kosmiska strålningen framtrer på alla de her skalorna.. Det hade du inte trott ?
Thomas # 72
Och vilken tidsperiod omfattar detta ”medel” ?
Lite hårklyverier men’ global medeltemperatur’ är också ett konstruerat och allt annat än väldefinierat begrepp. Och samma sak gäller förstås de många olika varianterna av att försöka uppskatta en sådan ur väldigt olikt spridda och över världen fördelade mätstationer.
Labbibia, om du lägger till en fördröjning som havens termiska tröghet får du i slutändan samma uppvärmning, det tar bara mer tid att nå dit. Om du har en negativ återkoppling så blir den totala uppvärmningen lägre. Dessa begrepp är inte ekvivalenta!
Vari ligger det uppenbara i att solaktiviteten påverkar atmosfärens temperatur? Temperaturen har som sagt inte sjunkit trots låg solaktivitet.
Andra halvan av #73 har inget att göra med det jag skrev i #62.
#78. För att förvirra använder olika grupper sig av olika tidsperiod för sin medelvärdesberäkning. GISS använder sig av 1951 till 1980, HadCRU 1961 till 1990 och MSU 1979 till 2000. De som inte känner till detta lägger bara de olika kurvorna ovanpå varandra och förvånas över skillnaden mellan dem.
Patrik, ja man viktar, men be mig inte förklara exakt hur det går till.
Thomas
Var finner jag datta som visar att ex. den globala temperaturökningen under 90:talet skett mest på natten?
Det är intressant för mig som sedan länge funderat på att reglera jordens energibalans genom att utvattna mol mot hav vid morgon för varmare och eftermiddag för kallare.
Tack för sista länken Elling. Att 1366 W når jordatmosfären och att solarkonstanten varierar med +- 1 W (vid marknivå) i genomsnitt på grund av 11-årscyklerna, var det svar jag ville ha på min fråga.
Jag hoppas du förstår att jag är skeptisk när vi räknar tillförd energi i promille.
Gunnar L
Missade att fråga Thomas detsamma.
Angående det där med stigande nattemperaturer? Låter minst sagt underligt.
Thomas
Men vad är det som är så svårt att se, när man ser det med egna ögon varenda dag (nåja, nästan) på sommaren. Klar morgon, värmen stiger, frampå dagen bildas moln, som på kvällen, när temperaturen sjunker, skingras. Måste man vara raketforskare för att se att det finns ett samband där? Tror inte det.
Ok, så den äldsta ”normalen” kommer från 1951. Hur långsiktigt tycker du det är? Är det tillräckligt för att kallas en trend? Är det öht meningsfullt att jämföra temperaturer ur ett knappt 60-årigt intervall och komma och påstå att den uppvärmning vi sett -79 tom -2000 är onormal? Jag tvivlar. Det borde du kanske också göra någongång då och då?
Ekvivalenta uttryck eller ej, jag påstår att haven är den faktor som håller den globala temperaturen vid en relativt stabil nivå. Håller du med?
Bosse …. kommer du med samma förvirring (soleffekt/promille) en gång till?
Jonas, eftersom jag ärligt inte har känt till hur mycket energin flukturerar under solcyklerna, så tar jag upp det. Om förändringarna inte beror på ändringar i inkommande energi, så tycker jag att det blir komplicerat; solen påverkar klimatet, men inte genom energin utan genom något annat. Vad?
Kan du gå med på att +-1% molnbildning betyr mer enn smärre ändringar solkonstanten ? Kann du tänka deg att fundera på hur molnbildningen ändras ? Börja med Spencer
Labbibia, vad har din andra paragraf i #83 med variationer i solaktivitet att göra???
”Normalen” har inget att göra med en trend! Du missförstår helt och hållet vad det handlar om. Gå tillbaka och läs en gång till noggrannare.
Haven dämpar ut snabba fluktuationer i temperatur, men deras termiska tröghet kan inte göra något åt längre trender som t ex uppvärmningen från den högre koldioxidhalten.
När det gäller uppvärmningen på natten som du och Gunnar tvivlar på så vart en av de första träffarna på google en annan ”skeptiker” som tvärtom försöker använda sig av denna för att motbevisa AGW:
http://www.warwickhughes.com/hoyt/dtr.htm
Det spelar liksom ingen roll vad man mäter, på något sätt är det någon som kommer på ett sätt att bevisa att det är oförenligt med AGW.
Bosse, det är OK. Att inte känna till alla detaljer gäller nog samtliga här. Men ändå, du borde ju ha uppfattat såpass mycket att solaktiviteten inte förmodas påverkar klimatet genom variationer i totalt utstrålad effekt, utan genom att den påverkar molnbildningen pga de sk solvindarna, vilket är elektriskt laddade partiklar som slungas ut (i större omfattning) från solen vid högre aktivitet, och att denna laddningstransport orsakar ett skyddande magnetfält vilket (då bättre) skärmar jorden mot kosmisk strålning som alltid finns med.
Sen finns det teorier om att den kosmiska strålningen i sig varierar beroende på var solystemet befinner sig i vintergatans spiralarmar som är allt annat än konstanta. Men det är på en längre tidsskala än så …
Thomas #80
Bra att det finns fler som framhärdar i sin nyfikenhet.
Du svarade Patrik som tydligen har samma undran som jag om hur ett globalt medelvärde på temperaturen räknas fram.
Ditt svar var ärligt och mitt i prick.
Hur gör dom?
Jag tycker att det är i allra högsta grad intressant eftersom det handlar om tiondelar av grader globalt.
Det kan ju bli hur snett som helst. Lokalt eller regionalt kan jag acceptera den metod som Thomas beskrev. Men hur man tar hänsyn till årstider, land och hav, och väger samman olika anomalier känns som en väldigt spännande diskussion. Matematiken är ju enkel, men vem/vad bestämmer hur man viktar de olika värdena på ett rimligt sätt?
”Haven kan inte göra nåt åt längre trender från CO2 ?”
– Det gör ju haven sedan några år tilbaka. Blir kallare när CO2 ökar. Mera trotsigt enn Emil i Lönneberga.
Forsök inte att meka med fördröjningskonstanter. Då blir bara gapet större.
Thomas,
Haven utgör en buffert som kan laddas eller tömmas (La Niña resp El Niño) efter ett eget mönster (ej välförstått), men skillnaderna från år till år är större ändå och de beror sannolikt på ytterligare faktorer (molnbildningen) som är ännu mindre förstådda än havsströmmar och dylikt …
För övrigt vore det klädsamt om du undlät att varje gång något diskuteras vilja hänvisa till någon sk ’skeptiker’ som (enligt dig) skulle indikera hur sådana egentligen är … (jag har slutat kolla dina påståenden, men i totalt antal men också andel är stollefaktorn mycket större på AGW-sidan. Vilket skeptikerna iofs påpekar, men inte behöver använda som argument mot seriösare AGW-överygade. Generellt alltså)
Thomas # 87
Ingenting.
Jag konstaterar att förändringar i solfläcksaktivitet förmodligen förändrar atmosfärtemperaturen ganska snabbt, exempelvis pga ökad molninghet, men att haven inte ”hinner med” i de relativt snabba svängningar som det handlar om.
Menar du att den globala temperaturen fortsatt att stiga de sista 8-10 åren? Det är du rätt ensam om i såfall.
Normalen beräknas såvitt jag vet på ett medelvärde av, låt oss säga 1960-1991, ungefär så, minns inte exakt, men det är i allafall så korta perioder det rör sig om när SMHI talar om för oss att det nu är Mycket varmare än normalt.
Du hävdar att den högre halten av Co2 (högre än vadå, 280 ppm? hur var det med den logaritmiskt avtagande effekten?) gör det varmare, jag hävdar att haven ser till så att det INTE blir några större skillnader. Max 0,5 grader C.
Bevisa att du har rätt, och bevisa att jag har fel.
Vad andra skeptiker tror och tycker får stå för dem.
Jag har väl aldrig beskyllt dig för att hävda att haven ska stiga 6 meter på 10 år?
Som ju några AGW-alarmister varnade för i någon tidning häromveckan.
Jag har ett litet hum om molnbildning, att det utöver att temperaturen sjunker så pass mycket att fukten kondenserar också krävs kondensationskärnor. Här tycker jag att det blir så komplicerat och komplext att det inte går att greppa längre.
Den som ensam har koll på detta är antingen fysiker, meterolog och kemist på en gång, eller också väldigt självsäker.
Återstår att söka olika samband, som pekar i en eller annan riktning, eller bara konstatera att det blivit varmare eller kallare.
Labbibia, temperaturen har inte stigit, men den har heller inte sjunkit som den borde om det nu är solaktiviteten som styr. Jag noterar även hur du i #92 tror att solaktiviteten förändrar atmosfärstemperaturen ”ganska snabbt” medan du i #59 tvärtom försökte använda haven för att förklara varför det inte blivit kallare så fort. Försök komma ihåg hur du argumenterar mellan inläggen!
Du HÄVDAR att haven gör att det inte kan bli varmare, men du har inga hållbara argument för det. Allt haven gör är att fördröja uppvärmningen så att vi ännu inte sett mer än ca hälften av effekten från den CO2 vi redan släppt ut. Den logaritmiskt avtagande effekten av CO2 är medtagen i alla beräkningar så den är inget att komma dragandes med.
Du kunde väl sen i alla fall kollat min länk för att hitta de referenser han använde sig av om du nu är så nyfiken i frågan.
Bosse, kondensationskärnor är normalt ingen bristvara i atmosfären. Når man kondensationspunkten finns det tillräckligt för att börja bilda moln.
Men jag kommer att fortsätta att ifrågasätta olika teorier, och försöka att hitta styrkor och svagheter i något som är mycket, mycket komplext.
Bara som en liten kommentar till komplexiteten: Om jag inte har fel så utgår man från att molnen kyler ner jorden. Samtidigt så håller ett moln kvar värmen om det drar in över en uppvärmd yta. Jag tvivlar på att det finns en generell beräkning, som stämmer, om vad ett ökat molntäcke betyder för temperaturen.
Thomas:
Visst bor du på en ö? Det gör jag iallafall. Varje vår, så är det lite kallare här än på fastlandet, beroende på det kalla havsvattnet. På hösten är det istället lite varmare beroende på , ja just det, havsvattnet. Småningom kommer vattnet ikapp temperaturmässigt och skillnaderna utjämnas.
Jag hävdar att de enorma mängder vattensom finns på planeten , just på grund av sin termiska tröghet, hjälper till att hålla klimatet relativt stabilt. Ett av de bevis jag har finns i dig själv, i mig och alla andra levande varelser.
Utan ett stabilt klimat, inget högre djurliv. Men här sitter vi ju och kastar paj på varann, ett bevis så gott som något på att klimatet är stabilt.
Du säger själv i ditt inlägg 95 att kondensationskärnor inte är någon bristvara. Vad är då fel i min hypotes att vattnet fungerar som termostat?
Att sedan låg solfläcksaktivitet tycks öka molnigheten…….är det något du bestrider?
Bosse:
har du läst Svensmarks The Chilling Stars? Om inte, gör det. Om du har läst den, sorry for you. Då kan jag inte göra något för dig.
Bosse:
Men du är ju påläst så jag tar tillbaka mitt förra yttrande. 😉
F-n vad tyst Bosse blev! Men han måste ju läsa på! 😉
Det behövs inte beräkningar för att ta kolla ommoln kyler eller värmer. Empirin visar entydigt att moln kyler. Mycket.
Undantaget kan vara Antarktis där mer moln kan värma.
Att sedan den exakta mekanismen för molnbildning äro komplex och subtil pekar på att den har flera ben att stå på : mängd vattenånga, mängd kosmisk strålning, mängd aerosoler, vertikal temperaturprofil..
När det yras om ”brist” på kondensationskärnor, får man fråga : Och va är efterfrågan ? Och ”kontraktsvillkoren” för leverans ?
Labbibbia #98, jag tror inte vi kommer längre. Du säger något självklart och påstår sedan helt utan belägg att det bevisar något mycket kontroversiellt. Jag saknar helt en logisk tråd i din argumentation, och du verkar heller inte bry dig om att försöka förstå mina argument.
Det finns belägg för att variationer i kosmisk strålning kan ha viss betydelse för molnbildning, men effekten är alldeles för liten för att ha betydelse för klimatet, och som jag konstaterade ser dessutom uppvärmningen under 1900-talet ut på fel sätt för att passa Svensmarks hypotes.
Ja, alltså, det måste helt klart vara ett problem att ”snitta” temperaturer baserat på mätpunkter per km2.
För det är ju ok om man över hela planeten har samma antal mätpunkter per km2, men så fort man inte har det så får man förlita sig på interpolering – vilket är det samma som att hitta på. Jo, det är faktiskt, det går inte att komma ifrån.
Och att säga att trender går att se ändå, att det inte är så superviktigt att alla data är helt exakta – det är faktiskt snick-snack – för saknas det data för stora ytor så gör det.
Och saknas data – det gör det sannerligen.
Då har jag inte ens börjat fundera kring de variabler som Uffeb nämner ovan.
Märk väl, nu pratar vi endast om historiska data.
Att förutsäga framtida data är en helt annan femma som givetvis inte på något sätt kan vara enklare än att sammanställa historiska data. 😉
Thomas>> Det finns numera även belägg, ganska kraftiga sådana, för att aerosoler antagligen ”bär skulden” till större delen av den arktiska uppvärmningen.
Vad händer med statistiken kring hur mkt CO2 har påverkat globalt sett om man plockar bort 80-90% av den arktiska uppvärmningen?
http://www.nasa.gov/topics/earth/features/warming_aerosols.html
Blir det ens en tummetott kvar? 🙂
Och jo, temperaturen har, enligt mätningarna, sjunkit:
http://www.woodfortrees.org/plot/gistemp/from:2001/trend
Givetvis beroende på när man börjar sin statistiska uträkning/jämförelse. 😉
Avsaknaden av aerosoler ska det naturligtvis stå. 😉
Patrik, tur nog så uppvisar klimatet stor korrelation mellan närbelägna platser. Tittar du på vädret en enstaka dag så kan det variera drastiskt mellan platser bara några kilometer ifrån varandra, men ju längre period man medelvärdesbildar över desto färre frihetsgrader blir det kvar.
Om man skall vara så strikt som du är så skulle även ett nät med mätpunkter för varenda km2 vara värdelöst: man skulle i alla fall inte veta vad temperaturen var mellan dessa utan få interpolera, dvs vad du kallar att ”hitta på”. Hur rimligt det är att det blir varmare vid mätstationerna men kallare mellan dessa är en annan sak…
Thomas #94,
Om du kritiserar Labbibia för bristande konsekvens som här, skulle du kanske fundera över hur du själv resonerar.
Du accepterar en rejäl fördröjning för forcing från CO2 (det måste du, annars faller hela hypotesen med den påstådda klimatkänsligheten).
Men för solaktivitetsforcing begär du en mycket snabbare respons. Solaktiviteten slutade öka redan för 20 år sedan, sägs det. Temperaturen avstannade för kanske 10 år sedan och har fallit sedan 2002. Duger inte det?
Det är rätt festligt hur AGW-trogna 2004 viftade med Lockwood/Fröhlichs ”motbevis” mot solstyrt klimat, trots att han förutsatte ingen fördröjning alls (och ritade 20-års trender på en svängning på perioden 22 år…). Samtidigt har de inga problem med att 50% effekt av fördubblad CO2 inte (eventuellt) gett mer resultat än att det förutsätter många årtionden av fördröjning. Uppenbarligen var den retoriska och mediala användbarheten av L&F:s studie viktigare än innehållet.
Christopher, jag begär ingen snabb respons av ändringar i solaktiviteten, däremot konstaterar jag att de som anser sig bevisat dennas betydelse har gjort det baserat på korrelation som utgår från att effekten är omedelbar. Kan vi få se ett bevis för att solaktiviteten styr klimatet där denna fördröjning tas med? Var har ni era bevis!
Thomas, ingen anser att någon solaktivitets förmåga att (påtalgligt) styra klimatet har bevisats. Det talas om en korrelation, och det har lagts fram hypoteser för vad en sådan kan bero på. Ingen talar heller om att det är enbart solaktiviteten (och inget annat) som påverkar klimatförändringar. Lite lustigt att du av alla kräver bevis av andra med tanke på hur väl du själv underbygger påståendena som enbart har ursprung i modellsimuleringar …
Thomas #107>> Ok, med detta inlägg förstärker du bara uppfattningen att de sammanställningar över ”global” T som finns är högst tveksamma, sålänge de är baserade på mätningar vid vitt spridda punkter.
Du skriver ”närbelägna platser” – ja det är ju själva problemet. Ju glesare det är mellan platserna desto större osäkerhet innehåller ju interpoleringen.
För de som eventuellt inte har förstått varför interpolering alltid bör tas med en stor nypa salt så kommer här ett exempel från det område som jag själv arbetar mycket inom, nämligen ”datorgrafik”:
Många av oss har nog sett TV-serier (t.ex. CSI) eller filmer (t.ex. Bourne Identity) där man har haft videosekvenser från övervakningskameror där man till en början inte kan urskilja de ledtrådar man behöver för att kunna lösa sin föreliggande gåta. Ofta löses detta problem genom att ngn chef som sitter bredvid datoroperatören säger: ”Enhance!” varpå operatören knappar frenetiskt några gånger på tangentbordet och vips så framträder de ledtrådar man behöver glasklart i den påstått manipulerade videosekvensen!
Fantastiskt. Men helt omöjligt. 🙂
Interpolering används enormt mycket i digitala sammanhang då det gäller bild/video.
T.ex. så har alla som äger en ”högupplösande” s.k. ”platt-TV”, antingen det är plasma eller LCD i denna en s.k. ”scaler” inbyggd. Denna scaler förstorar, i nästan realtid, upp alla standarddefinitions videosignaler som TV:n får till den upplösning som TV:n har. Om vi ponerar att vi har en ”full-HD-TV” så rör det sig om en ökning i upplösning från ~576*768 till 1080*1920 50 gånger per sekund. (Dessförinnan så har även en processor, en s.k. deinterlacer, även ”flätat ihop” videosignalen från 50 halvbilder, ~288*768, till 50 helbilder per sekund, men det är en helt annan historia).
För att åstadkomma denna förstoring, utan att man får en massa s.k. ”aliasing”, alltså trappstegseffekter i bilden som inte ser speciellt fint ut, så måste man även tillämpa interpolering.
Det innebär att scalern med hjälp av förutbestämda algoritmer ”gissar” vilken färgton (R,G,B-värde) som varje ny pixel ska ha i denna förstoring.
Denna interpolering går att göra olika ”bra”, men målet är hela tiden att minimera trappstegseffekter samtidigt som man bibehåller en så hög skärpa som möjligt i bilden.
Samma sak kan man enkelt testa i t.ex. Photoshop. Många scanners har också denna funktion inbyggd. En funktion som i vissa lägen är totalt vilseledande, se nedan…
Om man gör två tester och på detta sätt, i Photoshop, ökar upplösningen på två olika foton, ett som har som motiv en ganska jämn och fin sommarhimmel med enbart diffusa molnstrimmor och förstorar den från säg 640*480 till 6400*4800 så kan det faktiskt bli ett ganska hyfsat resultat – eftersom alla pixlar som mjukvaran ska ”gissa fram” kommer att vara väldigt lika de omkringliggande i R,G,B-värde.
Om man istället gör samma test med ett foto på en rad hus i en storstad, säg att bilden innehåller en massa fönster, tegelstenar och kanske ett nätstängsel i förgrunden. Vi förstorar även detta foto från 640*480 till 6400*4800… Det kommer garanterat inte att se lika bra ut som i det första testet. Man kommer att se massor av trappstegseffekter då man tittar på bilden i 1:1, det kommer att krylla av suddiga, förvrängda detaljer och man kommer snart att inse att man inte direkt har vunnit något på uppförstoringen.
Efter dessa två tester så ber vi att få titta på originalbilderna, som av en händelse råkar vara fotograferade i just 6400*4800 pixlar. Där visar det sig att vi på bilden med himlen ser några små svarta prickar som antagligen är fåglar, på fotot av stadsmiljön så ser vi människor och blomkrukor i fönstren och vi ser att det på asfalten ligger små knallröda prickar som antagligen är små små löv från ngt träd i närheten.
Alla dessa detaljer saknas i 640*480-varianterna som vi utgick ifrån i första provet.
Då kan man fråga sig; vad tjänar ovanstående exempel till att bevisa?
Jo, om vi tänker oss att vi av ngn anledning behöver räkna ut medelvärdet av R,G,B i dessa bilder så kommer vi att få HELT olika resultat beroende på om vi gör det i originalbilderna som är 6400*4800 eller om vi gör det i de interpolerade som är 6400*4800 – helt enkelt eftersom massor av detaljer (enskilda pixlar med specifika R,G,B-värden) har försvunnit när någon vid ngt tillfälle har skalat ner originalbilderna till 640*480.
Många av er är säkert insatta i detta redan, jag skrev detta mest för att de som eventuellt inte är det ska förstå det oerhört problematiska med begreppet interpolering.
För att överföra exemplet till temperaturmätningar så KAN man inte prata om en global temperatur om man inte i mätningarna har en GRID med EXAKT samma upplösning över hela globen.
And that’s it! 🙂
Thomas
Uppenbarligen har du svårt att förstå vad jag menar.
Jag hävdar att vatten i olika former (is vatten, vattenånga, moln) tillsammans med solen är de utan jämförelse viktigaste faktorerna för vårt globala klimat. Kanske är det så att Svensmarks teorier är en delförklaring till hur klimatet varierar. Om den ger hela förklaringen till de svängningar i klimatet vi ser är ju inte jag rätt man att bedöma.
Men empiri och historiska källor visar ju med all önskvärd tydlighet att temperaturerna varierar upp och ned över tid. Utan vare sig kolkraftverk eller SUVAR.
Jag har aldrig påstått att det skulle vara någonting
kontroversiellt eller unikt med påståendet att vattnet i dess olika former är det som fungerar som stabilisator för klimatet på planeten. Unikt och kontroversiellt är dock att med näbbar och klor försvara en hypotes som bara visar sig i de datamodeller som tycks lida av allvarliga brister.
Jag hänvisar till pr. John Christie som trots idogt sökande inte hittar de sk ”hotspots” som ska bevisa AGW. ”De finns inte där” påstår han iallafall. Men han har väl ingen koll, han heller?
Datamodellerna är inte bra, uppenbarligen fattas det en massa parametrar för att få dem att stämma.
Utan jämförelser i övrigt så kan man ju se på femdygnsprognoserna. För några dagar sedan hävdades att det skulle bli soligt och varmt här i östra Svealand idag. Och hur blev det? . Hårda vindarbyar, jämnmulet och regnbyar.
Du vrider och vänder på ord, du blandar medvetet in en massa ovidkommande saker, vad har min tanke om vatten att göra med länken du postade?
Jag skummade igenom den nu och slutsatsen som gavs var tydligen att T ”stiger 3 ggr snabbare” på natten, än dagtid, beroende på UHI och ökat nyttjande av mark för jordbruk?
Och?
I mitt inlägg 59 ställde jag en fråga, det var inte ett påstående.
”Kan det kanske vara en ledtråd till varför det inte blir kallare så fort?” skrev jag.
Men du kör som vanligt på som en bulldozer, läser lite som det passar dig, och sen gör du ditt bästa för att sänka dina motdebattörer, med vilka medel och till varje pris som helst.
Du har aldrig funderat på att bli advokat?
Patrik, ditt exempel med RGB-bilder är något förvirrat. Uppenbarligen tappar du detaljer när du minskar upplösningen, men om du faktiskt tog och gjorde den medelvärdesberäkning du talar om kommer du finna att de ger mycket lika resultat. I praktiken ofta närmast identiskt eftersom man när man minskar upplösningen vanligen använder sig av medelvärdet på de pixlar man slår ihop.
Ditt tal om att man måste ha en exakt grid är helt enkelt fel. Att ha mätpunkter i ett jämt rutnät förenklar visserligen matematiken något, men resultatet blir inte bättre än om du har dem slumpvis utspridda.
Labbibia, jag pratade om hypotesen om huruvida solaktiviteten styr klimatet och påtalade några brister i denna. Nu är du ute och flummar runt med lite vad som faller dig in, och lyckas dessutom samtidigt anklaga mig för att ta upp ovidkommande saker.Det går helt enkelt inte att föra en saklig diskussion med dig!
Thomas, poängen är ju den omvända.
Om du har (mätt) exakt rätt information i ett antal punkter (tex av en TV bild), men dessa punkter är glesa, kommer du att kunna gissa väldigt fel huruvida (tex hela TV-) bilden, eller medelvärdet av densamma, mellan punkterna är ljus eller mörk. Dessutom tillkommer svårigheten med att veta om punkten där du samlar in informationen (mätstationen) är representativ för mätvärdet där, dvs ovanpå detta har du en ganska stor mätosäkerhet.
Thomas # 113
Dito!