Anna Dahlberg ställer en rad centrala frågor i Expressen om vindkraftens framtid https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/medierna-maste-sluta-krama-vindkraften/ . Hittills så har ju vindkraften (och solelen) framhållits som den gröna framtidens räddare. Men verkligheten ser nu att hinna ifatt vindkraftsindustrin och våra media.
Det ställs ytterst få kritiska frågor om vindkraften från journalister. Det skapar en olycklig snedvridning i energidebatten.
Ett konkret exempel är den havsbaserade vindkraften. Den första stora vindkraftsparken – Kriegers flak söder om Trelleborg – började planeras år 2002. I bästa fall är den redo att tas i drift år 2028, det vill säga 26 år senare.
Inget annat projekt har ens fått miljötillstånd än, en prövning som brukar ta 2-5 år. Därefter väntar en utdragen process – söka nätkoncession (cirka 1 år), genomföra den slutliga upphandlingen (cirka 1 år) samt att bygga anläggningen (cirka 3 år).
En annan bromskloss är anslutningen av de stora havsparkerna till land. Svenska kraftnät planerar att bygga totalt sex anslutningspunkter som väntas stå klara mellan åren 2029 och 2035. Det är kostnaden för detta transmissionsnät – 30-42 miljarder kronor – som den nya regeringen inte längre vill subventionera.
Ändå har det blivit något av en sanning i debatten att den havsbaserade vindkraften är en snabb lösning på Sveriges växande energibehov. Ny kärnkraft däremot kommer ju att dröja till efter 2030, påpekas det.
Det finns många fler aspekter kring vindkraften som borde belysas närmare. En sådan är det växande beroendet av Kina. Den enskilt största ägaren av vindkraft i Sverige är ett statligt kinesiskt bolag (CGN).
Mycket talar för att Kina även kommer att ta över själva tillverkningen på sikt. Europeiska turbintillverkare som Vestas och Siemens Gamesa går på knäna. Den senaste tiden har bolagen rapporterat jätteförluster och massuppsägningar.
”Europa står nu inför den högst verkliga möjligheten att EU:s energiomställning kommer att skapas i Kina”, varnade Siemens Gamesa nyligen och vädjade till europeiska regeringar att gripa in med ekonomiskt stöd av olika slag för att rädda bolagen.
Den fråga som borde ställas är vad som kommer att hända med det svenska elsystemet om/när vindkraften blir det dominerande kraftslaget.
Redan i dag har vi fått extremt volatila elpriser. Ena dagen är elpriset rekordhögt för att någon vecka senare vara negativt under småtimmarna.
Under lång tid har Svenska kraftnät efterlyst mer planerbar elproduktion i södra Sverige för att skapa en mer robust elförsörjning. Ändå verkar inte det budskapet få fäste. Mer vindkraft lanseras gång på gång som lösningen på energikrisen, utan några skarpa motfrågor.
I ren desperation över de självförvållade höga priserna i Tyskland överväger nu regeringen där att sätta ett pristak på energi. Det skulle bl.a. innebära att 90% av vinsterna skulle raderas bort i skatt för vindkraften, säger Bloomberg https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-11-24/germany-sets-windfall-tax-at-90-for-clean-power-generators :
”Förnybara generatorer i Tyskland har varnat för att en sådan avgift kommer att avskräcka investeringar som behövs för att hjälpa nationen att avvänja sig från importerade fossila bränslen.
Det mer än 200 sidor långa lagförslaget, som ska gå igenom i regeringen på fredag, har redan väckt omfattande kritik från energilobbygrupper. Andreas Jung, en lagstiftare från de oppositionella Kristdemokraterna, sa att avgiften kommer att ”kväva” företag för förnybar energi eftersom de har investerat mycket pengar i ny teknik.”
Se även https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2022/11/27/germany-sets-windfall-tax-at-90/
Paul Homewood: ”Jag måste dock skratta när jag hör den förnybara lobbyn klaga på att en oväntad skatt kommer att avskräcka investeringar. Om vindkraftsparker inte kan göra vinst med ett pris på 130 euro/MWh, så är de helt klart inte det billiga alternativet som vi har fått höra.”
Även i andra länder, exempelvis i UK, så har vindkraftens roll som en räddare i nöden ifrågasatts. Istället föreslås att man tar bort förbudet mot fracking och exploatering av Nordsjöoljan. Den kommande vintern kommer nog att sätta saken på sin spets: Om det blåser friskt hela tiden så kan vindkraften möjligen hålla ljusen tända. Annars väntar rullande nedsläckningar.
Nej vindkraften är ingen räddning för planeten, än mindre för att hålla en jämn och pålitlig leverans av el till de europeiska länderna.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Miljö och driftproblem med bladen i vissa vindturbiner uppmärksammas i Klimatsans
https://klimatsans.com/aktuellt-4/
Är drift och underhållskostnader underskattade?
Hur lång är den verkliga livslängden?
Vem betalar för rivning av gamla vindkraftverk?
Har sett hemska exempel av ”vingklippta” vindkraftsparker i Indien och Kalifornien. Strukturerna står kvar som sina egna gravstenar.
Jag kan bara konstatera hur tragiskt det är med hur både stora delar av media och politikerna har fastnat i ett dogmatiskt tänkande utan minsta förmåga att ifrågasätta stolligheterna som trummas ut av FN och Guterres.
För mig liknar hela klimatcirkusen ett krig mot mänskligheten, visserligen ett krig utan traditionella vapen, utan här är det en massiv propaganda som används – ungefär på samma nivå som när Ryssland bakbinder sina medborgare.
När skall politik och media öppna sina ögon …
Nu ökar risken för nedstängning och flytt av europeiska fabriker till andra länder med lägre energipriser och bättre tillgång till gas.
High energy costs force Europe factory closures amid fears of losing out to US : NPR
https://www.npr.org/2022/11/25/1138573080/energy-costs-europe-us-companies-close-plants-eu-economy?
VK är kanske det ultimata redskapet att visa på den s.k. miljörörelsens verkliga ambitioner. Några almar i Kungsträdgården och minsta älvfåra för länge sedan var heliga för trädkramarna men när hela land-, kust- och havsområden totalt kan skövlas och förbrukas på nolltid finns ingen hejd i dårskapen. Till stora statsfinansiella kostnader och havererad samhällsekonomi. Inte ens naturfrågor är viktiga längre för detta vänsterdrev utan man offrar det mesta utan att blinka eller förstå, eller andra hänsynstaganden.
https://www.youtube.com/watch?v=WzsjcCrQ26E
Det ”positiva” i detta förfall är naturligtvis att syften och maktambitioner i dessa övergrepp får allt fler att vakna och få upp ögonen för den s.k.miljörörelsens samhällsfarlighet och maktambitioner.
https://second-opinion.se/bostaderna-har-blivit-osaljbara-och-sjunkit-kraftigt-i-varde/
Ja, det dags att media börjar granska vindkraften med lupp.
Den svenska elexporten senaste året består mer eller mindre av vattenkraft, inte vindkraft !
Vi får se hur det fungerar när vintern fortskrider.
Jag har flera gånger sagt, titta på Danmark, de har stora mängder vindkraft samt värmekraft, ena dagen exporterar de när blåser, men slutar det blåsa måste de importera el.
Dansk VK är rena jo-jo-kraften, upp-ner-upp-ner, hade de inte sina grannar skulle de tvingas att elda kol och olja för att maxa sina värmekraftverk eller köra rullande blackouts.
Att vinden blåser olika mycket är välbekant.
När det blåser är förhållanden lika i stora delar av det område som elnätet täcker.
Detta räcker för att inse att vi inte kan bygga ett system med mer vindkraft.
Det finns länder som gjort jobbet före oss, Tyskland och Danmark.
Utmärkande för deras elförsörjning är att den är både dyr och otillräcklig.
Därtill har de betänkligheter mot kärnkraft.
De är beroende av import.
Är det självklart att vi skall exportera till dem?
Det är märkligt att det lätt förutsägbara inte gick att förutsäga av våra makthavare. Vad skall de nu säga? Vi har varit naiva? Ellar kanske sanningen att vi är genuint inkompetanta och begriper inte vad vi håller på med?
Svaret på Ingemars fråga är JA och inte bara i Sverige!
Anna Dahlberg har länge bjudit på sansad upplysning kring det gröna vansinnet och gårdagens ledare var ytterligare en fullträff. 👍
Nu äntligen börjar några journalister att ställa motfrågor om ”den gröna energin”. Det är inte en dag för tidigt att vakna. Nästan hela MSM har varit immuna mot argument som inte stöder gigantiska investeringar och statliga stöd till vind- och solkraft.
När kommer övriga 99% av MSM att vakna?
Ja, Vi ser sambanden med Ryssland och Naturgasen till EU och med Kina och Vindkraften till EU 😵
Lyssnar på Erik Blix i P1-Beredskap
Handlar om elnätet och vårt beroende av planerbar el:
https://sverigesradio.se/beredskap
Kan vara något för vindkraftsvurmare.
Artikeln nämner bara ”effekt” en enda gång (effektbristen).
Nu är vi där igen, energi är en sak, effekten är något annat.
Vindkraft är i sig inte fel utifall det blåser konstant med konstant energi som resultat. Men där är vi aldrig.
Detta gäller ett verk såsom 20 000 st.
Ergo: Vindkraft är helt fel oavsett ett eller parker av dem.
Baserat på följande antagande:
All elektricitet som produceras av kärnkraft i elområde 3 och all vindkraft som produceras i Sverige säljs enligt spotpris i elområde 3, hur stor är skillnaden i ersättning?
Medelpriset för en MWh i elområde 3 under 2021 var 671 kronor, där kärnkraften kunde sälja till medelpriset 683 kronor och vindkraften till medelpriset 619 kronor. Det innebär att kärnkraften tjänade cirka 64 kronor mer per MWh jämfört med vindkraften, eller erhöll en ersättning som var cirka 10.3 % högre.
På årsbasis innebar det att vindkraftens totalintäkter var 17 miljarder, men om kärnkraft skulle sålts i stället skulle intäkterna varit över 18.7 miljarder kronor.
Med tanke på att kärnkraftens produktionskostnader ligger på cirka 280 kronor per MWh innebar årets elpriser en vinst på nästan 21 miljarder. Detta skulle täcka kostnaderna för uppgraderingen av Oskarshamn 2 samt Ringhals 1 och 2, och då är vi bara inne på det första året med höga elpriser – det är något som vi måste leva med länge, och det enda sättet att sänka elpriset är att producera mer el, och på rätt sätt.
”I själva verket talar det mesta för att de båda energislagen skulle ta ungefär lika lång tid att få på plats och ha ungefär samma medelkostnad (56 öre per kWh för kärnkraft och 53 öre per kWh för havsbaserad vindkraft, enligt Energiforsk).”
53 öre bygger på det smått fantastiska antagandet av en kapacitetsfaktor på 54% för havsbaserad vindkraft, finns inte på kartan!
56 öre per kWh för kärnkraft verkar rimligt. 54 öre per kWh för havsbaserad vindkraft är väl en underskattning med ungefär en faktor 2. Fast kanske räknas subventioner, som vindkraftskramarna förutsätter, in så att kostnaden sjunker med cirka 50 öre per kWh? Subventioner som i så fall staten inte kommer att ha råd med och som den nuvarande regeringen verkar ganska negativ till.
Engelsmännen brukar väl tala om en kostnad på 192 öre för havsbaserad vindkraft vill jag minnas och det lär inte bli billigare här.
Europa måste bygga planerbart om vi skall ha en chans mot omvärldens konkurrens, våran industristruktur och vårat klimat kräver enormt med energi – inte ibland utan hela tiden.
På tal om UK, idag är det deras vindkraft, minst 40% havsbaserad, som tar igen sig:
https://www.bmreports.com/bmrs/?q=eds/main
Här hemma får vi nog ställa undan brödrostarna för vintern:
https://sprayhattas.crabdance.com/elpriser.pdf
Elpriser i norr som på senare tid varit likställda med dom i söder. För Sveriges överlevnad får vi hoppas att detta består så att stolleprojekten i norr, Hybrit och H2GS, inte går att genomföra.
Det är lämpligt att göra samma kritiska analys gällande elbilarna!
Håkan Bergman # 18.
Så kan man väl inte tänka om man värnar miljön?
Stäng av värmen och starta brödrosten i stället.
Två flugor på en smäll.
Rostat bröd med flugpålägg. Smaskens för miljöpartister.
I morgon kväll kostar det 5,50 + alla tillägg (8,50?) bara för att det inte blåser, i hela landet.
Vedeldningen kommer explodera. Tillbaka till 1800-talet.
Dyra elpriser gör inget, vi får tillbaka från staten.
Lite i alla fall!
https://www.svd.se/a/dwReGz/finns-det-en-dold-agenda-i-elpriskaoset-skriver-bengt-ekenstierna
”Detta har lett fram till en förmögenhetsöverföring på cirka 225 miljarder kronor från svenska elkonsumenter till ovan nämna aktörer, där staten, direkt och indirekt, tar hand om lejonparten. ”
I Tyskland får el och gas konsumenter pristak.
Även producenter får tak-på intäkterna:
https://wattsupwiththat.com/2022/11/27/germany-sets-windfall-tax-at-90/
Kanske kan något gott komma ut av detta. Lite realistiska Hybritkalkyler?
#18 Håkan
Under 2021 hade tysk havsbaserad vindkraft en kapacitetsfaktor på knappt 36 %, den är ändå relativt modern. De 54 % som anges i Energiforsk kan kanske uppnås för något enskilt verk på en väldigt specifik och bra plats, men för mängder av verk är det omöjligt.
https://second-opinion.se/komplexa-affarmodeller-i-havsbaserad-vindkraft/
Komplexa affärmodeller för havsbaserad vindkraft
Investerare och analytiker vittnar om komplexiteten i de havsbaserade vindkraftprojekten.
– Det är ofta konsortium av företag som investerar tillsammans med målet att kunna utnyttja produktionen på olika sätt i sin egen verksamhet. Att det finns fler användningsområden för elen, säger Mia Bodin på Bodecker Partner.
– Om vi endast skulle investera i en traditionell vindpark så är det ett problem att ju mer det blåser desto lägre blir intäkter per kWh, menar Peter Dahl som arbetar med investeringar på Polhem Infra som gör gröna investeringar åt AP-fonderna.
Idag väntar sju havsbaserade vindkraftsprojekt på tillstånd från regeringen. Än så länge är det bara Vattenfalls projekt vid Kriegers flak som fått grönt ljus av regeringen.
Det finns ett stort intresse att investera, men samtidigt är de här projekten betydligt större och dyrare jämfört med de landbaserade vindkraftsparkerna. Nu uppger investerare att en viss osäkerhet infunnit sig. Att endast investera i havsbaserad vindkraft som producerar el riskerar att inte bli lönsamt, menar man.
– Vindkraftens utmaning är att den har en ”kanibaliserande effekt” som innebär att ju mer det blåser i ett område med mycket vindkraftsparker desto lägre blir priset eftersom verken tillsammans pressar ned priset. Om vi endast skulle investera i en traditionell vindpark så är det ett problem att ju mer det blåser desto lägre blir intäkter per kWh, menar Peter Dahl som arbetar med investeringar på Polhem Infra som gör gröna investeringar åt AP-fonderna.
Han konstaterar samtidigt att efter att den nya regeringen slopat subventionerna till anslutningspunkter för den havsbaserade vinden har det blivit ännu svårare att räkna hem parker som endast säljer el på marknaden.
Enligt Hans Forsman, ansvarig för infrastrukturinvesteringar på Skandia, börjar branschen också dra öronen åt sig i takt med att man börjar förstå energifrågans komplexitet. Han menar att investerare ser på de stora havsbaserade projekten med en stigande skepsis.
–Orsaken är att allt fler som sätter sig in i energifrågan börjar förstå dess komplexitet och att en snabb utbyggnad av havsbaserad vind inte är en lösning utan kanske rent av ett ytterligare problem på grund av systeminstabilitet.
Han påpekar också att vindkraften i allt högre grad kan behöva betala för de obalanser de skapar och att det leder till att värdefaktorerna sjunker.
Vattenfall har visserligen fått klartecken för Kriegers flak men inte fattat något investeringsbeslut än. Man uppger att det handlar om mycket pengar, mellan 10–15 miljarder kronor. Här kan faktorer som att eventuellt betala för en större andel av balanskostnaderna spelar roll.
Framtiden för havsbaserad vindkraft ligger i de havsbaserade energiöarna där man kopplar ihop vindkraftsproduktion med vätgasproduktion och lagring med produktion av e-bränslen, menar Mia Bodin på Bodecker Partner. Ett företag som hjälper vindkraftsprojekt att hitta rätt finansieringsmodell.
– Det är ofta konsortium av företag som investerar tillsammans med målet att kunna utnyttja produktionen på olika sätt i sin egen verksamhet. Att det finns fler användningsområden för elen. Med vätgas och lagring kommer man ju ifrån vindkraftens ryckighet.
Men här ligger Sverige efter.
– De svenska projekten för havsbaserad vindkraft är främst inriktade på traditionell produktion. Man bygger en park som producerar el som sedan kopplas upp på nätet.
Elin Akinci, analytiker på ELS Analysis, pekar på att EU just nu har stora stöd kopplade till olika vätgasprojekt.
– Det är svårt att räkna hem en investering i havsbaserad vind som endast förlitar sig på att sälja el till marknadspris. Men det finns stora EU-stöd kopplade till vätgas och på så sätt kan man brygga kostanden för den havsbaserade vindparken. Tanken är då att man kopplar ihop kraftproduktionen med vätgasproduktion som sedan kan användas till att tillverka till exempel e-bränslen.
Peter Dahl påpekar att det är industrin som driver på utvecklingen med att koppla ihop kraftproduktionen.
– De har inte tid att vänta. De måste ha elen för att klara elektrifieringen och omställningen. Energibranschen och politiken sitter fortfarande fast i ett traditionellt tänkande där man värnar ”sitt” kraftslag.
Han menar att investeringssidan nu står i mellan dessa två perspektiv och försöker jämka och hitta lösningar framåt som kan paketeras i en finansiellt och politiskt hållbar affärsmodell.
– Det är den sektorkoppling vi är ute efter, men det förutsätter att elen går att lagra, och vi är inte där riktigt än även om det hela tiden görs framsteg inom lagringstekniken, säger Peter Dahl.
Men helt stilla står det inte. Det finns svenska projekt med denna kombination, berättar Mia Bodin. Till exempel planerar projektören OX2 för en storskalig energipark utanför Blekinge där vätgas är en ingrediens.
OX2 har också tecknat en avsiktsförklaring för ett samarbete med Cementa om att förse cementjättens satsning på en CCS-anläggning (Carbon Capture Storage) vid fabriken i Slite med el från OX2: s planerade havsbaserad vindpark utanför Gotlands östkust.
Samtidigt undersöker Svea Vind offshore möjligheten med ett vätgasprojekt i Gävle Hamn och Vattenfall och Preem tittar på möjligheten för en värdekedja på västkusten.
Hillevi Priscar är ansvarig för OX2: s havsbaserade vindkraftsprojekt. Hon berättar att man definitivt har planer för att koppla på någon form av bränsleproduktion på de tre projekt som ligger på regeringens bord.
– Det kan vara att tillverka vätgas för att sin tur använda den till att tillverka ammoniak och olika syntetiska bränslen.
Men eftersom projekten tar så lång tid vill man inte binda upp sig för en produktionsform för tidigt. Man inväntar först regeringens godkännande till att börja bygga vindparkerna innan man börjar tänka på den slutliga designen.
En utmaning är tajmingen, eftersom olika användningsområden kräver olika tillståndsprocesser.
– Du har ett område där du producerar el. Det kan regeringen säga ja till. Men den elen ska konsumeras någonstans och då söker du tillstånd enligt ellagen och om vi ska göra pipelines för vätgas är det en annan lagstiftning.
Hon menar att det kan vara knepigt och få de här processerna att synka.
– Det handlar om långa processer så vi vill vänta så länge som möjligt med att bestämma den slutgiltiga designen på projektet.
När det kommer till de tre projekt som OX2 har på regeringen bord såldes 49 procent till Ikeas investmentbolag Ingka Investments i augusti.
– Just för att det är så mycket kapital i de havsbaserade vindkraftsprojekten behövde vi säkra ett kapitaltillskott som möjliggör en fortsatt utbyggnad.
Hur ser du på att driva ett kärnkraftsprojekt?
– Det gör vi gärna men vi ser för närvarande ingen efterfrågan av det. Det är i förnybart som det stora intresset finns, säger Hillevi Priscar.
Annars är det generellt lite svårare att komma överens om finansieringen just nu, menar Mia Bodin. Framför allt är det knepigt att hitta rätt nivå på de så kallade PPA: er (långsiktiga fasta kontrakt där elen säljs till ett fast pris) som är den vanligaste finansieringsmodellen för vindkraft grund av det osäkra läget.
-Det är kriget i Ukraina, en eventuell lågkonjunktur på gång, stigande räntor och volatila priser. Med de förutsättningarna är det svårt att komma överens om ett fast pris som ska stå sig långt fram i tiden. Men de förutsättningarna kan ju ändras snabbt, säger Mia Bodin.
Men det finns också de som bygger på marknadsbaserade villkor, påpekar hon.
– Man tror på den långsiktiga marknadsutvecklingen, vilket inte heller utesluter att man tecknar en PPA längre fram.
Men den stora huvudvärken för utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften är de svenska decentraliserade tillståndsprocesserna där en rad olika myndigheter och instanser ska säga sitt innan ett besked kan ges.
– Det är främst osäkerheten om hur lång tid en ansökan kan komma att ta och att det finns en hög risk för att man inte får tillstånd en licens trots att man lagt ned så mycket pengar och tid på processen att få den, säger Mia Bodin.
– Det skulle till exempel vara bra om regeringen samordnade mer med försvaret om vilka områden som lämpar sig för havsbaserad vind innan man pekar ut lämpliga zoner, fortsätter hon.
Elin Akinci på ELS Analysis påpekar att andra länder valt ett annat system för tillståndsprocesserna.
– I Europa har de flesta länder, ofta på statlig nivå, ordnat en auktion där regeringen i förväg sagt att denna plats ska användas för havsbaserad vind. Sen vinner det projekt som kan presentera det mest kostnadseffektiva projektet.
Hillevi Priscar menar att staten nu måste hjälpa till att skapa tydliga spelregler.
– Skattebetalarna har visserligen besparats mycket pengar på det marknadsbaserade system som vi tillämpar jämfört med till exempel Tyskland. Men för Sverige AB behöver staten ta ett större ansvar för en plan för hur de här stora investeringarna ska kunna komma på plats. Just nu är det svårt att göra miljardinvesteringar oavsett kraftslag om man inte vet om spelreglerna håller över nästa mandatperiod.
Magnus blomgren
12:46, 2022-11-28
Tom ännu högre i de senaste projekten då de bästa lägena nu är utbyggda. Jan Blomgren hänvisade till en studie där priset numera är över 2,50 kr/kwh.
#26.
Så är det Paul – lägen och inte minst inflation och komponentbrist kommer att öka dessa priser kraftigt framöver, skall vi då också lägga in förhoppningsdrömmarna om lagring i ekvationen så hamnar nog priset snabbt på mellan 5 och 10 kronor… Europa måste sluta låtsas och steppa upp förståelsen för effekterna av storskalig vindkraft – vansinnigt dyr, opålitlig, ohållbar och dessutom en ekologisk katastrof.
Politiker och makthavare har förvillat sig långt in i mörkret i dessa frågor – och den rådande klimatretoriken har bäddat för vindkraftbluffen.
I DI den 7 september fanns en sammanställning över de 8 havsbaserade vindkraftsparker som kommit längst i sin planering. Där fanns uppgifter om effekt, produktion och kostnader och (med undantag av Vattenfall som låg 20 % lägre) låg snittpriset per MW om cirka 24.5 miljoner kronor, med en kapacitetsfaktor om cirka 47.5 % – allt baserat på tillverkarnas uppgifter.
Skulle man översätta det till aktiv MW innebär det att kostnaden per aktiv MW blir 24.5 / 0.475 = 51.6 miljoner kronor.
Det behövs sex kärnkraftverk om vardera 1 300 MW för att producera lika mycket energi som de havsbaserade vindkraftsparkerna och man brukar ofta räkna med 90 % kapacitetsfaktor för kärnkraftverk, vilket innebär en kostnad per aktiv MW om 51.6 * 0.9 = 46.2.
Tar man det beloppet och multiplicerar med 1 300 får man kostnaden för ett kärnkraftverk, vilket då kan leverera el tre gånger så lång tid som den havsbaserade vindkraften.
46.2*1300 = 60.4 miljarder SEK.
Slutsats, sex kärnkraftverk producerar lika mycket energi som de åtta parkerna tillsammans och om de inte kostar mer än 60.4 miljarder styck är de billigare än de havsbaserade vindkraftsparkerna.
Nu är ju inte anslutningsavgifterna inräknade här, det beskedet kom efter denna artikel, så om vi lägger på 50 miljarder på beräkningarna så ger det att kärnkraftverken då kan kosta nästan 70 miljarder SEK styck.
Polen gjorde nyss en upphandling och för tre Westinghouse APR1000 blev kostnaden 20 miljarder dollar, vilket är cirka 70 miljarder SEK. Koreanerna var cirka 15 % billigare, d.v.s. 60 miljarder SEK, men de valdes inte för detta projekt, möjligtvis ett annat projekt i Polen.
Optionen är på ytterligare 3 reaktorer av samma typ. Första klar 2033.
Varför är ens havsbaserad vindkraft aktuell?
Ett barn kan förstå att intermittent kraft inte kan användas till ett industrialiserat land.
Om den intermittenta kraften kräver planerbar backup av samma storlek kan denna backup användas hela tiden och den intermittenta kraften är således värdelös.
Det enda som händer med intermittent kraft är att den stör och ibland förstör nätets balans, något man INTE vill ha i ett elnät.
de kalkyler som cirkulerar bygger ALLA på mer eller mindre stora antaganden om subventioner(havskablar, prioritering av såld energi, inget krav på balanskraft, inget krav på ersättningskraft, etc.)
Om VK ska stå för alla sina kostnader på lika villkor är den helt enkelt olönsam och kommer inte fortsätta att byggas.
En ny teknisk lösning/produkt/tjänst kan bara vinna framgång på egna meriter i långa loppet. Att basera den på subventioner är ALLTID dömt att misslyckas.
Låt dessa nya teknologier frodas på egna meriter och när någon kommer med något som är bättre än det som idag är lönsamt så kommer det att slå ut dagens teknologi. Såfungerar världen och har alltid gjort.
#28, UWB.
Ditt exempel är intressant MEN kapacitetsfaktor på 47,5% för VK är inte korrekt. I bästa fall kan påföras 36%(statistik från bl.a UK).
Detta ger 25% sämre värden för VK vilket medför att KKV är betydligt bättre.
#30 Peter
Håller med om kapacitetsfaktorn, men nu tog jag företagens uppgifter, så jag inte skulle bli anklagad för att hitta på egna uppgifter. Men ja, jag har svårt att se ekonomin i havsbaserad vindkraft.
Dessutom finns det två faktorer som jag inte tror de räknar med när de presenterar underlaget.
1. Wake-faktorn, d.v.s. att vindkraftverken stjäl vind av varandra, jag har förstått att den underskattats tidigare och speciellt för havsbaserad vindkraft håller effekten i sig längre, då det inte finns någon land som kan påverka.
2. Verken slits och producerar mindre och mindre per år. Det som är 50 % år ett är inte 50 % år 25 utan lägre.
Slutligen, jag facineras av att byggarna säger att vindkraftsparkerna MINSKAR koldioxidutsläppen. Detta enbart om de ersätter kolkraftverk, vilket vi inte har i Sverige. Sedan skulle dessa byggas för att öka Sveriges energiproduktion, så det finns inget att ersätta.
Cirka 12 gram koldioxid per kWh enligt Naturvårdsverket. 60 TWh och 25 år –> 1 500 TWh, vilket ger 15 miljoner ton CO2 och där lejonparten sker vid byggnationen. Sverige har 48 miljoner ton per år, så det är en betydande del.
Varför inte på Per Fahlén? Här i en debattartikel i GP den 22 september i år:
”Tro inte på politikerna – vindkraften är inte hållbar
Debatt: Om vi ska ställa om, varför då ställa om till sol- och vindkraft som är funktionellt och miljömässigt mycket sämre och dyrare än det system vi haft? skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, Chalmers tekniska högskola.”
https://www.gp.se/debatt/tro-inte-p%C3%A5-politikerna-vindkraften-%C3%A4r-inte-h%C3%A5llbar-1.81456898
Han har för övrigt skrivit ett avsnitt i Elsa Widdings nya bok: ”Sunt Förnuft om Energi & Klimat” som heter ”Ett energisystem i omställning – varför och till vad”.
Henrik Jönsson syn på politikers gröna-tankar.
https://www.youtube.com/watch?v=uLvzTaA2FNk
https://www.youtube.com/watch?v=5Cgwnugh2Yo
På ledarsidorna finns sedan länge två stjärnor. Anna Dahlberg, Expressen och Peter Wennblad, SvD.
De har visat både mod och förmåga att gräva fram fakta långt innan det som idag börjar bli mer allmänt accepterat.
Värda eröm och respekt!
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Energi-221016.pdf
Titta på bild 25 av 56 och se hur vägen stakats ut länge. Åt helskotta för länge och tills nyligen har planen varit som bilden i ingressen. Fort ut på allt djupare vatten. Ett olämpligt skämt. Förlåt.
#29
”Ett barn kan förstå att intermittent kraft inte kan användas till ett industrialiserat land”
Ja men de som styr är inga barn….
Jan Blomgren refererade till en brittisk studie (ca 2,50 kr/kwh) och om inte jag missminner mig så låg bara underhållskostnaderna på 0,80 kr/kwh.
Nu får ngn rätta mig om jag har fel men har inte Vattenfall vunnit upphandlingen vid Kriegers flak till ca 0,60 kr/kwh. Ebberöds bank?! Och vilka får betala i slutändan, det vet vi.
UWB #28
DI har idag en intervju med GE Hitatchi som vill bygga kärnkraft i Sverige.
Tyvärr låst men ingressen lyder:
”Nya reaktorer kan med rätt förutsättningar stå klara i Sverige redan från 2030. Det hävdar kärnteknikkoncernen GE Hitachi som i en intervju berättar om sina planer och dess nya småskaliga reaktor som nu väcker stort intresse både i Sverige och runt om i världen.”
Den läst får gärna ge en uppdatering.
Magdalena A, i DN idag:
”– Jag är intresserad av att vi ska få mer billig el, både på kort och lång sikt. Vi har hört så många röster från näringslivet som ser att det behövs långsiktiga förutsättningar för de svenska elförsörjningen. Jag delar den uppfattningen, det var därför vi bjöd in till blocköverskridande samtal om energifrågorna före valet.
– Här är jag lite bekymrad över både hur regeringen har agerat men också hur de låter efter valet. De har fattat flera beslut som försämrar förutsättningarna för vindkraften, som är det som snabbt kan ge oss mer billig el. Men också att de verkar ointresserade av att göra en bredare överenskommelse, säger Andersson.”
Finns det ingen i S som kan utbilda damen? Eller måste hon prata strunt bara för att hålla dörren öppen för C, V och MP?
https://www.dn.se/ekonomi/dns-direktrapportering-om-laget-i-ekonomin/
Det viktigaste Dahlberg påpekar är den politiska håll ingen media har mot vindkraft. Aldrig en kritisk synpunkt. Vi har den hör genomkorkade klimatpolitiken i Sverige och även i EU just för att journalisterna inte gör sitt jobb.
Sedan undrar journalisterna varför de vanlig partierna förlorar så mycket röster. Kanske dags att lyfta blicken ifrån naveln.
#39
Jag förstår inte ropen efter mer Svensk vindkraft.
Vi har grannar som kan bygga och betala!
https://www.vindkraftsnyheter.se/20221114/7428/danska-energimyndigheten-utfardar-etableringstillstand-aflandshage-vindkraftspark
UKs gröna (dvs tory) har beslutat att fortsätta förbudet mot fracking. Som en följd av detta beslut (samt gaspriset) så dubblerar man nu kolimporten. UK fortsätter sin avindustrialisering genom att låta bli fracking och exploatering av gas och olja från Nordsjön.
De Europeiska vindbolagen går i konkurs. Kina är vinnaren.
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/Europes-Wind-Energy-Industry-Has-Hit-A-Rough-Patch.html
#2 Magma
Det är globalisternas (WEF, FN, EU m.fl.) kamp mot mänskligheten för att ta kontroll och skapa ett totalitärt världsstyre! Klimatbedrägeriet är bara ett av de verktyg dessa lömska organiationer använder sig av! Detta måste bekämpas nu innan det är för sent
#42 Ingemar Nordin
Så kan man givetvis se det. Man kan också se det så att UK har kvar sina naturresurser om 50 år när andra gjort slut på sina. Då kan de göra den fracking som de avstår från nu och dessutom till mycket bättre pris. De blir då den långsiktige vinnaren i konkurrensen.
Kol har vi så det räcker i många hundra år. Men oljan tar troligen slut om mindre än 50 år. Vad händer då?
Lars C #44,
Utbildade yrkesarbetare samt industrier flyr nu Storbritannien i mängder på grund av energipriserna Jag vet inte om detta är så särskilt smart strategi från regeringen sida. Varför spara på den olja och gas man har inom landets gränser till ett ruinerat land?
Enda argumentet för fossilfri el är att halten CO2 som släppts ut av människan är orsaken till alla klimatproblem.
Stämmer detta? Plats för debatt och kunskap.
Synpunkter efterfrågas och information till politiker.
Tänk vad man kan lära sig bara av att titta på fotboll med ett halvt öga.
https://pt.wikipedia.org/wiki/Ordem_e_Progresso#/media/Ficheiro:Bandeira_brasileira_(17393884575).jpg
Vad står det på vår flagga, Röra och kräftgång eller?
Och just när jag skickat det gjorde brassarna 1-0.
Idag fattade Norrköpings kommunfullmäktige beslut om att använda det kommunala vetot mot Holmens vindkraftsansökan. Ansökan omfattade ursprungligen 78 vindkraftsturbiner inom Finspångs kommun och Norrköpings kommun
Kommentar av Huvaligen på Thoralfs blogg idag
Bra beslut av Norrköpings kommunfullmäktige
#44
”Men oljan tar troligen slut om mindre än 50 år.”
Vilket man sagt nu i mer än 100 år. Och de kända oljetillgångarna är idag större än någonsin.
https://www.jstor.org/stable/44720504#metadata_info_tab_contents
1919 skulle USA alltså nå ”Peak Oil” senast 1924!
#49
Peak oil handlar om att utvinningen når en maximal utvinningstakt för att därefter börja falla. Inte att ”oljan tar slut”.
Global peak var 2018. Får se om det står sig eller inte.
Att vi globalt kommer få Peak oil är ofrånkomligt och det blir sannolikt en turbulent resa nedåt :).
Vinkraften är fantastisk med nuvarande politiska regler och subventioner: Konkurrerar ut all annan kraftproduktion samtidigt som elpriset för kunderna under året flerdubblas! (Och CO2 utsläppen i elkraftproduktion ökar i Europa !)
Verkligen en fantastisk prestation av EU i kreationen av den europeiska elmarknaden.
Andreas Frohm #50
Det är väl, förenklat, två olika anledningar till peak oil, begränsad tillgång eller minskad efterfrågan.
Den konventionella olja kanske toppat men den okonventionella, skifferoljan etc har ju ökat.
BP’s senaste prognos med nuvarande förbrukning och kända reserver är 53 år.
Men det ändras ju snabbt.
#49
men det kommer att ta sin tid innan oljan ’tar slut’
Lyssnade på professor Kjell Aleklett 2003 då han sa att oljan kommer att ta slut. Basta. Nu , så här 20 år senare vet jag inte om jag kan hålla med om det. Det han sa då var återberättat (Google translate):
Termen ”Peak Oil” föddes i januari 2001 när Colin Campbell bildade Association for the Study of Peak Oil & Gas (ASPO). Nu används Peak Oil tusentals gånger om dagen av journalister, politiker, branschledare, ekonomer, vetenskapsmän och otaliga andra runt om i världen. Peak Oil är inte slutet på oljan men det säger oss att slutet är i sikte. Alla som är intresserade av livsmedelsproduktion, ekonomisk tillväxt, klimatförändringar eller global säkerhet måste förstå denna nya verklighet. I Peeking at Peak Oil beskriver professor Kjell Aleklett, VD för ASPO International och chef för världens ledande forskargrupp om Peak Oil, Peak Oils decennielånga resa från extremistisk utkantsteori till dagens vedertagna faktum: Den globala oljeproduktionen är på väg att minska. . Han förklarar allt du behöver veta om Peak Oil och dess världsförändrande konsekvenser från en insiders perspektiv. I enkla steg berättar Kjell hur olja bildas, upptäcks och produceras. Han använder vetenskap för att avslöja felen och bedrägerierna hos nationella och internationella oljemyndigheter, företag och regeringar som är för rädda för att erkänna sanningen. Han beskriver sitt personliga engagemang i det senaste decenniets intriger. Vad händer när en handfull gigantiska oljefält som innehåller två tredjedelar av vår planets olja blir uttömda? Kommer stora oljekonsumenter som EU och USA att möta ransonering inom ett decennium? Kommer oljeproducerande nationer att bevara sin egen olja när de inser att ingen kan exportera olja till dem i framtiden? Betyder Peak Oil Peak Economic Growth? Om du vill veta den verkliga historien om energi idag och vad framtiden har i beredskap, då måste du vara ”Peeking at Peak Oil”.
Detta var alltså för 20 år sedan. Vad har hänt sedan dess?
En skrift från 2015 säger i alla fall att:
I en mycket citerad (och mycket kritiserad) rapport från 2006 presenterade Cambridge Energy Research Associates (CERA) en analys som fann 3,74 biljoner fat olja tillgängliga – mycket mer än de 1,2 biljoner fat som uppskattats av vissa tidigare analyser.
Deras forskning antydde att oljeproduktionen inte bara kommer att nå en topp, följt av en brant nedgång. Istället kommer ”den globala produktionen så småningom att följa en ”böljande platå” i ett eller flera decennier innan den sakta minskar.”
Från deras forskning fastställde CERA också att ”den globala produktionsprofilen inte kommer att vara en enkel logistisk eller klockkurva postulerad av geologen M. King Hubbert, utan den kommer att vara asymmetrisk – med nedgångens lutning mer gradvis … det kommer att bli en böljande platå som mycket väl kan pågå i decennier.”
Deras analys ifrågasätter själva idén om ”peak oil” som en användbar modell för energiprognoser eller statlig politik: ”Teorin ’peak oil’ orsakar förvirring och kan leda till olämpliga handlingar och vända uppmärksamheten bort från de verkliga problemen,” CERA sa regissören Peter M. Jackson. ”Oljan är för kritisk för den globala ekonomin för att tillåta rädsla att ersätta noggrann analys av de mycket verkliga utmaningarna med att leverera flytande bränslen för att möta behoven i växande ekonomier.”
Oavsett om oljeproduktionen är på topp eller platåer, är det ett underliggande faktum som driver frågan: ”Världsproduktionen av konventionell olja kommer att nå ett maximum och minska därefter,” enligt en djupgående analys från 2005, medförfattare av Robert L. Hirsch och på uppdrag av U.S.A. Department of Energy (allmänt kallad ”Hirsch-rapporten”).
”Det är extremt svårt att förutsäga toppen på grund av geologiska komplexiteter, mätproblem, prisvariationer, efterfrågeelasticitet och politiska influenser”, avslutar rapporten. ”Peaking kommer att ske, men tidpunkten är osäker.”
Andra forskare, som Carroll, ifrågasätter om en verklig topp någonsin kommer att nås, med tanke på de anmärkningsvärda mängderna kol som lagras i planetens skorpa. ”Det finns potential för en enorm ökning i kvantitet om man är villig att gå för lägre kvalitet,” sa han.
Oavsett när eller hur oljeproduktionen börjar minska, enligt Hirsch-rapporten, kommer dess effekter att vara globala och kommer att åtföljas av dramatiska sociala, politiska, ekonomiska och miljömässiga omvälvningar.
Att mildra dessa effekter – genom bevarande och utveckling av alternativa energikällor – kommer att kräva förhandsplanering och ”en intensiv ansträngning under decennier”, enligt rapporten. ”Det kommer inte att finnas några snabba lösningar. Till och med kraschprogram kommer att kräva mer än ett decennium för att ge betydande lättnad.”
Det sista ordet om peak oil kan tillhöra Campbell, som var bland de första att förutse dess ankomst: ”Stenåldern slutade inte för att vi tog slut på sten, utan för att brons och järn visade sig vara bättre substitut”, skrev han i 2001. ”Brand gav vika för kol, och kol för olja och gas, inte för att de tog slut eller blev bristfälliga utan för att ersättningarna var billigare och effektivare. Men nu når oljeproduktionen en topp utan att se en föredragen ersättning.”
Så var det med detta.
https://www.youtube.com/watch?v=KGn-6kGoD0c
Svar 50
Allting peakar för eller senare frågan är som sagt bara när. 2018 har nog mest med covid att göra. Det lär inte stå sig länge.
Om man ska stämma staten så borde det vara för att den lagt ner vår energiförsörjning i södra Sverige. Stäm staten och ställ ansvariga politiker inför riksrätt. Varför inte bilda en organisation?
För vindkraften med en tillgänglighetsfaktor på 11 % och en installerad effekt på 2 MW behövs totalt 6675 vindkraftverk byggas för att uppnå samma leveranssäkerhet som för kärnkraften.
Mvh,
Enligt Svenska kraftnäts rapport för 2021 producerade vindkraften under 90 procent av tiden (tillgänglighetsfaktor) endast ca. 9 procent av installerad effekt.
Under 90 procent av vintern 2022 producerade vindkraften minst 13 procent av installerad effekt (9 procent föregående vinter).
Mvh,
Mvh,
#58
Vintern 2021-22 var ovanligt mild. Ju mildare vinter, ju mera vind.
En kall vinter med högtryckslägen kommer 90%-siffran ligga en bra bit lägre. Kort sagt räkna med i praktiken noll vindkraft när elbehovet är som störst.
#53
Aleklett var med förlov sagt en stolle, och som sådan givetvis älskad av SR/SVT.
Jag minns när han fick ett ”forskningsstipendium” i USA och bl a åkte till Eagle Ford-fältet i Texas. Hans reserapporter var helt obetalbara, för utan att förstå det avslöjade han att han aldrig tidigare sett ett olje- eller gasfält i verkligheten.
Sedan gick luften helt ur honom.
#55
”Det lär inte stå sig länge.”
Det kan nog stå sig ett tag. Bidenadministrationens sabotageverksamhet bromsar den amerikanska produktionen:
https://www.eia.gov/dnav/pet/hist/LeafHandler.ashx?n=PET&s=MCRFPUS1&f=M
# 61 tty
Varför skriva Bidenadministrationen? Hur mycket av allt som sker drivs av den arme Biden? I min värld verkar det snarast vara så att han gömdes undan under hela valkampanjen och dök han upp när ”han” vunnit valet åt Obama och genomför nu snällt sin tidigare chefs gröna ”Change”-politik.
Idag är elen rekorddyr i Norrbotten. 446 just nu. Tur att jag värmer huset med fjärrvärme. Betalar 58 öre. ( men den är ju inte fossilfri så den är snart historia) Hushållselen betalar jag 180 för. Har bundet i 2 år till. Just idag retas vinden lite, den har tagit lite timeout. Vilket ju dom ansvariga för el kaoset borde gjort. Och en time out till nästa istid.
Tillägg till förra kommentaren. 58 och 180 är den totala kostnaden.
Det är en märklig paradox att just vänstern snöat in på sol- och vind-kraft. Och visst, det är lätt att fastna i tron att el från källor som ”ständigt” flödar gratis skulle vara billig, om man bara blundar för elnätets komplexitet. Och elnätet är en kollektiv nyttighet, hur kan vänstern så totalt missa att se det? Vi kanske bara behöver justera vårt språkbruk i frågan?
#65
Det är bara att kolla på produktionen, just nu är exporten över 2 000 MW, vinden är nere på 1 000 MW och priserna i hela landet är 460 € / MWh. Det indikerar ju att något är fel och det är inte brist på installerad vind- och solkraft. Jag antar att rubrikerna fokuserar mer på det förestående planerade underhållet på O3 än att vinden inte klarar av att producera, just nu alltså mindre än 10 % av installerad effekt.
Hur länge ska detta fortsätta och speciellt fantasierna om batteri- och vätgaslager. Det som inte anhängarna fattar är att allt detta kostar pengar, stora pengar och någon måste betala och det är alltid konsumenterna i slutändan.
#55
”Termen ”Peak Oil” föddes i januari 2001”
Nja? Den fanns allt i mitten på 80 talet. Då fanns det bara olja för 30 år. Snart skulle vi peaka hette det.
Det räcker att studera elpriset så förstår normala människor att klimatpolitiken (satsningen på och subventionen av sol och vind för att minska koldioxidutsläppen) är totalt misslyckad.
Att skylla på Putin är höjden av dumhet eftersom det är beslut i Sveriges riksdag och inte i Rysslands duma..
Svar 61 Tty,
Nog måste de ha kommit över detta nu efter Rysslands anfall. Man har t o m släppt på amerikanska bolag i Venezuela för stt öka produktionen.
Aleklydd som han också kallades minns jag väl. När jag argumenterade emot tramset så var det precis som idag med klimatet. Man hånades som mindre vetande. Ja ungefär som på 1970 talet och kommunismen.
Men människor glömmer snabbt. Kan lova att när det så småningom avslöjas att klimathotet är trams då dryper alla av och låtsas som att de aldrig sagt vad de sagt. Ja förutom några kvarlämnade hippies, som faktiskt trodde på det. Undrar vad nästa dumhet blir?
Slutet är nära!? Nja, inte om man ska tro Sveriges äldsta universitets läroplan för geovetenskap som erbjuder ”Vindkraftskursen”: https://vindkraftskurs.se/avsnitt/samhallsplanering-1-varfor-vindkraft/
Varning: känsliga personer kan uppfatta visst innehåll kränkande eller stötande…
PS. Man har t o m lyckats få till en liten gullig propeller i kursens logga på webben. Allt ser så proffsigt ut, men hur sant är det som predikas? Har någon inside info? Samtalat med någon grön vindkraftskandidat? DS.
Tack Ingemar!
Behöver hjälp med matten.
Nu producerar vi 20 000 MW varav 700 MW vind.
I framtiden behöver vi minst 40 000 MW ( Hybrit, H2 Green Steel m.m). Om detta skall klaras med vindkraft behöver vi dagens vindkraftspark * 20 000/700 alltså 30 ggr dagens kapacitet, kan det stämma eller har jag tänkt fel? Idag har vi temperaturer runt 0 grader. Behövs det ännu fler snurror vid – 20 grader allt övrigt lika? Sista frågan, hinner vi eller kineserna bygga upp detta till 2026 då SSAB m.fl. redan tagit ordrar på Grönt Stål eller blir det leveransförseningar?
#69
”Nog måste de ha kommit över detta nu efter Rysslands anfall. ”
Nej. Det har de definitivt inte. Saudisk och venezuelansk olja är tydligen PK, men inte amerikansk.
Fortfarande blockeras i praktiken all ny borrning på federal mark och i havet (som kontrolleras från Washington).
För ett par månader sedan tvingade kongressen fram nya leasingauktioner, men Bidenadministrationen höjde då royaltynivåerna och strök alla de mera lovande områdena, så ingen var intresserad av det som blev kvar. Vilket blev till att ”det är oljebolagen som saboterar utvinningen”.
Det har t o m gått så långt att Bidenadministrationen kommit på kant med Navajostammen för att de i praktiken blockerar all borrning på stammens områden i den s k ”checkerboard reservation”.
Jisonbetzel #71,
1. Hela Hybrit etc bygger numera inte så mycket på fler vindkraftverk eftersom dessa industrier, likt de flesta, måste ha en jämn tillgång på el. Det får man inte via vindkraft. Istället så är det meningen att man skall klara biffen med en eltillverkad vätgas som kan lagra energin till att producera el. Problemet är att det vare sig finns en tekniskt fungerande eller en kommersiellt gångbar lösning på detta. Man får be böner i kyrkan om detta .
2. Om det är -20 grader så är sannolikheten ännu lägre för att det skall räcka med vindkraft eftersom det ofta är mindre blåsigt, om alls, när det är så kallt. Och blåser det inte så spelar det ingen roll hur många vindkraftverk som man bygger.
3. Kina satsar stenhårt på kol och kärnkraft. Något grönt stål är de nog inte intresserade av eftersom det kommer att vara mycket dyrare än traditionellt tillverkat stål – med koleldade masugnar.
Jisonbetzel # 71
Det företagen H2GreenSteel och de som står bakom Hybrit har räknat med är vattenkraft från norrlandsälvar, gigantiska vindkraftparker, som Markbygden vid Piteå, samt finsk kärnkraft.
LKAB:s VD lär för någon månad sedan ha uttalat i en tidningsintervju att kärnkraft, SMR, kan komplettera i anslutning till produktionen.
Ingemar Nordin har i punkt #73 skrivit att el kan produceras av vätgas. Verkningsgraden är i så fall mycket låg och kostnaden hög. Vätgasledningsnät i Sverige och Finland projekteras längs kusten vid Bottenviken.
Regiondirektören i Norrbotten, Nils-Olof Lindfors, uttalade för två, tre år sedan att när alla investeringar som planeras, redan startats och det projekteras för i Norr-och Västerbotten kör produktionen för fullt räcker strömmen från norrländska vattenkraftverk till dessa industrier. Södra Sverige får inte del av dessa strömkällor då. Regiondirektören är en mycket kompetent metallurg och projektledare.
Dessutom skall SSAB Oxelösunds stålverk, likt Luleå i framtiden, byggas om för smältning av skrot och järnsvamp med ljusbågsugnar. Även SSAB Brahestad, Finland, är inne på att bygga ny smältmetallurgi.
Det är inte bara svenska gruv- och stålföretag som arbetar med dessa frågor. Även stora stålföretag som Arcelor Mittal, japanska stålgiganter och kinesiska dito m.fl. tittar på alternativ.
Tekniken vad gäller direktreduktion av järnmalmspellets i schaktugnar till järnsvamp drivs idag med naturgas som reformeras till ca. 70% H2-andel.
Det nya i det svenska projektet Hybrit, som drivs av LKAB, SSAB och Vattenfall i Luleå och i framtiden av LKAB i Malmfälten samt H2GreenSteel i det framtida stålverket utanför Boden, är att ren vätgas som fås från elektrolys av vatten med elström skall användas som reduktionsgas när järnmalmspellets reduceras och järnsvamp är slutprodukt i direktreduktionsprocessen.
Järnsvampen smälts därefter i ljusbågsugnar i inledningen av ståltillverkningsprocesskedjan.
Skrot, som även används idag och säkert också i morgon i kombination med järnsvamp, kan smältas i framtida ljusbågsugnar vid SSAB Oxelösund, Luleå och Brahestad. Då kan löften om framtida leveranser av stål från SSAB och H2Green Steel säkras med antingen skrot eller skrot och järnsvamp som råmaterial. Det blir inte mer grönt stål än de stålvolymer som idag produceras hos stålföretag med ljusbågsugnar som smältenheter.
Stålen som SSAB producerar är låglegerade ofta lågkolhaltiga stål, vilket skiljer från mer legerade stål som ex.vis. rostfritt stål. Grönt stål är semantik.
Just nu kostar elen 504 över hela Sverige. Rekorddyrt för Norrbotten. Vindkraften står för 3 procent. Förmodar att Towatt och Bolund läser det som minst 30 procent. Tur för Facebook ( tre gigantiska hallar (på en yta av 20 fotbollsplaner, ca 500000 servrar) några stenkast från där jag bor att dom nästan har gratis el.
Ingemar 73,
Varje gång jag hör om detta gröna stål projekt så är jag säker på att jag har en mardröm. Sedan inser jag att 4 fullt fungerande kärnkraftverk faktiskt lades ner. Och att det är den galna värld vi lever i nu.
#73 Tack för dina förtydligande synpunkter och det enorma arbete du lägger ner i att dela vetenskapliga klokheter.
Lennart#74
Tack för värdefulla inlägg. Jag har varit borta från branschen i över 20 år men fått förnyat intresse sedan 2018 då Magdalena i samband med vårändringsbudgeten meddelade att vi (Sverige) ska börja tillverka stål utan koks. Jag tyckte att jag lärde mig en del när av bland andra Ingemar och dig, men stål utan kol hade jag fram till dess inte hört om sedan 1970-talet då det bl a i Japan publicerades artiklar under kategorin ”nuclear steelmaking”. Eftersom vi lägger ner kärnkraftverk fick jag inte riktigt ihop Magdalenas budskap. Jag mailade henne kort att det är en lång väg mellan Pilot Plant-försök (Hybrit) och fullskalig drift, svaret har dröjt:) Hörde på senaste lördagsintervjun i P1 det du nämnde att Moström nämner små modulära kärnkraftverk som en möjlig lösning för det enorma effektbehovet. Det är en minst sagt spännande tid vi får vara med i. Du och jag är ju jämngamla med LD-processen och jag tror att vi båda har hjärtan som klappar för LD. För mig är en fråga hur LB klarar de höga V-halter vi får om insatsen skall vara 100% LKAB-järnsvamp. Hur ser du på det? Grattis i efterskott och bästa hälsningar Arne
I den rapport som RISE och LTU (Luleå tekniska universitet) sammanställt om vätgasledning bygger den till stora delar på att Finland bygger ut sin vindkraft markant – en produktion överstigande 100 TWh är planerad till 2030 – den är en sak med planerad och en annan med faktisk. Jag är inte så inne på hur finnar ställer sig till vindkraft, men i Sverige gick det ganska bra, till dess att utbyggnaden ökade kraftigt och på senare tid blir det färre och färre tillstånd.
Det finns ganska många problem med den vätgasstruktur som de målar upp, det erkänns villigt att den bygger på:
1) Billig el, vilket finnarna delvis ska förse Sverige med, annars möjligtvis Norge också.
2) Det finns inte så långa vätgasledningar någonstans i världen och det går inte att jämföra rakt av med naturgas.
3) Elektrolysörerna måste arbeta med hög temperatur och kraftig ventilation, vilket är ett stort problem kalla vinterdagar.
4) Miljöprövningar – se bara hur lång tid det tar att bygga luftledningar, vad krävs då för pipelines med explosiv gas.
Jag ser det som ett dött projekt, om nu LKAB/SSAB/Vattenfall inser det logiska med SMR kopplat till högtemperaturelektrolysörer direkt på plats med produktion – då försvinner alla problem med infrastruktur och lagringsbehovet minskar, då produktionen av el är konstant och inte intermittent.
Just nu väldigt dyr el i hela Sverige. Vindkraften står för 2,3 procent. Undrar om det finns nåt samband.
#78 Jisonbetzel
Tack för grattis i efterskott. Tänker direkt på Arne som jag var kollega med under min tid på 80-talet vid Mefos och SSAB Luleå, när jag ser namnet i artikeln där du efterfrågar synpunkt på Vanadin i stålsmältor när ljusbågsugnen chargerats med 100 % järnsvamp från LKAB:s direktreduktionspellets. Jag utgår från att jag tar rätt på person när jag nyss läste ditt inlägg igen. Vi lärde mycket av varandra och av Ingmar som sagt. Mycket kul, de bästa hälsningar!
Det är nu många år sedan jag jobbade med ståltillverkning men försöker mig på ett svar. Har större erfarenhet från LD/LBE-processen än från ljusbågsugnar. LD/LBE jobbade vi med i Luleå. Ljusbågsugn var smältmaskin i stålverket i Uddeholm när jag arbetade i Hagfors. Ljusbågsugnar producerar även idag stålsmältor i svenska stålverk, främst specialstål och rostfritt men även mer olegerade handelsstål.
Ett utomordentligt och fullständigt arbete kring vanadin-frågan gjordes under ledning av professor John Olof Edström, vid KTH.
Resulterade i rapporten/boken Stålframställning ur fosforrik järnmalm med John Olof Edström, Trygve Engelbert, Roger Selin, Anders Werme och Olle Wijk som författare. Boken publicerades 1981.
I referensboken diskuteras vanadin vid smältning av järnsvamp i ljusbågsugn på sid 319. Jag citerar under punkten
Vanadin; ”Magnetitmalmer innehåller ofta en mindre mängd vanadin. Normalt torde eventuell vanadin i järnsvamp förslaggas vid smältning i ljusbågsugn. Det kan dock förekomma vid smältning under relativt reducerande förhållanden och hög kolhalt att en del av totala vanadinmängden reduceras in i stålbadet.”
Jag är fundersam på om tanken är att chargera ljusbågsugnar i framtiden med enbart järnsvamp? I LD/LBE-processen chargerar man för varje batch med ca. 20 % skrot och resten till 100 % är flytande råjärn från masugnen.
I dagens svenska ljusbågugnar chargeras skrot, fallande skrot från egen vidareförädling eller utbytesförluster i senare led, lågkolhaltigt stålskrot som köps på skrotmarknaden eller mix av skrot med lämpligt legeringsinnehåll för det stål som skall produceras i aktuell smälta/batch.
Effektiva ljusbågsugnar drivs med höga effekter och tillskottsenergi i form av kolpulver som blåses in i smältan/slaggen med lansar och syrgas. Syre och kol bildar slaggbildarna en skummande slagg som skyddar väggarna och full effekt kan utnyttjas. De mest avancerade ljusbågsugnarna för låglegerade kolstål har kort tid mellan chargering och tappning. Kan inte exakt the state of the art idag men nedåt 35-40 minuter borde vara rimlig tid. LD/LBE-konvertern är betydligt snabbare som vi vet säg 18-20 minuter för motsvarande förlopp. Används någon form av slaggstoppare vid tappning torde minimal mängd ugnsslagg följa med i stålskänken vid tappning.
Vanadin borde med andra ord tas upp i slaggen och analysen på stålet hållas under kontroll och motsvara de specifikationer som gäller för respektive stålsort.
En annan fråga som jag funderar mycket på är hur skrottillgången skall säkras? Dels för SSAB Oxelösund, SSAB Luleå och H2GreenSteel men även för de specialstålverk som olika stålföretag driver i Sverige. Finns tillräckligt med skrot? För jag antar att kostnaden blir mest optimal i SSAB och H2GreenSteel med en mix av skrot och järnsvamp i framtiden? Eller blir det 100 % järnsvamp man tänker sig vid SSAB och H2GreenSteel, som du # 78 Jisonbetzel antar?
Vad sker med priset på skrotet om efterfrågan stiger rejält jämfört med idag? Hur slår det mot de olika stålverkens kostnader och det färdiga stålets pris? Vad priset blir på järnsvamp från direktreduktion av järnmalmspellets med vätgas är en annan fråga som är viktig att få svar på.
Tillgången på ström och de effekter som behövs är ännu olöst vad jag kan förstå samt även priset som jag nu ser under kommentar #75 Daniel ligger på 5 kronor och fyra öre per kWh över hela Sverige och så även i Luleå. Otroligt illa för dagens ståltillverkning och alarmerande för framtida ståltillverkning!
#81 Lennart Ringsjö.
Just densamme Lennart. Tack för intressant information i Vanadin-frågan. Det jag förstått ang. tänkt insatsmix är järnsvamp från HYBRIT samt internt fallande ”grönt” skrot. Låter som en rätt utmanande mix med tanke på dess höga smältpunkt. Det känns som att LB-tekniken utvecklats raskt den senaste 20 -årsperioden, så det kanske är mindre problem än jag tror att fixa slaggbildning och raffinering lika snabbt som i LD-LBE. Kolpulver (stenkol) är inte ett alternativ i verktygslådan vid tillverkning av ”grönt stål” så det kommer att bli flera spännande utmaningar för process-metallurgerna vid uppstart ute på stålorterna.
Kort om din mycket relevanta fråga kring skrot-tillgången.
Jag hoppades att frågan skulle lyftas på Ståldagen 2022 i JK’s regi där flera representanter från specialstålet fanns med i panelen men det bekymmersamma energiläget tog över. Ett rimligt scenario är väl ändå att:
* om EU:s handelsstålsverk elektrifieras och
* om det blir brist på ”grön järnsvamp”
så kommer man att ta in externt skrot hellre än att stoppa produktionen. Det driver förstås upp skrotpriset för samtliga stålproducenter inom EU.
HYBRIT-projektet avslutas ju 2024-06, och en slutrapport bör väl finnas framme i slutet av samma år. Det blir spännande att se vad forskarna kommer fram till för kostnad för ”grön järnsvamp” kopplat till det el-pris vi fått bättre koll på var nivån kommer att ligga vid den tidpunkten. Hälsar Arne
#82 Lite svårhittad men otroligt välgjord genomförarbetsstudie inför HYBRIT-pilot plant. Jämför figur 17 och beräkning av H2-kostnad vid olika nivåer på elpriset 25-40 €/MWhe. Just nu 427 €/MWhe, omöjligt att förutse av projektgruppen 2018.
Slutrapport
HYBRIT – Hydrogen Breakthrough
Ironmaking Technology
Genomförbarhetsstudie Energimyndighetens projektnr 42684-1
https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/projektdatabas/sokresultat/GetDocument/?id=41bf7ac7-1dd9-4d8b-894a-56b3334f1b21&documentName=HYBRIT%20slutrapport%20genomf%C3%B6rbarhetsstudie.pdf.pdf
Vindkraften och H2GreenSteel, jösses vilka märkliga turer som framkom i media förra hösten.
LKAB blev sura när H2GreenSteel lät meddela att malmen i deras framtida produktion skulle tas från LKAB:s gruvor, det har vi inget hört om och det kommer inte att hända lät LKAB meddela.
H2 meddelade då några dagar senare att dom menade malm från ” malmfälten” generellt – vilket väl ingen riktigt förstod vad dom menade med.
Nähä, ytterligare någon vecka senare lät H2 meddela att malmen nog skulle komma från Brasilien, ummhu undrade någon – har ni hamn och infrastruktur för något sådant….
Malmen blev ju då inte heller så himla ” närproducerad” längre..
Skrot – det skall vi använda i processerna utropade man så ett bra tag senare…
Ok, var skall ni få skroten ifrån, undrade någon…och där står dom/vi fortfarande.
Energin skulle ju också bli grön å fin berättade man…vindkraft och vätgas i massor. Det skulle vara snabbt fixat sa man – första leveranserna av deras ” Gröna” stål skall väl ske inom 2- 3 år.
Idag kan man läsa att H2 funderar på att bygga egen vindkraft, det blir grejer det!
Som det ser ut kommer H2 att behöva några tusen vindkraftverk för att omvandla vindenergi till vätgas, – lagring skall byggas också…
Nåväl, så här långt har H2 belönats med närmare 50 miljarder sek för sina ljuvliga drömmar om en snabb och jättelik produktion av Grönt stål.
Det gäller att drömma stort, jättestort..
#83 Jisonbetzel
Arne, kul att jag gissade rätt. Mycket kul och trevligt samt intressant att ha kontakt genom detta forum och väcka den metallurgiska sidan igen.
Tack för svar på skrotfrågan. Vi får se om stålbranschen tar tag i frågan och informerar hur de ser på frågan.
Tack för tipset med utredningen om Hybrit. Skall ta och läsa den noga innan jag skriver mer kring processerna. Kan dock inte låta bli att skriva några tankar som dykt upp när jag läst det senaste inlägget från dig och även # 84 Magnus Blomgren
Har haft förmånen att besöka de verkliga essen när det gäller ljusbågsugnsdrift, inte Nucor i USA men väl ett par Europeiska och och något asiatiskt. Det jag utan detaljer kan säga är att när man kör ljusbågsugnar effektivt med chargering, smältning, syrgas/kolpulver-inblåsning och tappning så går det undan! Höga transformatoreffekter och skumslagg är ett måste. Samt otroligt väl trimmade produktionsteam med fantastisk logistik och tidsutnyttjande.
Ok, när det gäller kolinjektion skriver du att det inte är tanken med ”grönt stål”-tillverkning. Däremot tycker jag mig minnas att det åter talas biokol, åtminstone från SSAB Oxelösunds sida.
Tänker man sig kolmilor i framtiden? Hur mycket skog finns att ta ved från för att kola fram träkol? Eller skall träkolet tas från Brasilien på samma frakter som malmen som Magnus Blomgren antyder att H2GreenSteel skall köpa malm från?
När vi var unga bergsmän, testade väl Brasilianska stålföretag att på nytt köra träkolsmasugn om jag minns rätt? Minns jag inte galet las det arbetet av lätt insedda skäl ner ganska snabbt.
Innan jag slutar detta inlägg passar jag på att citera en av de järn/stålforskare som betytt mycket för LKAB och stålföretag i Sverige, Lars Bentell som i tidskriften Bergsmannen 3/22 sidan 58 skrev ett kommentarsinlägg kring en tidigare artikel om Hybrit i Bergsmannen, jag citerar under artikelrubriken Energi sparas:
”Genom historien kan man konstatera att VARJE framgångsrikt utvecklingssteg i järnhanteringen ända från små handdrivna blästor, cirka fem hundra år före vår tideräkning, har inneburit att energi sparats. Det har också varit syftet. Mycket tyder på att övergången till masugnen skedde i vårt land (även om kineserna tillverkade gjutjärn före oss). Utvecklingen mot vätgasreduktion går energimässigt åt motsatt håll. Detta kan inte vara hållbart, för att använda ett modeord.”
#83 Jisonbetzel & #85 Lennart Ringsjö
Är glad att ha så kunniga kollegor inom smältmetallurgin. Instämmer att både Hybrit och H2GreenSteel är omöjliga med dagens förutsättningar och i allmänhet omöjliga med konkurrensen från de asiatiska stålproducenterna. Kineserna och indierna investerar inte i H2 baserade stålprocesser. Det konsortiet som bildades med ArcelorMIttal och Nippon Steel i Indien tillkännagav nyligen att de skulle investera 5 miljarder $ i nya stora masugnar: https://uk.finance.yahoo.com/news/nippon-steel-says-india-jv-064922000.html?.tsrc=applewf
EU-lagarna tvingar de europeiska stålverken att göra akrobatik för att undvika de höga CO2 avgifter som skulle göra de olönsamma. De investeringarna som görs i Europa finansieras i stor del med statliga subventioner. Ändå kommer energikostnaden per producerad ton stål att bli mycket hög. Stålpriset blir också mycket hög vilket kommer att belasta alla industrier som köper stålet. I slutändan kommer dessa industrier att flytta från Europa.
Beträffande H2 kan man alltid drömma. Energiförlusterna vid elektrolytiskt framställning av H2 är stora.
Ett annat stort problem är att H2 diffunderar genom rör- och flaskväggarna. Gasförlusterna kan vara stora men också explosionsrisken. Vi kommer väl ihåg vad som hände i Norge för ett par år sedan: https://www.nyteknik.se/premium/professor-efter-explosionen-vatgas-som-drivmedel-borde-vara-dott-6964237 ?
#85 Lennart Ringsjö, #86 Danny Kaye
Instämmer Lennart och Danny, metallurgi är spännande och tillika en nyckelfråga i den s.k klimatomställningen. Angående träkol så pågår studier vid LTU att använda träkol istället för stenkol vid injektion i masugnsformorna. Har förstått att den inhemska tillgången av råvaran är ändlig trots att man tycker att stora delar av vårt avlånga land håller på att slya igen helt.
Den sista svenska träkolsmasugnen, Svartå hytta, blåstes ned 1966, enl. Wikipedia. Så fram till dess kan man väl säga att fossilfritt järn faktiskt producerades i Sverige. Vet inte om de körde sur eller basisk ståltillverkning men det kanske nån på forumet kan berätta mer om.
Kul att läsa Lars Bentells kommentar i Bergsmannen. Den hade jag missat. Lars tilldelades stålindustrins Kami-pris för utvecklingen av Olivinpellets och härom året erhöll Jan-Olov Wikström Sefströms medalj för sina insatser inom bl.a. masugnsutvecklingen. De har tillsammans med sina forskarteam på LKAB, SWERIM (MEFOS) och Jernkontorets medlemmar en stor roll i att vi i Norden har det mest energieffektiva masugnarna i världen. Att räkna ut masugnseran är nog lite tidigt även om Direktreduktion ökar successivt, framförallt i länder där naturgas och olja står som spön i backen.
Instämmer i Dannys H2-synpunkter. Svårigheterna är många och jag har en otrolig respekt för gruppen runt HYBRIT, som klarar av alla dessa utmaningar i en stor Pilot Plant. De har så många steg att utveckla och utvärdera att den ursprungliga tidsplanen fram till 2045 borde tas in istället för den förkortade som meddelades på ett klimat-möte i New York härom året. För att citera Björn Gillberg: Framförallt lugn, vi befinner inte i ett läge då panik är rätt taktik. Nu snöskottning, ha en bra 2:a advent alla upplysta kvinnor och män på tråden.
#84
Markbygden, som upptar en yta om cirka 450 kvadratkilometer utanför Piteå har en planerad produktion om 10 – 12 TWh per år och en installerad effekt om 4 000 MW, när färdigbyggt (nu är det nog närmare 2025).
Området ses som en ”sweet spot” för vindar i Sverige och det är nog svårt att hitta bättre platser. I bästa fall uppnås en kapacitetsfaktor om 33 % i genomsnitt.
För att få de upp till 17 TWh som H2GS behöver, måste då cirka 6 200 MW installeras. De största turbinerna för landbaserad vindkraft som finns är på 7,2 MW, så cirka 850 av dessa behövs.
Om vi ser motsvarande för en kärnreaktor med 90 % kapacitetsfaktor behöver den ha en installerad effekt om 2 150 MW, vilket motsvarar 7 stycken reaktorer av SMR typ Hitachi/GE BWPX 300.
En MW landbaserad vindkraft kostar cirka 12 miljoner, vilket gör att 6 200 MW kostar uppåt 75 miljarder, till detta kommer ledningsinfrastruktur. Ett annat problem med landbaserad vindkraft är att en överinstallation av elektrolysörer behöver göras, då ström inte kan sparas och topparna i elproduktion (när den är ”gratis”) kan inte användas. I vilket fall som helst behövs cirka 5 000 MW elektrolysörer installeras som utnyttjas mindre än 40 % av tiden.
Jämför med kärnkraft, där varje reaktor enligt uppgift kostar 1 miljard EUR, eller cirka 11 miljarder stycket –> 77 miljarder tillsammans. Något högre driftskostnader, men det kompenseras av att elektrolysörerna nyttjas bättre och att det inte behövs någon infrastruktur, då dessa kan placeras direkt vid produktionsenheten. Elektrolysörer om 2 100 MW behövs, men de nyttjas till 90 %.
Vad är problemet, jo problemet är historiskt. När de här idéerna kom upp cirka 2015 var MP inne och styrde i det svenska elsystemet, utan någon som helst kompetens om hur det fungerar. Om de fyra reaktorerna skulle varit kvar, skulle Norrland kunna behålla större delen av sitt elöverskott och om Vattenfall skulle börjat bygga sina R5 och R6 skulle LKAB, H2GS och SSAB fått sin el och fler reaktorer skulle börjat byggas.
MP’s enda mål var att få igenom sin vindkraftsdröm vilken nu grusats. Politisk idioti, och är det något som sänker dessa projekt är just de beslut som togs 2015, inte det som händer nu.
# 88 UWB Tack för din lättlästa och pedagogiska beskrivning av energiläget för det nya Norrland. Inget nytt har egentligen hänt de senaste åren varför Energimyndigheten bör ha haft tillgång till samma analys när HYBRIT-anslagen godkändes. Jo en liten förändring kanske, kommunernas vilja att härbärgera vindkraftsparker har minskat väsentligt sedan 2018, möjligen påhejad av tankegångar att ta bort kommunernas vetorätt.