Vallentuna kommun har inte beräknat miljönyttan med att sortera matavfall, och någon sådan beräkning har förmodligen inte någon annan heller gjort. Istället hänvisar man till svepande formuleringar om uppsatta miljömål, hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och att man kan spara pengar när regeringen har infört en förbränningsskatt.
Efter mitt förra inlägg angående att Vallentuna kommun ska införa sortering av matavfall, utan att redovisa vad det skulle ge för miljönytta, kontaktade jag kommunen. Se nedanstående konversation. Det står väldigt klart att denna kommun inte har beräknat någon miljönytta med avfallssorteringen. Notera att jag har tagit bort namnet på tjänstemannen på kommunen eftersom jag anser att det inte är någon enskild tjänstemans fel att det har blivit på det här sättet.
Jag försöker inte hävda att sortering av matavfall inte skulle ge någon miljönytta. Det jag istället påpekar är det konstiga fenomen att man inte beräknar miljönyttan och sen hänvisar till denna beräkning. Man blir lätt misstänksam om att en sådan beräkning faktiskt inte skulle visa någon miljönytta.
Om man följer länken till naturvårdsverket som kommunen hänvisar till kan man tex läsa följande stycke:
Den miljömässiga vinsten för ökad utsortering och materialåtervinning av bioavfall är framförallt att livsmedels- och köksavfall styrs från energiåtervinning till rötning eller kompostering. Då tas även växtnäringen till vara.
Det handlar alltså om att man kan ta vara på växtnäringen, dvs att man kan göra gödsel av detta. Vackert så, men vad kostar det? Samt hur mycket energi går det åt för att framställa denna produkt? Återigen saknas beräkningarna.
Att inte behöva beräkna miljömässig nytta verkar vara symptomatiskt i dagens politik. Detsamma gäller även för alla mer eller mindre symboliska klimatåtgärder som införs till stora kostnader.
Område: Fråga
Ärende: Finns det någon beräkning på den miljönytta som man gör genom att sortera matavfallet i Vallentuna? Mvh Magnus
Hej Magnus och tack för att du har kontaktat oss.
Det finns ingen särskild beräkning av miljönyttan i Vallentuna jag kan hänvisa dig till med det finns mycket information att hitta på nätet. Till exempel beräknas att ca 40% av det som hamnar i soppåsen vara matavfall. Genom att införa obligatorisk sortering av matavfallet för småhus kommer ca 4 000 ytterligare småhus i Vallentuna att bidra med matavfall som kan bli till biogas och biogödsel. Biogasen används till bränsle för sopbilar, bussar och personbilar. Biogödsel används som växtnäring till åkermark.
Förutom vinsterna med att använda matavfallet som en resurs, så är det dyrare att bränna upp matavfall (vi har en statlig förbränningsskatt t.ex.). Vårt mål är att hålla avfallstaxan och kostnaderna för avfallshanteringen så låga som möjligt. Så att sortera matavfall är bra både för plånboken och miljön.
Hör gärna av dig om det är något annat du undrar över.
Med vänliga hälsningar,
xxxxx xxxxxxxxx
Renhållningshandläggare
Hej Magnus,
Den 15 juni 2020 fattade Kommunstyrelsen beslut om att sortering av matavfall ska bli obligatoriskt för småhus under år 2021. Skälen till detta är dels miljömässiga, men också ekonomiska. Samhället står inför utmaningen att säkerställa en hållbar utveckling och tillväxt inför kommande generationer. Samtidigt ökar kostnaderna för att förbränna osorterat avfall, vilket ytterst drabbar abonnenterna.
Bakgrunden till detta är flera. Regleringen för avfallshantering har skärpts, både i EU och Sverige och det är ett stort fokus på en cirkulär ekonomi. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska bioavfall separeras och det innebär att alla kommuner ska införa system för matavfallsinsamling senast 2025. Det nationella etappmålet innebär att 75 % av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillbaka.
Detta avspeglar sig även i Vallentuna kommuns avfallsplan där ett mål är att mängden matavfall i restavfallet ska ha minskat med minst 90 procent från 2021 till 2032.
https://www.vallentuna.se/
Utsorterat matavfall som omvandlas till biogas är idag befriat från den statliga förbränningsskatten och bidrar till avfallskollektivets lägre behandlingskostnader. Det finns därför goda ekonomiska skäl att sortera ut matavfall och minska på de totala mängder hushållsavfall som skickas till förbränning. Att sortera matavfall är inte alltså något kommunen gör en ekonomiskt vinst på. Däremot kan vi hålla nere avgifterna i avfallstaxan.
Med vänliga hälsningar,
xxxx xxxx
Renhållningshandläggare
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Det vore intressant om någon kunde undersöka bakgrunden till ”förbränningsskatten”. Hur har detta beslut kommit till?
Lennart
Tack Magnus. Mycket intressant. Kompostpåsarna som kommunerna i många fall delar ut brukar komma från San Sac, vilka ägs av The Sulo Group, vilka i sin tur tycks ägas av ett franskt företag Latour Capital. Har inte forskat vidare kring detta men man brukar oftast i slutänden hamna i samma ägarstrukturer som det mesta annat när det gäller ”the green deal”.
Den typen av undersökningar är underbara!
Finns någon kommun där tramset införts, som kan visa en beräkning?
Troligtvis inte!
Tack Magnus! Den här frågan kan ses som ett intressant exempel på hela miljö-energi-klimat-frågan. Det finns oändligt mycket åsikter och åtgärder, men vilar de på fast grund? Börjar man gräva visar det sig att de vilar på gungfly.
Clintel t.ex. har nu analyserat senaste IPCC/SPM-rapporten och har mycket att säga om den och vad media nu för vidare. Det senaste är att McKitrick, han som var med och knäckte Mann-hockey-kurvan, har rotat i 20 år gamla beräkningar om CO2-ens klimatpåverkan och funnit – ja gissa. Även där ett gungfly! Clintels analys kommer att skickas ut till beslutfattare på hög och låg nivå inte minst till COP-folket i Glasgow.
Och, Magnus Din försynta fråga till Din kommun kan ge idéer till en uppsjö av likartade små viktiga frågor till tjänstemän och politiker runt om i landet. Redan ”de gamla grekerna” visste att det var viktigt att ställa de rätta frågorna, förr eller senare kan de resultera i upplysta men obehagliga svar.
Oavsett om det går att få fram en beräkning så blir det intressant hur de behandlar kostnaden för all tid hushållen lägger på detta.
Jag misstänker att den tiden ses som gratis. Istället för militärtjänstgöring utan ersättning har vi nu sopsortering.
Det är förstås väldigt attraktivt för kommuner och stat med gratis arbetskraft. En slags extra skatt i natura helt enkelt.
Forts. # 4
Länk till Clintecs svar
https://clintel.org/wp-content/uploads/2021/10/Critique-of-AR6-Clintel-ICSF.pdf
”Biogödsel” ??
Hur länge dröjer det innan hushållens matavfall konstateras innehålla rester av diverse lösningsmedel, mediciner, och andra kemiska ”föroreningar”, som då omöjliggör användning av detta gödningsmedel i ett certifierat jordbruk?
Ungefär samma då som ”rötslam” från kommunala reningsverk.
Hos oss så komposterar vi matavfallet. Otroligt nog så sjunker det i vår kompost, förmodligen för att det bor råttor under den som glatt mumsar i sig det goda som hamnar där. Det låter ju illa, men en hyfsat positiv effekt av detta är att garaget inte besökts av råttor de senaste vintrarna. Kanske för att de hittar mat i komposten i stället…
Det finns med all sannolikhet ingen beräkning vare sig för miljön eller för skattebetalarnas plånböcker. Jag ställde för några år sedan liknande frågor till Stockholms stad om vad deras biogasanläggning och insamling av matavfall kostade. Det möttes mest av förvåning – va, räkna på kostnaderna …. varför det?
Till nyttan får man väl dock räkna att tusentals människor går omkring och känner sig som goda människor när de lägger matavfallet i en brun papperspåse. Den känslan kanske är värd några hundra miljoner årligen 🙂
Även vi sorterar matavfallet i bruna papperspåsar till en brun binge som töms av renhållningsentreprenör med namnet Prezero!
Kostnad är 2,37 SEK per kilo avfall något lägre än det osorterade normala avfallet a 3,06 SEK .
Fördelen är att råttorna har fått ont om mat.
Kostnaden för avfallsförbränning är ny och har införts för att få igång en cirkulär användning av råvaror.
Detta ligger bakom en omfattande kriminell hantering av avfallet som vi i Stockholm kan känna av då och då när dessa upplag brinner. ”Pink” var väl en flört till damerna men det var en fälla som kommuninnevånare i Botkyrka fått betala!
Cirkulär ekonomi leder till att transporterna ökar .
Avgift på sopor leder till att det finns de som kan tjäna på att tänja på miljöhänsynen vilket är bevisats!
#2 Latour är ett svenskägt investmentbolag med Gustav Douglas som huvudägare. Är det samma?
40% matavfall, volym eller vikt? Sannolikt vikt och då blir det väl sådär 30% av påsens innehåll som är vatten, i mitt fall mest kaffesump. Om folk blev bättre på matlagning med färre råvaror skulle nog matsvinnet minska rejält, för det är väl där man ska börja.
Hoppade för ca 10 år sedan in som chef ett halvår för en relativt stor rötningsanläggning för hushållsavfall. När det gäller näringen i gödseln så var den uppräknat till dagens gödselpriser ca 30 kr per ton. Det innebär att värdet på gödseln betalar transporten ut till grinden. Vi fick betala transporten till jordbruket för att jordbrukarna skulle ta emot den och sprida själva. Vi försökte anlita en agronom med eget företag för att sälja gödseln, på för företaget, agronomens, väldigt fördelaktiga villkor. Företaget tackade nej eftersom de ansåg att kostnaden för packningsskador på jorden vid spridningen vida översteg näringsvärdet. (#7 rötslam är mycket bättre för jorden och medför inga problem). När det gäller energi utvinningen så gick det i bästa fall jämtut om man anser att en kWh el är lika mycket värd som en kWh biogas i en bil. Skulle man göra el av gasen så var det naturligtvis en urusel affär. Förhoppningsvis är de nya anläggningarna bättre.
Är det inte för att få bort fukten från de brännbara soporna som man skall sortera bort matavfall?
Min uppfattning är att matavfall innehåller mycket vatten och därför sänker det relativa energivärdet på soporna, men är ingen expert på området så jag kan ha fel.
En insändare som efterlyser mer saklighet i debatten underskriven av C,M,L och KD. Kommer vi snart att kunna se en vändning även på klimatområdet.
”Fakta och saklighet krävs i debatten
INSÄNDARE
Vi i Alliansen på Gotland anser att debatten om sambanden mellan Cementas verksamhet och öns grundvatten behöver nyanseras.
Sedan 70-talet har Cementa låtit genomföra återkommande borrningar för kontroll av grundvattennivåerna i täkternas närhet, för att övervaka eventuella avvikelser.
Konsultföretaget Golders har gjort en sammanställning baserad på undersökningar mellan 2016-2021, som finns tillgänglig att läsa på regeringens webbsida via miljödepartementet.
I rapporten dras flera slutsatser efter mätningar och beräkningar:File hajdar-täkten påverkar inte vattennivåerna i Tingstäde träsk. Inte heller att någon tydlig påverkan sker på andra delar av öns grundvattensystem, som kan observeras eller mätas.
Bo Olofsson, professor i geologi som kritiserat Cementa i många olika frågor, säger i en intervju i SVD att påståendet att Cementas verksamhet hotar hela Gotlands grundvatten är befängt. Att det enbart är områdena närmast täkten som kan påverkas – och om avvikelser skulle uppstå går det i princip alltid att kompensera, rent tekniskt.
I Region Gotlands yttrande till regeringen anges att det inte finns någon anledning att ompröva Cementas rätt till fortsatt brytning av kalksten – inom befintliga täkter och gällande avtal.
Under regionstyrelsens senaste arbetsutskott konstaterades att konsekvenserna av brytning enligt Cementas sökta tillstånd är obetydliga och att påverkan på grundvattennivåer är liten i närheten av täkterna och obefintlig på längre avstånd från täkterna.
Vi ser allvarligt på att Miljöpartiets företrädare skriver insändare där de fastslår att gotlänningarnas grundvatten är hotat. Det visar på en bristande hänsyn och respekt mot sammanlagt över 400 som lokalt jobbar inom Cementas verksamhet.
Ett eventuellt produktionsstopp av Cementa kommer dessutom medföra allvarliga konsekvenser för hela Sverige, inom främst byggsektorn med stopp i bostadsbyggandet och ökande nationell arbetslöshet.
Vi är medvetna om allvaret i frågan om Gotlands grundvatten och tillgång till dricksvatten. Det är något som vi alla värnar om. För oss i Alliansen är det viktigt att ta ansvar för helheten, hela Gotland, våra näringar, arbetstillfällen, vår unika miljö och framtiden för våra barn och barnbarn.
Vi tror på proaktiva åtgärder, att använda innovation och ny grön teknik för att lösa problem och fortsätta utvecklingen framåt tillsammans.
Bilden av att Cementas verksamhet hotar hela Gotlands dricksvattenförsörjning får inte bli någon allmän sanning. Fakta och sans måste gå före rykten och spekulationer.
Eva Nypelius (C) Jesper Skalberg Karlsson (M) Claes Nysell (L) Sara Lidqvist (KD)”
När det gäller plaståtervinning har Upsala Nya Tidning skrivit ett antal hyllningsartiklar om Site Zero i Motala (”Världens största och modernaste anläggning för plaståtervinning”, https://www.svenskplastatervinning.se/site-zero/).
Några citat från dessa artiklar:
”Oavsett om du slängt dina plastförpackningar i Ystad eller Haparanda kommer de till Motala.”
”I dag har Sverige inte kapacitet för tvätt och granulering av den återvunna plasten, utan det görs i Tyskland och Nederländerna.”
(Sök på ”Motala” i UNT:s artikelarkiv för att hitta artiklarna.)
Det betyder att alla Sveriges plastförpackningar ska transporteras till Motala för att sedan efterbehandlas i Tyskland eller Nederländerna. Jag ställer mig samma fråga som Magnus Cederlöf gör, vad är miljönyttan med alla dessa transporter och bearbetningssteg jämfört med lokal sopförbränning?
Masen #15
”Jag ställer mig samma fråga som Magnus Cederlöf gör, vad är miljönyttan med alla dessa transporter och bearbetningssteg jämfört med lokal sopförbränning?”
Zero!
Det här är ett bra exempel på det Lomborg ofta pekar på. Cost / benefit analyser är inte uppfunnet i klimatkretsar.
CCS till exempel är väl bland den dyraste ’klimatonyttan’. Räknat i miljarder per miljondelsgrad alltså.
För 20 år sedan var det populärt att kompostera men folk tröttnade på det meningslösa arbetet. Det var enklare att köpa jord än att kompostera. Idag är det väl bara Stefan Sundström som talar för bokashikompostering. https://www.bokashi.se/
Det är väl som i grannkommunen Österåker, där jag bor. Papperspåsarna med matavfall körs till Uppsala, som tar betalt för att ta emot dom (vissa av deras bussar drivs med rötgas). Siffror om kostnader och ”nytta”mörkas, för ”den goda sakens skull”. Rena symbolhandlingar, alltså.
Masen #15
Hur det kan vara en vinst för miljön att transportera plastförpackningar från Haparanda till Motala och vidare därifrån till Tyskland och Nederländerna
ställer jag högst frågande till. Se detta dokument:
”Återvinning av plastförpackningar ger tydliga klimatvinster”
https://www.ftiab.se/download/18.104d3d4f1636fb509591a0/1526994868393/FTI-Atervinning-Plastforpackningar.pdf
#13
Avfallsförbrännings anläggningarna är konstruerade för höga vattenhalter i materialet och får därför sätta till vatten vid förbränningen om det är för torrt. Vet inte om man kunnat bygga om dem.
I Frankrike visades nyligen ett uppmärksammat tvreportage om avfallssortering och uppsamlingen av avfallet. För att skilja på olika sopor används olikfärgade soptunnor. Liksom i Sverige känner sig stadsborna som riktigt ansvarsfulla goda medborgare när de noggrant sorterat sina sopor.
Reportagets höjdpunkt var när ett par parisiska damer som i åratal bemödat sig om en perfekt sortering fick se hur uppsamlingen gick till. Alla soptunnor tömdes i samma sopbil utan hänsyn till innehållet!
En representant för renhållningsarbetarnas fackförening förklarade att det tog för lång tid och blev för dyrt att separera olika slags sopor vid uppsamlingen. Nog måste man beundra fransmännens praktiska sinnelag.
https://www.programme-tv.net/programme/culture-infos/r6195-zone-interdite/20676827-zone-interdite/
Anders T. #21
Läste för nu rätt många år sen om ett projekt på Chalmers där man utvecklade en rost med flera zoner. Det kan vara nåt sånt man har där dom första zonerna torkar avfallet stegvis med heta rökgaser fram till den sista zonen som är förbränningszonen.
En rost är i princip ett transportband som matar in bränslet och matar ut slaggen i en panna för fast bränsle.
Avfallssorteringen har väl endast ett syfte, uppfostring av befolkningen. Det har till och med hänt, samma som i Frankrike, att sorterat avfall lastats i samma behållare och när det påpekats har man erkänt att det ska sorteras som ett led i att uppfostra folket till att göra ”rätt”. Man använde naturligtvis inte termen uppfostra, utan man sa lära om jag kommer ihåg rätt!
När det gäller sorteringen av plast är det ju mycket riktigt, som sagts här ovan, att det bästa vore att elda det direkt i stället för att sortera och transportera det runt hela Europa. Det är ju fullständigt enfaldigt att försöka hindra det genom att beskatta sopförbränning och att i stället elda olja.
Vill man ha värme och el här på Södertörn över vintern får man ligga i och mata Högdalen med bränsle.
https://www.stockholmexergi.se/om-stockholm-exergi/vara-anlaggningar/hogdalenverket/
Fosfor, oumbärligt i konstgödsel lär med dagens odlingsmetoder ta slut runt 2100, senast då får vi väl alla återvända till kompostering. Om det finns någon levande jord kvar då dvs. ( jag såg filmen SISTA SKÖRDEN på SVT Play häromdagen, MYCKET deprimerande men intressant )
Något snille har också räknat ut att med nuvarande fart så har vi snart spolat ut all odlingsjord i haven!
Jax #24,
Jo, uppfostringssyftet var det motiv som gavs mig när jag för många år sedan ifrågasatte nödvändigheten av att sopsortera. Det mesta är mer lönsamt att antingen deponera eller bränna.
Metall är dock något som långt före sopsorteringens tidevarv var något som man tog till vara på på kommersiella grunder. Skrothandel kallades det. Före dess hade vi lumphandlare och pappersinsamlingar som också bedrevs kommersiellt, dvs du fick betalt för att sortera ut dessa dyrgripar. Nu betalar du avgift för nöjet att sortera.
#24 Ingemar Nordin
Ja det var roligt det där med skrotåtervinningen. Den har ju fungerat mycket bra i alla tider, men det var nog mindre än tio år sedan som Jernkontoret, som är stålindustrins branschorganisation, kom på att man kunde marknadsföra den extremt höga återvinningsgraden och hur cirkulär stålbranschen trots allt är. Var på ett annat möte på Jernkontoret då de hade någon slags kick off för marknadsföringen av stål som hållbart även i det avseendet och det var för mindre än tio år sedan!
Anledningen till att masugnarna trots allt behövs fortfarande är ju bland annat att stålets livslängd är så lång och att det fortfarande produceras och byggs oerhört mycket som innehåller stål. Skrot är ju i dagsläget en dyrbar råvara!
#10 Lasse
Nej det är inte det Svenska Latour vad jag kan se. Jag ska se om jag får möjlighet reda ut hur ägarstrukturen ser ut och var pengarna hamnar. Av erfarenhet brukar det leda i samma riktning men jag kan ju naturligtvis ha fel den här gången. Dessa företag, investmentbolag verkar involverade i alla fall. Finns mycket pengar att tjäna på sopsortering tydligen:
https://www.sulo.com/en/
https://www.blackstone.com/press-releases/article/financial-investors-are-the-new-owners-of-the-sulo-group-based-at-herford/
Verkar sen sålts vidare
Öka biogasen! Gör vi det 2800 faldigt över hela riket kan vi driva SSAB i Luleå med metangasen i stället för vätgas.
Tänk vilka arbetstillfällen det skulle ge. Fetaste WinnWinn!
#26
”Fosfor, oumbärligt i konstgödsel lär med dagens odlingsmetoder ta slut runt 2100, senast då får vi väl alla återvända till kompostering. ”
Populär miljömyt. Det finns mycket stora outnyttjade fosforittillgångar, och utvinning av stål ur fosforrika malmer lär ju inte upphöra i första taget heller.
https://pubs.usgs.gov/periodicals/mcs2021/mcs2021-phosphate.pdf
Och så kan man använda apatit också, men det bryr man sig inte om idag, eftersom det finns så gott om billigare fosforit. Enbart LKAB:s sandlager i Kiruna innehåller ca 6 miljoner ton apatit och den totala mängden fosfor i malmfälten är ca 2 miljarder ton:
https://branschaktuellt.se/industri/66138-lkab-spar-miljardindustri-efter-prospektering
Fast i det fallet lär väl länsstyrelsen/miljödomstolen/valfri myndighet hitta på något skäl varför det inte går.
Ovanstående tar inte hänsyn till fosforittillgångar på grunda havsbottnar som är oerhört mycket större än på land. Faktum är att fosforitgruvor på land som t ex i Marocko är gammal havsbotten som råkat komma upp på torra land.
Ann Lh #4 #6
Tack för den länken Ann.
https://clintel.org/wp-content/uploads/2021/10/Critique-of-AR6-Clintel-ICSF.pdf
Det dokumentet kan tippa omkull COP26 i Glasgow och få alarmiströrelsen att tappa fotfästet, förutsatt att de läser förstås. Några sammanfattande citat:
… den observerade blygsamma uppvärmningen på ~1°C sedan 1850-1900 har skett genom någon ännu okänd kombination av antropogena och naturliga influenser.
Förekomsten av så kallade ”extremväder”-händelser är felaktigt framställda i SPM.
Utvecklingen i kryosfären är också felaktigt framställd i SPM, särskilt att notera att det praktiskt taget inte finns någon trend i arktisk havsis under de senaste 15 åren.
Utvecklingen i havet är felaktigt framställt i SPM; i synnerhet pekar den troliga blygsamma GMSL-ökningen till 2100 inte på någon ”klimatkris”.
CMIP6-klimatmodellerna är ännu känsligare än de redan alltför känsliga CMIP5-modellerna av AR5, och ignorerar peer-reviewed vetenskapliga bevis på låg klimatkänslighet. Modellerna leder till ogiltiga slutsatser om ECS och ”carbon budgets”; den sannolika globala temperaturökningen till 2100 indikerar inte en ”klimatkris”.
Vi drar tyvärr slutsatsen att SPM felaktigt pekar på en ”klimatkris” som inte existerar i verkligheten.
Med tanke på omfattningen av de föreslagna politiska konsekvenserna måste SPM vara av högsta vetenskapliga standard och uppvisa oklanderlig vetenskaplig integritet inom IPCC.
SPM inger inte mycket förtroende för att dessa rekommendationer har genomförts.
Vi drar slutsatsen att SPM tyvärr inte erbjuder en objektiv vetenskaplig grund att basera politiska diskussioner på vid COP26. Den misslyckas också med att belysa de positiva effekterna av något ökade CO2-nivåer och uppvärmning på jordbruk, skogsbruk och mänskligt liv på jorden
Havsnivåns stigning ~3,3 mm/år innebär en havsnivåhöjning i storleksordningen 0,25 m till 2100. Det pekar inte på någon ”klimatkris” under detta århundrade.
Observationer ifrågasätter allvarligt SPM-slutsatsen om havsuppvärmning och tyder inte på att det finns något oöverträffat med uppvärmningen av havet.
En färsk studie ”Reconstruction of 4 Centuries of Temperature-induced Coral Bleaching in the Great Barrier Reef” fann att blekning var betydligt högre under 1750- och 1890-talen. Det bekräftar att korallblekning är ett naturligt fenomen.
Sammanfattningsvis är påståenden om stigande havsnivåer, uppvärmning och surhet felaktiga.
Redan före lanseringen av AR6 fanns det ingen rimlig empirisk grund för att uppskatta ECS till 3°C. Tvärt om fanns det betydande bevis för att ECS ligger under 1,5°C och kan vara så lågt som 1°C eller till och med lägre, vilket återigen bekräftar att det inte finns någon ”nödsituation”.
Det är tydligt att bevis för låg klimatkänslighet ignorerades i AR6-rapporten.
OT
Vansinnet sprider sig. Det har väl fruse´i kolan?
KANADA
Kanada har tillsatt Greenpeace-aktivist till klimatminister (Finwire)
2021-10-27 16:55
https://www.avanza.se/placera/telegram/2021/10/27/kanada-kanada-har-tillsatt-greenpeace-aktivist-till-klimatminister.html
#31 tty
Du har säkert rätt, miljö -och klimatmyter är till för att avslöjas och ingen gör det bättre än du. Det är väl huvudsyftet med den här bloggen, om vi så är vattnet som urholkar stenen..
Alla har väl hört att vi svenskar slänger så mycket mat i onödan, ”var fjärde matkasse slängs” och liknande påståenden.
Men är det verkligen så? Den senaste statistiken på Naturvårdsverkets hemsida säger ” Under 2018 uppkom cirka 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Det motsvarar 133 kilogram per person”. Redan här reagerar i alla fall jag. 2018 var Sveriges befolkning 10,18 miljoner människor så den beräkningen går inte ihop. Nåväl, strunt i det. Vad är det då som utgör dessa 133 kg per person? Det visar sig att en massa saker ingår som inte alls stämmer med påståendet ”att var fjärde matkasse slängs”: köttben, potatisskal, kaffesump, avokadokärnor mm ingår i dessa mängder. Uthällt kaffe och te ingår också och har uppskattats till 10 kg per person och år. Men varför uthällt kaffe ska räknas men ett glas vatten som hälls ut inte räknas framgår inte. Torrsubstanshalten i en kopp kaffe bör ju vara väldigt låg och den blöta (!) kaffesumpen har ju redan räknats med ganska hög vattenhalt.
När jag räknar ihop det som jag tror de flesta av oss tänker på när vi hör att det slängs så otroligt mycket mat, det vill säga ätbar mat som kastas, blir det ca 26 kg per person och år. Ett halvt kilo i veckan alltså. Det är rätt stor skillnad mot de 133 kg per person och år som används som argument för att stoppa matsvinnet.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/avfall/avfall-mat/
#1 Lennart
Skatten är en del av januariavtalet. Verkar vara MP med Bolund i spetsen som ligger bakom. Troligen är det egentligen de beräknade skatteintäkterna som de är sugna på. En kvarts miljard är inte fy skam.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/skatt-pa-avfallsforbranning-infors-under-2020/
Ja, vi är i Godhetsamhällets tidevarv och har lämnat information och industrisamhället bakom oss. Oavsett fråga så är det inte längre logik eller beräkningar som är avgörande för besluten utan viljan att förbättra världen. Har funderat ordentligt sista månaden och insett att vi realister behöver ändra argumentationsteknik för tron att vetenskapliga argument kan vända debatten är futilt.
Lennart S #37,
Nu är väl inte den här bloggen enbart till för att övertyga folk med godhetsargument. För många, kanske de flesta, så är sanningen om klimatet det viktigaste.
Om, å andra sidan, vi vill göra gott så är det väl ändå en fördel om du baserar dina godhetshandlingar på en någorlunda sann bild av verkligheten? Annars är ju risken stor att du gör mer ont än gott?
Som ung student i mitten av 1970-talet var jag på studiebesök vid kraftvärmeverket i Uppsala som också hade sopförbränning.
De klagade över att hushållssoporna brann så dåligt att man tvingades tillföra olja och ville slippa det våta i soporna.
I Södertälje på 2010-talet fick jag lära mig att man trots sopsorteringen, där matavfall läggs i gröna plastpåsar som en robot plockar av från bandet, behöver spetsa flisen med gummigranulat de kallaste dagarna på året.
Människorna som hanterar systemen vet vad de håller på med och optimerar inom den domän de har befogenhet över. Se t.ex. hur kommunens anställda ovan ser skatt som en utgift när den går till staten och en inkomst när den går till kommunen. 😀
Förbränning av sopor är ett svenskt fenomen med lång tradition från vedspisar och kaminer. I Europa med tätare bebyggelse och varmare klimat är det inte lika vanligt och förbud är det normala. Jag hade en miljöpartist som granne under 1980-talet och lukten från hans kakelugn gör att jag förstår dem.
Plastförpackningar i EU deponeras eller exporteras till Afrika eller Asien hellre än att brännas. Sverige är en liten del av EU och tvingas följa reglerna som majoriteten sätter upp.
Vad tycks om detta då? Helt overkligt… https://www.tn.se/hallbarhet/varningen-kan-bli-kriminellt-att-ateranvanda-eget-avfall-en-enda-rora/
#14
Hej
Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025 finns att ladda ner. I avsnitt 8 redogörs för Vatten och Avlopp.
Där klargörs att det INTE är brist på vatten. MEN 40% av egenhushållen är inte anslutna till kommunalt VA system . De använder egna avloppssystem och vattnet är kontaminerat av deras egna avloppsvatten. Detta skriver man I utredningsunderlaget . Slutsats gotlänningarna förstör till stor del sitt grundvatten med sitt egna avloppsvatten.
Frågan är varför inte detta lyfts fram kontra hur Cementa lyfts fram av media.
https://www.gotland.se/ByggGotland