Mer om strålning i atmosfären

Ur led är tiden och varken Hamlet eller jag förmår vrida den rätt igen. Vi som av en eller annan anledning kommit att ifrågasätta IPCCs skräckscenarior förstår ju inte hur någon vettig människa alls kan tro på alla dumheter som sägs. Och vi förstår ännu mindre hur någon människa vid sina sinnens fulla bruk, kan acceptera alla idiotiska påhitt som våra överheter vill tvinga på oss.

Ändå tycks vi ju vara en minoritet, och det får mig att undra; vad behövs för att bli skeptisk? Att det inte räcker med god utbildning är ju uppenbart. Stora delar av klimatforskningsetablissemanget är ju inte bara naturvetenskapligt bildade, utan dessutom specialiserade på åtminstone någon liten del av det som kallas klimatvetenskap. (Jag undrar i och för sig vad de datanördar och numeriker som skriver dataprogrammen kan om väder och klimat.)

Även om det inte räcker med ens naturvetenskaplig bildning så tror jag att det kan vara svårt för den som saknar sådan utbildning att ha modet att ifrågasätta något som alla tycks vara överens om. Möjligen kan en ekonom specialiserad på cost-benefit analys ifrågasätta om alla dessa subventioner är meningsfulla, men det är nog ett undantag.

Tyvärr misstänker jag att i det som förr kallades tredje världen och idag kanske utvecklingsländer så finns det en elit som gärna vill vara västerländsk, och vad kan i dessa dagar vara mer västerländskt än att tro på klimathotet?

Ska man bli skeptisk underlättar det förmodligen att ha varit med ett tag. Ju fler felaktiga undergångshot man utsatts för, desto lättare är det ju att misstänka att även detta hot kommer att visa sig vara felaktigt. Något som också underlättar är om man har någon form av specialkunnande som får en att ifrågasätta någon detalj i det stora budskapet.

Men oavsett allt annat så behövs det nog en del personliga egenskaper, såsom en viss egensinnighet och kanske helt enkelt ett mod att gå emot strömmen. (Jag tror att det var lättare för 15 – 20 år sedan, när jag började ifrågasätta om det var meningsfullt att försöka att ersätta fossila bränslen med biobränslen.)

Dessutom tror jag att det kan vara nästan nödvändigt att känna att man inte är ensam,

Men egentligen var det inte detta jag ville skriva om, utan egentligen hade jag tänkt fortsätta med det jag tog upp i mitt förra inlägg, nämligen den återstrålning som är en central del i den energibalans för jorden som mycket av klimatmodelleringen baseras på.

Om utgångspunkten är att jorden “i stort sett” är i balans så innebär det att det som strålar ut ska vara lika mycket som det som strålar in. Som C-G Ribbing brukade påpeka så är energin I utstrålningen lika stor som instrålningen, men antalet fotoner är större vilket innebär att utstrålningen tar med sig entropi från jorden.

Om man utgår ifrån den inkommande solstrålningen och jordens albedo så kommer man fram till att jorden mottar 240 W/m2. Om jorden vore en svart kropp så skulle en utstrålning om 240 W/m2 motsvara en absolut temperatur om 254 K (- 19o C).

Det är temperaturen på ungefär 5200 meters höjd. Om det inte hade funnits vattenånga i atmosfären så skulle temperaturen på den höjden ha varit -25o C. Att det är 6 grader varmare beror alltså på vattenångan. Frågan är på vilket sätt vattenångan påverkat. Det är i och för sig väl känt. Det finns nämligen 2 olika anledningar, dels är vattenångan en växthusgas som absorberar infraröd strålning ifrån jordytan, dels för den med sig “latent värme” som avges när temperaturen sjunkit så mycket att ångan kondenserats till vattendroppar och kanske till iskristaller.

Frågan är därför vilken av dessa två anledningar som spelar störst roll för att värma atmosfären. Min uppfattning är att det är den “latenta värmen” som spelar störst roll. Min bild av det hela är nämligen att strålningen spelar en väldigt liten roll, något jag ska strax ska förklara.

Såvitt jag förstår så fångas det mesta av strålningen ifrån ytan (utom den strålning som sker i det “atmosfäriska fönstret” (de våglängder som inte fångas av någon av atmosfärens gaser) upp redan efter några få meter och även om en del skickas vidare så avtar mängden strålning från ytan exponentiellt med höjden.

Den värme som når upp till hög höjd förs dels, främst över haven, med vattenånga, dels, främst över land, med “termik”, d.v.s. luft som värmts nära marken och som eftersom den är lättare än den omgivande luften stiger.

I ett första försök att kvantifiera dessa påståenden fick jag för mig att läsa om Schwarzchild-ekvationen, som anses vara grundläggande för att förstå växthuseffekten. Det som främst slår mig när jag läser olika redogörelser för ekvationen (och om dess lösningar) är att jag kan förstå varför välutbildade fysiker rakt av accepterar den “etablerade klimatvetenskapens” syn på koldioxidens betydelse för klimatet.

Ingen av de redogörelser jag läst tar nämligen upp varken latent värme eller termik. Det innebär att jordens energibalans helt och hållet uppfattas som en fråga om strålning. Om man istället anlägger ett perspektiv där atmosfären upp till 5 – 6000 meters höjd är i stort sett ogenomtränglig för alla våglängder som kan fångas av någon växthus-gas så finns det två ytor för utstrålning. Dels ytan för strålning inom det atmosfäriska fönstret med en temperatur om 150 C, dels en något diffus yta på cirka 5000 meters höjd med en temperatur om – 190 C, där växthusgaserna strålar ut.

Det finns som jag ser det två anledningar att sätta sig in i hur den “etablerade klimatvetenskapen” uppfattar klimatvetenskapen. Den ena är att så snart man kommer i samspråk med någon som utan egna kunskaper tror på allt vad MSM påstår kunna förklara hur de tänker, men framför allt gäller det att förstå deras argument och kunna klargöra exakt vad det är man ifrågasätter – bortsett naturligtvis ifrån klimatpolitikens idioti.

När det gäller det aktuella problemet med strålning och återstrålning finns det ytterligare ett skäl, nämligen det att om man kan “bevisa” att återstrålningen sker från låg höjd så minskar det koldioxidens roll. Jag ska avsluta detta inlägg med att ge några länkar till bra beskrivningar av Schwarzchilds ekvation.

Först en länk som ger information om lufttryck, temperatur och täthet hos atmosfären.

https://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Sedan en länk till det program, MODTRAN, som används för att beräkna upp- och nerstrålning.

http://lorelei.uchicago.edu/modtran/

Sedan kommer en länk som jag inte orkade sätta mig in i men som verkar intressant om inte annat så för att den tycks komma fram till en låg klimatkänslighet.

http://home.pcisys.net/~bestwork.1/index.html

Sedan kommer en länk som jag tycker verkar intressant. En av dem som står för sidan, som inte är en blogg, heter Jack Barrett. Det var han som en gång gav en förklaring till hur en ökning av koldioxidhalten skulle kunna bidra till en högre temperatur. Han beskrivs ofta som en “luke warmer”, en som liksom Lennart Bengtsson utan att ifrågasätta koldioxidhypotesen ändå inte ser något överhängande klimathot framför sig. Dessutom fanns det en “underlänk” till en sida om koldioxid i havet som tonar ner hotet om havsförsurning. Jag tror att det kan vara en länk väl värd att känna till.

http://barrettbellamyclimate.com/page47.htm

Även Wikipedias artikel om Schwarzchild ekvationen är relativt begriplig.

https://en.wikipedia.org/wiki/Schwarzschild%27s_equation_for_radiative_transfer

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Anders Gustafsson

    För någon vecka sedan skrev jag på min facebook-sida att jag tycke att alla orimliga scenarios började bli smått löjliga. Bland annat tog jag upp att vi har haft ca 10 år på oss för att förhindra isfri nord pol, dränkta kustområden etc i 30-40 år nu. Jag påpeka det orimliga i att havet skulle stiga snabbare nu än det gjorde efter förra istiden (enligt vissa tidningar), att det strider mot känd fysik att havet kan bli väsentligt varmare och ändå lösa mer koldioxid (och bli surare). Men på de få kommentarer jag fick (har inte så många följare/vänner) så förstod jag att detta inte var något problem för någon. Vi står ändå vid katastrofens rand.
    Jag tror att människor har varit tvångsmatade med denna propaganda (tanken går till gäss där man kör ner maten i halsen för att få gåslever. I detta fall är man ute efter människor plånböcker) så den kognitiva dissonansen som uppstår om måste acceptera att något inte stämmer blir så kraftig att man helt enkelt måste låta alla invändningar passera utan att ens försöka tänka på vad det betyder.
    /Anders

  2. Lasse

    Tack Sten
    Du har rätt , det är ofta väldigt krävande att sätta sig in i alla teorier.
    Jag är en enkel ingenjör som i bästa fall kan klara en enkel tumstock.
    Det räcker långt: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=9414290

    Men vi som tror på att klimatet är styrt av annat än kossornas fisar kallas ofta för ”flat earth society ”
    Kanske dax för en titt i spegeln: https://notrickszone.com/2019/10/06/flawed-models-flat-earth-climate-simulations-overstate-co2-falsify-sun-and-aerosols/
    Modeller saknar klotets form och rörelse och underskattar därför annat som styr klimatet.

  3. Johan Montelius

    Håller med om att termik är det som i slutändan bestämmer temperaturutvecklingen. Det är väl iofs det som klimatmodellernas uppgift är, att försöka modellera termiken för att avgöra vad slutresultatet blir (en annan uppgift är kanske att dra in pengar till de som vill köpa en större dator men det är naturligtvis inte huvudsyftet 🙂 .

    Hur bra jobb gör då dessa modeller då de inte ens modellerar moln mm. Av det man kan se så liknar det mera ett gäng rekryter som gör skottställning utan att upptäcka att de skjuter på tavlan på banan bredvid – bra träffbild men systematiskt fel.

    Den enkla strålningsmodellen är kanske förrädiskt enkel – för varje komplicerad frågeställning finns det en enkel förklaring, som vanligtvis är fel.

  4. Astrid Å

    Nya rön om Venus
    https://climatechangedispatch.com/study-venus-not-earth-like/

  5. Ingemar Nordin

    Tack Sten för intressanta tankar.

    Fråga: Hur tänker du dig att man kan kvantifiera vad som orsakar vad; strålning eller latent värme och termik respektive? Hänger det ihop med att man kan beräkna hur mycket återstrålning som sker nära jordytan?

  6. Thorleif

    Intressant detta med termik-transport av värme. Jag tänker bl.a på var forskarna mäter temperaturen, dvs på vilken höjd. GISS handlar väl numera bara om landstationer + Argo-bojar har jag för mig. Sen har vi väderballonger vilka mäter på relativt hög höjd (hur det går till för kontinuerlig mätning vet jag ej). Satellitmätningar handlar om en teknik jag inte kan men såvitt jag förstått räknar man (UAH) fram en medel-temperatur kring jordens lägre troposfär, LT (0 – 3.000 meter?) genom att mäta vid mellan-troposfären MT, tropopausen TP samt den lägre stratosfären LS. Formeln är LT = 1.548MT – 0.538TP +0.01LS.

    S.k synlig termik kondenseras normalt via de typiska stackmolnen, cumulus, på höjder mellan 2 – 4.000 meter. Sedan har vi den s.k blåtermiken som inte syns, dvs någon synlig kondensering sker ej i form av moln. Hur denna termik-värme blandas för att senare under dagen kylas ner utan synlig kondensering vore intressant att höra av meterologerna! Jag tror att blåtermiken kan nå högre höjder generellt.

    Hur ser forskningen ut kring termik-transporten ur klimatsynpunkt? Moln-forskningen vill ju alarmisterna helt förbise även om allt fler inkl NASA börjar vekna.

  7. jensen

    2, …Lasse
    Beträffande din andra länk med strålningsbilden, tycker jag det förnuftsmässigt är synnerligen tveksamt, att se energi från solen utgöra 47, gentemot back radiation 98.
    Man tycks ej skilja på effekt av strålning mot land gentemot hav.
    F.ö. anser jag att man saknar spektralangivelser beträffande strålningsskillnader.

  8. Thorleif

    Ang termik;

    Givetvis korrelerar antalet soltimmar och termik-aktivitet. Termiken är som starkast på tidiga e.m. då allt fler eller större landytor värmts upp under typiska högtrycks-dagar på sommaren. Termikflygare benämner termik-vågorna som bubblor som släpps iväg från marken formade som pelare mot den omgivande kallare luften. I allmänhet får man nog ändå tvingas konstatera att volymen termik-luft som avslutas mot cumulus är relativt ringa sett till total luftmängd. Räkna för skojs skull antalet stackmoln från middag till e.m och deras andel av himmelens yta. Kondenseringen innebär att temperaturen närmast den uppstickande pelaren är väsentligt kallare än luften längre ut ifrån pelaren. Luften sjunker mao närmast pelarens ytterkant. En instabil plats att vara i mao.

    När det gäller blåtermiken verkar det som om kunskapsläget är osäkrare.

  9. Claes Johnson

    Hej Sten
    Här finner Du en analys Schwarzschilds strålningsmodell som visar att den är ofysikalisk såsom innehållande två-vägs
    överföring av energi upp och ner och grunden till vidskepelsen om återstrålning:
    http://claesjohnson.blogspot.com/search/label/Schwarzschild?m=0
    Vänligen
    Claes

  10. Tack Claes,

    jag var inne på din blogg inför dagens inlägg.

    Jag har en liknande uppfattning som du, men inte helt samma. Du fårväl se vad jag kommer fram till så småningom.

    hälsningar

    Sten

  11. Svend Ferdinandsen

    Det var godt set: ”Det är temperaturen på ungefär 5200 meters höjd. Om det inte hade funnits vattenånga i atmosfären så skulle temperaturen på den höjden ha varit -25o C. Att det är 6 grader varmare beror alltså på vattenångan”
    Det er tætheden af atmosfæren der afgør om strålingen undslipper, så hvis vanddamp øger temperaturen må der komme mere stråling ud.
    Jeg kan give et godt link også: https://scienceofdoom.com/
    Jeg læser emnerne af og til for at få bedre baggrund, meget information og også meget fysik.
    Ifølge denne side er strålingen fra atmosfæren bestemt af temperatur og koncentration af klimagasser.
    Atmosfæren stråler kun modtagen stråling ud, når den er blevet varmet tilstrækkeligt op af modtagen stråling eller andet.

  12. Peter Stilbs

    Tack, Sten – jag har skrivit lite om relaterat tidigare här – den första figuren i följande inlägg är mycket tänkvärd – det är en himmelsvid skillnad mellan utrstråling via en klar himmel (direkt från en varm Jordyta eller hav) och en från (kalla) molnöversidor. Allt kan mätas https://www.klimatupplysningen.se/2010/09/01/varfor-spana-nar-det-finns-experimentella-data-del-ii/

    Det här inlägget handlar också om Schwarzchild’s ekvation https://www.klimatupplysningen.se/2014/09/29/stralning-atmosfaren-ett-ofta-missforstatt-koncept/

  13. Ulf

    Ja man är väl lite motvalls men å andra sidan är jag bara det när jag är övertygad om att jag har rätt.

    De flesta människor är väl flockdjur och ifrågasätrer inte. Ser just nu en serie om Hitler och hans karriär. När man ser denne skrikande galne man hålla sina ”tal” undrar man varför någon överhuvudtaget lyssnade? Samtidigt framgår det klart att majoriteten tyckte att han var en fantastisk talare. Människan har kommit långt på många område men det självständiga tänkandet tycks det inte vara mycket bevänt med. Idag hyllar folk personer som uppenbarligen är både obegåvade och farliga.
    Sammanfattningsvis så är historia något oerhört viktigt ifrån den kan man lära av tidigare misstag. Någon sa att ekonomiska jättekriser inträffar var 60 år för då finns inte de med som var med om den förra. Historia är viktigt som sagt men det kanske inte kan ersätta personlig erfarenhet. Jag försöker dock föra viktiga saker vidare till mina barn givetvis till deras förtret, men ingen av dem är ens i närheten av klimatångest.

  14. Rolf Mellberg

    Möjligen något O.T.
    SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström anses nog som en TUNG influencer (inom SVT och kanske annorstädes) vad gäller Nobelpriset i fysik, se här (mest i slutet)
    https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mystiska-fotoner
    Ett klipp:
    ”År 1967 publicerade Syukuro Manabe (Japan) och Richard Wetherald (USA) en vetenskaplig klimatartikel som av många anses vara den mest inflytelserika någonsin. Manabe och Wetherald konstruerade den första moderna klimatmodellen som hjälper till att analysera och förutsäga klimatets utveckling. Det är livsviktig forskning.”

    Ha, ha, ha jättelustigt!!!

  15. tty

    ”Det finns nämligen 2 olika anledningar, dels är vattenångan en växthusgas som absorberar infraröd strålning ifrån jordytan, dels för den med sig “latent värme” som avges när temperaturen sjunkit så mycket att ångan kondenserats till vattendroppar och kanske till iskristaller.”

    Det finns faktiskt en tredje, nämligen att vattenånga har en mycket större specifik värme än syre och kväve. Detta innebär att temperaturen hos fuktig luft sjunker mindre när luften stiger. Torradiabaten, alltså hur snabbt temperaturen sjunker med höjden, för helt torr luft är 10 grader/km. I praktiken ligger motsvarande siffra ”våtadiabaten” i regel på 6-7 grader. Däremot blir energiförlusten per meter stigning nästan densamma (inte riktigt dock, då våt luft faktiskt också har något lägre specifik vikt).

  16. tty

    #8

    Långt ifrån all termik slutar i ett cumulusmoln. Flyg på någorlunda låg höjd över en öken på dagtid så får du känna. Inte ett moln i sikte men kraftig turbulens hela vägen.

    Och över tropiska hav förekommer ständigt termik, t o m nattetid. Det är den fregattfåglarna håller sig i luften på (de kan otroligt nog inte landa i vatten, de har inte vattenavstötande fjädrar). Fullmånenätter kan man se att det t o m finns en del konvektiv molnighet mitt i natten.

  17. tty

    Den här ständiga diskussionen om att värme(strålning) inte skulle kunna överföras från ett kallare till ett varmare objekt/medium är för mig obegriplig. Det är självklart att den kan, men nettoflödet blir givetvis från varmt till kallt.

    Ta följande tankeexperiment. du har en glödande metallskiva som är 1000 grader varm. Du placerar nu en 2000 grader varm metallskiva på vardera sidan av 1000-gradersskivan. Blir 1000-gradersskivan plötsligt svart eftersom den ju inte kan överföra någon värme till de båda varmare skivorna? Nej, naturligtvis inte. Den börjar tvärtom stråla ännu mera eftersom den värms upp genom strålningen från de hetare skivorna.

  18. Torbjörn

    #14 Rolf
    Här är lite mer om Manabes felaktiga modell.
    Tyvärr bygger nästan all forskning på den
    https://tallbloke.wordpress.com/2012/03/21/roy-clark-where-it-all-went-wrong-with-climate-science/

    När det gäller strålning från solen och universum, vilka andra saknas i modellerna?
    Att UV-strålningen finns där är ju självklart men i övrigt.
    Finns det någon strålning som påverkar jorden på något sätt (förutom molnbildninge)
    Har hört något om att fler sorters strålning skulle finnas med i CMIP6 än vad som fanns i CMIP5

    Solens magnetism är ju något som också påverkar jorden och vårt klimat. Är det någon som har en bra länk till forskning? Bl.a. ska den påverka Polar Vortex har jag hört

  19. jax

    #17 tty

    Tack, kunde inte sagt det bättre själv. Alla objekt med en temperatur över noll kelvin utstrålar värme. Att de skulle sluta stråla för at något som var varmare introducerades i dess närhet är ju absurdt.

  20. Svend Ferdinandsen

    Claes.
    Om stråling frem og tilbage eller kun netto.
    Jeg vil gerne se hvordan du kommer frem til nettoeffekten mellem to plader med forskellig temperatur og forskellig emissivitet uden at benytte de enkelte pladers egenstråling.
    For at gøre det enkelt er emissiviteten konstant for alle bølgelængder og ingen randeffekt fra pladerne.

  21. Kjell Lindmark

    Strålningsbalansen i atmosfären är förvisso en viktig komponent i klimatdiskussionen. Men är det någon som vänt blicken mot oceanerna och dess strömmar. Vi vet ju vad en stark El Nino för med sig för den globala medeltemperaturen och för nederbörden på olika platser globalt. Skulle vara intressant att ta del av oceanernas del i det hela. Kanske även det har betydelse för strålningsbalansen i atmosfären.

  22. Torbjörn

    #17 tty och #19 jax
    Varför är det så självklart att en molekyl skulle fortsätta stråla om en likadan molekyl med högre temperatur placeras bredvid?
    Det är väl något som initierar en strålning?
    I ditt exempel tty, finns det ytterligare molekyler än de som finns i plattorna?

  23. Ulf

    På tal om dumheter det här är nog bland det medt korkade jag läst.

    https://www.expressen.se/nyheter/qs/extremvader-nya-sjukdomar-sa-ser-sverige-ut-om-50-ar/

  24. foliehatt

    OT!
    Varning för journalistiskt lågvattenmärke:
    https://www.svd.se/har-ar-orsaken-till-klimatfornekarnas-tystnad

  25. Claes Lindskog

    OT
    Detta är kanske allra lägsta lågvattenmärket (om det är sant):
    Lagar håller på att stiftas i Kalifornien och andra stater om att bensinköpare först måste lyssna på hur Greta orerar om fakta kring klimathotet: https://wattsupwiththat.com/2019/10/08/new-law-requires-you-to-listen-to-greta-thunberg-lecture-before-purchasing-gasoline/

  26. tty

    #25

    Babylon Bee är en amerikansk satirsajt.

  27. Ulf

    Svar 25

    Underbart rolig sällan man får läsa bra satir eftersom man löser svenska tidningar riktigt bra.

  28. tty

    #23

    Det där med att det blir mer fästingar om det blir varmare var en höjdare. Jag har rest en hel del och har, tyvärr, kommit i kontakt med en hel del fästingar. De två värsta fästingtillhåll jag vet om är trakten runt Bratsk i Sibirien och The Upper Peninsula i Michigan.
    Båda områdena har regelbundet mer än 40 minusgrader vintertid.

    Och om ni tänker åka till Sibirien så glöm inte att ta en TBE-spruta. Det är som sagt gott om fästingar, och viruset är betydligt mera spritt än här.

    Jag är rätt väl orienterad bland tropiska sjukdomar och uppriktigt sagt har jag svårt att komma på vad det är för sjukdomar som inte finns här nu, men som skulle kunna komma in med varmare klimat. Malaria är ju inte alls någon tropisk sjukdom, och var vanlig i Sverige under ”Lilla Istiden”. Dito pest, dito tyfus, dito spetälska, dito tuberkulos, dito kolera, dito smittkoppor, dito polio, dito dysenteri, dito fläckfeber. Nästan alla smittsamma sjukdomars spridning betingas av den materiella och medicinska standarden och hygienen i samhället, inte av klimatet. Till och med gula febern som vi ju numera betraktar som en rent tropisk sjukdom gav upphov till svåra epidemier så långt norrut som Philadelphia och New York på 1700-talet. Då det alltså var märkbart kallare än nu.

  29. Hej Ingemar,

    om man kan räkna ut att och hur mycket och hhur långt ytstrålningen värmer ett närliggande skikt och att på motsvarande sätt strålningen från hög höjd når en liten bit ner men mycket upp så blir det en intressant fråga vad som värmer atmosfären högt uppe. Den latenta värmen begränsas av mängden nederbörd. Om man kan hävda att strålning nerifrån är försumbar eller åtminstone liten så blir det det som kallas ”sensible heat” som återstår. (Det var den jag kallade termik, som alltså helt enkelt innebär värme som följer med varm luft upp.)

    Jag kommer dock inte att hinna få fram någonting kvantitativt till nästa tisdag.

  30. Fredrik S

    tty #28

    Nä, temperaturen är nog inte den faktor som påverkar antalet fästingar speciellt mycket även om det är en passande sådan för mången siare. Mängden hjortdjur däremot men det är väl inte lika populärt att reflektera över i samma läger.

  31. Fredrik

    #Sten mfl. Precis som du har jag försökt att sätta mig in i hur växthuseffekten funkar. Så här är min bild av mekanismen i stora drag (sorry för den långa kommentaren):
    En viss andel av solens strålning värmer jordytan och haven. Flera processer samverkar sedan till att föra tillbaka värme ut i rymden. En liten andel strålar direkt mot rymden (i det fall som den inte hindras av moln, se nedan) i ”det atmosfäriska fönstret”, dvs det spektrala område i atmosfären som är transparent för IR-strålning. Den största effekten är avdunstning av vatten varvid energin som går åt för att förånga vattnet binds som latent energi. Denna process hjälper till att kyla jordytan. Luften nära jordytan får då högre fuktighet. Luften nära jordytan värms dels av att jordytan avger värmestrålning, men även av värmeledning via direkt kontakt mellan molekyler i luften och jordytan/vattnet. Den förstnämnda processen är störst. Den del av värmeenergin som motsvarar det spektrala området för vattenånga, koldioxid och andra IR-aktiva substanser i luften absorberas nästan helt av ”luftmolekylerna” nära jordytan. Efter att molekylerna absorberat IR-strålning så omfördelas vibrations/rotationsenergin till kinetisk energi, enligt ekvipartitionsprincipen, varvid luften värms. Sannolikheten är mycket högre för att gasmolekylerna ska kollidera med varandra och överföra energi den vägen än att de ska emitera energin som IR-strålning (högre upp i atmosfären där lufttrycket är lägre gäller det omvända förhållandet). I och med att luften värmts upp så blir den lättare och börjar stiga uppåt i atmosfären. Då lufttrycket avtar med höjden så expanderar gasen varvid den kyls av, vilket ger upphov till avklingning av temperatur med höjd (”lapse rate”). Då luften kyls kondenserar en del av vattenångan och den latenta energin avges. Denna process leder till att lapse rate minskar (dvs den vertikala temperaturgradienten minskar). Alltså blir lapse rate mindre med högre luftfuktighet. När förhållandena är de rätta (bestäms bla av temperatur, luftfuktighet och förekomst av kondensationskärnor tex aerosoler i atmosfären) så bildas vattendroppar som samlas till moln. När vattendropparna blir tillräckligt stora så faller de ner till jorden som regn. En del värmeenergi förs på så sätt tillbaka till jorden. Då lufttrycket är tillräckligt lågt högt upp i troposfären så strålar värmeenergin ut mot rymden. Utstrålningseffekten ges av Plancks lag och är proportionell mot temperaturen upphöjt till 4 i atmosfären på den höjd där utstrålningen sker (samt beror även på våglängd).

    En viktig del i ovanstående beskrivning är att luften nära jordytan värms effektivt pga absorption av IR-aktiva (sk växthusgaser). Därmed omfördelas värmen mot rymden långsammare än vad den skulle göra utan denna process. Eftersom jag här beskriver ett system som inte är i jämvikt så kommer kinetiken för energi in respektive ut att bestämma vilken temperaturen vid jordytan blir. Temperaturen på den höjd där utstrålning sker bestämmer hur mycket energi som strålar ut. Om man nu tänker sig att koncentrationen i atmosfären av en växthusgas, tex koldioxid, ökar så kommer den höjd där utstrålning sker att höjas en aning. Det betyder att utstrålningen kommer ske vid en lägre temperatur, varvid utstrålningseffekten minskar. Instrålningen är då högre än utstrålningen vilket fortplantas till en ökad temperatur vid jordytan (tills temperaturen på hög höjd har ökat så mycket igen att instrålning=utstrålning).

    När temperaturen vid jordytan ökar så ökar avdunstningen av vatten (detta är en negativ feedback-mekanism som bidrar till avkylning av jordytan). Eftersom luftfuktigheten ökar så minskar lapse rate. Med minskad lapse rate så kommer temperaturen vid höjden där utstrålning sker att öka (detta är alltså också en negativ feedback-mekanism). En positiv feedback-mekanism skulle kunna vara följande: eftersom vattenånga är en växthusgas så leder den ökade luftfuktigheten till att höjden där utstrålning till rymden från vattenånga sker höjs, vilket ger ökad temperatur vid jordytan (enl ovanstående resonemang). Denna feedback-mekanism förutsätter dock att luftfuktigheten ökar även på hög höjd i troposfären. Detta är inte alls självklart eftersom det beror på flera faktorer, bland annat molnbildning och vid vilken höjd molnen bildas. Det beror också på hur snabbt vattnet förs tillbaka till jorden igen som regn. Den ökade temperaturen vid jordytan skulle kunna leda till att hastigheten för den hydrologiska cykeln ökar, men att luftfuktigheten inte ökar vid hög höjd och i så fall så finns inte denna feedback-mekanism. Vilken temperaturökningen vid jordytan blir vid en ökad halt av koldioxid avgörs till stor del av feedback-mekanismerna. Om den positiva mekanismen pga ökad luftfuktighet inte finns så kommer temperaturen inte att öka särskilt mycket eftersom koldioxidens direkta effekt är liten, samt att temperaturen är proportionell mot koncentrationen enligt log2(koncentration CO2 idag/300 ppm). Därmed måste halten CO2 alltid dubblas för att ge en lika stor temperaturökning.

    En ännu större osäkerhet till hur stor uppvärmningen blir är moln. Moln kan ha både kylande och värmande effekt beroende på vilken höjd de finns på, och man har inte tillräcklig förståelse för molnbildningsprocesserna för att det ska gå att modellera tillfredsställande i klimatmodellerna. Titta i länkarna som Peter Stilbs lagt in ovan så ser man att utstrålningen med/utan moln kan variera med flera hundra W/m2, medan direkta effekten av CO2 uppskattas till 3,8 W/m2. Cirka 1% förändring i moln kan motverka hela den uppvärmande effekten av dubblerad CO2-halt.

  32. jensen

    Liten tuva stjälper stort lass.
    Vittne till att fästing tar kål på många hundra kilo tung Scottish Highland Tjur.
    Kanske har jag inte exakt rätt namn på rasen, men dog gjorde tjuren.

  33. tty

    #31

    En mycket bra sammanfattning, något som för övrigt är extremt svårt att hitta någon annanstans.

    Ett par små tillägg.

    Det är framför allt haven som värms. De täcker ju större delen av Jorden och har mycket lågt albedo, och absorberar därmed det mesta av solstrålningen som faller på dem. Land reflekterar mycket mer av solstrålningen tillbaka mot rymden.

    Värmeledning från matken till atmosfären är försumbar eftersom gaser har mycket dålig värmeledningsförmåga.

    Och luftfuktigheten på hög höjd ökar mycket litet med temperatur eftersom vattenångan kondenseras/fryser redan på relativt låg höjd. På den här siten kan man se höjdfördelningen på den högra kurvan om man ändrar till ”Water Vapor” i menyrutan till höger:

    http://lorelei.uchicago.edu/modtran/

    Faktum är att det finns så extremt litet vattenånga i stratosfären att iskristallerna i de nattlysande molnen tros uppstå ur vatten som bildas genom nedbrytning av metan genom ultraviolett ljus på hög höjd.

    Det kan också vara värt att påpeka att vatten i flytande eller frusen form (moln/dimma, regn, snö) givetvis inte är någon växthusgas, utan i stort sett svartkroppsstrålare, på samma sätt som marken. I samma ögoblick som vattenånga kondenseras upphör dess växthusgaseffekt. Detta innebär att inom vattenångans absorptionområde (som är våldsamt mycket bredare än koldioxidens) kan utstrålningen mot rymden ske från relativt låg höjd, typiskt ett par kilometer.

    Vad beträffar effekten av moln så är tiden på dygnet mycket viktig. På dagen kyler moln nästan alltid, och på natten värmer de nästan alltid. Men nu är det ju så att molnigheten, i synnerhet den konvektiva molnigheten, är störst på dagen. Alla vet ju att det ofta är klart på morgonen, sedan tornar molnen upp sig, och sedan försvinner de ofta igen på kvällen.

  34. Jonas

    Min bild är att det finns mängder av tveksamheter i hur man räknar strålningsbalans. Har själv en bakgrund i teoretisk fysik, d.v.s. jag har hållit på med dessa typer av ekvationer.
    Skulle vilja räkna upp några saker som jag tycker är svajiga. Vore kul att höra om andra har liknande funderingar.
    -Stefan Boltzmans strålningslag är en jämviktslag. Oklart hur man ska räkna om ett material har en temperaturgradient – t.ex. när solen lyser på marken (varm på ytan – kall en bit ner)
    Vid ekvatorn skulle det ju bli ca 80 C varmt om det var strålningsbalans mitt på dagen. Det blir det ju inte
    – 240 W inkommande och -19 C vid balans bygger på att man räknar med att jorden är platt – samma strålning och temperatur överallt. Räknar man med att jorden är rund så blir medeltemperaturen väsentligt lägre (typ -80 C). Det beror på T4 beroendet i SB. Om man ska förklara att jorden är ca +15 istället för -80 C med återstrålning från atmosfären så får man helt absurda siffror. Det måste vara nåt annat än återstrålning som är förklaring.
    Själv tror jag att man underskattar haven i dessa kalkyler. Vatten är ju ogenomskinligt för IR, d.v.s. vatten en bit ner under ytan kan inte avge värme genom strålning, däremot kan det ta upp energi eftersom synligt ljus tränger ner(och ytvattten kan transporteras ner)
    Har mer funderingar ,men det blir för långt ..

  35. Rolf Mellberg

    #32 #33
    Fredrik och tty

    Synd att denna utmärkta information ”bara” blev kommentarer. Sänd in detta till Ingemar som gästinlägg så kommer fler kunna ta del av det.

  36. Fredrik S

    Tack Sten för intressant inlägg!

    Ett nöje att läsa alla kommentarer på morgonen och ta sig an dagen med nya insikter.

  37. Ulf

    Svar 28

    Tack för kommentar. Just fästingar intresserar mig extra mycket och är faktiskt en av anledningarna till att jag började betvivla klimatalarmismen.

    Nyligen blev jag utskälld på en middag av en klimathetsare, visst har de dåligt ölsinne, för att jag lanserade en egen teori när han påstod att klimatförändringar ligger bakom fästing expansionen i Sverige.
    Jag menar att förökningen beror på att vi tappade kontrollen över rådjursstammen. Naturligtvis kom det hånfulla kommentarer men vad han inte visste var att jag faktiskt gjort en egen liten studie av fenomenet.

    För många år sedan köpte jag ett hus på en ö i stockholms skärgård. Ön var i princip fästingfri sa säljaren och faktiskt under våra första 10 år inte en enda fästing på någon i familjen.
    Efter 10 år kom några rådjur simmande över och bara på några år hade vi 20 rådjur på ön. Fästingplågan kom och det gick i princip inte att vistas i terrängen utan att få flera fästingar. Läste då att ett rådjur normalt bär ca 1000 fästingar.
    Vi sköt av alla rådjur och har de senaste 10 åren hållit ön rådjursfri. Idag kanske man får en enstaka fästing per person och säsong. Vi är inte tillbaka på samma låga nivå men vi kommer dit om grannarna sköter sina husdjur och plockar dem regelbundet.
    Klimathetsaren blev faktiskt tyst efter egen google på rådjur och fästingar.
    Detta kvalificerar förstås inte in under vetenskaplig undersökning men det räcker gott och väl för mig.
    Har också många ggr anfört Sibirien argumentet och fått de mest udda bortförklaringar.
    Så håll nere djurstammarna på en rimlig nivå så får vi bukt med förökningen.

  38. Lasse

    Intressant genomläsning såhär på förmiddagen.
    Kan inte låta bli att fråga retoriskt.
    Påverkar detta temperaturen?
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg

  39. jax

    #37 Ulf

    Samma här uppe i Norrland. Fästingarna sprider sig hitåt i takt med att rådjursstammen ökar. Nu skulle det ju kunna vara så att rådjursstammens ökning beror på klimatförändringar men det får vi väl aldrig veta då rådjuren stödmatas hela vintrarna av ”välvilliga” personer. Utan dessa skulle de förmodligen inte överleva.

  40. jax

    #22 Torbjörn

    Här kan man väl tillämpa Ockhams rakkniv. Antingen känner den kallare molekylen av strålningen från den varmare molekylen och stänger av sin värmestrålning samtidigt som den varmare molekylen känner av temperaturen på den kallare molekylen och reglerar sin värmestrålning utifrån denna. Eller så strålar båda molekylerna utifrån den temperatur de har och det sker en nettovärmeöverföring från den varmare molekylen. Enligt Ockham ska man ju välja den enklare lösningen och här är det väl uppenbart vilken det är.

  41. Guy

    #32 och #33

    Mycket bra funderingar. Klara och tydliga och man klarar av dom med gymnasiematematik 🙂

  42. Guy

    40 Forts. Tjocka fingrar avfyrade för tidig.

    Förläggaren till Stephen Hawkings bok ”Kosmos en kort historik” bad Hawking utelämna så många formler som möjligt för varje matematisk ekvation minskade läsarantalet med hälften, enligt honom.

  43. En fråga?
    Rolf Mellberg tyckte att kommentarerna från Fredrik, tty och även Ulf var så bra att det var synd att de ”bara var kommentarer”. Nästa vecka ska jag ha ett inlägg på tisdag. Har ni som gjort dessa kommentarer något emot att jag ”buntar ihop era kommentarer till ett inlägg? Naturligtvis med angivande av ”källa” (i form av signatur på bloggen). Det skulle också bli ett slags reklam för bloggen eftersom det skulle visa dem som bara läser inlägg hur kunniga kommentatorer vi har.

  44. Ulf

    Hej Sten

    Inte mig emot. Angående kommentaren om rådjurstammens ökning så är jag rätt säker på att det handlar om bristande intresse att skjuta av rådjuren och absolut inte klimat relaterat men har inga bevis.
    Dock tycker jag att denna artikel ifrån vårt broderland är väldigt intressant med tanke på vem de intervjuar och en bra källa för att jag inte överdriver utan precis tvärtom.
    https://www.hbl.fi/artikel/en-hjort-kan-ge-upphov-till-fyra-miljoner-fastingar-2/

  45. Lars-Eric Bjerke

    #37 Ulf och #39 Jax,
    Den stora ökningen av fästingar i Sverige tror man kom 1975 när en eller ett par skabbsmittade rävar raskade över Kvarkens is. Efteråt påträffades en skabbangripen räv utanför Skellefteå. Efter det minskade antalet rävar i Sverige och rådjuren kunde öka i antal.
    En bra sak att veta om fästingarna är de små fästingarna, larverna, har 6 ben. De är normalt inte smittade av borelia från sin mor. De större fästingarna har 8 ben och ungefär var tredje bär på borelia.
    Enligt min erfarenhet har Clas Olsson den bästa färstingplockare Tick 1. Med lupp kan man enkelt se hur många ben fästingen har.

  46. Lars-Eric Bjerke

    #31 Fredrik
    ”utstrålningen med/utan moln kan variera med flera hundra W/m2, medan direkta effekten av CO2 uppskattas till 3,8 W/m2. ”
    Tack för inlägget. Menar du att skillnaden mellan inkommande och utgående strålning till jorden på grund av koldioxid, allt annat lika, blir 3,8 W/m2 för en fördubbling av koldioxidhalten?

  47. Torbjörn

    #40 jax
    Nu förutsätter du att det finns något att stråla till från den kallare kroppen.

    Nu frågar jag igen, vad initierar en strålning?

    Jag kan hålla med om att en kallare kropp inte slutar stråla om en annan strålningskälla kommer i närheten, men det förutsätter att det finns molekyler som tar emot strålningen, eller?

    För att återgå till exemplet från tty, kommer de varmare atomerna att ta emot strålning, eller avger de strålning?

  48. Lasse

    #31
    Lite mer om strålning och återstrålning i form av nederbörd.
    https://wattsupwiththat.com/2015/11/11/tropical-evaporative-cooling/

  49. jax

    #47 Torbjörn

    ”egenstrålning. Den uppkommer därför att den energi som finns i materialet (genom värme, belysning eller annat) leder till att elektroner flyttar sig mellan olika energinivåer i atomerna När de gör det absorberas eller emitteras (sänds ut) ljus.”
    Från:
    https://static.sys.kth.se/sci/gm/CLbaskurs/Varmestralning.pdf

  50. Thorleif

    @16 tty

    ”Långt ifrån all termik slutar i ett cumulusmoln.”

    Håller givetvis med men jag syftade på den flygbara termiken som bär segel- och skärmflygare t.ex. Till denna finns det vi kallar blåtermik som ibland är flygbar. Denna ”osynliga” termik är givetvis omfattande men däremot inte lika flygbar. Dock för fåglar och andra lättare individer. Vågorna bidrar även med ”icke-termisk” uppvind närmast vattenytan.

    Har ej flygit lågt över öken men soaring längs uppvärmd upphöjd sandkust ger extra lyftkraft. Däremot har väl de flesta av oss fått uppleva de kraftiga luftgroparna kring Kanarieöarna där utblåst värme från Sahara möter kallare luftmassor på relativt låg höjd (några tusen meter).

  51. Thorleif

    @24 foliehatt

    1:a länken i svd-artikel hänvisar till ”i princip total” enighet. Länken är en artikel i The Guardian som hänvisar till källor som inte anges explicit. Oerhört illa redovisat;

    ”The scientific consensus that humans are causing global warming is likely to have passed 99%, according to the lead author of the most authoritative study on the subject, and could rise further after separate research that clears up some of the remaining doubts.”. Påståendet saknar källa!

    Längre ner en länk med källa. Länken fungerar inte hos mig;

    ”A 2013 study in Environmental Research Letters found 97% of climate scientists agreed with this link in 12,000 academic papers that contained the words “global warming” or “global climate change” from 1991 to 2011.”

    Hur ska man definiera vilka som är klimatforskare och hur många de är? Vad är för och vad är emot och emot vad då? Att människan ensam är ansvarig var utgångspunkten i a

    Dåligt att så dåliga källor används idag av Svd!

  52. Torbjörn

    #49 jax
    Det var väl inte mycket till svar, kanske någon annan kan svara.
    Om alla atomer innehåller samma energi (värme), vad ska till för att den ska stråla (emittera)?

  53. Ingemar Nordin

    Torbjörn #47

    ”Jag kan hålla med om att en kallare kropp inte slutar stråla om en annan strålningskälla kommer i närheten, men det förutsätter att det finns molekyler som tar emot strålningen, eller?”

    Kvantmekaniskt fungerar det så att en exciterad molekyl eller atom förr eller senare kommer att emittera strålning. Detta beskrivs av vågfunktionen i termer av sannolikheter. Olika atomer har olika halveringstid (från mikrosekunder till årtusenden). Denna övergång från en högre energinivå till en lägra sker helt oberoende om det finns ”mottagare” eller ej. Ekvationen för energiövergångar kräver inga mottagare. Om det finns materia i närheten så kan denna eventuellt ta upp energin och excitera över sitt grundtillstånd. I annat fall försvinner det rakt ut i rymden.

    Om man av olika skäl inte kan acceptera kvantfysiken utan bara vill hålla sig inom klassisk Maxwellsk elektromagnetism så löser man detta med vektoranalys. En molekyls utstrålning möts av en annan molekyls utstrålning och du adderar den ena mot den andra och får ett nettoresultat. Även om slutresultatet är att det sker en nettoöverföring av värmeenergi från den varmare till den kallare molekylen så innebär inte det att inte den kallare molekylen ger upphov till strålning. Det gör den, och den påverkar nettoresultatet av den totala värmeöverföringen från en varm molekyl till en kall.

  54. tty

    #43

    Inte mig emot.

    #50

    Blåtermik kan vara nog så kraftig den också. Jag kan berätta en sann historia från våren 1942 då två amerikanska hangarfartyg skulle anfalla ett japanskt brohuvud vid Lae på Nya Guineas nordkust. Hangarfartygen låg själva i Korallhavet söder om Nya Guinea och anfallet skulle ske över Owen Stanley-bergen, ökända än i denna dag för turbulens och busväder. Problemet var att de förådrade TBD-1 flygplanen hade mycket dålig stigförmåga och topphöjd och det var tveksamt om de skulle kunna ta sig över bergen med last. Mycket riktigt när de började närma sig vattendelaren var det tydligt att de inte kunde stiga högt nog. Lyckligtvis var divisionschefen segelflygare på fritiden. Han fick syn på en gräsbevuxen platå i bergsregnskogen som han tyckte såg lovande ut ur termiksynpunkt och flög mot den, och mycket riktigt, termiken gav planen tillräckig skjuts uppåt för att de skulle klara bergskammen.

  55. jax

    #52 Torbjörn
    Det står ju i mitt citat! Det är värmeenergin i molekylerna som exciterar elektronerna (flyttar dem till ett högre energitillstånd). När de sedan ramlar tillbaka till grundläget avger de energi i form av värmestrålning. Vilket de gör för att inta det lägsta möjliga energitillståndet. Detta behöver ingen annan initiering än den värme som på ett eller annat sätt tillförts. Det är alltså inget som ska till utöver den värmeenergi de redan har. Om du inte förstår detta rekommenderar jag en grundkurs i värmelära, eller vad det kan heta nu för tiden.

  56. Svend Ferdinandsen

    #31 og 33

    Jeg kan anbefale scienceofdoom.com. De fleste emner behandles der både i forklaring og formler/målinger.
    Tag lidt ad gangen, det kan være tungt.

  57. Torbjörn

    #53 Ingemar och #55 jac
    Tack för ett utförligare svar, men ni missar det jag försöker förstå så jag tar det igen.
    Om ALLA molekyler eller atomer befinner sig i samma exiterade tillstånd, låt oss anta att allt i universum har samma temperatur, skulle det då uppstå någon strålning?

  58. Ingemar Nordin

    Torbjörn #57,

    Ja. Att en molekyl strålar ut har inget med hur ”mottagarna” ser ut.

  59. Torbjörn

    #59 Ingemar
    Tack

  60. Ulf

    Svar 45

    Också en intressant förklaring. Samtidigt tror jag att just behandlingen av rådjur som nästintill husdjur har bidragit mycket. Framförallt utfodringen, de rådjur vi hade på ön var inte ett dugg rädda för oss. Flyttade sig knappt fast vi viftade och skrek. De var inte längre vilda djur och då finns det gott om mat i trädgårdarna att plocka i sig.

  61. Ingemar Nordin

    Torbjörn #59,

    Sedan kan ”instrålningen” vara större än utstrålningen så att nettot blir en uppvärmning. Jag tycker inte att detta är konstigt. Antag att du sitter i en båt som tar in vatten genom ett stort hål. Du öser ut vatten med en hink eller skopa, men hinner kanske inte med utan båten sjunker ändå.

  62. jax

    #53 Ingemar Nordin
    Det var ju det jag sa, utan att blanda in kvantmekanik eller Maxwells ekvationer.

  63. Ingemar Nordin

    jax #62,

    Precis. Jag har inte invänt mot din förklaring.

  64. jax

    #63 Ingemar Nordin
    Det var inte det jag menade heller. Det var bara det att en mer invecklad förklaring accepteras lättare än en enkel förklaring. Förstår inte riktigt varför.

  65. Svend Ferdinandsen

    Stråling frem og tilbage

    Mellem to plader eller andre ting med forskellig temperatur foregår en energiudveksling.
    Er der nogen metode eller måleapparat der kan måle denne netto energiudveksling som foregår, ved blot at måle mellem pladerne, altså i det frie rum mellem dem?
    Måske jeg ikke ved nok eller mangler viden/fantasi, for jeg kan kun komme på at måle hvad der udstråles i hver retning og så tage differensen.

  66. Fredrik S

    Lars-Eric Bjerke, Ulf

    Ja, intressant med rävens påverkan. Låter helt rimligt.

    Beträffande fästingplockare instämmer jag helt med Lars-Erics erfarenheter. I år har jag dessutom kört med en spray mot fästingar trots skeptisk inställning till dess verkan. Facit hittills är två fästingar i år så här långt. Långt under normala snittet. Är dock fortfarande trots förvåning fortfarande skeptisk men man kanske mjuknar.

    För inte alltför många år sedan kommer jag ihåg att man ansåg att den höga rådjurstammen bidrog till ökningar av antalet fästingar. Jägarnas egenintresse av en hög viltstam klagades det på då.

    Nu är har blickarna vänts mot klimatet och många vill numera ha fler ha Bambi, gärna i trädgården, ja många på Söder vill tom ha fler i andras trädgårdar.

    Det finns undersökningar från kontinenten som visar på tydligt samband mellan antalet hjortdjur och antalet fästingar.

  67. Fredrik

    #46 Lars-Eric Bjerke: 3,8 W/m2 är radiative forcing till följd av fördubblad halt CO2 (allt annat lika), dvs ökningen av strålning nedåt från toppen av atmosfären (TOA), vilken skapar en strålnings-obalans i och med att strålning nedåt kommer vara högre än uppåt (precis som du säger alltså). Det är denna strålningsobalans som sedan måste kompenseras genom att temperaturen ökar tills strålningen ut återigen är lika som in. Se denna länk för referens:
    Lewis and Curry, Journal of Climate, 2018, 31, 6051-6071.

    https://journals.ametsoc.org/doi/10.1175/JCLI-D-17-0667.1?utm_source=CCNet+Newsletter&utm_campaign=a24cafd790-EMAIL_CAMPAIGN_2018_04_24&utm_medium=email&utm_term=0_fe4b2f45ef-a24cafd790-20156641#/doi/10.1175/JCLI-D-17-0667.1?utm_source=CCNet+Newsletter&utm_campaign=a24cafd790-EMAIL_CAMPAIGN_2018_04_24&utm_medium=email&utm_term=0_fe4b2f45ef-a24cafd790-20156641

    Värdet 3,8 W/m2 hittar du i stycket strax innan tabell 1.

  68. Björn

    Kan inte låta bli att dela med mig av nedanstående länk. Mycket smått och gott i sammanhanget här och mycket läsvärt och tankeväckande.

    https://objectivistindividualist.blogspot.com/2013/02/infrared-absorbing-gases-and-earths.html

  69. Thorleif

    @54 tty

    Alltid upplyftande med en flygar-anekdot. Antar att du syftar på de plan som ingick i torpedstyrkan (Task Force Baker, Torpedo Squadron Two) och inte den grupp som en halvtimme senare fällde bomber från dryga 13.000 fot (nära toppen av bergskedjan). Den första gruppen behövde bara nå över 7.500 fot i det lämpligaste passet för att därefter glida ner mot torpedfällnings-höjd i Salamaua. Den andra gruppen (Torpedo Squadron Five) kunde ta god tid på sig att stiga eftersom överaskningsmomentet var förbi om än tungt lastade med 2st 500-Pounds bomber.

    Vädret var planerat till bästa tänkbara och därmed molnfritt i bergen fram till kl. 11.00. Sqadron Two attackerade kl. 09.38 varvid någon termik knappast var tillräcklig. Däremot kan man tänka sig starka dynamiska uppvindar i anslutning till berget. Anekdoten du refererar till hänvisar till Sq 2 men även till en av piloterna som segelflygare. Denne nämner ”cloud-induced shadow” där författaren missförstår termikområde med (cumulus-)molnskuggan på marken. Skuggområdet, beroende på solståndet, indikerar ett område där termik kan tänkas starta. Dock ej direkt i skuggan förstås!

    Torpedbombarnas resultat var uruselt trots inga förluster men som helhet bedömdes insatsen som lyckad.
    Någon blåtermik av nytta denna förmiddag var nog inte närvarande. Möjligen kan något enstaka cumulus ha hjälpt till lite grann men tidpunkten antyder annat. Däremot kan soaringförhållandena ha varit utmärkta. Då flyger man lämpligtvis i långsmala åttor längs bergsryggen.

    https://www.ibiblio.org/hyperwar/USN/USN-CN-Raids/USN-CN-Raids-4.html
    http://hsfeatures.com/features04/vt2jl_1.htm

  70. Lars-Eric Bjerke

    Sten,
    ”Ingen av de redogörelser jag läst tar nämligen upp varken latent värme eller termik.”

    I vanliga energibalanser för jorden anges följande transportmekanismer för energitransport från marken till övre troposfären:
    Termik 24 W/m2
    Vattenånga 78 W/m2
    Värmestrålning via infraröda atmosfäriska fönstret 40 W/m2
    Övrig värmestrålning från marken 26 W/m2
    Den värmestrålning från marken som påverkas av växthusgaser är alltså enbart 26 W/m2 att jämföra med den totala energitransporten av 168 W/m2 till övre troposfären.
    https://ceres.larc.nasa.gov/ceres_brochure.php?page=2

  71. Hej Lars-Eric Bjerke # 70

    När jag skrev

    ”Ingen av de redogörelser jag läst tar nämligen upp varken latent värme eller termik.”

    gällde det inte artiklar om jordens energibalans, utan de artiklar jag läste efter att ha sökt på ”Schwazchilds equation”.

    När du sedan ”kvittar” markstrålning mot återstrålning så håller jag med dig, fastän min tolkning är att markstrålningen ”i stort stämmer med svartkroppsstrålning”, men att återstrålningen sker ifrån låg höjd, inte från hög höjd. Men som du ser i den länk du gav så har de fortfarande återstrålning ifrån hög höjd.

  72. Svend Ferdinandsen

    #70
    Värmestrålning via infraröda atmosfäriska fönstret 40 W/m2.

    Jeg mener det er 140W/m2 forudsat fønstret er 8 til 14um, men så skal man også tage hensyn til moln, som reducerer det væsentligt.

    En god analogi til strålingen op gennem atmosfæren er et multilags isoleringsvindue, forudsat man kun ser på de bølgelængder hvor klimagasserne er aktive.
    Det inderste lag glas har ~stuetemperatur og det yderste lag ~udetemperatur. Temperaturen varierer jævnt fra glasflade til glasflade ca (TI-Tu)/n. Strålingen mellem glasfladerne afhænger af temperaturen imellem hver af dem, og vil være næsten den samme fra inderst til yderst. Selvom glas er nærmest sort for IR sker der alligevel en total udstråling som bliver mindre jo flere glasplader du sætter i, da temperaturforskellen mellem lagene mindskes.
    Erstat så glaspladerne med et lag atmosfære der helt absorberer strålingen, så er sammenligningen hjemme. Brug analogien med omtanke.
    Hvis der stråler 5W/m2 ud så vil den inderste glasplade have en temperatur der er ca 1K lavere end stuetemperaturen.