WHO varnar för att vindkraften utgör en hälsofara
Som tidigare studier pekat på så utgör vindkraftsbullret en hälsofara. WHO (FNs Världshälsoorganisation) har gjort en sammanfattande analys som bekräftar detta:
Sömnstörningar, hörselskador, ökat blodtryck och hjärtproblem. WHO rekommenderar en “reducerad ljudnivå från vindkraftsverk under 45 decibel, då ljud från vindturbiner över denna nivå kan orsaka allvarliga hälsoeffekter “.
Chefen för WHO Europa, Zsuzsanna Jakab, säger att ljudet från vindkraftsverk är ”mer än bara en irritation, hög ljudnivå är en hälsorisk – som bidrar till exempelvis hjärt-kärlsjukdomar”.
Aktionsgrupper som är kritiska till vindkraft förbereder redan åtal mot vindkraftsbolag med hänvisning till the Public Health and Welfare Act.
https://www.thegwpf.com/global-health-warning-who-guidelines-cast-doubt-over-future-of-wind-farms/
Vindkraften ökar temperaturen
Enligt en studie från Harvard universitetet så kan marktemperaturen i USA öka med 0.24 ˚C om man genomför energidepartementets plan att fyrdubbla vindkraften fram till 2050. Detta skall jämföras med att modellerna beräknar att temperaturen skulle minska med bara 0,10 ˚C man finge ned koldioxidhalten.
Orsaken är att vindkraftsverken tar ut energi från luften, saktar ned vinden och på olika sätt ändrar ”utbytet av värme, fuktighet och momentum mellan ytan och atmosfären”, enligt studien.
”Om perspektivet är de kommande tio åren så har vindkraft faktiskt – i vissa avseenden – mer klimatpåverkan än kol eller gas ”, säger medförfattare David Keith, professor i tillämpad fysik och offentlig politik vid Harvard, i ett uttalande.
Artikeln har förstås fått kritik från andra håll, inte minst från vindkrafsindustrin. Läs mer om debatten:
https://www.technologyreview.com/s/612238/wide-scale-us-wind-power-could-cause-significant-warming/
Förnyelsebar energi kan inte ersätta gas, kol och kärnkraft
Trots att Tyskland har 29 900 vindkraftsverk som har en sammanlagd kapacitet på 56 000 megawatt så fungerar den inte som ersättning. Detta beror på att vindkraft (liksom solkraft) är variabel. Den funkar bara när det blåser. Och det gör det som bekant inte jämt.
Enligt Oliver Then, VD för PowerTech Association, med hänvisning till de senaste forskningsresultaten som Handelsblatt har fått se: ”De faktiska produktionsuppgifterna visar att den lättillgängliga vindkraften i Tyskland är mindre än en procent av den installerade kapaciteten.”
Backup-energi är därför nödvändig. Dilemmat är att denna backup-energi i form av gas- och kolkraft blir alltmer olönsam ju fler vindkraftsverk som tillförs elnätet, eftersom de fossilbaserade verken då måste köras igång och stängas ned allteftersom. Vidare: Upplagring av energi i form av batterier och uppumpning av vatten är dels oerhört kostsamt och hjälper inte heller särskilt länge. Stiltjeperioder på två veckor är inte sällsynta i Tyskland. Och, slutligen, planen att Tyskland skall kunna importera de mängder el som behövs när det inte blåser från grannländer håller inte. Skälet är att när det inte blåser i Tyskland så blåser det inte heller i Polen och andra grannländer.
Vindkraft är ett av de energislag som IPCC (FNs klimatpanel) och västvärldens politiker ställer sin stora förhoppning till när de vill avveckla den fossilbaserade energiproduktionen. Den fossilbaserade energin utgör över 80% av världsproduktionen. Och politikerna verkar strunta i att vindkraftsverken orsakar stora hälsoproblem för dem som bor i närheten, att de orsakar en större uppvärmning än koldioxid och att planen helt enkelt inte är genomförbar.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
I Sverige ersätter ju inte ens vindkraften fossilbaserad energi.
Antar att den byggs för att ersätta den i stort CO2-fria kärnkraften.
Skräpar ner naturen, dödar fåglar och insekter, hälsorisk för närboende och dessutom oekonomisk.
Svårt att förstå denna storsatsning i Sverige.
Vi löser problemet med vindkraftens intermittens genom att använda virtuella batterier.
Om elransonering inte låter kul, så döper vi helt enkelt om det till någonting annat, så blir det lätt att sälja in.
Hehehe…..
Negativ effekt?
Lite komiskt när det talas om elkraft!
Naturvådsverkets riktlinjer för buller från industri är 40dB nattetid vid bostäder. Om bullret samlar sig runt en ton bör det vara 5dB lägre. Max 35 dB brukar kravet på buller från installationer i kontorsrum ligga på. Det kan man ju ha som referens när man funderar på bullernivåer. Jag tror inte att det är många som uppmärksammar ljudet från ventilationen när den ligger på den nivån. Ibland skärper man upp kravet när det gäller infraljud, och det är väl vid de frekvenserna ljudet från vindkraftverk ligger på?
Jag kollade upp energileveransen från sveriges vindkraft på Svenska kraftnäts hemsida (kontrollrummet/statistik) och jag vill minnas att det lägsta timvärdet var 3‰ jämfört med det högsta värdet. I princip så finns det alltså perioder då vindkraften inte levererar någon energi alls.
Flamman propagerar för kärnkraft…och vindkraft. Men anlägger vi ny kärnkraft och uppgraderar befintlig behövs ingen miljöförstörande och väderberoende vindkraft:
http://flamman.se/a/vi-behover-anvanda-oss-av-ipcc
Låga frekvenser uppfattar inte våra öron annat än när de är överlagrade av övertoner, men själva grundtonerna under några hundra Hertz, hör vi inte, men de finns ändå där som atmosfäriska tryckförändringar i luften. Men frågan är om våra hjärnor ändå kan via våra öron eller kroppsceller omedvetet uppfatta det som även kallas för infraljud upp till ca 20 Hz? Man kan ju undra om det kan förekomma interferens med våra s.k alpha och beta-vågor som kan i vaket tillstånd mätas med EEG? Dessa frekvenser ligger mellan 8-30 Hz. Det är ju känt att ljusflimmer kan skapa trötthet och huvudvärk. Varför skulle inte lågfrekvent ljud liksom ljusflimmer kunna interferera med vår hjärnvågor?
#6 Björn
I allmänhet så har lågfrekvent ljud en benägenhet att bilda stående vågor i bebyggelse. Mellan hus som ligger 10 till 30 meter ifrån varann kan det lätt skapas stående vågor med resonans som följd. Har själv upplevt detta där basen i musik förstärks kraftigt. Det låter då mer innomhus än om man går ut ur huset.
Det kan alltså vara så att vissa frekvenser av basljud förstärks innomhus i hus där ”rätt” omständigheter råder.
Salasso #5
Flamman nämner vågkraft också, och visst, håller man sig till tidvattenvågor är den åtminstone förutsebar. Men utöver några få tidvattenverk så har vågkraft förblivit en dröm i decennier nu. Dags att byta spår där kanske?
#8 Håkan Bergman
”Dags att byta spår där kanske?”
Idén med vågkraftverk är inte att tjäna pengar på energi utan att tjäna pengar på bidrag. I den ligan gör är vågkraft rätt bra ifrån sig.
Nu måste man ju spela sina kort rätt – så att inte verkligheten hinner i kapp:
”I mitten av juli fick företaget 60 miljoner pund, motsvarande 720 miljoner kronor, i statligt riskkapital från det brittiska energidepartementet.”
https://www.nyteknik.se/energi/jatteostronet-pa-vag-ut-i-havet-6420791
”SCOTTISH taxpayers have lost about £35 million in renewable energy firms which went bust as funds were “badly used or misused” by economic development agencies, MSPs have been told.”
https://www.scotsman.com/news/environment/scots-taxpayers-lose-35m-in-failed-renewable-firms-1-3971030
Karl Eider [7]; Ja, visst är det så. Stående vågor eller resonans är fenomen som uppstår i alla former av vågsystem, ljud, ljus och där alla andra elektriska vågsystem förekommer som i vågledare och metalliska ledningar. Vågsystem förekommer även i haven och i atmosfären, där de atmosfäriska vågorna, om de kommer i resonans, kan vara orsak till blockeringar mellan jetströmmarna och andra av jordens vågsystem. Faktum är att man behandlar dessa vågsystems stråk som vågledare.
#2 Björn-Ola J
Just så och det Orwellska nyordet är ’efterfrågeflexibilitet’.
World Energy Outlook efterlyser en mindre njugg inställning från världens politiker till kärnkraft, eftersom det bedöms omöjligt att minska fossilanvändningen så mycket som politikerna förutsätter. Hur bra kärnkraften än är i ny typer av reaktorer är kapitalinsatsen hög och kräver lång avskrivningstid. Det vore förstås inget problem om inte den politiska grundinställningen att vi helst inte ska ha någon och den ska bort så snart som möjligt för att bli 100 % förnybara. Det talas om att det inte går att bygga kärnkraft utan subventioner eller garanterade priser på levererad el. Jag tror det viktigaste är att få bort tänket att kärnkraft är skadligt för miljön. Insikt att vi behöver den för att upprätthålla välfärden och förmågan och ekonomiska förutsättningar att stötta de som behöver hjälp.
#8 Håkan Bergman. Sten Kaijser har tidigare visat hur mycket energi det är i vågor. Men om man i stället ingenjörsmässigt räknar på hur mycket energi det går att få ut hamnar man nästan en tiopotens lägre.
Så #9 Johan M har rätt i ”Idén med vågkraftverk är inte att tjäna pengar på energi utan att tjäna pengar på bidrag. I den ligan gör vågkraft rätt bra ifrån sig.”
Och på samma sätt är det med koldioxidlagring CCS. Det kommer aldrig att ske eftersom kostnaden är enorm och nyttan negativ. Varför skall man göra sig av med koldioxid som är allt levandes mat? Det är hur dumt tänkt som helst. Tack för länkarna Johan.
Om vindkraft har man sagt att den behöver stöd i början. Det var länge sedan. När kommer stödet i form av certifikat för vindkraft att avskaffas?
#9 Johan.
Jag såg att länken var 10 år gammal. Det har väl inte gått så bra för Svenska Seabased som nu har 10 års erfarenhet av FoU? Både Fortum och Vattenfall hade avtal med det svenska företaget men jag tror det misslyckats. Nu har de fått en order på 1000 MW från Electric Company of Ghana Ltd. Det är Världsbanken eller liknande som finansierar förmodar jag och det ställs nog inga krav på sannolikhet att lyckas. Det är således en imponerande anläggning och jag önskar dem lycka till trots att mitt tvivel är lika stort som anläggningen.
Aquamarine uppvisar liknade historia. De hade framgångar med pris och utmärkelser och forskningspengar för tio år sedan. Men när jag söker på resultat så är det enda jag hittar att de upphörde med marknadsföring år 2015.
Förlåt Ingemar, temat var vindkraft och inte borta med vinden.
#13
”Och på samma sätt är det med koldioxidlagring CCS. Det kommer aldrig att ske eftersom kostnaden är enorm och nyttan negativ.”
Inte helt sant. Det finns faktiskt ett CCS-projekt i Kanada som går runt ekonomiskt eftersom de kan sälja koldioxiden till ett närbeläget oljefält där den används för att öka oljeutvinningen. Fast det är nog inte direkt så det var tänkt från början.
Vindkraften förfular och bullrar. I gamla vindmöllor kan människor idag skapa sommarbostäder. Men vem vill bo i ett vindkraftverk om 20 år?
#16
Bygga en hiss upp och tornet borde tåla ett lagom stort hus. Vilken utsikt!
Problemet är väl kostnaden. Men det är väl bara fortsätta subventionera tornet fast vingarna bytts mot ett hus.
Enl BP:s statistik för 2017 så producerade vindkraften i världen 1123 TWh och den totala elproduktionen var 25 551 TWh. Det är 4,4 % av världens elproduktion som vindkraften producerade.
BP:s statistik är inte komplett och bygger till en viss del på prognoser. För elproduktion brukar statistiken inte avvika så mycket från IEA:s statistik.
Björn #6
Vid frekvenser kring 5- 30 Hz har människokroppen har mekaniska egenfrekvenser i intervallet 2-200Hz för mekaniska egenfrekvenser som kan ge obehag. En enkel metod att prova sin känslighet för infraljud är att köra bil med öppna bakre sidorutor.
I lä om en vindkraftspark kan virvlarna bli betydande.
Länkar:
Mekaniska egenfrekvenser för människokroppen, figur sid 13:
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11122/RelatedFiles/2000_31_helkroppsvibrationer_vid_fard_pa_ojamna_vagar.pdf
Virvlar i lä om vindkraftspark:
https://www.estt.se/discussions/viewtopic.php?t=1302&sid=8f5775ba999c07be290c87110cef1fae
#15 tty. Jag är imponerad över hur väl informerad du är.
Behovet enligt alarmisterna är att lagra 22 Gton CO2 årligen, så att atmosfärens koldioxidhalt inte ökar på grund av människors aktiviteter (det kan ju finnas andra orsaker). Det motsvarar 6 Gt fossilt kol som förbrukas varje år.
Om kostnad för infångning, transport och nedpumpning i mark (var finns de ’hål’ som kan rymma så mycket?) är 10:-/kg blir det
10 * 22 * 1 000 000 000 000 = 220 000 000 000 000 kronor varje år.
(Snälla, kolla min beräkning för det är lätt att göra fel på nollorna)
Fördelar vi det på en miljard människor med förmåga (?) och vilja (??) att betala för den lyxen blir det 220 000:- per person och år dvs fullständigt omöjligt.
Det illustrerar de grönas oförmåga att föra vettig politik. De är så kunniga att de klarar (nåja) av att förstå principerna. Men de gick i den forna flumskolan och klarar därför inte av att uppfatta proportioner. Av ekonomi är de helt ointresserade för det är ju alltid ’någon annan’ som betalar. Det är därför som alla gröna projekt och satsningar misslyckas. I försöksstadier kostar det så litet. Men när det skall skalas upp upptäcker man att det kostar för mycket, att råvaror som behövs inte finns och att landskapsskövling och miljöförstörelse blir oacceptabla.
Vid uppskalning drabbas människor oerhört hårt utan att få motsvarande nytta.
Det gäller även pensionsfondernas miljardförluster i vind- och solkraft där det blev Sveriges pensionärer som tvingades betala för något som de ej bett om. Ingrid Bonde är nu ordförande i fd. Regeringens Klimatråd och hon är en av de som då satt i pensionsfondernas styrelse.
Det finns en ohälsosam rundgång i systemet med hur personer bemannar viktiga samhällsposter. Denna ohälsosamma rundgång stödjs av journalister vid SR/SVT och TT med Granskningsnämndens passiva godkännande.
Nu har två riksdagsledamöter Robert Stenkvist och David Lång (båda SD) motionerat om att ändra Granskningsnämndens arbete.
Christer Nylander (L) är ordförande i kulturutskottet som basar över SR/SVT. Han säger,
– Det här visar att det finns människor i det här parlamentet som vill att politiker ska få mer makt över media och att politiker ska kunna granska medier. Jag tycker snarare att vi ska gå åt motsatt håll.
På det svarar Robert Stenkvist (SD),
– Politiker ska blanda sig i om det är någonting som är fel och inte fungerar och ligger inom politikernas ansvarsområde. Då ska politikerna blanda sig i.
Vad tycker DU om det?
#14 Lars Cornell
Den fösta länken var tio år gammal. Ville bara visa på hur ”Vågkraften kommer allt närmare ett kommersiellt genombrott. ” efter några år går i putten företaget Aquamarin nu ägnar sig nu åt att sälja kontorsstolar.
http://www.aquamarinepower.com/
Svenska Seabased hankar sig fram med biståndspengar, kanske efter att svenska bidrag sinat.
https://www.nyteknik.se/energi/oviss-framtid-for-svensk-vagkraftspark-6823621
Det finns en ny spelare, CorPower Ocean som tagit över stafettpinnen så vi 85 mille från Energimyndigheten är ytterligare pengar i sjön.
https://www.energivarlden.se/artikel/corpower-klarade-stormvagorna-nu-vantar-kommersialisering/
#1 Lars Lundqvist
Det har jag också undrat över länge.
Gunnar Strandell [19]; I fallet med öppna bakrutor i bilen så får du vid en viss hastighet en avstämd krets som ger upphov till en lågfrekvent stående våg.
I egenskap av passionerad jägare kan jag se en intressant återanvändningspotential för skrotade landbaserade vindkraftverk. Kapa dem 10 m upp, sätt på ett tak, bygg ett golv och med en skärbrännare skapa öppningar runt om. Voilà, ett perfekt jakttorn! Stabilt, hållbart och byggt med tanke på användarnas säkerhet. Nog vore det mycket bättre än att med subventioner producera intermittent el och infraljud!
#20 Lars Cornell,
Stenkolet kostar idag närmare 1 kr/kg och med ett energiinnehåll av 7,5 kWh/kg ger det en kostnad av 33 öre/kWh i ett kondenskraftverk med 40 % verkningsgrad. Eftersom utsläppsrätterna för koldioxid idag kostar ca 19 EUR/ton CO2, vilket motsvarar 19 öre/kWh för ett sånt verk blir bränslekostnaden 52 öre/kWh. Bedömningen idag är att CCS blir lönsamt först när priset på utsläppsrätter stigit till 35 EUR/ton CO2 vilket skulle ge en totalkostnad för bränslet av 68 öre/kWh. Din beräkning ligger rätt långt från denna siffra.
Det finns många ställen med goda möjligheter att pumpa ner koldioxid även i Sverige , Norge och Danmark. T.ex. har tills idag ca 16 Mton lagrats i Sleipnerfältet i Norge. Även IPCC har gjort denna bedömning eftersom de i t.ex. scenariet RCP 8.5 antar en ökning av koleldningen med ca 400 % till år 2100 och att då den mesta koldioxiden lagras.
#25
Du har rätt i att gas/oljefält är lämpliga att lagra koldioxid i. I själva verket är de de enda någorlunda säkra platserna eftersom det faktum att oljan/gasen finns kvar visar att de är geologiskt täta. Annars skulle i varje fall jag inte vilja bo i närheten av ett koldioxidlager. Kom ihåg Lake Nyos!
Det har alltid förefallit mig extremt märkligt att ”miljövänner” är tvärsäkra på att det är omöjligt att lagra några tusen ton kärnavfall säkert i underjorden och lika tvärsäkra på att det är enkelt och ofarligt att lagra många miljarder ton koldioxid där. I synnerhet som kärnavfallet är i fast form och inkapslat och dessutom blir ofarligt inom en geologiskt sett kort tidsrymd medan koldioxiden bara skall pumpas ner i undergrundet trots att det är en superkritisk gas med i princip obegränsad livslängd.
#25 Lars-Eric Bjerke
Du blandar samman kostnad och pris. Hur mycket det kostar att samla in, transportera och pumpa ned CO2 i marken har ingen koppling till utsläppsrätter, politiska beslut mm. Om det betalas med bidrag, skatter eller på annat sätt saknar betydelse, kostnaden finns där och måste bäras av någon. Det finns ingen möjlighet att klara det till 35 öre/kg CO2 anser jag.
16 Mton är 0,7 promille av årliga utsläpp. Det är mycket energikrävande att suga in CO2 från bilars avgaser ur atmosfären och det krävs enorma anläggningar.
Har du någon siffra på hur mycket dessa 16 Mton kostade att insamla, transportera och lagra?
#25 Lars-Eric Bjerke
Att samla in och begrava koldioxid borde vara straffbart.
”Kapa dem 10 m upp, sätt på ett tak, bygg ett golv och med en skärbrännare skapa öppningar runt om”
De är väl av kompostplast??
#28
Straffbart?
Oljeutvinning sker ofta med CO2 återföring-för att behålla trycket.
OT
Från Arktis lite nytt om CO2s betydelse:
https://wattsupwiththat.com/2018/10/21/study-suggests-air-pollution-is-a-factor-in-arctic-ice-melt/#comment-2498312
Hela undersökningen:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1029/2018GL079873
Såg även en intressant sammanställning av isläget där tjockleken togs fram genom att dela volymen med ytan. En koll av DMIs siffror. (TonyHeller): https://realclimatescience.com/2018/10/arctic-sea-ice-thickness-increasing-for-ten-years/
Den som kan förklara isbildningens utseende över året får gärna göra det.
Först subventionerar svenska staten anläggandet av vindkraftverken, så kapitalkostnaden minimeras, sedan subventioneras även varje producerad kW i 15 år. Man kan säga att vinsten från ett vindkraftverk överensstämmer med dess producerade och subventionerade kW. Märkligt nog, så säljs ofta ett vindkraftverk (eller hela parken) när de blir 15-20 år gamla, varefter köparen efter ytterligare något år gör konkurs. Vindkraftverket blir då stående och skräpar. MSM/Public Service mörkar självklart om vad som systematiskt händer.
Någon som anar korruption och ekonomisk brottslighet i branschen?
Vad jag vet finns det inga pengar fonderade för att riva anläggningen, när den lagts ned. Och ”ägaren” har gått i konkurs. Alltså blir de skrotfärdiga verkens skrotning ett kommunalt problem, och eftersom få kommuner har erf pengar till slut ett statligt problem. Många gånger kostar det mer att avveckla resp återställa än att bygga.
Samtidigt straffskattas bl a kärnkrafts-el å det grövsta, för att göra denna olönsam.
Alla energiskapande investeringar som kräver mer än ca 5 års subventioneringar för att dras igång skall inte verkställas. Den enda energi-investering i Sverige som har visat tydlig lönsamhet är olika former av värmepumpar, och jag påstår att det enbart är från sådana hittillsvarande energibesparingar hämtats.
Bland tokiga länder är Sverige som vanligt värst och miljörörelsen är beslutsamt på väg att trycka ned gräsrötterna till att leva i stenåldersnivå – men tror att de själva skall slippa effekterna.
Flera kommentarer ovan har fullständigt gått igång på att lagra koldioxid. Det finns bara ett svar i den frågan. Det är totat löjligt, onödigt och det finns inget som helst behov av det.
Ta en titt på en graf över hur koldioxiden minskar på jorden över tid. När vi hade 300 ppm i atmosfären låg vi nära 150 ppm, dvs. den nivå när livet börjar dö ut. Vi ska vara förbaskat glada över att det har ökat till 410 ppm. Nu när det förmodligen kommer en kall period på grund av låg aktivitet på solen, vad händer då med halten koldioxid i atmosfären. Kommer den att minska? Om den minskar, är det då inte bra att den minskar från 410 ppm än från 300 ppm?
Dessutom. Av ökningen från 300 ppm till 410 ppm har människan bidragit med 4,4 ppm. Vi borde nog försöka behålla lite sunt förnuft när det gäller proportioner.
Det är inte bara människor som påverkas av buller och ljudnivåer under 20 Hz från vindkraftverk. Allt levande gör det. Kor slutar mjölka. Djur blir blinda. Maskar lämnar området runt vindkraftverk. Bin och getingar gillar inte vindkraftverk. Pollineringen minskar runt vindkraftverk. Växter dör.
#29 Gonar Et#
Vingarna ja, men tornen jag sett häromkring är byggda av stålrör. Det kvittar vilket. Naturligtvis skämtade jag, men tanken bakom är att söka billigast lösning för avvecklingen av möllorna.
För några månader sedan diskuterade vi här vad det kostar att nedmontera vindkraftverk. Roland #31# drar nog rätt slutsats. I slutändan blir det skattebetalarna som betalar. Det var precis vad jag hävdade tidigare. Därför vore det nog I de flesta fall bäst att lämna betongfundamenten i jorden.
Lars-Eric Bjerke deltog i den diskussionen. I slutet av tråden, (kommentar 49, https://www.klimatupplysningen.se/2018/06/24/vindkraft-en-tickande-miljofara/) ställde jag två frågor till honom som inte fick något svar. Lars-Eric verkar följa dagens tråd, så jag upprepar dem:
Tack för svar, men jag blev inte mycket klokare av det. Då omformulerar jag frågan: Efter 20 år, hur mycket kapital hade rivningsfonden och hur mycket hade initialt beräknats för rivning och återställning?
” Man har ju svårt att tro att de som äger mycket vindkraft som t.ex. Vattenfall skulle smita från sina åtaganden.” Men Vattenfall ägs väl av svenska staten? Blir det då inte till sist likväl skattebetalarna som betalar notan? Eller hur resonerar du där?”
#30 Lasse
Visst skall det vara straffbart. Om vi nu lyckats höja jordens koldioxidnivå till gagna för växtlighet och mänsklighet så borde det vara kriminellt att förstöra den utveckling. Att använda koldioxid till att öka oljeutvinningen får dock anses godkänt då man plockar upp mer olja än man trycker ner koldioxid.
MPD stoppar jättelikt vindkraftsprojekt vid Ragunfa- Finnåberget! Ett mycket klokt beslut. En seger för rennäringen men även för turistnäringen och öht för livsmiljön i området!
https://www.ltz.se/logga-in/renar-stoppar-planerad-vindpark-i-miljardklassen
#27 Lars Cornell,
Det finns några ställen du kan läsa om koldioxidlagring t.ex. dessa artiklar i Wikipedia och Ny Teknik.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_lagring_av_koldioxid
https://www.nyteknik.se/nyheter/pengarna-avgorande-for-koldioxidlagring-6396584
Det är ju så i Europa att de flesta stora utsläppare av koldioxid betalar i form av köp av utsläppsrätter för att få lov att släppa ut koldioxid. Om de vill undvika att betala för utsläppsrätter, som idag kostar 19 EUR/ton, finns för en del t.ex. kraftverk och cementindustrier möjlighet att tillämpa CCS-teknik. Enligt Ny Teknik från 2014 skulle dessa utsläppsrätter behöva kosta 30-50 EUR/ton för att det skulle vara lönsamt att tillämpa CCS-teknik i stället för att köpa utsläppsrätter. I mitt inlägg i #25 exemplifierade jag detta med att visa hur mycket dyrare elen skulle bli för ett koleldat kraftverk vid tillämpning av CCS jämfört med att inte göra det idag.
CCS är alltså olönsamt idag och dessutom möter tekniken starkt motstånd hos stora grupper inte minst på grund av det tty påpekar i #26 d.v.s. att det finns risk för läckage.
#34 Lars Mellbom
I tråden
https://www.klimatupplysningen.se/2018/06/24/vindkraft-en-tickande-miljofara/
om rivning av vindkraftverk svarade jag så här.
”Jag är delägare i en vindandelsförening. För att få bygga måste man göra en miljökonsekvensbeskrivning där avveckling inklusive rivning ingår. Även i avtalet med markägaren ingår hur marken ska återställas och markägaren kan då förstås inom miljökonsekvensbeskrivningen genom avtal välja hur rivningen ska utföras. Vår förening har också fonderat pengar för detta . I vårt fall ska också fundamenten tas bort. Man har ju svårt att tro att de som äger mycket vindkraft som t.ex. Vattenfall skulle smita från sina åtaganden.
Markarrendet för vår förenings 4 vindkraftverk i Göteborg gick ut efter drygt 20 år. Vi hade ju pengar fonderade för rivning och återställning, men fonden för rivning behövde inte användas eftersom verken fortfarande hade ett ej obetydligt värde. Det finns mäklare som förmedlar försäljning på ”rot” av vindkraftverk, i vårt fall till Irland och USA. Jag har inte sett notan för markåterställningen, men i vårt fall bedöms den vara låg.”
Beskrivning av föreningens ekonomi (det har varit en bra affär för delägarna) inklusive fondering för rivning kan du läsa på följande hemsida http://www.gbgvind.se/vkost00.html. Som jag sa behövde vi inte använda hela fonderingsbeloppet eftersom vi sålde kraftverken på ”rot”, så jag kan tyvärr inte ange beloppet för bara markåterställning utan att kontakta styrelsen för föreningen.
Man ska nog inte vara alltför bekymrad över att kraftverk blir stående som monument eftersom det regleras av Naturvårdsverket m.fl. samt att dessutom lagstiftning gällande fondering för rivning är på väg.
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Vindkraft/Nedmontering-av-vindkraftverk-och-ansvar-for-aterstallande/
#31 Roland Samuelsson,
”Först subventionerar svenska staten anläggandet av vindkraftverken, så kapitalkostnaden minimeras, sedan subventioneras även varje producerad kW i 15 år. ”
Subvention vid anläggande av vindkraftverk har inte funnits på många år, däremot kan kraftverksägare i Sverige och Norge sälja elcertifikat i 15 år, som du skrev.
”Samtidigt straffskattas bl a kärnkrafts-el å det grövsta, för att göra denna olönsam.”
Kärnkraftskatten har successivt minskats sedan energiöverenskommelsen 2016 och slopas helt i år.
#20 Lars Cornell. Du skrev ”någon annan som betalar” vilket får mig att tänka på Margareth Thatcher som lär ha sagt översatt till svenska: ”Problemet med socialism är att andras pengar snart tar slut”.
Ett annat vasst uttalande om socialism (minns dessvärre inte vilken ekonom som yttrade orden):
”Socialism is the economic equivalent to AIDS”.
Lars-Eric B. #39
Den extra skatt man la på kärnkraften var en märklig konstruktion, skatt på kärnkraftens installerade termiska effekt.
Men elefanten i rummet är den förnybara elens särställning på elmarknaden, hur ska man på sikt få investeringar i stabil baskraft med ett sånt system? Vilken framtida regering blir det som får ta beslutet att subventionera fossilkraft?
Håkan B #42,
”hur ska man på sikt få investeringar i stabil baskraft med ett sånt system? ”
Det blir väl som i Tyskland där staten även får subventionera viss baskraft för att den skall balansera den förnyelsebara. På så sätt har man fått en extremt dyr energiproduktion med subventioner till sol och el, samt subventioner till fossila kraftverk som annars står olönsamt på stand by när vinden blåser. Den tyska industrin har hittills undantagits från höga energiskatter men man inser nu att hela systemet är ohållbart och skadar landet i grunden.
#43 Ingemar
Viss vridning på gång i Tyskland månne. Merkel har just annonserat att man stöttar en investering i en LNG-hamn (iofs väl mest som ett alternativ till Nordstream II)
En märklig skada i hästföls framhovar har observerats i Portugal. Skadan uppkommer när fölen betar under vindkraftverk. Mats Jangdal uppmärksammade förhållandet 2016: https://www.frihetsportalen.se/2016/01/eloverkansliga-kor/
Läs samtliga kommentarer. Orsaken till skadorna diskuteras där och en hypotes om uppkomsten framförs.
Originaltexten finns här: https://www.repository.utl.pt/handle/10400.5/4847?locale=en
Här en engelsk kortversion: ABSTRACT – Acquired flexural deformity of the distal interphalangic joint in foals – Since 2008, a high prevalence of front limb acquired flexural deformities was observed in a Lusitano stud farm. This work aims to evaluate this problem by reporting the results from tissue alterations in the affected animals as well as environmental conditions and management changes, which could have led to this observation. A total of eleven affected animals were studied. In these, a complete physical and orthopaedic examination were performed specifically the determination of the angle between the dorsal hoof wall and the floor. Radiographic examination, CT imaging, determination of the thickness of the cortical bone of the third metacarpian and histopathology of some tissues collected in biopsy and necropsy were done in a subset of affected foals. All the animals had been supplemented with balanced commercial diet for equine. To investigate a possible genetic cause, two foals from distinct bloodlines were brought to the stud. These also developed the deformities after 6 months. Two of the affected foals were placed in a pasture away from the initial one and two others were admitted at the Faculdade de Medicina Veterinária de Lisboa. In those animals, except for one that had to be euthanized for humane reasons, an improvement was observed on their condition, with partial recovery of the deformity. Histopathology was performed from (i) the tendon obtained by surgical desmotomy in one foal, (ii) tendon biopsies were performed in three foals and (iii) from the tissue of one foal during necropsy. Histologically the most significant alterations were the dissociation of myofibrils of the smooth muscle. This was predominantly seen in the small intestine but also in the walls of small capillary vessels, including those of the tendon vasculature. The flexural deformities have a complex and multifactorial etiopathogeny. They occur due to uncoupling of the longitudinal development of the bone and its adjacent soft tissues, but also from shortening of the tendon-muscle unit in response to pain. In the case series presented here, there was no obvious cause for the development of this problem, therefore we hypothesised that unusual environmental conditions might have played an important role in the development of this condition, especially those introduced in recent years.
Lars-Eric Bjerke #37
Du har rätt när det gäller kostnaden för CCS. Jag minns att både från Frankrike och Mongstad, Norge, räknade man med en kostnad på ca 300 kr per ton CO2.
Jag tycker nu som då att det är billigt eftersom CO2-skatten på bensin ligger på 1000 kr per ton.
Det blir ju pengar över som jag vill ha tillbaka!
Din text om vindkraftverken stämmer också med vad jag hört. Det är markägarens skyldighet att städa upp och de som vet om det har tagit höjd för det.
Lars Mellblom [45]; Jag har läst länken till Frihetsportalen och fann där att man använder begreppet krypströmmar, vars begrepp egentligen inte är korrekt eller sakenligt. Det som det handlar om är s.k ”markpotential”. Sådana potentialer uppstår när strömmar flyter in eller ut via systemjordningar i markplanet. Kan detta vara ett förbisett problem i samband med koncession, eller tillståndsgivning av ett vindkraftverk? Detta kanske är något för vindkraftsmotståndare att föra upp på dagordningen vid förhandlingar.
#44 Svempa
Förutom att kunna importera LNG för att få alternativ till rysk gas är EU:s mål är att det ska finnas satellitterminaler för LNG i samtliga 139 hamnar som ingår i EU:s stomnät för transporter före år 2025, däribland fem svenska hamnar (Luleå, Stockholm, Malmö, Trelleborg och Göteborg). Nynäshamn och Lysekil har redan terminaler. Det finns ju numera restriktioner i EU och internationellt mot att använda tjockolja som fartygsbränsle. Snart kommer också marina regler mot NOx.
https://www.energigas.se/fakta-om-gas/saa-haer-anvaends-gas-i-sverige/sjoefart/
#42 Håkan Bergman,
Vi hade energiskatter på både vattenkraft och kärnkraft på 80- och 90-talen. Dessa innebar vid låga elpriser på sommaren att det var billigare för Vattenfall m.fl. att spilla vatten i stället för att producera el och för kärnkraften att avstår från att producera. Då infördes i stället i slutet på 90-talet effektskatt på kärnkraft. Den ökades efterhand av politiska skäl.
#47 Björn#
Jag vet för lite om elektricitet för att ha någon åsikt därom. Däremot tycker jag att skadorna på fölen var intressanta av flera skäl. Endast föl drabbades, endast framhovarna skadades och på ett asymmetriskt sätt, friska föl från andra stuterier som placerades under vindmöllerna drabbades och skadade föl som togs bort från vindfarmen visade tecken på tillfrisknad. Detta med reservation för det lilla urvalet (11st).
Min hypotes är att markvibrationer från vindkraftverken var indirekt orsaken. Jag citerar en av mina kommentarer: ” Hur reagerar du själv om du åker stående på ett traktorflak som skumpar fram på ojämn mark? Jo, du går upp på tårna för att mildra stötarna. Foten fungerar som en stötdämpare. Vad som dessutom händer är att du förkortar hälsenan och vadmuskeln.
Man skulle kunna tänka sig att fölen finner vibrationerna obehagliga och då går upp på tå av samma orsak. Om de går och står på tå under många månader uppstår deformationen, eftersom de fortfarande växer och ben och vävnader anpassar sig till den onaturliga ställningen.
Varför är skadorna asymmetriska? Kanske därför att djur liksom människor är höger-eller vänsterbenta. I vila står hästar ofta på endast ett framben. Om de då står på tå längre tid med ena benet, uppstår deformationen först där.”
#37 Lars-Eric Bjerke
#46 Gunnar Strandell
300:-/ton co2 ”Du har rätt när det gäller kostnaden för CCS.”
Hur kan du veta det? Upp till bevis!
”Enligt Ny Teknik från 2014 skulle dessa utsläppsrätter behöva kosta 30-50 EUR/ton för att det skulle vara lönsamt”
Vi har inga koleldade elkraftverk i Sverige så exemplet är inte relevant. I Sverige är det koldioxid från bensin- och dieselmotorer som vi måste sätta i fokus.
Det är möjligt att mitt antagande 10:-/kg CO2 för CCS är i överkant. Men angivna kostnad 30 – 50 öre/kg är helt orealistisk. Jag är alldeles för gammal och erfaren för att kunna tro att den teknik som visas i den utmärkta länken till NyTeknik skulle kunna fånga in, transportera och lagra koldioxid till den kostnaden. Det är fel med en tio-potens.
Till kostnaderna skall vi lägga förlust av fotosyntes och växtkraft. Höjningen av CO2 från 300 till 400 ppm ökade växtkraften i Sveriges skogs- och lantbruk till ett värde av 35 miljarder kr varje år. Hur mycket minskar CCS växtkraften? Var så god och börja räkna.
Lars Cornell #51
Jag kan naturligtvis inte bevisa vad jag minns från tiden då CCS först dök upp.
Senare information genom att söka på ”Mongstad CCS” visar att du nog ligger närmare sanningen än de förhoppningar som då fördes fram.
Nedan en text från Friends of the Earth, Danmark:
”Reduktionsomkostninger
Baseret på investeringsoverslaget og driftsudgifterne anslår Statoil, at de samlede opsamlingsomkostninger pr. ton opsamlet CO2 vil være i størrelsesordenen 1.300 – 1.800 norske kr. (2008-kr ved 7% forrentning).
Hertil skal lægges omkostninger ved transport af opsamlet CO2, injektion, lagring og transportinfrastruktur.
Hvis disse udgør 20% af omkostningerne i opsamlingsleddet kommer prisen for reduktion af CO2 i dette tilfælde til at blive 1.560 – 2.160 norske kroner. Med det ovenfor nævnte usikkerhedsinterval (-30/+40 %) bliver spændet: 1.100 – 3.000 norske kr. pr ton CO2 eller udtrykt i danske kr., USD og euro:
935-2.550 danske kr./tCO2 svarende til 165-450 USD/tCO2 svarende til
125-340 euro/tCO2.
Mongstad viser, at der er tale om en helt anden størrelsesorden for prisen på CO2-reduktion, end de priser de øvrige rapporter angiver. ”
Som du ser i sista meningen var de tidiga kostnadsuppskattningarna alldeles för låga. En låst artikel annonserar att det handlar om en faktor 20.
Det hela visar att verksamheten inte styrs av förnuft och ekonomi utan av känslor. Lägg också märke till att det är Friend of the Earth som presenterar de höga kostnaderna, för att de inte vill se tekniken i bruk.
Tack Gunnar. Det är i samklang med min uppfattning. Dina två sista meningar ger min applåd.
#51 Lars Cornell och #52 Gunnar Strandell,
Engelska Wikipedia har en utförlig artikel om CCS. I slutet av den långa artikeln finns en redovisning av kostnaden för olika typer av CCS-projekt. Den visar att kostnadsuppskattningen i Ny Teknik, som jag länkade till var hyfsad.
https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_capture_and_storage
Först nödgas man bygga vindkraften där ingen blir störd av den, sen får man inte bygga nya kraftledningar så att dom, som antagligen skrikit högst om ”förnybar” el, ska kunna använda den. €114 miljarder lär inte räcka när alla rättsprocesser är klara. Gick inte det här att förutse?
https://www.politico.eu/article/going-electric-but-not-in-my-back-yard-germany-wind-coal-nuclear-power/
Bjerke #54 Jag har litet svårt att få ihop ditt påstående. NyTeknik skriver på slutet,
– för att det ska bli lönsamt att avskilja och lagra koldioxid bör priserna åtminstone ligga på mellan 30 och 50 euro, enligt flera forskare (30 – 50 € per ton motsvarar 30 – 50 öre/kg).
Den mycket innehållsrika artikeln i Wikipedia skriver,
https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_capture_and_storage
– An economic study of this plant in 2018 estimated the cost at US$94-$232 per tonne of atmospheric CO2 removed (jämfört med $600 per tonne år 2011), dvs 0,9 – 2 kr/kg.
Sedan måste man bygga upp en infrastruktur större än världens samlande tanktonnage för det är ENORMA MÄNGDER som måste hanteras om det skall bli någon mätbar effekt på jordens temperatur. Det blir inte billigt med LNG-LPG liknande teknik och farligt att hantera är det också. Utgår vi från kapaciteten 200 000 ton per fartyg och mängden CO2 som produceras är 22 Gton CO2 årligen, kräver transporten 100 000 fartygslaster. Klarar de 50 resor per år behövs en flotta på 2 000 fartyg och till det hamnanläggningar, rör, underhåll och bränsle.
(100 000 * 200 000 = 20 000 000 000 ton)
Slutligen måste man pressa ned koldioxiden i marken. Wikipedia skriver om det,
– sequestration consumed 25 percent of the plant’s rated 600-megawatt output capacity. After adding CO2 capture and compression, the capacity of the coal-fired power plant is reduced to 457 MW.
Det innebär att om energin kommer från kolkraft vilket är naturligt, ökas uttaget av jordens fossila resurser med 600/457 = 31%. Det i sin tur genererar ytterligare koldioxid som måste infångas etc. etc.
Sammanfattning: Mängderna som måste hanteras är enorma vilket medför att kostnaderna blir astronomiska för en nytta som är negativ eftersom CCS minskar den för vårt välstånd så viktiga fotosyntesen.
Lars C. #56
Och eftersom kol som energikälla idag och framgent ökar mest i utvecklingsländerna tror jag vi kan glömma CCS. Vill vi verkligen minska mängden kol i kretsloppet borde det vara enklare att gräva ner träd, då får vi också tillbaka kolet när nästa istid hyvlar bort täckmassorna.
Lars Cornell #53
Efter en halv dags kroppsarbete med tankarna fyllda av CCS har det slagit mig att CCS vid stora olje- eller koleldade anläggningar är vad fossilbränsleindustrin suktar efter. Begreppet ”clean coal” är redan myntat och nu handlar det om att få myndigheter och allmänhet att acceptera kostnaden.
Kommer man ned till ca 1 kr per kilo har ju Sverige visat att det fungerar för biltransporter.
Att ta hand om avgaserna från fordon blir svårt och dyrt, men det behövs ju inte så länge man kör helt eller delvis på biobränslen.
Friends of the Earth i Danmark verkar ha genomskådat upplägget, men jag tror inte att det hjälper när Royal Dutch Shell marknadsför tekniken en bit ned under fliken ”Sustainability” på sin hemsida.
Länk:
https://www.shell.com/sustainability/environment/climate-change/carbon-capture-and-storage-projects.html
#58 Kroppsarbete är bra. Då får man tid att tänka och perspektiv på tillvaron.
Gunnar S. #58
Gorgon verkar väl fungera sådär, men volymerna, 3-4-5 miljoner ton, låter närmast som ett skämt i sammanhanget.
https://www.watoday.com.au/national/western-australia/probe-after-gorgon-releases-millions-of-tonnes-of-greenhouse-gas-20180510-p4zeis.html
Vad sysslar världens grönaste regering med?
https://www.svd.se/utslappen-i-sverige-okar/i/senaste
Men vintern kanske inte blir svår trots allt?
http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/marketinfo/rescontent/sweden/rescontent.cgi?interval=last8&ccurrency=nok&type=html&usecookie=true