En ögonblicksbild från den svenska omställningen till hållbar energi

Vi diskuterar ofta här att den globala uppvärmningen går långsamt och att farorna med utsläppen av koldioxid inte är överhängande. Vi vet inte vad som kommer att ske på lång sikt så därför måste vi vara vaksamma och förbereda oss på att uppvärmningen kan ta fart i framtiden. Men läget är inte sådant att vi bör vända upp och ner på hela samhällsekonomin för att vi står inför ett enormt klimathot.

Jag brukar framhålla att vi i Sverige faktiskt gör mycket för att delta i dessa förberedelser. Jag menar att vi har inte så mycket att skämmas för eftersom vi satsar på det som verkligen är meningsfullt, nämligen att utveckla ny teknik som kan lösa de problem som uppkommer om uppvärmningen förvärras. Ovanstående video handlar om ett miljardprojekt vid Göteborgs Energi som är en del av vår svenska satsning.

Den här typen av energiteknik är sådant som jag arbetade med på KTH som professor i kemiteknik innan jag gick i pension. Jag är positiv till den typ av forskning och utveckling som leder till denna typ av teknik och jag är övertygad om att detta kommer att vara till nytta trots att jag mest lutar åt att klimathotet inte visar sig vara särskilt hotfullt. Jag anser nämligen att all verksamhet av denna typ ger spin off, dvs. även om man inte når målen för projekten så lär man sig så mycket annat genom själva arbetet att man får ut stora värden i alla fall.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.
(Karin Boye)

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bäckström

    Pehr, det låter väl bra det där, men hur ser kostnadskalkylen ut här?
    Vad produktionskostnaden på biogas jämfört med olja?
    Jag är av den uppfattningen att det enda som i verkligheten kan ersätta fossil energi också måste kunna konkurrera i pris, allt annat är naivt och utopiskt oavsett hur behjärtansvärd det goda syftet månde vara.

  2. Bäckström #1,
    Kostnadsbilden är vad jag kan se väldigt ogynnsam för konkurrensen med fossila bränslen. Det som skulle kunna leda till att man använder detta kommersiellt är om kostnaden för fossila bränslen ökar kraftigt, antingen genom brist på sådana eller på grund av politiska åtgärder motiverade av ett överhängande klimathot.
    Den anläggning som beskrivs i videon är inte en kommersiell anläggning utan en pilotanläggning. Kostnaderna betalas av skattebetalarna, mest de i Göteborg förmodar jag.

  3. Projektet som beskrivs i videon heter GoBiGas. Det finns en serie filmer om projektet på dess hemsida:
    http://gobigas.goteborgenergi.se/Sv/Anlaggningen/Filmer

  4. Ingemar Nordin

    I Linköping har man kört biogasanläggningar sedan länge. Man har också tjänat grova pengar på att bränna upp andras sopor, till gagn för oss som har fjärrvärme (och en del el ger det också).
    Det är väl på marginalen som detta kan vara lönsamt.

  5. Ingemar #4,
    Biogasanläggningar som producerar metan genom rötning av matavfall och liknande finns det lite här och var i Sverige. Men det projekt som beskrivs i videon bygger på en helt annan teknik där man framställer metan från skogsavfall, toppar och grenar till exempel. Då använder man inte rötning, som inte fungerar på sådant material, utan en process som heter termisk förgasning. Det är att använda denna teknik med skogsavfall som bränsleråvara som är det nya med detta pilotprojekt.

  6. Sedan Ingemar, kan vi ju glädja oss åt att en viss göteborgsk statistikprofessor får betala kalaset via sin skattsedel, medan du och jag slipper 🙂

  7. Stickan no1

    Samtidigt pågår andra forskningsansträngningar.
    Till exempel Lockheed skunkworks
    http://www.youtube.com/watch?v=JAsRFVbcyUY
    100 MW på 2 x 4 m.
    Jisses.

  8. Gunnar Strandell

    Bäckström #1
    Ny Teknik har ett uppslag på sid 4-5 i papperstidningen 15/1 om projektet. Starten beräknas nu ske under februari 2014 och inte i november 2013.
    Kostnaden uppskattas till 2-4 gånger högre än bensin för fordonsbränsle och råvarukostnaden är lika hög som oskattad färdig bensin. Utredningen om fossilfri fordonsflotta föreslår en prispremie under 12 år till förgasningsanläggningar av det här slaget.
    I videon nämns att man får syntesgas och lite kolrester vid produktionen, medan Ny Teknik också lägger till att syntesgasen innehåller kolmonoxid och vätgas. Förseningen av produktionsstarten uppges vara av lite småstrul, bland annat med läckage.
    Jag misstänker att kollegorna i Stenungsund är lite avundsjuka på att ett pumphaveri och läckage av vätgas och kolmonoxid, som ger tre månaders driftsstopp, kan viftas undan med ”lite småstrul”. Men så är det väl bara om man kan sätta förledet ”bio-” till det man håller på med. 😉

  9. Lars Cornell

    Att utnyttja råvaran är vällovligt.
    Bussar är kanske OK, men när man skall bygga om personbilar för biogasdrift blir det inte längre seriöst.
    Dessutom tror jag att man blandar in hälften fossilgas. Någon som vet?
    Som så ofta stirrar man sig blind på energin och glömmer bort maskinerna (inklusive bilarna) som skall omvandla energin, lagra och transportera den till rätt ställe vid rätt tillfälle.
    Det är just det ofta upprepade misstaget som ”de gröna” gör som leder dem in i ständiga återvändsgator.

  10. Gunnar Strandell #8,
    Det var faktiskt från Ny Teknik jag fick uppslaget till det här extra inlägget.

  11. Per H

    Biogas från rötning är väl ok om man bränner den direkt vid anläggningen för uppvärmnig av fastigherter. Att rena gasen och sedan komprimera och distribuera lär inte gå att ”räkna hem”. Nej använd fossil energi! Återbörda CO2 till atmosfären där CO2 kom från för så där 200 miljoner år sedan. Så får vi bättre fart på växtligheten. Metanseriens kolväten gör ju ingen nytta nere i jorden. Fotosyntesen är nu suboptimal vid vår nuvarande mycket låga halt – 0,04% – CO2 i atmosfären. (Det borde väl en agronom som Johan Rockström förstå!) Detta är ett bra kretslopp! De fossila fyndigheterna lär räcka 250 år. Då har vi säkert billig energi från ny LÖNSAM teknik. Vi har metanhydrat i mängder……och jordens inre producerar ständigt metan Vi står bara i början av vår tekniska utveckling!!
    Att gå tillbaka till vedeldning och väderkvarnar! SUCK!
    PS Om vi mot förmodan får en liten klimatförbättring med mer CO2 i atmosfären är det ju en extra bonus. Eller hur bästa läsare?! Ingen ångest och inget vrålande!

  12. Per H

    Biogas till fordonsdrift är ingen bra ide! Biogas från rötning är väl ok om man bränner den direkt vid anläggningen för uppvärmnig av fastigherter. Att rena gasen och sedan komprimera och distribuera lär inte gå att ”räkna hem”. Nej använd fossil energi! Återbörda CO2 till atmosfären där CO2 kom från för så där 200 miljoner år sedan. Så får vi bättre fart på växtligheten. Metanseriens kolväten gör ju ingen nytta nere i jorden. Fotosyntesen är nu suboptimal vid vår nuvarande mycket låga halt – 0,04% – CO2 i atmosfären. (Det borde väl en agronom som Johan Rockström förstå!) Detta är ett bra kretslopp! De fossila fyndigheterna lär räcka 250 år. Då har vi säkert billig energi från ny LÖNSAM teknik. Vi har metanhydrat i mängder……och jordens inre producerar ständigt metan Vi står bara i början av vår tekniska utveckling!!
    Att gå tillbaka till vedeldning och väderkvarnar! SUCK!
    PS Om vi mot förmodan får en liten klimatförbättring med mer CO2 i atmosfären är det ju en extra bonus. Eller hur bästa läsare?! Ingen ångest och inget vrålande!

  13. Per H

    Sorry! Det blev strul med tryckandet för 11 och 12!

  14. Bra skrivet Per H
    Men motivet för ’vrålandet’ och alla stolligheter som sägs vara motiverade av ’klimatet’ har ingenting alls med klimatet eller ens omtanke om miljön att göra. Inte ens ifall där (nog?) finns enskilda som på fullt allvar tror att deras ’klimatångest’ och vrålandet (eller vad de nu ägnar sig åt) skulle ’hjälpa’ klimatet på ngt sätt.
    Det hela är en allt sjukare sekt och bland dem npg (tyvärr) också ganska många cyniska snyltare …

  15. Lars Karlsson

    EU ser ut att till sist nyktra till.
    The EU’s reputation as a model of environmental responsibility may soon be history. The European Commission wants to forgo ambitious climate protection goals and pave the way for fracking — jeopardizing Germany’s touted energy revolution in the process.
    http://www.spiegel.de/international/europe/european-commission-move-away-from-climate-protection-goals-a-943664.html

  16. Pär Green

    11 Per H 2014/01/15 kl. 20:28
    Lugn o fin det finns en insändare av inlägg som allt under kontroll mha Excel 😉

  17. Håkan Bergman

    Lars Karlsson #15
    Så det drar ihop sig till gaskrig, dom gröna tillsammans med Putin och BIG LNG mot frackarna, kan bli underhållande.
    http://www.reuters.com/article/2013/09/20/energy-lng-europe-idUSL5N0HF3KD20130920

  18. LBt

    ”Vi vet inte vad som kommer att ske på lång sikt så därför måste vi vara vaksamma och förbereda oss på att uppvärmningen kan ta fart i framtiden. Men läget är inte sådant att vi bör vända upp och ner på hela samhällsekonomin för att vi står inför ett enormt klimathot.”
    Välkommet inlägg.

  19. BD

    Har man räknat på vad utarmningen av skogsmarkerna innebär när ”skogsavfallet”, dvs det som i dag lämnas i skogen och återgår i det biologiska kretsloppet, i stället ska bli fordonsgas? Planeras det massiv skogsgödsling?

  20. Slabadang

    BD!
    Du menar att miljöförstörelserörerlsen skulle börja beräkna konsekvenser av sina ryck också? Lycka till! 🙂

  21. JEH

    Fördelen med att köra fordon på metangas är att avgaserna är väldigt rena. Nackdelen är att verkningsgraden är jämförelsvis låg.
    Diesel är inget alternativ för stadsbussar i storstäder p g a avgaserna. Biodisel minskar föroreningarna i avgaserna med 25-30 % jämfört med den renste dieselkvaliteten.
    Etanolkvaliteten E95 som drivmedel till bussar har samma eller t o m något bättre verkningsgrad än diesel när det används i bussar. Etanolbussarna har nästan lika rena avgaser som de metandrivna bussarna. Etanolen är inte lika skattebefriad som biogasen, därför blir det lönsammare att köra på biogas än på E95.
    I Stockholm är det ungefär 30 år sedan de första bussarna kom som använde E95 som bränsle.
    Numera är det en minoritet av Stockholms lokaltrafiks bussar som har dieselmotorer. De dieselbussar som används i städer kör på biodiesel. I Stockholms innerstad är det nästan bara bussar som drivs med gas eller E95 som används.

  22. pekke

    Det här kanske vore nåt att göra med gasen, om det verkligen fungerar.
    http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3797821.ece?service=mobile&content=main
    Tillverka bensin av gasen med en ny process som skall vara billigare än tidigare.

  23. BD

    @ #21, JEH
    Jo, tack jag vet det. Bor precis vid en ändhållplats där bussarna slår av motorn i några minuter. Det är inte alls ovanligt att det krävs 15 – 20 startförsök innan de går igång igen. Ofta med skrikande startmotorer och häftiga urvarvningar när de väl går igång. Åh, mina öron! Balkongen är fullständigt obrukbar… Tacka vet jag pålitliga bränslen!

  24. bom

    #21 JEH
    Du har givit fribiljett till koldioxid från biobränsle verkar det som?
    ” Biodisel minskar föroreningarna i avgaserna med 25-30 % jämfört med den renste dieselkvaliteten.”

  25. Håkan Bergman

    pekke #22
    Nja, det blir väl lite bakvänt att först göra metan av syntesgasen och sen göra bensin av metangasen. Bättre att gå direkt från syntesgas till bensin eller diesel.

  26. Jag undrar fortfarande hur ekvationen ser ut. Hur mycket energi in krävs det för ett visst kvantum energi ut?
    Och som tidigare sagts här, vad med utarmningen av naturen på mullämnen?

  27. Gunnar Strandell

    JEH #21
    Biodiesel ökar utsläppen av kväveoxider, NOx, men sotet minskar och svavelutsläppen elimineras.
    NOx är dock inget problem, eftersom motorerna är certifierade med dieselbränsle. Så fungerar den gröna juridiken, och det är inte så konstigt när den gröna vetenskapen slagit fast att äppen av CO2 är noll med biodiesel.

  28. Gunnar Strandell

    BD #19
    Din fråga är rätt ställd.
    Vid ett seminarium som hölls när Göran Perssons oljekommission gjort sitt jobb fick jag höra att insamlingen av GROT, Grenar Och Toppar, inte stör skogsmarken om bara mineralerna som hamnar i askan återförs. Men askan från våra stora biobränslebaserade värmeverk körs till SAKAB i Kvarntorp för deponering.

  29. BD

    Gunnar Sandell #28
    Det ante mig. Troligen kommer denna teknik att lyckas producera ungefär så mycket energi som går åt för att återställa skogsmarkerna. Men i sann CAGW-anda blundas det för verkliga miljöproblem till förmån för inbillade.

  30. Håkan Bergman

    Gunnar S. #28
    Det är väl så att många, dom flesta?, av dom här verken bränner både biobränsle och sopor, och askan från sopförbränning lär aldrig bli miljövänlig, hur mycket man än informerar om vad man absolut inte ska slänga i soporna. Så ska man få omloppet av mineraler att funka måste man nog se till att bränna biobränsle separat.

  31. tty

    Ingemar Nordin #4
    Jag har bekanta som kör på biogas i Linköping. Tidigare har det varit ungefär lika dyrt som att köra på bensin, men nu har Tekniska Verken bestämt sig för att man vill ha bättre avkastning på kapitalet och har höjt gaspriset rejält.

  32. tty

    JEH #21
    ”Diesel är inget alternativ för stadsbussar i storstäder p g a avgaserna. Biodisel minskar föroreningarna i avgaserna med 25-30 % jämfört med den renste dieselkvaliteten.
    Etanolkvaliteten E95 som drivmedel till bussar har samma eller t o m något bättre verkningsgrad än diesel när det används i bussar. ”
    Ett helt missvisande påstående. Bussar som körs på E95 är dieselbussar. Ingen fyrtaktare eller tvåtaktare kan någonsin komma i närheten av en dieselmotors verkningsgrad. Och jag är skeptisk till att avgaserna verkligen är så rena, för det grundläggande problemet med rening av dieselavgaser är just dieslarnas höga verkningsgrad. Alla värmemotorers verkningsgrad är proportionell mot kvoten mellan start- och sluttemperatur i den använda värmecykeln. Dieselmotorer har låga avgastemperaturer vilket gör katalytisk avgasrening ineffektiv. Visserligen finns det inga tunga alkaner i E95-avgaser och knappast något sot, men däremot rimligen en hel del aldehyder och ketoner, men dem finns det ju inga avgasnormer för, eftersom de inte är något större problem med konventionella alifatiska bränslen.

  33. tty

    Gunnar Strandell #28
    De långsiktiga effekterna av GROT-insamligen på skogen är helt okända, t ex när det gäller påverkan av mykorhiza-svampar som är en absolut förutsättning för trädväxt i våra trakter. Dessutom innebär det ju att man pytsar ut koldioxid i luften som annars skulle har förblivit bunden för mycket lång tid framåt, så det går inte ihop med CO2-ökningen skulle vara ett akut hot. I själva verket blir koldioxidutsläppen på kort sikt (typ 100 år) mycket lägre om man använder olja (för att inte tala om naturgas) där man kan få ut mycket större energimängd per utsläppt mängd koldioxid.

  34. JEH

    tty #32
    Dieselmotorer och E95-motorer jobbar på samma sätt. Men det skiljer en del i insprutningstekniken som gör att det inte går att köra en dieselmotor på E95 och vise versa. Sedan skiljer en del andra detaljer också med det är för att förbättra drift och verkningsgrad på resp motor även om det i grunden är samma konstruktion. Verkningsgraden i labbtest för modärna dieselmotorer och E95-motorer, som sitter i dagens lastbilar och bussar, ligger på över 45%.
    Gasmotorer vet jag inte exakt vad de ligger på i labtest, men i praktiken går det åt ungefär 35% mer energi att driva en gasbuss, jämfört med en motsvarande diesel- eller E95-buss.
    Det är den stora mängden partiklar i dieselavgaserna som gör att det inte fungerar med katalytisk avgasrening på en diesel. Dessutom så renar den katlytiska avgasreningen främst oförbrända kolväten och koloxid, vilket avgaser från både dieslar och E95-motorer är i det närmaste befriade ifrån.
    Anledningen till att stadsbussar i de flesta större städer i västeuropa kör på naturgas beror på att avgaserna är så mycket renare än från dieselbussar. Om det är låga utsläpp av koldioxid man vill åt är det nog bättre att köra på diesel än på naturgas.

  35. Håkan Sjögren

    Pehr Björnbom, kommentar: det finns ingen anledning att betrakta det uppdiktade ”klimathotet”som ett Damoklessvärd, som är överhängande och vore det ett rejält hot så kan vi inte göra någonting åt det. Det är ju en ren skröna att människan tidigare haft möjlighet att påverka det globala klimatet genom att släppa ut en liten andel av atmosfärens innehåll av koldioxid. Mvh, Håkan.

  36. JEH #34,
    Etanolmotorerna som driver stadsbussarna i Stockholm är dieselmotorer, dvs. de använder Diesels process för förbränningsmotorer som bygger på självantändning av bränslet på grund av kompression, inte tändning med tändstift som i bensinmotorer enligt Ottos process. Att insprutningssystemet måste modifieras för etanolbränsle har bland annat med smörjning att göra och ändrar inte att motorn fungerar enligt Diesels process:
    http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article252539.ece
    Man måste använda särskilda tillsatser till etanolbränslet för att det skall fungera med självantändningen vid kompressionen men detta har man löst. Fördelen med entanoldieseln är att den släpper ut mycket lite sotpartiklar, till skillnad från om motorn drivs med vanligt dieselbränsle. Nackdelen är att man får höga utsläpp av till exempel aldehyder med mera som luktar som gammal fylla och kan ha negativa hälsoeffekter på annat sätt än sotpartiklarna.

  37. Gunnar Strandell

    JEH #34
    Westport har en teknik för gasmotorer där man kör dieselcykeln och sprutar in gasen tillsammans med en liten mängd, ca 5%. dieselolja eller biodiesel. Eftersom gasen inte förblandas med insugsluften kan man använda i stort sett samma kompression som i en dieselmotor utan att få knackning och nå i stort sett samma verkningsgrad.
    Om världen har gott om gas men brist på olja finns alltså redan idag kommersiell teknik för att skjuta ”peak fuel” ett par hundra år in i framtiden. De som anslutit sig till CAGW för att oljan ändå tar slut snart och ökar risken för krig får anledning att ompröva sitt ställningstagande.
    Utvecklingen i USA kommer att visa vägen.
    Länk:
    http://www.westport.com/is/core-technologies/hpdi
    SCR-katalysatorer har används i Europa för dieselmotorer i tunga fordon sedan 2005 då Euro IV infördes.
    Från årsskiftet 2013-14 gäller Euro VI som leder till partikelfilter och två katalysatorer. Som tty påpekar i #32 behöver man ha hög avgastemperatur för att katalysatorerna ska fungera och man kan tvingas elda ”för kråkorna” med bränslet . Det är särskilt besvärligt för stadsbussar som har låg medeleffekt i förhållande till motorstorleken. Det ger gasmotorn ökad konkurrenskraft för dem.