När man läser krönikor och artiklar om klimatet är det lätt att tro att effekterna accelererar. Det är väl mening också tänker jag. Det går inte fort nog för en alarmistiskt inriktad journalist. Detta fenomen tillhör, för mig, kategorin propaganda och verkligen inte upplysning om sakernas tillstånd. En del har också en personlig agenda där målet exempelvis kan vara att vi ska minska vårt intag av animaliska proteiner. I denna kamp för att ”medvetandegöra” eller helt enkelt uppfostra, det svenska folket ingår att överdriva eller skriva bara halva sanningen.
Jonas Paulsson från organisationen Köttfri måndag skriver i en debattartikel om tillståndet i Östersjön att:
”Animalier är den främsta orsaken till jordbrukets näringsutsläpp av kväve och fosfor eftersom ungefär 70 procent av allt som odlas i Sverige är djurfoder.”
På Jordbruksverkets hemsida redovisas vete, potatis och raps som de största grödorna. Är det verkligen sådant som kossor äter?
De skulle nog behöva uppdatera sin hemsida eftersom de skriver:
”Nobelpristagaren Pachauri är ordförande i FN:s klimatpanel IPCC. Han är en känd stödjare till Meat Free Monday tillsammans med Paul McCartney.”
Vad jag vet är Pachauri varken ordförande i FNs klimatpanel eller en nobelpristagare men varför bry sig om detaljer, det är ju berättelsen som är det viktiga.
Jenny Stiernstedt, SvD, uppmanar världen att skynda på om länderna vill nå målet i Parisavtalet. Hon skriver:
”När det vita täcket på Grönland började smälta redan i april trodde ett gäng danska forskare först att det var fel på mätinstrumenten – så fort går det nu.”
Det här är ett exempel på halvsanning. Förvisso började istäcket smälta i april men det var på grund av en högst tillfällig värmebölja. Sedan kom det av sig och har, enligt DMI) varit under det normala i stort sett hela sommaren hittills. Så fort går det alltså inte.
Sara Burkhard och Felix Pettersson, SVT, skriver i sin artikel klart vilseledande enligt min mening:
”Den här våren har det mätts rekordlåga mängder av arktiskt is. Isen smälter och vattnet stiger i rekordfart.”
De skriver att havsnivån kan komma att stiga tre meter till år 2050. Det är alltså på 34 år. Eftersom den globala havsnivån, enligt satelliter, stiger med 3 millimeter per år skulle takten behöva öka till 88 millimeter per år i genomsnitt. Men stiger vattnet i rekordfart? Nej, någon acceleration i mätningarna kan man inte se.
För en alarmist uppvisar verkligheten inte tillräckligt dramatiska effekter, det går för långsamt. Då får man ta till halvsanningar och överdrifter för att skapa sin berättelse. För ut ska den, berättelsen om ett skenande klimat.
Eftersom temat är halvsanningar är lite lustigt att ytmassbalansen trots Lenas påstående ändå kan vara lägre än den ”normala” i dagsläget, och då är DMI:s ”normala” ändå sådana att den inkluderar senaste årens extrema avsmältning. Tittar vi på NSIDC som har en aning äldre referensperiod blir bilden helt annorlunda:
http://nsidc.org/greenland-today/images/greenland_melt_area_plot.png
Dvs, går förändringen tillräckligt sakta kommer den alltid se ”normal” ut om man jämför bara med åren innan.
Jag har under åren tillskrivit flera per email och även skickat korrigerande email till adresser som kvalitet@svd.se – som tidningen klappar sig för bröstet för att ha. Enda resultatet var att jag där blev mailblockad. Inga rättelser togs in.
Förr hade vi Karin Bojs och Susanna Baltscheffsky – när de slutade på DN, respektive SvD hade man hoppats på något bättre – men efterträdarna blev istället sämre. SvD-damen Stiernstedt verkar komplett okunnig, och skriver också om allt från utrikespolitik till jordbruk, i tillägg till ”miljö”. Ofta hoppar också en Gunilla von Hall in med inlägg på SvD. Hennes enda länk till klimatvetenskapen tycks vara att hon är stationerad i Geneve – där också IPCC har sitt högkvarter
Inte konstigt att så många tappar allt förtroende för media
http://joannenova.com.au/2016/07/petition-to-remove-air-conditioning-from-all-us-state-property/
Ja det är ju lätt förvirrande uttryckt av henne.
”1,3 grader över snittet då mätningarna startade.”
Så här står det på sidan hon hänvisar till:
”The six-month period from January to June was also the planet’s warmest half-year on record, with an average temperature 1.3 degrees Celsius (2.4 degrees Fahrenheit) warmer than the late nineteenth century.”
1,3 grader högre än då mätningarna startade, hade kanske varit bättre?
”På Jordbruksverkets hemsida redovisas vete, potatis och raps som de största grödorna. Är det verkligen sådant som kossor äter?”
Odlad areal och skörd spannmål 2015
Höstvete, 394 000 ha, 2 986 000 ton
Vårvete, 63 000 ha, 317 000 ton
Höstråg, 23 000 ha, 149 000 ton
Höstkorn, 16 000 ha, 97 000 ton
Vårkorn, 304 000 ha, 1 578 000 ton
Havre, 162 000 ha, 748 000 ton
Höstrågvete, 38 000 ha, 231 000 ton
Vårrågvete, 3 000 ha, 12 000 ton
Blandsäd, 14 000 ha, 52 000 ton
Ärter, 22 000 ha, 83 000 ton
Åkerbönor, 25 000 ha, 100 000 ton
Höstraps, 88 000 ha, 348 000 ton
Vårraps, 5 000 ha, 9 000 ton
Höstrybs, 1 000 ha, 2 200 ton
Vårrybs, 1 000 ha, 1 000 ton
Oljelin, 7 000 ha, 14 000 ton
Matpotatis, 20 000 ha
Stärkelsepotatis, 8 000 ha
Jag är ingen expert på jordbruk och dess växter, men lite allmänbildning har jag. Varje gång som Ni skriver något om jordbruk på den här bloggen brukar det vara helt fel och så var det även den här gången.
Om man tar de 4 vanligaste sädesslagen vete, korn, havre och råg så går de att använda som både djurfoder och människoföda. Det är väldigt lite råg som används som djurfoder men majoriteten av korn och havre används som det. När det gäller vete så går majoriteten till mjöl men det är ändå en stor del som används som djurfoder. Rågvete och blandsäd används endast som djurfoder.
När det gäller oljeväxter så pressas oljan ur dessa. Restprodukten är en proteinrik kaka som används som djurfoder. En liten del av restprodukten säljs i hälsokostbutiker.
Utöver spannmålsodling så är vall vanligt på de svenska åkrarna. Det används som djurfoder….
Hoppas du noterade att det var taggat ”Satire & Parody” och var postat i kategorin ”Funny stuff”. Fast själva petitionen finns, jag skrev under med följande motivering:
»I think this is an excellent idea. Though I’m signing it conditionally, my signature is only valid if Clinton wins. Would Trump win I’ll withdraw it.»
Ytterligare ett försök från alarmisterna att visa att något blivit fel med klimatet när det just är motsatsen som är extrem.
Har du någon källa på det han påstår, dvs att 70% av det som odlas i Sverige går till djurfoder?
Jag hade svårt att hitta någon.
Fredspriset har ingenting med vetenskap att göra. Att hävda att Pachauri, Gore, Mann m.fl. är nobelpristagare är en förvrängning av sanningen. Det förleder folk att tro att de har fått nobelpriset för sina
vetenskapliga insatser.
Det var organisationen IPPC som fick fredspriset och det av en lika outgrundlig anledning som Obama senare fick det, eller Yassir Arafat.
Jag tycker att det låter rimligt att 70% av det som odlas i Sverige går till djurfoder. Jag hittade ingen statistik på hur mycket vall som odlas i Sverige. Min uppfattning är att någonstans mellan 1/3-del och hälften av all åkermark i Sverige är vallodling. Det är också en något större areal som odlas för korn, havre, rågvete och blandsäd än för vete, råg, oljeväxter och potatis. Det jag inte har så stor koll på är hur mycket av varje spannmålssort som används till djurfoder. Korn används som huvudföda för grisar och havre är det mesta av tillskottet i kraftfoder för nötkreatur.
Temperaturen var 1,3 grader varmare än genomsnittet i slutet av 1800-talet, eller med andra ord 1,3 grader varmare än under Lilla Istiden, d v s det kallaste intervallet sedan den senaste ”riktiga” istiden.
Och ja, temperaturen är nu snabbt på väg nedåt eftersom El Nino nu är över.
För att stödja potatisens rykte lite… arealen säger inte så mycket, det blir många ton på en hektar. Enbart skörden av matpotatis är över 500 000 ton/år och den platsar därför högt i listan ovan.
500 000 ton på 20 000 hektar får jag till 25 ton per hektar.
Stämmer det?
Jag räknade på skördeutfall på övriga grödor – ingen gav mer än 8 ton per hektar.
Potatis består till största delen av vatten, nästan 80% enl. wikipedia.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Potatis#N.C3.A4ringsv.C3.A4rde
Stämmer det?”
Jodå! Minst.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Jord–och-skogsbruk-fiske/Jordbrukets-produktion/Skord-av-potatis/9472/9479/66484/
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Jord–och-skogsbruk-fiske/Jordbrukets-produktion/Skord-av-potatis/9472/9479/27764/
Jag tror potatisskörden var betydligt större än 500 000 ton men eftersom vatteninnehållet i potatis är högre än i spannmål, 78% jämfört med 14% för spannmål så är det inte riktigt jämförbart.
2015 var ju ett rekordår när det gäller skörd. Normalt är skördarna något lägre.
Jag hittade ingen statistik för potatis, men jag har odlat själv. Färskpotatis för sommaren ger inte så mycket men sena sorter som King Edward ger 30-40 ton/ha. Nu var mitt potatisland bara på 50 kvm men 50 kg sommarpotatis och 100 kg vinterpotatis blev det.
jo allt det där förstår jag men det är inte vad frågan gäller, återigen. 1 Juli publicerades det här ett inlägg hämtat ifrån Roy Spencers blogg att Juni månad var +0,34 en kraftig sänkning ifrån Maj. Samtidigt skriver Nasa att temperaturen var 1,3 över snittet i samma månad. Något av detta stämmer inte oavsett vilken mätpunktsbas man utgår ifrån så måste ett påstående vara fel. Eller har jag helt enkelt missuppfattat något.
Ingen viktig fråga detta, men hur som helst var 2015 års potatisskörd var snarare under genomsnittet.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Jord–och-skogsbruk-fiske/Jordbrukets-produktion/Skord-av-potatis/9472/9479/27764/
Vad är det för trams om att räkna bort vatteninnehåll nu plötsligt? Så räknas väl inte odlade produkter, förhandla med din matbutik om gurka (96,5% vatten) och ser hur det går.
Kreativitet i stil med att räkna restprodukten från rapsoljeframställning som odling av foder? Borde inte ingå i några 70%, och knappast vall heller.
På den linjen kan vi ju då konstatera att det mest av foderodlingen går tillbaka till odlandet i form av gödsel och därför borde räknas bort från nettot…
Naturlagarna har upphört, enligt Grönköpingsmedia.
Ska du göra brännvin går det åt 4-5 ggr så mycket potatis som vete för att få samma mängd av den ädla drycken.
En matportion så avvänder man normalt dubbelt så mycket potatis som ris eller pasta och ändå innehåller portionen med potatisen betydligt mindre med kalorier om den är kokt.
När det gäller oljeväxter så är en betydande del av värdet restprodukten. Det är ett proteinrikt foder som ersätter sojamjöl.
Du har nog rätt i att vall inte räknas in i de 70% som ska vara djurfoder. Skulle vall räknas in borde det bli över 80% som är djurfoder. Det som är svårast att ha en uppfattning om är hur stor andel av vetet som används som djurfoder.
Jag brukar lägga upp mätningarna med satellit som UAH behandlar. Den stora skillnaden är vilka år man jämför med. UAH jämför med ett medelvärde av åren 1981-2010. Nasa (eller förmodligen egentligen GISS) jämför i det som SvD skriver om med ”slutet av 1800-talet”) förmodligen år 1880.
Att jämföras med isutbredningen i Arktis den 26:e juli 2007: 7 131 miljoner kvadratkilometer.
D.v.s isen har större utbredning i år jämfört med samma datum för 11 år sedan!
Is som flyter i havet påverkar inte havsytan när den smälter.
Men Arktis blir faktiskt grönare, se här:
http://realclimatescience.com/wp-content/uploads/2016/07/Arctic-Ice-July24-2007-2016.gif
”Samtidigt skriver Nasa att temperaturen var 1,3 över snittet i samma månad. ”
NEJ! Tro inte på vad som sägs i media, kolla källan. Vad NASA har sagt är att medeltemperaturen under första halvåret låg 1,3 grader över medeltemperaturen i slutet av 1800-talet.
El Nino (den starkaste sedan 1998) kulminerade i november och lufttemperaturerna ligger regelmässigt ca 3 månader efter. Det är därför helt väntat att första halvåret 2016 blir den absoluta temperaturtoppen sedan 1998.
Du kan vara övertygad om att medeltemperaturen andra halvår får betydligt mindre publicitet.
Har du några exempel på hur isutberdningen var den 26 juli på 80-talet? Att bara jämföra enstaka år säger inte mycket.
https://sites.google.com/site/arcticseaicegraphs/
Att en del av dem ser konstiga ut beror på att en av satelliterna som mäter fallerade tidigare år.
Ingen har ifrågasatt att temperaturen i slutet av 1900-talet ökade och förmodligen kopplat till det att isutbredningen i Arktis minskade. Men en stagnation i temperaturökningen har inträffat på 2000-talet.
I Antarktis har isutbredningen ständigt slagit nya rekord.
#33 Thomas P
Källan finns här på sidan: ARKTIS HAVSIS
”Dvs, går förändringen tillräckligt sakta kommer den alltid se ”normal” ut om man jämför bara med åren innan.”
Ja och ibland går förändringen till och med väldigt sakta. De äldsta uppgifter vi har om smältzonens storlek på Grönland är från Nordenskiölds expedition 1883. Då var smältzonen i andra hälften av juli strax söder om Diskobukten drygt 150 km bred och sträckte sig upp till ca 1600 meters höjd. Det skiljer sig inte nämnvärt från vad DMI anger i dagsläget.
En lustig detalj jag noterade när jag jämförde Nordenskiölds karta med Google Earth är att Nordenskiöldglaciären, där färden inåt inlandsisen började, tydligen har avancerat ca 2 km sedan 1883. Onekligen litet oväntat.
Det förutsätter faktiskt att hela Västantarktisisen (mer än 2 miljoner kubikkilometer) skall smälta på 34 år. Undrar hur det skall gå till?
Jag är ledsen att behöva säga det, men antingen är du ett troll eller helt osannolikt dum. Men vi tar det väl ett varv till. Roy Spencers siffra gällde juni månad och räknad från medeltemperaturen 1981-2010. NASA:s uppgift gällde medelvärdet för hela första halvåret, räknat från medelvärdet i slutet på 1800-talet.
Och ja, temperaturen har sjunkit snabbt från och med mars månad, som den alltid gör när en el Nino ebbar ut.
Jag har ju svarat ungefär samma som tty så då har du nog varit otydlig trots allt. Vad är det du inte tycker går ihop?
Satellitmätningarna startade ju inte förrän 1979.
Aha! Men Nasa gick inte heller upp i juni. Det är nog här du tänker lite fel. Det står genomsnittet för första halvåret 2016.
Jo siffrorna kan mycket väl gå ihop eftersom det gäller medelvärden över olika tider och räknade som anomalier från olika medelvärden.
UAH:s junisiffra är alltså 0,34
UAH:s siffror januari-maj är: 0,54; 0,83; 0,73; 0,72; 0,55
Medelvärde för första halvåret: 0,54+0,83+0,73+0,72+0,55+0,34/6 = 0,618
Alltså 0,62 grader över medelvärdet 1981-2010. Satellitmätningarna började 1979, så 1981-2010 är den första kompletta 30-årsperioden som det finns data för. Trettio år är den traditionella längden på ”standardperioder” inom meterorologin. Satellittemperaturer kan inte direkt jämföras med marktemperaturer eftersom mätningarna sker på olika höjd i atmosfären, så därför går det inte att använda 1961-90 som standardperiod som man gör när det gäller marktemperaturer.
NASA:s siffra 1,3 grader för första halvåret är alltså knappt 0,7 grader högre, vilket nog mest beror på att man jämför med olika tidsperioder. I NASA:s pressrelease anges tyvärr inte exakt vilken period man egentligen jämför med (”1.3 degrees Celsius (2.4 degrees Fahrenheit) warmer than the late nineteenth century”). De flesta marktemperaturserier börjar ca 1880, så jag skulle gissa att det rör sig om 1881-1910, men som sagt det framgår inte (http://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/climate-trends-continue-to-break-records)
Artonhundratalets sista årtionden var en ovanligt kall period, så en skillnad med 0,7 grader till slutet av 1900-talet är inte orimlig, även om man, som sagt, inte kan direkt jämföra mark- och troposfärmätningar.
Klarare?
Om du tittar här
http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/
och väljer samma jämförelseperiod som UHA, dvs 1981-2010 och först maj och sedan juni så får du
0,54 för maj och 0,37 för juni.
för juni har Nasa 0,37 och UAH 0,34.
OM man väljer samma basperiod. Jag tycker de ser väldigt lika ut.
Nej det framgår inte på något tydligt vis men om jag väljer basperiod 1880-1899 så får jag 1,55 för första kvartalet och 1,20 för andra. Det blir 1,37 i genomsnitt och hamnar ju hyfsat nära för att förstå ungefär hur de har tänkt.
”Ska du göra brännvin går det åt 4-5 ggr så mycket potatis som vete för att få samma mängd av den ädla drycken.”
Än sen? Ett ton potatis är fortfarande ett ton potatis. Och potatis är fortfarande en toppgröda i Sverige, förutom kanske för dem som missade bytet från ton till areal i slutet av tabellen och därför känner behov av bortförklaringar.
”En matportion så avvänder man normalt dubbelt så mycket potatis som ris eller pasta och ändå innehåller portionen med potatisen betydligt mindre med kalorier om den är kokt.”
I vårt hushåll är det definitivt inte så. Vi bombar inte vår tallrik med gurka heller därför att vi sitter och räknar om mat till torrvikt. Och förresten har du fel om näringsinnehållet, kalorierna blir inte ”betydligt mindre” utan samma i ditt exempel:
http://svenskpotatis.se/storhushall/naringsinnehall/
dock tråkigt att man inte kan enas om en standard att rapportera så att man slipper sitta och räkna. Men det kanske är meningen…
Ursprungsfrågan var vad som menas med följande citat:
”Animalier är den främsta orsaken till jordbrukets näringsutsläpp av kväve och fosfor eftersom ungefär 70 procent av allt som odlas i Sverige är djurfoder.”
och att Lena Krantz påstod att ”enligt jordbruksverkets hemsida är vete, potatis och raps de största grödorna”. Den uppgiften hittade jag inte på jordbruksverkets hemsida men däremot att korn och havre är de grödor som är nr 2 och 3 när det gäller omfattning av odling i Sverige.
När jag undersökt lite närmare vad som menas så tror jag att det menas att 70% av åkerarealen används för odling av djurfoder. Det beror lite på hur man räknar. När jag själv försökte räkna så hamnade jag på att ungefär 80% av åkerarealen används för djurfoder. Men när man som amatör ska göra beräkningar så är det för många faktorer som är osäkra för att få ett pålitligt resultat. Största osäkerheten är att jag inte vet hur stor andel av vetet som används som djurfoder och hur man ska räkna grödor som används för etanoltillverkning i Norrköping. Ungefär 100 000 ha går åt för etanoltillverkningen i Norrköping och det är till 90% vete som används. Utöver 230 000 kbm etanol så produceras 95 000 ton drank. Värdet på draanken är ungefär 1/5-del av värdet på etanolen så det är väl rimligt att anse att 1/6-del av arealen är djurfoder och 5/6-delar är industriändamål.
När man kokat en potatis så är vattenhalten vid serveringen som regel lägre än vad potatisen hade innan den tillagades. För ris och pasta är det tvärtom. Har man pasta eller ris så brukar en portion innehålla ungefär 150 g och för potatis 250 g. Tar man TS-halten så är det mindre med potatis.
Det är bra att räkna själv för då måste man sätta sig in i vad som är underlaget. Att satellitmätningar och markmätningar kan skilja en del beror även på att de inte mäter på samma ställe. Det som gör en lite fundersam är att RSS och UAH skiljer en del i resultatet och att UAH har stora skillnader mellan olika beräkningsmodeller gör att satellitmätningarna verkar osäkra.
http://www.cfact.org/2013/11/04/obama-issues-global-warming-executive-order/
och vill du ha lite bättre på fötterna så kolla in här: http://realclimatescience.com/
Så mycket hänger på valet i USA blir killary invald så lär det fortsättas med fusket och om inte Trump ligger kall så finns det hopp..
Jag håller inte alltid med om vad du skriver, men här får jag nog hålla med dig
När det gäller odlingen av djurfoder är det som du själv säger svårt att veta som amatör.
Enligt Jordbruksverkets siffror finns det ca 2,6 miljoner hektar ÅKER-mark och ca 440000 hektar BETES-mark.
Av åkermarken används ca 45% (1,18 miljoner ha) till vallodling och ca 25% (650000 ha) till foderspannmål vilket ger 70% totalt, lägger man till betesmarken stiger det till ca 75% av all jordbruksareal.
Huruvida man kan använda grödorna till både livsmedel och foder kan man diskutera i all oändlighet.
När det gäller potatisen har det redan behandlats ovan, men ett snitt på 22,7 ton/ha är redovisat av jordbruksverket.
Värt att notera är att vi odlar 2,25 gånger mer sockerbetor än potatis i Sverige.
Det verkar vara viktigare med godis och kakor än chips och pommes frites =)
Däremot skulle jag gärna vilja veta hur mycket kväve och fosfor som släpps ut totalt med tanke på detta uttalande ”Animalier är den främsta orsaken till jordbrukets näringsutsläpp av kväve och fosfor eftersom ungefär 70 procent av allt som odlas i Sverige är djurfoder.”
Någon som vet?
Det kan nog vara så att jag hade fel när jag antog att han tagit i vad gäller hur mycket som odlas för djuruppfödning. Men vi måste ju fortfarande äta så vad skulle hända om all odling (betesmark ingår inte) användes till att odla mat till människor istället? Hans uttalande och meningen med artikeln handlar ju om att om vi slutar äta djur och går över till en vegetarisk kost så skulle utsläppen av kväve och fosfor minska dramatiskt. Varför då?
Om jag har förstått rätt så anser de som är emot animalisk produktion att det vore bättre att odla proteinrika grödor som människoföda istället för djurföda och på så sätt minska behovet av odlad areal och därmed minskade utsläpp från bl.a. traktorer och övergödning.
Själv äter jag gärna kött och ser ingen framtid för varken animaliefritt eller koldioxidfritt Sverige
När det gäller utsläppen till haven kunde staten lägga sina EU-miljarder på utvinning av kväve och fosfor i eller runt om Östersjön i stället för en krånglig byråkrati i Bryssel/Strasbourg
Jag har aldrig begript det där med att vi skulle minska utsläppen genom att inte äta kött. Genom att vi dödar och äter upp djur slutar de ju äta och släppa ut sina gaser. Om vi inte äter dem, ska vi då bara helt kallt utrota alla idisslare eller hur är det tänkt? Det lär ju inte bli mindre kor för att vi inte äter dem.
Drar man ut det till sitt ne plus ultra innebär det ju att den miljöpartistiskt våta drömmen är en värld där inga andra arter (förutom människan) finns än de som är helt oumbärliga för att föda oss och upprätthålla livet på planeten. Inte precis den naturvänliga syn på miljön jag föredrar.
Jag är inte bonde, och har inte heller någon kunskap om grödor, men jag tror resonemanget om vad som odlas, och till vad, är lite överförenklat. Olika mark har olika jordmåner. Mark måste ibland ligga i träda. Man måste skifta grödor emellanåt för att inte utarma marken. Viss mark lämpar sig för betesmark men är olämplig för odling av grödor osv. osv.
Karl-Olov Arnstberg skrev en artikel i maj 2013 på Newsmill om att Ekologiskt sett är Sverige överbefolkat. Den tar väl inte direkt upp det om odlingen i den här tråden, men den tangerar det i alla fall och ger food for thought (pun intended). Och artikeln tar också upp en del aspekter av utsläpp och energiförsörjning. Rekommenderas varmt.
Torbjörn, jag kan inte svara på Din fråga men lite information kan jag dela med mig av och så får Du dra slutsatser själv. När det gäller vall och spannmålsodling så är näringsläckaget ungefär 5 ggr större från spannmålsodling än från vall. Gårdar med djur som sprider stallgödsel har större näringsläckage än de gårdar som inte använder stallgödsel. Ekologiska gårdar har mindre näringsläckage än konventionellt odlade, men eftersom de konventionellt odlade gårdarna har större skördar så blir näringsläckaget som regel lägre när man jämför näringsläckage i förhållande till mängd spannmål.
Om bönder skulle bygga biogasanläggningar som rötar dyngan så skulle näringsläckaget minska eftersom växterna bättre kan tillgodogöra sig näringen i dyngan och mer kväve skulle bli kvar i gödseln och inte avdunsta i form av ammonium. Samtidigt minskar utsläppen av metan från djurhållningen något. Lantbruk med djur som satsar på biogasanläggningar ger flera miljövinster som näringsläckaget från åkrarna minskar vilket minskar algblomning i sjöar mm, mindre utsläpp av metangas, mindre utsläpp av ammonium som kommer ned med nederbörd där kvävet bidrar till algblomning av sjöar m m och till sist att det luktar mindre när rötad gödsel sprids jämfört vanlig gödsel.
Själv äter jag en hel del kött, men det är mest vilt eftersom jag jagar.
+1 🙂
Det framgår från Jordbruksverkets statistik vilka grödor som odlas, och hur stora arealer som brukas.
Träda och energiskog ingår i de 30% som är kvar, medan betesmark är utanför.
Där finns även statistik för djur, både nötkreatur och grisar finns med.
Vi har även 360000 hästar i vårt land som ska ha foder och betesmark, när vi ändå pratar om onödig arealanvändning
Det var inte min mening att få någon att bli illa till mods, det var ett klumpigt försök att påvisa att det finns areal som används till annat än matproduktion (trots allt äter vi inte så mycket hästkött här i Sverige).
Ber om ursäkt =)
Vilket egentligen är ett skandalöst slöseri eftersom hästkött är precis lika bra som nötkött. Och med tanke på hur ont det är om betesdjur får man vara glad över att hästarna finns.
För MP:are och likasinnade kan påpekas att hästar är uddatåiga hovdjur och alltså caecalider och inte idisslare. De producerar därmed mycket litet metan men använder å andra sidan födan mycket ineffektivare. En sorts djurvärldens vindkraftverk – politiskt korrekta men med låg verkningsgrad.
Vi tror så ja.
https://petterssonorg.files.wordpress.com/2013/02/hc3a4stkc3b6tt.png
Enligt hastsverige.se slaktades det ca 4300 hästar år 2012 och enligt matlandet.se upskattades det att mindre än en tredjedel används som livsmedel, bl.a till korv.
För att täcka upp behovet importeras hästkött från Nord- och Sydamerika