Här är en bra artikel om medias gullande med klimataktivismen, skriven av Pamina Falck. I SvD och publicerad 2022-10-30
https://www.svd.se/a/eJMK99/fordelaktig-bevakning-av-klimatorganisationer-i-medierna
En saklig och allsidig rapportering om miljö och klimat kräver att olika infallsvinklar och motstridiga intressen presenteras och vägs mot varandra.
I måndags kom den fällande domen mot tolv aktivister från klimataktionsgruppen Återställ våtmarker som i augusti limmade fast sig på E4:an i Solna och orsakade milslånga köer. Både SVT och DN rapporterade samma dag om betydelsen av att fler våtmarker återställs, i linje med aktivisternas ställningstagande.
I DN:s artikel intervjuades vetenskapsjournalisten och naturfilmaren Bo Landin som tar tydlig ställning för aktionsgruppen. Han sade bland annat: ”Det är fantastiskt att det finns människor som har insett att våtmarksfrågan är så angelägen att man måste ta till utomparlamentariska aktioner”. Även SVT:s inslag hade en tydlig övervikt av aktivisternas perspektiv och man slog bland annat fast att torrlagda våtmarker är en katastrof för klimatet.
Det är ovanligt att medierna företräder den dömdes perspektiv i rapporteringen kring en rättegång, men vinkeln känns igen från hur medierna många gånger har valt att porträttera klimatrörelsen.
I vår senaste rapport undersöks hur SVT, SR och DN har rapporterat om sex inflytelserika klimatorganisationer under det senaste året. Av rapporten framgår att medierna vid flera tillfällen driver klimatorganisationernas intressen genom att uppmärksamma organisationernas utspel, demonstrationer och aktiviteter på ett för organisationerna fördelaktigt sätt.
I flera fall uppmärksammar medierna lokala klimatprojekt, mindre tävlingar, eller protester med endast ett fåtal närvarande som organisationerna anordnat. I dessa fall kan man konstatera att klimatorganisationerna får stort medialt genomslag för små aktioner trots tveksamt nyhetsvärde.
När Fridays for Futures demonstrationer uppmärksammas är det nästan uteslutande utifrån aktivisternas perspektiv. I ett inslag nämns att allmänhetens acceptans för demonstrationer delvis påverkas av ”hur en protest framställs av medierna”. Mot den bakgrunden kan man konstatera att Fridays for Future sannolikt dragit stor nytta av medierapporteringen.
När Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen och Greenpeace omnämns i rapporteringen är det mestadels som faktakällor och deras representanter medverkar även som experter eller kommentatorer i klimat- och miljörelaterade ämnen. I majoriteten av dessa publiceringar är det organisationernas problemformulering som ligger till grund för rapporteringen.
Däremot har Sveriges största nyhetsmedier vid inget tillfälle under det gångna året granskat dessa klimatorganisationer, trots att organisationerna både har makt och politiska motiv.
Exempelvis vill Skydda Skogen att 30 procent av den svenska skogen ska skyddas från exploatering, Fridays for Future vill få regeringen att förbjuda gruvdrift i Kallak, och Greenpeace vill fasa ut kärnkraften. Därtill har flera klimatorganisationer en lagstadgad maktposition i form av utökad talerätt, vilket innebär att organisationerna har en betydande möjlighet att överklaga beslut som lyder under miljöbalken.
Miljö- och klimatorganisationer har en sådan ställning i samhället att de också bör behandlas som makthavare
En saklig och allsidig rapportering om miljö och klimat kräver att olika infallsvinklar och motstridiga intressen presenteras och vägs mot varandra. Därtill har miljö- och klimatorganisationer en sådan ställning i samhället att de också bör behandlas som makthavare, och därmed också bli föremål för kritiska mediala granskningar. Alltjämt ett arbete som väntar på att göras.
PAMINA FALCK är projektledare vid Näringslivets Medieinstitut.
pamina.falck@ naringslivets-medieinstitut.se
———————-
Fred F. Mueller på NoTricksZone har noterat att nya gröna rörelser ploppar upp som svampar ur marken, den ena mer radikal än den andra. Han inleder sitt inlägg så här:
Greens: fascism looming behind a veil of fake benevolence
På bara några år har en alarmerande ny trend blivit viral. De ”klassiska” gröna klimatkrigarna som Greenpeace och WWF blir snabbt omringade och omkörda av mycket mer radikala grupper som har gett sig själva skrämmande namn som ”Extinction Rebellion” eller ”Last Generation”. Istället för att gå ut på gatorna med bara plakat och banderoller, myllrar dessa ”aktivister” ut i små grupper beväpnade med superlim, potatismos eller tomatsoppa. Deras avsikt är att bryta mot lagen på spektakulära sätt, utan hänsyn till skador eller konsekvenser som orsakas andra. Deras urskillningslösa attacker har riktats mot flygplatser, konstverk, museer, kontor eller lokaler hos ministerier eller förvaltningar.
Denna alltmer militanta strömning syns överallt. Media ger dem mycken uppmärksamhet – precis det som de vill ha. Hur länge skall vi (och journalister) bara tyst acceptera detta samspel mellan miljöaktivister och en okritisk media?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Tack Ingemar för att du på ett sakligt sätt lyfter fram ett av Sveriges främsta hot mot demokratin.
Media har av många skäl och med all rätt benämnts som ”den tredje makten”, en position som inte enbart innebär inflytande utan även ansvar.
Det är bara att konstatera att de gärna nyttjar sitt inflytande, medan det hos flera stora aktörer inom branschen är betydligt skralare med ansvarstagandet …
Tack Ingemar! Ett superviktigt inlägg.
Tack Ingemar
Tyvärr verkar inte lagstiftningen hängt med här, efter den uppmärksammade aktionen i Stockholm tidigare i sommar utsattes enbart böter, vilket inte är något problem. Det har varit samma för andra aktioner, såsom skadegörelse eller att personer hindrat flygplan från att lyfta.
Det gör att uppmärksamheten blir stor, men konsekvenserna blir begränsade, och mindre böter samlar utan problem rörelsen in.
Jag hörde på Judith Curry och jag forstod på henne att i samband med oljekrisen var kärnkraftindustrin en av bidragsgivarna till miljörörelsen för att skapa opinion mot olja och för kärnkraft. Det visade sig väl vara ett mindre väl genomtänkt beslut, då motstånd från Kärnkraft visat sig vara en av hörnstenarna som miljörörelsen nu vilar på. Det visar hur viktigt det är att man innan man tar ett beslut tänker igenom alla konsekvenser.
Tack! Där föll min återstående respekt för Bo Landin, som enligt rykten även flytt landet undan skattmasen.
Nyss ett inslag på nordnytt. Forskare på LTU berättar hur de fångar in koldioxiden. Det verkar vara viktigare att fånga in koldioxiden än att fånga tjuvar och skurkar.
Jag tycker att det börjar svänga lite i opinionen.
I takt med allt dyrare energikostnader så inser allt fler hur ohållbart de hållbara lösningarna är.
Samtidigt granskas företagens hållbarhetsreklam och många faller ifrån som greenwashing och meningslösa.
Det är kanske inget att glädjas över så länge tron på CO2 hela tiden trummas ut i media.
När kan denna typ av analys bli mer allmänt känd:
https://cfys.nu/graphs/FDIR_Europe_July_trend_1979_Now.png
Mats?
I Nyhetsmorgon TV4 imorse var det ett inslag om den ökande och alltmer militanta och direkt brottsliga klimataktivismen i Tyskland. Ett dödsfall inträffade i förra veckan då aktivister blockerat väg som förhindrat tillträde till räddningsåtgärder vid olycka. Sedan har också vandalisering mot konstverk accelererat, och tyska flygplatser inkl Berlins storflygplats angripits med betydande konsekvens för flygtrafiken. Reportern verkade inte stödja de brottsliga inslagen i aktivismen, men visade ingen kritik mot deras motiv.
OT. Vulkanen Mauna Lua på Hawaii har just fått utbrott – hur påverkar detta de officiella koldioxidmätningarna där?
De globaliststyrda medierna som hjärntvättar människorna med falsk och lögnaktig klimathotspropaganda är i högsta grad medskyldiga till dagens vansinne!
Tack Ingemar!
Vad vi till största delen får läsa är mer av söders aktivistiska journalisters syn på saken än den sakliga delen. Många är medlemmar i de NGO’er som lobbar för att vi lever i en kris.
Är det någon som läst något positivt om vår nya regerings klimatpolitik, tex minskad reduktionsplikt och bromsad vindkraft? Eller satsning på kärnkraft?
9#Fredrik S
Media driver enbart hatkampanjer mot den nya regeringen.
Framförallt Aftonbladet,
Månntro den är Socialdemokratisk,kan ha fel.
#7 Gunnar
Det är lugnt Gunnar! Jag har hört från säker källa (typ Rockis) att man redan har en CCS-anläggning på väg som ska installeras på toppen av vulkanen. Efter att ha städat bort effekten av själva utbrottet så räknar man med en långsiktig klimateffekt på minus en miljarddels grC fram till år 2100. Bra värde för pengarna ca 10 miljarder kr. Finansieras via GCF förstås.
Ett problem som återstår att lösa är elförsörjningen för projektet, men solel som huvudkälla ligger bra till.
Ett annat problem är att utveckla en termometer så att uppnådd klimateffekt kan dokumenteras med tillräcklig noggrannhet.
Jämför med Cementas gröna visioner.
https://www.tn.se/hallbarhet/darfor-hotas-ett-av-sveriges-storsta-klimatprojekt/
#11 Geotermisk elproduktion, då är problemet löst.
Och medierna blandar hela tiden ihop miljö och klimat. I dag var det ett reportage från Bangladesh om klädtillverkning och gifter som släpps ut i samband med det. Men man refererade upprepade gånger till klimatproblem och klimatåtgärder etc.
Det är påfallande och egendomligt att man intervju efter intervju i media blandar ihop klimat och miljö utan att någondera part korrigerar sitt språk.
Finns det ingen regel som borde åtföljas angående definitionen och skillnaden mellan Klimat respektive Miljö?
Vet vederbörande minister, Miljö och Klimatminister, det egentliga innehållet i sin verksamhet. Hon verkar tro att det inte föreligger differens.
Bara det att klassa CO2 som förorening!! Sällsynt förnuftsvidrigt.
# 13, 14
Det funkar med ihop-blandning av miljö och klimat från media, eftersom den absoluta majoriteten av befolkningen inte förstår/ kan tolka, skillnaden ( ja, jag tänker tyvärr att de flesta är lågbegåvade, samt de som skulle kunna ha förmågan, är genuint ointresserade…).
Frågorna är komplicerade, kräver ganska djup baskunskap inom naturvetenskap och teknik, samt ett uthålligt intresse att ta reda på fakta, de flesta faller bort….
Likt kommunisterna en gång, verkar de klimathotsreligiösa föröka sig genom delning. I alla fall när det gäller deras organisationer. Vilket i och för sig leder till den positiva effekten att varje ny organisation får färre medlemmar än den gamla.
Likt kommunisterna en gång, hävdar de klimathotsreligiösa att de står för godhet och vill mänskligheten väl, fast de egentligen vill förstöra och göra alla fattiga.
Den enda uppenbara effekten av omfattande klimatåtgärder är att kasta in världen i en ekonomisk katastrof, med utbredd misär och svält som följd. Ungefär som socialisternas och kommunisternas planekonomi då. De har aldrig fått chansen att förstöra i alla länder, och det lär de klimathotsreligiösa heller inte få. De flesta länder i Asien ställer inte upp på drastiska klimatåtgärder, annat än som läpparnas bekännelse. Länderna i Afrika vill ha pålitlig och någorlunda billig energi, alltså främst fossila bränslen. De låtsas vara med på klimathysterin för att kunna få pengar från de rika länderna, för påstådda skador från klimatförändringar. När de får klart för sig att det inte finns särskilt mycket pengar att hämta den vägen, lär intresset svalna.
#15 Enough. 🙂 Vi som genom åren gjort oss besväret att lägga ned hundratals obetalda ”forskartimmar” på att analysera sakfrågorna kring klimatet vet exakt vad Du menar när Du ödmjukt reflekterar över efterdyningarna av Al Gore´s ultimata skräckfilm: ”Frågorna är komplicerade, kräver ganska djup baskunskap inom naturvetenskap och teknik, samt ett uthålligt intresse att ta reda på fakta, de flesta faller bort…” 🙂
PS. Visst saknar även Ni de politiskt korrekta klimathotarna Kent & Josephine? DS.
”Kent & Josefin”? Hänger inte riktigt med…
Men, i Sri Lanka, där ekologiskt jordbruk har införts via påbud, där slås protester mot den resulterande försämrade matförsörjningen ned med brutala medel.
Det är så här som extremistiska rörelser slutar, när de väl får makten.
Som tidigare beskrivits här på bloggen, så blev lanseringen av Greta framgångsrik, mycket p.g.a. SVT. Man ställde t.o.m. upp med Fake-news (SVT:s varumärke) i Katowice. SVT följde med, filmade och klippte ihop allt, så det såg ut som Greta pratade inför alla potentater. Efter det har man ihärdigt följt hennes alla steg och gång på gång helt okritiskt publicerat hennes budskap, på bästa sändningstid.
Dock verkar rapporteringen ha minskat en del den senaste tiden. Kanske blir hon obekväm då hon tycks glida lite för långt ut på vänsterkanten.
https://klimatupplysningen.se/sveriges-television-som-propagandacentral-och-aktivist-tv/
#18 Enough. Särskilt K, men några ggr J, var aktiva klimathotsförespråkare här på KU för några veckor sedan.
Svt utmärker sig i morgonnyheterna, helt utan en kritisk fråga från journalisten får svensk vindindustri presenterat sin beställda rapport om vad dom kommande 1000 vkv:erna (som skall byggas innan 2025) kommer innebära för elpriset.
Ingen fråga om miljöpåverkan, markåtgång eller vad svaga vindar innebär för elnät och behov av back-up.
Allt är bara fantastiskt enligt svt – man måste verkligen ifrågasätta den journalistiska kunskapen på svt, dom tycks ha förlorat sig helt i det gröna träsket.
#22
Idag skulle vi behöva 10 dubbla vindkraften för att begränsa elkostnaderna.
Noterar att Nature artikel som kritiserar bio-energisatsnig fått god presstäckning idag.
Av en som inte gillar Bilister. 🙂
Det är ingen bra dag att torgföra vindkraft.
Havs- och land-baserad vindkraft kl. 7
Belgien: 4 32 MW
Danmark: 629 513 MW
Tyskland: 1417 2647 MW
Nederländerna: 58 10 MW
Sverige: 781 MW
UK: 2284 MW
Summa: 8375 MW!
Minsta lilla faktakontroll av SVT skulle visa att där vindkraften byggs ut stiger elkostnaderna. Men nej då. SVT för helt okritiskt vidare vindkraftsbranschens lögn om att vindkraftsutbyggnad sänker elkostnaderna.
Visserligen händer det några timmar per år att elpriset är negativt när det blåser över hela norra Europa och massor av vindkraftverk producerar samtidigt, och ägarna desperat försöker hitta köpare till sin el. Men i genomsnitt över året, innebär en vindkraftsutbyggnad att vi elkonsumenter får betala mer för elen.
#24
Jag tror några komman föll bort.
I Finland förs en diskussion om export av el. De har ju tankar om att bygga vindkraft med en total produktion överstigande 100 TWh per år så de kan väl exportera en del. Men de borde kanske upplysas om att när det blåser blir elen billig och tvärtom, kärnkraft kan tjäna stora pengar när det är stor brist på el. Så här går tankarna i Finland och det kanske blir nästa steg, att även vi begränsar vår export.
”Är våra elnät tillräckliga för att överföra den el vi behöver? Hur ser jämlikheten ut mellan stadsbor och de som bor i glesbygden? Kanske det nationella elnätet måste förstärkas över tiden, funderar Lund.
Priset på bensin och el är alltid en het potatis bland konsumenter. Vågar Lund säga något om hur elektrifieringen syns i plånboken?
– Vi har deltagit i ett nordiskt projekt. Det visade att om vi isolerar oss lite och inte säljer ut vår billiga el till kontinenten så har vi billig el. Om vi kopplas mer till det kontinentala elsystemet som säkert också är EU:s målsättning då är el till exempel avsevärt dyrare i Tyskland och då kommer vår billiga el att balansera så att tyskarna får billigare el men finländarna dyrare.
Projektet visade att elpriset kan minska eller gå upp med 25 procent från den nuvarande prisnivån.”
UWB #26
Slarvigt av mig, borde skrivit att första talet är havsbaserad och andra är landbaserad vindkraft, utom för Sverige och UK som inte redovisar separat.
Klotet idag om metan.
Citerar Ingmars inlägg från oktober i år:
https://klimatupplysningen.se/metan-ar-en-irrelevant-vaxthusgas/
”Alltså:
1. Det finns inte mycket metan i atmosfären.
2. Utstrålningen från metan dränks nästan helt av vattenångans absorption.
3. Väldigt lite av den infraröda utstrålningen från jorden sker i de våglängder där den kan absorberas av metan.”
Klotet oroar kanske i onödan?
December kan ju bli spiken i kistan för MP när föräldrar ska förklara för barnen att i år blir det bara billiga mjuka klappar, mycket yllemössor, lovikavantar och långkalsonger. Elräkningen i januari blir inte nådig kan jag lova redan nu.
I dagens SvD Näringsliv: Tunga forskare dömer ut EU:s satsning på biobränsle. Baseras på en artikel i Nature.
#30 TB. Kan Du bespara oss andra söktid genom att ge en länk eller referens?
#30,31 Gör det själv. Länk till ”Comment” i Nature: https://www.nature.com/articles/d41586-022-04133-1 :
”EU climate plan sacrifices carbon storage and biodiversity for bioenergy
Incoming policies will cause the European Union to harvest more wood, shift one-fifth of cropland to bioenergy and outsource deforestation, analysis shows.
Timothy Searchinger, Oliver James, Patrice Dumas, Thomas Kastner & Stefan Wirsenius
Aerial view of burnings in the vicinity of the BR-163 highway in the state of Pará, northern Brazil.
Burnt land in Pará state, Brazil, where wide tracts of the Amazon rainforest have been cleared for soya-bean production. Credit: Gustavo Basso/NurPhoto via Getty
Nearly all strategies to meet climate targets or preserve global biodiversity require the world’s agricultural land area to be held at current levels or reduced. More precisely, the world must decrease its ‘land carbon footprint’, which is the quantity of carbon lost from native habitats to supply agricultural products and wood. But rising populations and incomes put the world on track to require 40–60% more crops and 70% more milk and meat in 2050 than in 20101. Even factoring in higher yields, models project that cropland will expand by 100 million to 400 million hectares (Mha) globally over this period1,2. Indeed, remote sensing of recent growth rates3 puts the world’s cropland on track to consume 450 million more hectares over this period, an area 1.5 times the size of India.
To meet the challenge, countries must do more to maintain or reduce their land carbon footprints. They can do so by boosting crop and livestock yields and by reducing demand, particularly for products that require a lot of land to produce, such as meat.
The world must also rapidly reduce its fossil-fuel emissions, with the European Union playing a key part. The bloc is on the cusp of enacting its ambitious ‘Fit for 55’ plan, designed to reduce greenhouse-gas emissions by 55% by 2030, relative to 1990 levels. New energy laws are at its centre: a revised directive to increase renewable energy to 40–45% by 2030, tighter caps on emissions from factories and power plants, and requirements that aviation and shipping industries shift to alternative fuels. The EU is also finalizing laws that it says will increase land-based carbon storage and biodiversity in Europe and reduce deforestation abroad.
Europe’s Green Deal offshores environmental damage to other nations
Unfortunately, although other parts of the plan should reduce emissions, the broad rules assigning climate benefits to bioenergy will undermine carbon storage and biodiversity both in Europe and globally, by expanding Europe’s outsourcing of agricultural production to other countries. By treating biomass as ‘carbon neutral’, the rules create incentives to harvest wood and to divert cropland to energy crops, regardless of the consequences for land-based carbon storage.
The threats to food supply from the war in Ukraine highlight how land-use choices matter. We calculate that cutting 85% of Europe’s use of biodiesel and half of US and European grain ethanol could free up enough crops to replace all Ukraine’s vegetable oil and grain exports (see Supplementary information, which includes data, methodology and further references for all our calculations).
Here we analyse these trade-offs and describe how Europe can, with reforms, take a more environmentally friendly path.
Reducing Europe’s footprint
Recent environmental improvements might give the impression that Europe has ‘spare’ land available for growing more bioenergy crops. However, that is a misperception created by Europe’s vast historical land carbon footprint. Although the area of European farmland has declined enough for forest cover to increase from 25% of land in 1900 to 35% today (according to the HILDA model4), still more than half of Europe’s past forests are gone. And most today are managed to produce wood rather than to provide natural carbon storage or biodiversity. Yet the reasons behind this forest recovery are instructive for how to reduce land carbon footprints. They include boosting crop and livestock yields and slowing population growth. The decline in traditional bioenergy from reductions in the numbers of working animals has also reduced the need to devote vast areas to pasture and feeds.
Climate strategies require that Europe decrease its currently large land carbon footprint. This is feasible. Europe’s population is likely to remain stable or decline over the next decade and beyond, and meat consumption has probably peaked. Because yields should continue to grow, the same models that project vast cropland expansion globally in 2010–50 typically project that the area of European cropland will reduce by 10 Mha to 50 Mha. Without European reductions, global cropland is therefore likely to expand even more.
To stop this expansion, Europe must reduce its land carbon footprint even more by reducing its meat and milk consumption2,5. The average European consumes four times more meat and milk than does the average person in poorer countries, which will hold 60% of the global population in 20501. Milk and meat have large footprints, and consumption in these countries is likely to grow. Reductions in Europe are necessary to compensate for this growth elsewhere.
Outsourcing and carbon costs
Europe’s outsourcing of agricultural land might also contribute to this misconception of spare land at home. Although EU nations expanded their own forests by 13 Mha between 1990 and 2014, the region’s agricultural imports led to an estimated 11 Mha of deforestation outside Europe, mainly in the tropics6. Another study7 found that deforestation emissions account for one-sixth of the emissions of the average European diet.
Although these studies trace Europe’s imports directly to recent deforestation, a fuller measure of Europe’s footprint should take into account foreign agricultural land used to supply the continent (regardless of its conversion date), all of which contributes to a reduction in carbon storage and biodiversity. And the calculations should credit Europe for land ‘saved’ abroad by its food exports.
Dry grasslands in Germany.
Semi-natural grassland in northwestern Germany.Credit: imageBROKER/Shutterstock
Combined, we find that Europe appropriates 1 hectare of cropland abroad for each 4 hectares of cropland in Europe.
To estimate the carbon costs of this outsourcing, we apply ‘carbon opportunity costs’ to European imports and exports. These estimate the quantity of carbon lost per year to generate one tonne of each different crop or livestock product, divided (or ‘amortized’) by roughly 35 years8. They indicate how much carbon could be stored globally, on average, if the world consumed one less tonne of that product.
Between 2012 and 2020, we find that Europe has run a large ‘land-carbon trade deficit’ of around 400 million tonnes of carbon dioxide equivalent (MtCO2e) per year (see ‘EU’s land-carbon trade deficit’).”
#31 Anders
Du hann före!
Baseras på denna:
https://www.nature.com/articles/d41586-022-04133-1
I SVD:
https://www.svd.se/a/0QB91M/forskare-domer-ut-satsning-pa-biobransle
Går ut på att vi har åkrar som ger oss den mat vi behöver.
Tar vi från dem till bilbränsle så måste maten produceras nån annan stans. Lite av 2010 års etanolfiasko ver 2:0
Eller ordspråket_Du kan inte ha kakan och äta den samtidigt.
#30-32. Observera att Nature Comment är snarare att betrakta som ett kåseri av uppburna forskare, INTE som en forskningsartikel. Alltså ett beställningsverk från redaktionen. Nån sa visst att Nature var forskningens skvallerpress. Bra på att sätta lösnummersäljande rubriker!
Lasse #28,
Här är ett annat inlägg om metan som tar upp Happer & Co
https://co2coalition.org/news/science-shows-why-cows-dont-cause-global-warming/
Att SvT, och i synnerhet Klotet, skulle besvära sig med att ta reda på fakta om strålningsfysik om metan är väl att begära för mycket. Det går knappast ihop med den sedvanliga alarmismen: ”Alla metanutsläpp måste bort annars går planeten under”. Och s.k. ”forskare” drar sig inte för att spä på myterna.
Ingemar N. #35
Vi rökare borde kompenseras för alla metanmolekyler vi oxiderar när vi röker. Samma för bilister, ej elbilister, dom oxiderar också metanmolekyler när dom kör, t.o.m. på tomgång!
MSM och PS kan inte skilja på effekt och energi. Varför skulle de kunna skilja på klimat och miljö? Koloxid är ett miljöproblem men koldioxid är varken ett klimat eller miljöproblem utan förutsättningen för fotosyntesen och matproduktionen. Bristen på naturvetenskaplig utbildning demonstreras väldigt ofta av MSM och PS.
#35
Det finns forskare och betalda drängar.
Det påstås i en ledare i Aftonbladet (Fanny Jönsson) att ökad halt koldioxid i och för sig ger rikare skördar, men leder till att näringsämnen i maten minskar. Någon som vet mer om det?
#39
Den totala mängden näringsämnen minskar definitivt inte, men halten av vissa energikrävande ämnen och spårämnen minskar. Du måste äta litet mera potatis för att få ditt dagsbehov av t ex C-vitamin.
Detta är dock något som praktiskt alltid händer när man ökar avkastningen, t ex genom att gödsla eller tar fram nya sorter med högre avkastning.
tty, #40
varför skulle just energikrävande ämnen minska? när relativt minskad fotorespiration gör det energi-, och vattenmässigt billigare för växten att producera biomassa?
Att växter/delar generellt sett kommer att innehålla en större andel kolhydrater under förhöjd koldioxidhalt, är bara förväntat. Då kolhydrater inte kostar något ”extra”, förutom vatten, koldioxid och solljus, där koldioxid är begränsande faktor i många ståndorter (intimt kopplat till vattenstatus pga koldioxidhaltberoende transpiration)
# 40 och 41 #
Om den totala mängden näringsämne och proteiner verkligen minskar i välgödda grödor tvivlar jag på. Koldioxid kan man väl säga göder växterna. Utifrån egna observationer ser jag vad vilda djur väljer att beta. Utan tvekan väljer de välgödda växter. Vilda djur tar sällan miste på vad som är nyttigt för dem.
I Sverige minskade man redan på 1970-talet älgskador på växande skog genom att göda och toppa utvalda redan dåliga små tallar. Älgarna betar dessa tallar med förkärlek.
Halten garvsyra minskar också i välgödda växter och träd, vilket gör dem mindre bittra. För oss människor tillför ibland garvsyra smakkvalitet. T.ex i olivolja som blir fadd och smaklös pressad av oliver från träd som växer på god jord samt vattnas och göds rikligt.
#28 Lasse
Enligt Wijngaarden och Happer ger en fördubbling av metan 0,7W/m2 medan koldioxiden ger 3,0 (tabell 2). Inte alls försumbart.
Jag hörde något på radions P1 om att man jagar metanutsläpp.Kanske var det Klotet. Att jaga metanutsläpp i industrin tycker jag är vettigt. Att täppa till läckorna sparar den numera ganska värdefulla gasen så åtgärder för att täta läckor kan kanske till och vara lönsamma på lite sikt.
En av de största metanutsläppaarna i Europa eller kanske till och med den allra största lär vara en soptipp i Spanien. Där borde dom lära sig göra elkraft av sopor!
När man fraktar råolja går en icke föraktlig del av lasten förlorad genom avgasning. Jag antar det är metan som löst sig i råoljan som dunstar bort. Man borde kunna kondensera gasen och lösa upp den i oljan igen, alternativt spara den som LNG.
Alltså, att reducera metanutsläpp borde vara långsiktigt lönsamt och något som man borde satsa pengar på. Då kan det bli mindre tryck på att utsläpp av CO2 måste sänkas så vansinnigt snabbt.
Enligt IPCC är forcingen från metan nu ungefär 0,5 W/m2 medan forcingen från CO2 är 2,2 W/2. Det lilla jag hörde från P1 var inte att någon oroade sig, snarare att här finns lågt hängande frukter att plocka i strävan efter att nå Parismålet 1,5 grader. Ganska bra tycker jag. Dämpa fokus på CO2 – och snart kan vi glömma 1,5 grader. Då kan det ju tänkas att en och annan börjar tänka långsiktigt…
Tänk om våra journalister hade frågat vindindustrin om hur mycket den installerade vindkraften producerar idag.
För en stund sedan producerade våra vindkraftverk 522MV – om vi då snabbt dubblar antalet vindkraftverk så skulle vi plötsligt producera drygt 1000MV istället…
Frågan blir hur en fördubbling av antalet vindkraftverk skulle hjälpa oss när det inte blåser – no nothing är en fin gammal dubbelnegation i engelskan.
Leif Åsbrink #43
Även gamla soptippar kan användas, här i Skogås drog man i mitten av 90-talet en gasledning från en gammal tipp vid Gladö till fjärrvärmeverket här. Vet inte om gasen fortfarande räcker, men bättre än att inte göra nåt.
Magnus b. #44
Det är i hela bältet från Belgien och uppåt, även UK, som vinden underpresterar. Undrar var det där Nånstans, där det alltid blåser, ligger? Och hittar vi det finns det inga kablar dit.
#45
https://scandinavianbiogas.com/ny-biogasanlaggning-i-sodertorn/
Tror dock inte de använder ”gamla” ledningen till Skogås.
# 46 Bergman.
Uttrycket ” det blåser alltid någonstans” användes ju flitigt av farmanbar och dom gröna men det är ju just där deras ofattbara inkompetens flyter upp till ytan.
Elproduktion, överföring, frekvens och behov är stört omöjligt för sossarna, dom gröna och röda att använda i ekvationen om sveriges och europas framtida elproduktion och behov.
Förhoppningsvis har nuvarande regering koll på skillnaden mellan planerbar och icke planerbar energiproduktion.
Det talas högt om lagring som framtiden inom energiproduktionen men när, var, hur finns inte ens på kartan än – kanske skall vi lagra si eller så har dom kommit fram till – och har någon sett kostnaden för denna ev framtida lagring..nää, det är bara för bedrövligt i denna fråga.
Och journalisternas frågor är obefintliga inom detta område.
#46
”Undrar var det där Nånstans, där det alltid blåser, ligger?”
På södra halvklotet typ mellan 45 och 60 grader syd. Alltså i Södra Ishavet, i södra Patagonien och på Falklandsöarna.
Helt 100% är det dock inte ens där, även om lågtrycken konstant cirkulerat Jorden runt de senaste 30 miljoner åren kan det faktiskt bli korta stiltjeperioder mellan dem:
https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/orthographic=-274.94,-93.05,274
På vissa håll i Antarktis med starka katabatiska vindar (t ex Adelie land) blåser det dock mycket nära 100% av tiden. Vinden där når orkanstyrka en dag av tre. Men t o m där förekommer korta stiltjeperioder:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1029/96JD03438
Så platsen där det alltid blåser finns nog inte.
Och det kan nog bli en del problem med kabeldragning till Europa.
#48
”har någon sett kostnaden för denna ev framtida lagring..nää, det är bara för bedrövligt i denna fråga.”
På sätt och vis har vi det. Tekniska verken i Linköping har just installera ”Sveriges största batteri” om 2 MWh. Det kostade 16 miljoner:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/solcellsparken-i-linkoping-forst-i-sverige-med-jattebatteri-kostar-16-miljoner
Som bekant skall O3 stänga ned i 9 dygn för reparation snart, vilket framhävs som ett bevis på kärnkraftens oduglighet. Låt oss räkna ut hur dyrt det skulle bli med batterier som klarar av ett sådant avbrott (1 kkv, 1400 MWe, 9 dygn):
16/2 x 1400 x 216 = 2 419 miljarder.
tty #49-50
Jag misstänkte att det skulle ligga avigt till.
Just nu underpresterar vinden med tiotals GW möjligen uppåt 100 GW, obekant hur länge det kommer att pågå, många batterier skulle det bli, men tur att man har gas och kol, t.o.m. britterna får brassa på med den lilla kolkraft dom har kvar.
https://www.bmreports.com/bmrs/?q=eds/main
#50
En utredning om lagring av el:
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/vart-uppdrag/regeringsuppdrag/rapport-ru-energilager.pdf
”Batterier, framför allt litiumjonbatterier, är den energilagringsform som
kommer att dominera utbyggnaden av ellager i Sverige i närtid om inget
avgörande inträffar. ”
1-4 timmar!
Knappast 9 dygn.
Men nyss meddelas att EON Heleneholmsverk får köra även om det inte är lönsamt för EON.
Det behövs för transmissionen.
Från Wikipedia
Heleneholmsverket i Heleneholm i Malmö är ett kraftvärmeverk som kan producera 300 MW fjärrvärme och 95 MW el från naturgas, biogas eller olja.
#52 Lasse
Så mesigt skrivet i energilagringsanalysen.
Läste bara sammanfattningen och där står ju bara floskler och inga ”kontroversiella” saker tex att det är svindyrt
#51 HB: https://www.svtstatic.se/image-cms/oppet-arkiv/1480927726000/incoming/article11387638.svt/ALTERNATES/medium/lorrytankteintepadet-jpg
#49 tty
”Undrar var det där Nånstans, där det alltid blåser, ligger?”
Ditt svar är ju ett svar på var man kanske kan fundera på att förlägga fabrik för framställning av E-bränsle från vätgas ??? Flytande CO2 per båt dit och flytande kolhaltigt E-bränsle tillbaka. Kanske till och med CO2 ur luften när billig vindkraft finns tillgänglig?
Eftersom biobränsle inte på långa vägar räcker till och batteridrift blir problematiskt av flera skäl blir E-bränsle rimligen en viktig komponent i världens framtida energisystem. Flyg, fordon, fartyg, reservkraft mm. mm.