Ny rapport om den olönsamma vindkraften

Vindkraft Gotland

 

I tisdags, den 16 december, publicerades en ny rapport i Nationalekonomi om vindkraftens lönsamhet eller rättare sagt brist på lönsamhet. Det är docenten Christian Sandström, skribent i Affärsvärlden, och företagsekonomen Christian Steinbeck som har skrivit rapporten efter att ha gått igenom 240 årsredovisningar från vindkraftsbolag. Bolag står för 85 procent av produktionen av vindel.

”Produktionen av vindkraftsel steg från 34,2 TWh (2023) till 40,6 TWh (2024). Den växande installerade kapaciteten har ändå inte medfört att intäkterna har ökat eftersom priserna har fallit. De lägre priserna visar sig också i växande förluster. Totalt förlorade branschen 6,3 miljarder kronor 2024 och marginalen landade på minus 51 procent. Detta kan jämföras med 2023 då förlusterna summerade till 5,2 miljarder med en marginal på minus 39 procent.”

 

Vindkraft i forlusyt

Värst är det i Norrland där den totala förlusten uppgår till 4,8 miljarder. Anledningen är dels att att stora projekt som Stegra, Hybrit och Northvolt antingen har lagts ner, gått i konkurs, förskjutits eller fått betydande problem. Andra anledningar är otillräcklig överföringskapacitet till södra Sverige tillsammans med brist på lagring.

Om man tittar på alla bolag som producerar vindkrafts-el men tar bort Norrland ser det bättre ut men det är fortfarande en förlustaffär. För Sveland och Götaland blev förlusten 2024 1,5 miljarder och andelen förlustbringande företag i södra Sverige uppgick 2024 till 46 procent.

Det finns flera förklaringar till vindkraftens allt sämre lönsamhet. En är att marknadspriset trycks ner av ökad vindkraftsproduktion (kannibalisering) vilket visar sig i att antalet timmar med negativa priser eller nära noll i Norrland fördubblades de första sex månaderna 2025. En annan är att de allt högre vindkraftverken leder till mer skador, reparationer och en kortare livslängd. De flesta vindkraftsanläggningar har en avskrivningsperiod på 25 år men ju högre verk desto kortare livslängd. Slitaget ökar med kvadraten på radien på verkens svepyta samt att det är starkare vindar på högre höjd.

För fastighetsägarna i närheten av vindkraftsanläggningarna finns det kostnader i form av minskade fastighetsvärden som är svårt att uppskatta men det kan handla om upp till 100 miljarder kronor. Avsättningar som gjorts för framtida nedmonteringskostnader är också för låga vilket är två ytterligare faktorer för den egentliga lönsamheten och inte bara den räkenskapsmässiga.

Författarna avslutar med:

”Stagnerad eller sjunkande efterfrågan på elektricitet i Sverige har i kombination med bristande överföringskapacitet medfört att elöverskottet är betydande i Norrland. I takt med vindkraftens expansion har även kannibaliseringseffekten blivit mer påtaglig. Fortsatt expansion av vindkraften i Sverige kan bara förvärra situationen ytterligare.”

En mycket viktig rapport tycker jag och den borde vara av mycket stort allmänintresse inför valåret då just energiproduktionen kommer att diskuteras.

Jag har letat på Public Service olika hemsidor samt gjort google-sökningar men jag kan inte hitta att de har tagit upp den här rapporten och detsamma gäller TV4. Jag hittar inte heller något i Kvartal, Bullentin eller Epoch Times. Däremot skrev Fokus en artikel redan samma dag och detsamma gällde 100%, Henrik Jönssons nya mediasatsning.

Har jag missat något så får ni gärna länka i en kommentar.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Lena
    At media inte skriver om kritik mot vindkraft är symptomatiskt.
    Därför är det viktigt att hålla koll via Affärsvärlden!
    I mitt flöde så förekommer det gott om kritik. Men tidningen är tom på kritik, tvärt om.
    ”Under strecket” SVD idag har ett längre epos från en av alla dessa förespråkare som vill förklara motståndet med ovilja att se systemfördelarna.

  2. Magnus blomgren

    Mycket bra, tack!
    Till siffrorna kommer sedan miljöförstöring på ett djupare plan.

    Våra västsvenska vindkraftsområden har på senare år uppvisat otäcka smittor av giftiga tungmetaller, som exempelvis Kadmium – dessa ämnen ökar nu plötsligt i fisk från vindkraftsområden.
    Kadmium är ett utmärkt ämne för beläggningar och skydd mot smuts och brand…

    Åk upp på ett studiebesök till markbygdens vindindustri – 45 000 hektar.
    Även där visar redan nu fiskar och organismer kraftig påverkan, från tungmetaller.

    Ett av dom största problemen med vindkraft är kraftig dränering, kabelgravar ( 1,5m djupa ) tungtransportvägar – som ofta byggs genom sprängning i vägens riktning – förutom ändringar i markens förmåga att ta upp nederbörd så ger tonvis med sprängsten rejäla utsläpp av tungmetaller – tittar man i diken och vattensamlingar i dessa industriområden syns resultaten tydligt, bensinfärgat vatten från metaller och gaser och metallslam från bl a oxiderat järn.

    Ekvationen med markförgiftning och kort livslängd ger – att enorma områden ( ofta i känsliga höjdområden med stor spridningseffekt till större områden och grundvatten) kommer att stå öde inom några få decennier och att nya vindindustriområden behöver brytas fram.

    Vindindustri är en tickande miljöbomb.

    Där jag varit engagerad på västkusten och norra värmland/ norge – har redan slamfloder och dräneringshaveri visat sig vid stor nederbörd och skyfall – slamvatten som sedan söker sig ner till högvärdiga vattenvägar.

    Ett exempel hade vi från vindindustrin på bergsryggen ovanför Lilla Edet – vatten därifrån raserade E 45 för ett par år sedan och det tog över 1 år att återställa.
    Just ovanför raset byggdes en vindindustri i ett viktigt avriningsområde, ett lokalt skyfall vid höjdryggen där vindindustrin stod fick marken att svämma över och störtade sedan ner rakt över och under 45:an.

  3. Ivar Andersson

    Överetablering av vindkraft i norr och brist på överföringskapacitet ger utslag i elpriset: 5 öre per kWh i SE1 och 67 öre i SE4 enligt DI. 5 öre per kWh borde innebära att ingen vill ha mer vindkraft inom SE4 och SE3.

  4. Magma

    # Ivar 3
    ”5 öre per kWh borde innebära att ingen vill ha mer vindkraft inom SE4 och SE3”
    Fast nu får vi ju skilja på sund marknadsekonomi och planekonomin som drivs inom EU-sfären …. när både riks- och EU-politrukerna tror o vill något och dessutom tror att skatteintäkter är ett ymnighetshorn som fyller skattebörsen så att de skall kunna ha någonting att leka affär med så är ingen utgift för stor … när dessutom opinionsledaren hyllar vindkraften just för att ”den är så billig” så sitter vi nog kvar i träsket (det är väl hon som dessutom är ekonom så det kommer ju från en ”expert”) …

  5. Benny

    I lögnmedia har man notoriskt svårt för siffror och proportioner det är uppenbart! På TV4 fick vi veta att man i Sverige slänger 880.000 miljoner ton mat? Ja, mycket mat är blir det…Påminner om SD-tanten i riksdagen som yrade om 40.000 miljarder euro, och det är mycket pengar konstaterade hon. Och lika svårt verkar det vara med att förstå siffror när det gäller olönsamheten med vindkraft för figurerna på media precis som alla överdrifter med Sverige minimala utsläpp av CO2 som miljöpartisterna inbillar sig kan påverka klimatet globalt?

  6. Ann lh

    Lena! Som alltid värdefull info grundad på pålitliga källor. Tack!

  7. UWb

    De enda kommentarer jag sett här är relaterad till de vanliga lösningarna som inte finns ännu:
    – Utbyggt kraftnät för att underlätta överföring mellan olika områden
    – Olika typer av lagringslösningar, batterier, pumpkraft, lagra i kraftverksdammar etc.,
    – Flexibel elanvändning
    – Använda elbilar som buffertlager
    – Etc.
    Det som ingen tar upp är att alla dessa lösningar kostar pengar och på något sätt kommer på elräkningen, och skälet till att de inte finns ännu är att det inte är lönsamt. Det kommer upp kortare perioder då man kan göra pengar, till exempel stödtjänster till SVK via batterilager, men ju fler batterilager som finns, det lägre blir vinsten.

    Det borde vara obligatoriskt att gå en kurs i ekonomi hos alla inblandade parter så en så enkel slutsats att ett företag måste ha större intäkter än utgifter för att gå runt. Att sedan säga att det är bra för elkunderna är en kortsiktig Pyrrhusseger, om det sker överetablering nu –> ökade konkurser –> lägre produktionskapacitet så innebär det att om och när efterfrågan tar fart finns det för låg produktion –> ökade priser och även om vind- och solkraft kan byggas på relativt kort tid måste det finnas kapital för det (och mycket kapital har flyttat till andra områden nu just beroende på den låga avkastningen idagsläget).

  8. Tack Lena för den här sammanfattningen av en viktig rapport för alla som fortfarande tror att vindkraft är lönsam. T.ex. Vattenfalls ledning och vissa gröna politiker.

  9. Vi har väl lite övergång till vintrigare vinter att vänta framöver, på söndag, vintersolståndet eller solpanelens dag, lovar norrmännen t.o.m. en ”hel dag” med solsken. Tur att vi har kraft vi kan slå på vid behov, Forsmark 1 är snart uppe i full effekt igen och O3 varvar upp inför det som väntar oss, vid 10-tiden var kärnkraften uppe i 6119 MW snart maxar den på strax under 7000 MW.

  10. Thorleif

    Utmärkt rapportering Lena!

  11. Thorleif

    SD vinner terräng i opinionsundersökningen enl Riks.

    Det värsta är att de inte riktigt förtjänar det…eller som de en gång för länge sedan lade upp strategin. ”Gör inget, låt verkligheten ha sin gång”. De tycks få rätt. Men kommer de att ”göra rätt” när de får politiskt större utrymme? S&M fortfarande en möjlighet i valet. I en större kris (som garanterat kommer för EU)ropa) brukar det ideologiska spannet betyda mindre än makten. I sådana lägen ökar också risken för en ”ny Hitler-politik” också i vårt land tyvärr. Låt oss hoppas att folket ökar trycket och visar mod.

  12. Thorleif

    Är det inte väldigt konstigt att Maggan är för kärnkraft idag? Jag syftar förstås på hur det lät tvärtom tidigare när hon stolt lade ner kärnkraft. Det finns ingen ny info, bara ny politisk vind. Kapp-vindar!
    Sådana politiker kan man inte lita på eller ens respektera.

  13. SvD har just idag ett inlägg om vindkraftsmotståndet på Under strecket av Martin Westin forskare i miljökommunikation, ni får läsa den själva och dra era egna slutsatser. Men alternativ finns här nån som vet vad han talar om:
    Lars Schernikau om gratiselen från sol och vind

  14. UffeB

    I en intervju på RIKS förklarar Christian Steinbeck varför det är så tyst i MSM gällande vindkraftens negativa sidor. En reporter på SVT 2014 gjorde reportage om vindkraften på ett sätt som fick vindkrafts lobbyn att anmäla till granskningsnämnden som då beslutade att fälla dessa. Värt att lyssna på. /MVH
    https://www.youtube.com/watch?v=_iuPaOp5olk

  15. Thorleif

    #11 om mod

    Ännu viktigare är att MSM med Publ S visar mod. Det kan väl inte bara vara okunskap/inkompetens?

    Tänk om ”alla” småpartier i Sverige kuppade ihop sig strax innan valdagen till 1 nytt parti. Finns det tillräckliga gemensamma intressen för att komma över spärren? Valsamverkan i slutstunden….

  16. iah

    • Av de mer än 400 000 vindkraftverk som installerats världen över är INTE ETT ENDA finansierat uteslutande med privata investeringsmedel.
    • De är 100 procent beroende av gynnsamma väderförhållanden, så deras elektricitet är INTE tillgänglig dygnet runt.
    Vind- och solenergi, liksom vattenkraft, kol, naturgas och kärnenergi, genereras med hjälp av produkter, komponenter och system tillverkade av petroleumderivat, vilka i sin tur utvinns från råolja. Således genereras all elektricitet EFTER oljan.
    • Enormt markbehov: Vind- och solenergi kräver upp till tio gånger mer mark per elenhet än kol eller naturgas.
    • Påverkan på djurliv och livsmiljöer: Vindkraftverk är förknippade med fragmentering av livsmiljöer och skadar fågel-, fladdermus- och eventuellt valpopulationer, medan solparker förtränger djurliv och stör migrationsmönster.
    • Oro gällande material och gruvdrift: Solpaneler, vindkraftverk och batterier är starkt beroende av kritiska mineraler som ofta bryts i länder med dåliga miljö- och arbetsstandarder.
    • Begränsad livslängd och utmaningar med återvinning: Vind- och solkraftsinfrastrukturer har en kortare livslängd (20–25 år) än naturgas- (40 år) eller kärnkraftverk (40–80 år).
    • Den kanske allvarligaste nackdelen med vind- och solenergi som elkällor är deras opålitlighet. En så kallad ”mörk stiltje” i Tyskland minskar den installerade vind- och solkapaciteten från 174 GW till bara 1 GW, och detta kan vara i flera daga

    ur EIKE 18 dec 2025

  17. UffeB #14,

    Att ett inkompetent gäng som Public Service granskningsnämnd kan sitta och sättta stop för en vetenskaplig och faktabaserad debatt är helt horribelt. Hur tänkte de när de överhuvudtaget åtog sig ett sådant uppdrag? Att de inte skäms!

    Har behandlingen av klimatfrågan också lämnats över på detta sätt till glada tyckare?

  18. Gunnar Strandell

    Thorleif #11
    Tomas Brandberg (SD) skriver idag på Samtiden om Sveriges CO2-avtryck.
    Utifrån Naturvårdsverkets rapport visar det sig att vi redan ligger på andra sidan om ”Netto noll”.
    Även om klimatfrågan ser ut att hamna långt ned i politiken inför valet tycker jag att det är bra att det finns forskare som kan lägga fram fakta på ett begripligt sätt.

    Länkar
    Thomas Brandberg:
    https://valkompass.svt.se/eu-2024/kandidat/tomas-brandberg-1006/
    Artikeln i Samtiden:
    https://samtiden.nu/2025/12/tomas-brandberg-sverige-ar-numera-koldioxidneutralt-sa-nar-ska-ni-lugna-ner-er/

  19. forts,

    Tilläggas kan att politikerna omedelbart bör reglera granskningsnämndens uppdrag i PS. Frågor som dessa hör överhuvudtaget inte hemma där. En minsta åtgärd bör vara att granskningsnämndens beslut kan överklagas

  20. Lars Cornell

    #16 iah. Var får du följande från?
    • Enormt markbehov: Vind- och solenergi kräver upp till tio gånger mer mark per elenhet än kol eller naturgas.

    När OKG hade tre kärnkraftreaktorer var effekten 2561 MW som med kapacitetsfaktor 0,9 blir genomsnitt 2300 MW. Det störda området för de tre reaktorbyggnaderna kan vara två kvadratkilometer. Även om husen syns betydligt längre så är de inte direkt störande. Vi får således 1150 MW per kvkm landskapsyta för kärnkraft.

    För vindkraft har jag inte så mycket bra underlag att utgå från. Men antag att ett vkv har effekten 6 MW och höjden 250 m. Om den störda ytan anses vara 10 * höjden (men det räcker inte i verkligheten) blir ytan 20 kvkm. Med kapacitetsfaktor 0,3 blir jämförelsetalet 6 * 0,3 / 20 = 0,1 MW per kvkm landskapsyta.

    Skillnaden blir i det räkneexemplet 1150/0,1 = 12 000 gånger. Men det är inte rättvist eftersom det vanligtvis står fler vindkraftverk samlade i grupp och då blir den störda ytan något mindre.

    Man kan nog med fog påstå att vindkraft förbrukar 1000 gånger mer landskapsyta än vad kärnkraft gör.

  21. Gunnar Strandell

    Lars Cornell #20
    Kärnkraftens motståndare vill nog ta med ytan för urangruvor också.
    Alunskiffern i Billingen innehåller ca 300 gram uran per ton och även om brytningen sker under jord blir det en stor varphög.
    Fast å andra sidan behöver batterilagring litium som vars koncentration är 20 – 70 gram per ton i mineraliseringarna.

    Guld kan utvinnas med lönsamhet i underjordsgruvor med 3 gram per ton.

  22. Stefan G

    Magnus #2

    Det du nämner vill vindkraftindustrin och dess förespråkare inte ta i med tång.
    Lägg till mikroplast och bisfenol från vingarnas erosion och vi har en annalkande miljökatstrof i annalkande.
    Att miljörörelsen tiger är inget annat än skandal.

  23. Berra

    OT: eu backar även från sin avskogningslag (till en början med ett års uppskov)…2 veckor innan den skulle trätt i kraft…

    https://www.tn.se/naringsliv/45932/klart-lagen-skjuts-upp-annu-ett-ar-helt-omojligt-att-forsta-vad-som-galler/

  24. Magnus blomgren

    Och varför vindkraft? Knappast för att sänka temperaturen, dom varmaste decembermånaderna i sverige är 1929 och 2006.

    Dom högsta temperaturerna runt 13 – 14 grader uppträdde redan 1914 1953 och 1977 – sedan nådde vi dessa nivåer igen, först på 2000 – talet.
    Ser vi till smhi:s rullande 10 års medelvärde 1860 – 2024 så har inte mycket hänt mellan 1930 – talet och 2020 – talet, förutom att det var rejält mycket kallare under några decennier 1940 – 1980.

    Så att bygga vindkraft för att få mer snö på julafton – är helt meningslöst.

  25. Gunnar S. #21
    Om vi utvecklar breedertekniken så att vi också utnyttjar energin i allt ²³⁸U också förbättrar vi siffrorna för ton U per ytenhet med en faktor 142. Kan vi sen utveckla reaktorer för Thorium ser det ännu bättre ut. Man måste inte gå den svåra vägen utan kan breeda Thoriumet i en separat reaktor, så matades testreaktorn i Oak Ridge. Indierna breedade Thorium till ²³³U i flera år.

  26. Thorleif

    #18 Gunnar Strandell

    Tack för länkar. Visst har jag sett att SD är mer tydliga i sin hållning numera men jag tycker det är först sedan Deathvolt kursade. Men når de verkligen ut i riksmedia? Tidigare har Elsa Widding inte alls fått utrymme för egentlig debatt.
    Hur ska det bli fram till kärnkraften? Gaskraft av vem? Vattenfall? Hur ska vår klimatminister isf agera? Bråttom är det nu när näten mest byggs ut/anpassas för (mer) vind&sol! Tur att det är så milt väder ivf även om många av oss saknar vinterväder här i mellansverige.

  27. BD-Nille

    #21 Gunnar Strandell
    Det är väl så att merparten av uran till kärnbränsle är en biprodukt, exempemelvis från koppargruvor?’

    Det vore ju lysande om Bolidens eventuellt nya gruva i Laver (Älvsbyn) kunde utvinna även uran som biprodukt.

    Jag tror att kopparhalten i Boliden Aitik bara är cirka 0,2% per ton gråberg. Högst.

  28. Rossmore

    #14

    Lyssnade och blir rent ut sagt skrämd av hur korrumperat det kan bli när ideologisk korrekthet får trumfa sunt förnuft och sanning.

    Jag såg framför mig en tid när de som medverkat i denna korruption fick ta ansvar för sina felaktiga beslut och handlingar och tvingades till offentlig avbön och förnedring.

    Vaknade sen och insåg att det kommer ju inte att hända. Svårt felaktiga och korrumperade politiska beslut i Sverige leder bara till omval utan konsekvenser. Tror att vi har ett problem.

  29. SvD kom just med den här.
    https://www.svd.se/a/bOKVv5/genombrott-sol-och-vind-gar-om-kolkraften
    Bakom betalvägg så klart och lika bra det. I ingressen kan man läsa följande.
    ”I år har har sol- och vindkraft för första gången producerat mer el än kolkraftverken.”
    Nog inte riktigt sant, korrekt är att det finns mer installerad kapacitet för solel än kolel och jag tror att alla som läser här inser och förstår skillnaden.
    Artikeln bygger på den här artikeln från Science.
    https://www.science.org/content/article/breakthrough-2025
    Där finns en graf som visar just installerad kapacitet för olika energislag. Inte ens om man slår samman sol, vind och vattenkraft lär dom förnybara slå kolkraften, ännu mindre kol och gas tillsammans. Efter den egentliga artikeln kommer en påkostad och pampig bildkavalkad som mest verkar vara kinesisk reklam, undrar om den kommer med i SvD’s version också.
    Nå man får inte ha så stora krav på våra journalister.

  30. Rossmore #28,

    Jag tycker att man bör införa ett straff med tjära, aska och fjädrar där den skyldige får springa genom byn till allmän spott och spe. Varför har man avskaffat alla skamstraff?

    Många av de saker som vi tar upp här har ju tyvärr inget straff i dagens samhälle. Utan det handlar om lagligt lurendrejeri som ligger utanför domstolarnas räckvidd.

  31. Benny

    Hur många ekonomiska rapporter kan det behövas för att reda ut att vindsnurror och solpaneler varken är lönsamt eller miljövänligt? På Kalla Fakta visade man från en svenskägd gruva i Kongo om hur man utnyttjar barnarbetare och förstör miljön på enorma områden för att stilla världens behov av koppar som ökat enormt med elektrifieringen av allt möjligt! Det är väl ett program som klimatalarmisterna inte gärna vill se för om utsläppen och miljöförstöringen pågår någonstans där de inte ser den existerar den inte i deras värld.

  32. Berra

    Affärsvärlden skriver om sol och vind-elens påverkan på elpriserna…

    https://www.affarsvarlden.se/kronika/noland-hog-andel-sol-och-vindkraft-ger-dyrare-el-enligt-fn-rapport

  33. Tege Tornvall

    # 29. Förledande skickligt bildsatt och skriven PR-text i Science:
    https://www.science.org/content/article/breakthrough-2025.
    Märkligt att de okritiskt tar in sådant tillrättalagt.

    Där står bl. a.:
    Enorma ytor solpaneler så långt ökat ser
    Riktade solspeglar mot central punkt som i sydfranska Odeillo
    Ånga från 565 grader varmt smält salt driver turbiner
    Solpaneler i grunt vatten skuggar gäss
    107 meter långa vindblad produceras; total tornhöjd 300-350 meter
    Tillverkar 2/3 av världens vindkraftverk, ökande export
    Har nära hälften av världens hela installerade vindkraft
    Installerade första halvåret i år 50 MW vindkraft, ca 10.000 vindtorn
    Snabba eltåg, 130 mil på 4 timmar = snitt 325 km/h
    BYD-fabrik gör 300.000 små elbilar i år för ca 25.000 USD per styck
    Byggde 2024 12 miljoner elbilar = 70 % av världsproduktionen
    Ur en 16 mil bred Tibet-sjö tas över 50.000 ton litiumkarbonat per år, nog för över 100.000 batterier per år.

    Allt medvetet och planerat. Jätten Gluff-Gluff i nationshamn. I farstun står Indien…

  34. Tege T. #33
    Obegripligt att Science kan ägna sig åt sånt där, men kan väl vara att man vill dj*vlas med Trumps handelspolitik. Nu finns det inga siffror för 2025 ännu men nån gång in på nästa år så lär den här grafen uppdateras automatiskt och skillnaden mot vad som påstås i artikeln lär inte bli mycket mindre dramatisk.
    https://ourworldindata.org/grapher/share-elec-by-source
    Men både Svd och DN har svalt betet, nån här som har koll på andra svenska media?

  35. Leif Åsbrink

    #35 Håkan Bergman

    Att jämföra graferna säger en hel del. För 2024:

    Kol produktion 34,3% installerat 2240 GW
    Sol produktion 6,9% installerat 2160 GW

    Således:
    Kol 15,3 %/TW
    Sol 3,2 %/TW

    Det ser inte så förfärligt dåligt ut, man behöver ”bara” en faktor 4,8 mer installerad kapacitet för att sol skall producera lika mycket som kol. Problemet är att produktionen inte sker när elen behövs och elen går inte att lagra.

    Möjligen kan man t.ex. i Indien lagra solel från förmiddagen som is för att täcka behovet av luftkonditionering på eftermiddagen och tidig kväll och då kanske solenergi kan få full utnyttjandegrad. På våra breddgrader kräver solenergi subventioner, eller som för privata hushåll, skattefrihet.