Maskerat idolporträtt

Peter Alestig har i en serie reportage intervjuat en rad personer som kallas Klimathjärnorna, världens främsta experter på, eller skall vi säga predikanter för, klimathotet. Inramningen för intervjuerna, som finns på video, är två stolar i ett mörkt rum med en spotlight på offret. Man får lätt intrycket av att Alestig är en tuff förhörsledare som nu skall plocka fram sanningen ur den misstänkte men det är långt ifrån vad som sen händer.  Alestigs intervju kan närmast jämföras med en intervju av kronprinsessan på Victoriadagen. Frågorna är inte frågor utan bara maskerade anledningar till att klimathjärnan oemotsagd skall få chans att propagera för apokalypsen.

klimatkollen
Peter Alestig – sveriges tuffaste skjutjärn?

Flera personer har utsatts för grillning under vintern och senast i raden var Corinne Le Quéré som är verksam vi universitet i East Anglia och har varit med och författat IPCC:s rapporter de senaste tjugo åren. En person vars hela karriär bygger på att klimathotet finns och att vi bara har tio år på oss att få guds förlåtelse för våra synder. Trots att Alestig undviker att ställ frågor som på något sätt skulle kunna kasta en skugga på Le Quéré så är idolporträttet intressant att lyssna på. Vilka påstående kommer Le Quéré med och vilka ämnen undviker man.

Pandemin och dess effekter

Första frågan som Alestig ställer, eller är det kanske  Le Quéré  som har föreslagit den, rör nedsläckningen av industrin som vi såg förra våren. Le Quéré berättar hur de tog ett jättestort exceldokument där de satta in sina siffror och kom fram till att världen samlade koldioxidutsläpp i april var 17% lägre än året innan. Det var enligt Le Quéré den största sänkningen vi sett sedan andra världskriget, En följdfråga kanske skulle vara hur detta avspeglar sig i atmosfärens koldioxidkoncentration men det hade kanske varit lite jobbigt att behöva svara på.  De jobbiga är nämligen att koncentrationen steg med 2 ppm precis som den gjort de senaste åren – kopplingen mellan vad vi släpper ut och hur atmosfären reagerar är inte ett till ett.

Att ökningen vi sett i atmosfären inte enbart beror på vad vi släpper ut är naturligtvis en sten som skaver lite i skon och ingenting som Le Quéré skall behöva konfronteras med eller SvD:s läsare förbryllas över. Det är mycket enklare om alla tror att man gör någon nytta när man lägger en miljard på att suga upp koldioxid från atmosfären. Hur skulle det se ut om folk insåg att kopplingen inte är så enkel mellan vad vi släpper ut och hur atmosfären förändras.

Lyssna nu på detta

Jag blir faktiskt lite ställd när jag lyssnar på fortsättningen – det som följer är nämligen alla argument i världen för att vi inte står inför ett klimathot. Enligt Le Quéré  stannar mindre än hälften av våra utsläpp i atmosfären, 55% tas upp av naturen, den ökande koldioxidhalten gör att träden växer bättre och haven innehåller 50 gånger mer kol än atmosfären …. är det inte det vi har sagt hela tiden?

mindre femtiofem
vitaminer haven

Att en ökad mängd koldioxid är det bästa som kan hända vår svältfödda växtlighet är enligt Le Quéré  inget att glädjas över – växtligheten kan inte tillgodogöra sig hur mycket koldioxid som helst. Det må vara sant men varje tomatodlare vet att 800 ppm är en nivå som gör nytta. Att inte ge mat åt svältande barn med argumentet att en människa inte kan äta hur mycket som helst är en mycket underligt resonemang som man inte skulle bli förvånad att höra i Knutby, men i SvD?  Alestig är dock fortsatt imponerad av sin idol och ställer inga följdfrågor.

Det är härligt att höra att Le Quéré, till skillnad från SVT:s Vetenskapsredaktion, erkänner att  koldioxiden som vi släpper ut bara till en del stannar kvar i atmosfären. Le Quéré  har en lång utläggning om hur koldioxiden som vi släpper ut tas upp av haven men undviker den intressanta frågan om hur snabbt det egentligen går. Hon säger att 55% tas upp av naturen, att de mesta förr eller senare kommer återfinnas i haven och att den i medeltal stannar 100 år i atmosfären. Jag tror faktiskt Le Quéré  håller på och “killgissar” lite och drar till med lite siffror som hon vet att ingen kommer att ifrågasätta.

Att 55% skulle tas upp av naturen kan man väl säga men frågan är ju hur lång tid det tar och vad som händer därefter. Vill man hävda att det slutar där så betyder det att atmosfären har ett utbyte men en lika stor reservoar men det rimmar inte så bra med att haven är en reservoar som är femtio gånger så stor. Transporten till haven är naturligtvis en pågående process som i slutändan resulterar i att 2% finns kvar i atmosfären och 98% återfinns i haven. Skall vi ta en titt på vad IPCC säger i den modell som de propagerar för. Diagrammet nedan visar konsekvensen av Bern-modellen och ur den kan vi läsa att endast 40% är kvar i atmosfären efter hundra år men att 20% verkar finnas kvar tusen år.

bern model

Det är naturligtvis svår att beskriva hur snabbt koldioxiden tas upp av haven men om ingen egentligen bryr sig så kan man väl säga att 55% tas upp av haven och att den i medeltal stannar kvar i hundra år. En fråga man skulle kunna ställa är att om 20% av koldioxiden stannar kvar tusen år så är kanske ett medel på hundra år lite svårförklarligt. Det verkar dock inte finnas något intresse från Alestigs sida att gräva djupare i vad det egentligen är som Le Quéré  menar. Det framgår med all tydlighet att detta inte är en intervju där besvärliga frågor skall ställas – målet är ett idolporträtt.

genomsnitt

Ett varmare hav

När jag lyssnade igenom intervjun för andra gången så fick jag en flashback till ett youtube-klipp där Filip och Fredrik klämmer in så många nazistreferenser som möjligt i en intervju utan att personen de intervjuar reagerar. Här verkar det närmast vara det omvända, hur mycket ledtrådar till att klimathotet är överdrivet skal Alestig få innan han börjar skruva sig i stolen och misstänka att någonting är konstigt. Le Quéré formligen lägger upp det ena efter det andra påståendet som inbjuder till en följdfråga men ingenting tycks gå in. När hon säger att “när haven värms upp så minskar deras förmåga att lagra koldioxid” så tänker jag att nu måste han väl ändå förstå att det finns en naturlig fråga, men icke.

minskar

Det skulle vara så enkelt att ställa frågan  – om havens förmåga att lagra koldioxid minskar med temperaturen, hur mycket av den koldioxidökning som vi har sett beror då på ett varmare hav? Frågan är inte enkel att svara på men den bör nog både ställas och grubblas över – vad är det som drivar vad,  är det kärran som skjuter på hästen , eller …. kanske tvärt om?  Hur många ledtrådar skall man få innan det tänds en talgdank?

Five years

Ziggy Stardust visste det redan 1972, vi har fem år kvar att leva. Mer realistiska profeter hävdar dock av någon konstig anledning alltid att vi har tio till tolv år på oss och att vi under den tiden måste göra bot och bättring om vi skall överleva. Att hävda fem år är inte så gångbart efter som det efter fem år kommer stå någon och fråga varför förutsägelsen inte slog in. Säger man tio-tolv år så är man däremot på den säkra sidan, ingen bryr sig om vad du sa för tio år sedan.

Den som tänker att det vore ännu bättre att säga tjugo år inser inte vad meningen är. Man skall få folk att känna att det är ett omedelbart hot och det som ligger tjugo år bort är så långt bort att de flesta har andra saker med högre prioritet. Det är därför inte konstigt att Le Quéré  säger att vi nu bara har tio-tolv år på oss, det är tillräckligt nära i tiden för att vara alarmerande men tillräckligt långt bort för att slippa bli synad.

tio

Vi kommer naturligtvis inte att ligga kvar på några utsläppsnivåer från 2019. Oavsett hur klimatsmarta papperspåsar vi använder och hur många elcyklar vi köper så kommer konsumtionen av fossila bränslen att fortsätta öka. Om tio år kommer världen se ut som den gör idag och Alestig kommer göra ett idolporträtt av någon annan alarmist som hävdar att vi bara har tio år kvar. Skall man lyssna på dessa domedagsbudskap så finns det bara ett man behöver lyssna på, budskapet från den bäste:

Pushing through the market square
So many mothers sighing
News had just come over
We had five years left to cry in

ziggy

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tack, man blir inte förvånad längre över att journalister utan att skämmas ger upp sin yrkesheder och propagerar istället för att granska.

    Måste kännas tungt i hjärteroten, innerst inne.
    Och förnedrande om nu klimatcyklerna skulle fortsätta stjälpa hela cirkusen mera tydligt.

  2. Simon

    Tack Johan!
    Underfundigt och knivskarpt som vanligt.
    Redan troende ifrågasätter aldrig och journalister lever ju numera i hög grad på att gå i takt med etablissemanget. Det är som med politiska partier efter införandet av partistöd. Man är inte beroende av sina medlemmar längre. Det är antalet väljare som bestämmer plånbokens storlek.

  3. Evert Andersson

    Hade hoppats att Alestig gått till DN. Nu hoppas jag dessa intervjuer bara är utfasning med redan gjorda investeringar. SvD visar ju successivt tecken att sansa sig. Blygsamma men ändå.

  4. Jonas

    Verkar ju som att ingen journalist vågar ställa en kritisk fråga till en “klimatforskare”, d.v.s. en person som predikar klimatkatastrofens snara ankomst.

    Man undrar varför ? Är man slut som journalist om man gör det ?

  5. T Back

    Bra Johan! Har ofta konfronterar Alestig med mail. På de senaste (sista?) har kan svarat att han har slutat på SvD. Han jobbar visst på DN nu. Passar kanske ännu bättre där!

  6. Jag har också sett informationen om att Alestig gått till DN och det är väl så att lika barn leka bäst så det blir nog bra. Reportagen som har kvar i SvD är nog något som han gjort innan han slutade och verkar inte vara något som SvD flaggar för (de är förvånansvärt svåra att hitta om man inte söker på Alestig 🙂

  7. Ulf

    Vore intressant att veta vad som driver alla dessa Alestigar.

  8. #7 Ulf

    Jag tror att det handlar väldigt mycket om känslan av att ha en uppgift, att känna samhörighet och att vara med i en rörelse. Det är nog i grund och botten samma drivkrafter som får fotbollssupportrar att uppträda i grupp som får journalister att gå med i rörelser. Vilken journalist är lyckligast – den som hela tiden ställer jobbiga frågor eller den som är med och räddar världen?

  9. Thomas P

    Tack för tipset, det var en bra intervju.

  10. MatsL

    #8
    Johan – du har nog mer rätt än du tror där. Känslan av att vara med i grupp som har rätten på sin sida är en mycket stark drivkraft, Se t.ex. olika fotbollshuligan-rörelser, Qanon-rörelsen, den gamla vänsterrörelsen, klimatalarmism-rörelsen, och kanske även den goda klimatrealism-rörelsen, om man inte ser upp. Det är nog jättelätt att halka dit på en grupptillhörighet som skapar lycka och samhörighet och därmed anamma gruppens tro som varandes det enda sanna.
    Med det sagt, jag gillar helskarpt det du skriver även om jag inte alltid håller med!

  11. Jonas

    # Johan

    Reportrarna på Uppdrag Granskning verkar ju bli lyckligast av att ställa jobbiga frågor.

    Det finns ju fortfarande journalister med integritet, men de verkar inte få vara med i matchen.

  12. Mats Kälvemark

    #6 Johan
    Tack Johan för knivskarp satir och analys. Jag tror också att det vi ser av Alestig i SvD bara är efterdyningar i form av en reportageserie som redan var färdig när han “tvingades” bort till DN. Alltsedan 6 december, då Greta var chefredaktör för en dag på DN, så har Anna Careborg (chefred.) och Tove Lifvendahl (politisk chefred.) rakryggat tagit avstånd från den uttalat alarmistiska väg som Wolodarski på DN så öppet anammat. Jag tror därför att det finns hopp för SvD.s framtid i Sverige och att de gradvis tar ledningen med en riktig, granskande journalistik baserad på fakta.
    I klimatfrågan och andra viktiga nutidsfrågor.

  13. Lasse

    Tack Johan
    Hennes budget för mängden CO2 är en spännande konstruktion. Faller inte den med Happers forskning som belystes igår?
    Att det blivit grönare är något som bör uppmärksammas och sättas på pluskontot.

  14. Daniel Wiklund8

    Tack Johan M. Dina krönikor förgyller dagen. Kan behövas idag på min cykeltur, minus 21 just nu. Nästan klimatnödläge.

  15. Anders

    Bra Johan! Satir har alltid tagit bättre än torra sakliga diskussioner 😉 Log särskilt åt jämförelsen med Filip & Fredriks nazireferenser! När får vi se den förste svenske stå-upp-komikern driva med klimatalarmen? I princip tror jag att man bör undvika gå på person och lägga all kraft på saken. Men där finns det dumheter så det räcker och blir över…

  16. Anders T

    #Jonas
    Uppdrag granskning är ett väldigt dåligt exempel på bra journalistik. Utan att på något sätt tycka Alestig vet eller vill veta något om det han skriver om så tror han åtminstone att han har rätt. Uppdrag granskning däremot ljuger/vinklar medvetet sina reportage. J Josefsson lät aldrig någon intervjuas i direktsändning. Har haft relativt god insyn i några reportage och det är bedrövligt.

  17. Sören+G

    “Vi måste klara klimatmålen”, hör man från både politiker och företagsledare. För mig liknar det en religiös sekt. Eller en floskel utan mening.
    Jag kommer att tänka på en roman av P.C Jersild som heter Grisjakten och som filmatiserats med Hans Alfredsson i huvudrollen.
    Enligt ett regeringsbeslut skulle alla grisar på Gotland avlivas. Tjänstemannen (Hans Alfredsson) som kulle organisera det hela upprepade mantrat “Vi måste genomföra beslutet”.

  18. Jan

    Har våra klimatjournalister tillräckliga kunskaper för att kunna ställa besvärliga frågor till de som säger det de vill höra? Och skulle de mot förmodan ha det skulle de ha viljan?

    Har kollat långt ifrån alla klimatjournalisters CVs men de jag har kollat kan jag finna en röd tråd när det kommer till utbildning. Naturvetenskap och teknik är något som man har hållit sig långt ifrån.

  19. Jan

    Har våra klimatjournalister tillräckliga kunskaper för att kunna ställa besvärliga frågor? Och skulle de mot förmodan ha det skulle de ha viljan att ställa besvärliga frågor till de som säger det de vill höra?

    Har kollat långt ifrån alla klimatjournalisters CVs men de jag har kollat kan jag finna en röd tråd när det kommer till utbildning. Naturvetenskap och teknik är något som man har hållit sig långt ifrån.

  20. T Back

    SvD kanske är på väg att bli bättre, men när jag läste deras svar på Elsa Widdings begäran att få ett inlägg publicerat blev jag förvånad och besviken. Läs här:
    https://klimatupplysningen.se/hur-far-man-media-att-bli-intresserad-av-var-analysen-gick-snett-och-varfor/

  21. Jonas

    #16 Anders

    Ok, du har säkert rätt (tyvärr), men de verkar ju inte rädda för att ställa obekväma frågor. Sen kanske de har gått ett steg för långt åt “angripare”-hållet.

    Det som jag tycker känns som ett totalt journalistiskt fiasko är när man intervjuar “klimatforskare”.
    Inte en enda kritisk fråga.

    Journalister brukar ju gilla att ställa frågor av typen “för fem år sa du så här … nu har det istället blivit så här.. vad har du för kommentarer till det?”.
    När det gäller “klimatforskningen” så är det ju öppet mål för den typen av frågor, men de ställs aldrig.

  22. Rune

    Det antropogena bidraget till den årliga ökningen av CO2 halten i atmosfären beräknas här till 4,3%:
    https://drive.google.com/file/d/14CAmTf8xMGJkPvJCA4FAYjg3Bpc4toAQ/view

    Och här till 3-5%:
    https://www.youtube.com/watch?v=rohF6K2avtY&feature=youtu.be

  23. Rolf Mellberg

    Utmärkt Johan, detta visar att alarmismen har starka drag gemensamma med (ren) religion.

    Men jag vill vika ut – och precisera – detta med hur Keelingkurva nu utvecklas.

    Förra decenniet var den årliga ökningen 2.43 ppm i snitt.
    Förra året var det 2.57 ppm trots corona-nergång. Pinsamt för alarmister.

    Men förra månaden srörtdök det till 2.26 ppm???
    Varför det?
    Jo förra månaden srörtdök även temperaturen (vilket f.ö. inte berodde på ökad halt av CO2) – enligt UAH!
    Haven suger nu upp klart mer CO2 än för bara några månader sen.
    I närtid dominerarar denna mekanism rejält över alla andra faktorer.

    Konstigt att Alestig inte resonerade kring det!

  24. Karl Erik R

    En intressant fråga är om Peter Alestig inte vill ställa de besvärliga frågorna, eller om han saknar den kunskap som krävs för att ställa dem. Min erfarenhet av journalister är att de flesta är intelligenta personer, men som inte har några djupare kunskaper i något ämne.

    När man lär sig mindre och mindre om mer och mer, så kan man till sist ingenting om allting.

    Vore intressant om t ex Johan M kunde få till en intervju med Le Quere och ställa de rätta följdfrågorna. Men det är väl en utopi?

  25. Göran J

    Le Quéré partar om kolsänkornas (skogen och växterna) betydelse och får in att dom tar upp stora delar av CO2 vilket alla vet som någon gång passerat mellanstadiet.
    Men sedan kommer ett påstående som förbryllar hon påstår p.g.a. att växtligheten ökar och skördarna blir större så kommer vattnet att ta slut!??? Vad vi vet om ökad CO2 halt och växtlighet så minskar behovet av vatten för växter som växer där CO2 halten är hög, t.ex. i växt hus.
    Här hade en fråga om minskande öknar varit på sin plats.
    Frågan är om hon killgissar att Alestig inte skall komma med någon följdfråga om detta eller är Alestig okunnig om detta.

  26. Lasse

    Det pågår en avmonitarisering av fossila verksamheter.
    Inga pengar till miljöstörande verksamhet.
    Nu är det en damm i Angola som ifrågasätts.
    CO2 när vatten dränker mark med växtskikt som bryts ner.
    För de som kan:
    https://www.svd.se/vattenkraft-varre-an-kol–anda-finansierar-sverige

  27. Lennart Bengtsson

    Någon påstod att Alestig inte ville intervjua mig då jag ansågs vara för gammal. Så är det. Det är hårda bud att leva i Sverige och tillhöra ättestupeåldern, även om hädanfärden idag påskyndas med andra medel eller med dess frånvaro ( som O2).

  28. #25 Lasse

    Jag såg den i morse, vad kan man göra än att bara skaka på huvudet (men det har säkert även det en negativ klimatpåverkan).

  29. #24 Göran J

    Det här med att alltid hitta en negativ vinkel är i bland förunderligt förutsägbart. Pekar man på att en ökad mängd koldioxid ger ökande skördar så är mot argumentet att mängden zink per kg minskar med någon hundradel ….. som om en hungrig människa skulle set det som något problem att man måste ta en tugga till för att få i sig samma mängd zink.

  30. Rolf Mellberg

    #15 Anders

    Du kan väl försöka påverka Aron Flam. Jag tror visserligen inte att han kan så mycket om naturvetenskap (?) men han är smart, bitsk mot media och väldigt rolig. Lyssna på hans pod och börja sen tipsa honom.

  31. Ulf

    #svar 8 Johan,

    Så kanske det är för mer vanliga människor, men Alestigarna är ju de som driver detta. Jag tycker mer det har något religiöst över sig. Jag tror många människor med religiösa anlag, har ett enormt behov av att alla andra tror också. Då inte många längre köper religion, så måste denna människotyp hitta ett nytt trosområde att predika och övertyga folk om.
    Men fotboll räcker inte. Det ska vara liv och död på riktigt. Just det där om att det är en ödesfråga lockar nog alla Alestigar.

  32. Ulf

    Svar 26

    Med rätt alarmistisk ton hade du säkert blivit intervjuad.

  33. Gunnar Juliusson

    Angående granskande TV-journalister.
    Gårdagens skandal i TV4 Nyheter och Kalla Fakta var ju att SEB lånar ut pengar till företag som bygger kolkraftverk i Tyskland. Det är ju mot klimatagendan och hindrar klimatmålen.
    Jag orkade bara med TV-nyheterna, men det skulle förvåna mig om någon i TV anförde att orsaken till att det byggs kolkraftverk i Tyskland är ju att de behöver mer energi när de lägger ner kärnkraftverken, då vindkraften inte duger hur mycket den än byggs ut. Tysklands beroende av Ryssland är ju också i ökande med Nordstream II, och det är ju lite kul när kritik av Tysklands Rysslandsberoende kommer från USA, där ju Biden just släckt ned Keystone-ledningen med tjockolja från Kanada, så till och med Trudeau måste opponera sig för att inte stöta sig med delstaten Alberta. Vi får väl se hur diskussionen blir när USA behöver återuppta oljeimport från Arabvärlden, Ryssland och Venezuela.

  34. Lasse

    #32 Gunnar J
    Lånar ut-Vattenfall skänker bort våra pengar genom att köpa , bygga och sälja kolkraftverk i Tyskland.

  35. Lars Cornell

    #26 Lennart. Struntprat ! Vi är ungefär jämgamla du och jag.
    Kvantiteten kanske minskar med åren medan kvaliteten ökar. Se på ungdomarna Thomas och Alestig. Många ord med litet innehåll.

  36. Ola Sandin

    #30 m.fl.
    Som gammal SvD prenumerant sen 90-talet har jag ända sen Peter Alestig dök upp med sin “Klimatkollen” skickat otaliga mejl till honom med cc. till Tove Lifvendahl och Anna Careborg! Han har aldrig svarat eller Anna Careborg heller, men däremot Tove Lifvendahl och Ivar Arpi, som nu tyvärr lämnat SvD också! Men, att Peter Alestig är en kulturarbetare precis som Björn Wiman på DN talar ju för att de inte har den minsta naturvetenskaplig utbildning, och därför bara kan imponeras av sina “klimathjärnor” utan att kunna något om klimat eller vetenskap!

  37. Lars Thorén

    Att en stor del av journalistkåren sympatiserar med MP är bland annat belagt av Kent Asp i avhandlingen “Journalist 11”. och i “Partisympatier hos svenska journalister 2019 – en kortrapport” där det är statistiskt säkerställt att V och MP båda är överrepresenterade bland svenska journalister. Lövin är ju fd journalist.

    https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/kent-asp-slar-tillbaka-mot-knutson-korkat-6101920
    https://research.chalmers.se/publication/518198

  38. Mer av denna typ av texter! Det är bra för upplysning av folket att presentera fakta med gott humör! Bravo!

  39. Lars Th #36

    Omkring 70% av journalister som är med i Journalistförbundet är vänster i någon mening och en stor del av dessa sympatiserar med MP. Journalister i allmänhet, och från SVT i synnerhet, skiljer sig alltså sympatimässigt radikalt från svenska folket som vid förra valet röstade 60% borgerligt.

    Man kan ju fundera på hur våra journalistutbildningar fungerar idag. Betoningen i utbildningen ligger på kommunikation, pedagogik och skrivfärdighet. Och det kanske inte är fel att man som blivande journalist lär sig sådant. Vad som däremot verkar saknas är kritiskt tänkande och ämnesmässig fördjupning, särskilt på det naturvetenskapliga området. Journalisterna är lika obildade som våra riksdagspolitiker (ursäkta generaliseringen).

    Undra på att den politiska adeln och journalisterna på Södermalm är väldigt imponerade av varandra.

  40. Gunnar Strandell

    Jag har fått för mig att journalisterna sitter i en rävsax när det gäller klimathotet, genom att de som driver frågan ställer höga krav för att ställa upp på en intervju och att den som inte sköter sig hamnar i skamvrån.

  41. Rolf Mellberg

    Jag fick en ide` som berör den nya “dagstidningen” Bulletin.

    Jag tänker mig att SvD kan här få en svår konkurrent på högerkanten. Med tanke på Alestigs propaganda men även att Elsa blev mobbad nyligen så menar jag att Bulletin här kan få en profilfråga. Bulletin bör då belysa klimatfrågan från båda hållen.
    Kan någon aktiv här på KU (sannolikt bäst Elsa) bearbeta Bulletin att göra detta till en profilfråga så kan vi samtidigt utlova gratis reklam här på bloggen, vi har ju en betydande mängd läsare.

  42. Lennart Svanberg

    En mycket bra artikel (som vanligt) och dagens fundering från mig i Stockholm där snön vräker ner och minusgrader är det nya normala handlar om: När skall dagens väder bli viktigare än morgondagens? Snö skall skyfflas bort, gator skall sandas och krockade bilar behöver bogseras iväg. Hur har det blivit så att något som någon påstår skall hända i framtiden har blivit viktigare att diskutera än det som händer idag?

  43. Lars-Eric Bjerke

    #22 Rune och Johan Montelius
    Artikeln som Rune refererar till i #22 kommer till ungefär samma slutsats som Johan M. har beskrivit här vid flera tillfällen, nämligen att det är temperaturen som huvudsakligen styr koldioxidhalten i atmosfären. Kanske kan Johan hitta några goda argument för sin teori.

    “Together this results in a dominating temperature
    controlled natural gain, which contributes about 85 % to the 110 ppm CO2 increase over the Industrial Era, whereas the actual anthropogenic emissions of 4.3 % only donate 15 %.”

    Artikeln beskriver tyvärr inte fördelningen sedan 50-talet då fossileldningen tog fart på allvar och inte heller vart de antropogena bidragen har tagit vägen. Enligt artikeln har ju koldioxidtransporten huvudsakligen netto gått från hav/land till atmosfär.

  44. Ann+Löfving-Henriksson

    Rolf M # 41.
    Tidningen Bulletin verkar intressant. Jag har haft samma tankar som Du, men … igår gick jag in och läste vad Paulina Neuding hade att säga om tidningen under ”Detta är Bulletin”. Hon beskrev vilka som satsat stålar och vilket efternamn dök upp om inte Rentzhog. Det var inte Gretas upptäckare, men hans bror. De kommer från en stenrik släkt i Östersund där den mest kända hittills har varit politikern Kristina Persson med bland annat sin egen think-tank Global Challenge.

  45. Daniel Wiklund8

    Idag presenterade kuriren Bohnsacks temperaturavläsning för januari. Temperaturen i år blev minus 11,2. Noterar att det första året man läste av var 1921, då var det minus 10,8. Luleås medeltemperatur för januari sen 1921 är minus 9,9. Kallaste året var 1987 med 18,7 tätt följd av 1985 med 18,2. (dom vintrarna minns jag) Varmast var det 1925 med minus 2,4. (för ung för att minnas det) Näst varmast var det 1973 med minus 3,2. 1930 var det minus 3,9 och 1934 var det minus 3,5. Än inga tecken på att jorden håller på att brinna upp. Kylan är just nu bitande i hela Sverige. Den globala uppvärmningen har tagit time out.

  46. Simon

    De som fortfarande har papperstidning kanske snart slipper läsa Alestigs fantasier. Skogsbolaget Holmen har fått stoppa produktionen i 2 fabriker pga elpriserna.

    https://www.di.se/nyheter/extrema-elpriser-tvingar-borsjatten-stanga-produktion-allvarligt-oroad/

    Bakom betalvägg tyvärr

  47. Anders

    #30 Rolf Mellberg. Jo, Aron Flam är en av mina favoriter! Bra tänkt! Han om någon skulle våga göra satir av klimatreligionen.

  48. Rune

    #43 Lars-Eric Bjerke
    Det spelar mindre roll exakt hur alla flöden ser ut mellan alla boxar i kolcykeln. En poäng är att det räcker att modellera atmosfären som en box med emission+absorption in/ut och att därvidlag skilja på antropogent bidrag och naturligt bidrag.

    Jag är medveten om att detta ämne tagits upp här tidigare. Men det är glädjande att se att det tillkommer nya resultat som stödjer att det antropogena bidraget är relativt litet. Om så är fallet så faller ju hela AGW hypotesen och vi kan se alla andra delar i klimatdebatten som underordnade och ej relevanta. Därför är detta den mest fundamentala frågan att besvara. Det tas allt som ofta för givet att det är människan som orsakat ökningen av CO2 halten i atmosfären.

    I den andra länken jag skickade visar Prof Salby att under den period som vi har satellitdata för den globala temperaturen, dvs drygt 40 år, så finns det en stark korrelation mellan UAH temperaturen och den årliga förändringen av CO2 koncentrationen (ca. 31:30 in i föredraget). Det leder till slutsatsen, precis som du säger, att det naturliga netto bidraget måste vara mycket större än det antropogena. Det finns ju ingen korrelation mellan de antropogena utsläppen och den globala temperaturen.

    Artikeln och föredraget går tydligt igenom vad som är felaktigt med IPCCs antaganden kring hur man matematiskt beskriver utbytena med atmosfären.

    Tar man sig igenom hela föredraget bjuds man även på information kring kontroversen runt Hardes artikel och den respons han fått. Det är ett fall som innehåller censur som visar att den vetenskapliga processen har degenererat i klimatfrågan. En psudovetenskap har uppstått och det är den som är “settled”.
    https://hhgpc0.wixsite.com/harde-2017-censored

  49. Conny Andersson

    #41 Rolf Mellberg

    Bra idé! Jag, liksom många andra läsare av KU, kan säkert lova att börja prenumerera på Bulletin i så fall. Stötta Elsa.

  50. Jan

    #27 Lennart Bengtsson

    Jag är inte helt övertygat att du oaktat åldern hade blivit avvisad av Alestig om du hade varit känd för att framföra ett alarmistiskt budskap.

  51. Per I

    Så här ser en sökning på svd alestig ut. Idel klimathysteri och larm. Det gäller för en klimatreporter att leverera. Och nog har han levererat allt.
    https://www.svd.se/av/peter-alestig

  52. Lars i Huddinge

    ”Elpriset rusar och nu tvingas skogsbolaget Holmen stänga två av sina pappersbruk.”
    Så här går det när vlndkraften får råda.

  53. pa

    #42 Lennart Svanberg
    Det kom lite snö i norra Sverige för någon vecka sedan. SVT intervjuvade trafikverket om den katastrofala situationen.
    Något har hänt, för 40 år sedan var det skidåkning man pratade om och plogarna var ute i alla vinterväder.
    Är det den nya genus och klimatcertifierade generationen som sitter och fantiserar i stugvärmen, i stället för att hugga i och göra nytta ?

  54. Lars-Eric Bjerke

    #48 Rune

    “Det spelar mindre roll exakt hur alla flöden ser ut mellan alla boxar i kolcykeln. En poäng är att det räcker att modellera atmosfären som en box med emission+absorption in/ut och att därvidlag skilja på antropogent bidrag och naturligt bidrag.”

    Boxen hav är ju mycket större än boxen atmosfären. Om omsättningen av CO2 mellan boxarna är mycket stor blir andelen antropogen koldioxid lika i de båda boxarna. Om däremot omsättningen är mycket liten stannar all antopogen koldioxid i atmosfären. Därför spelar det stor roll hur flödena ser ut.

  55. Jojje

    Domedagsprofeter……finns, har alltid funnits och kommer alltid finnas.
    Det skapar uppmärksamhet, kändisskap, ibland godhetspoäng och ibland pengar.

    Frågan är när och hur de får bort Holocene Optimum.
    https://newtube.app/TonyHeller/B9RwZdA

  56. Rune

    #54 Lars-Eric Bjerke
    Det du säger är ju riktigt. Men huruvida det spelar roll beror på vad man vill veta.

    Det är svårt att uttrycka detta tydligt men jag skall försöka.

    Det går att avgöra hur stor andel av den årliga förändringen av CO2 koncentrationen som är antropogen enbart på grundval av följande:
    (En-An)+(Ea-Aa)=dCO2/dt
    Där En och Ea är emission till atmosfären, naturligt och antropogent, An och Aa är absorption från atmosfären, naturligt och antropogent.

    Detta förklaras tydligt i Salbys föredrag.
    Eftersom det från verkliga data (EJ proxy data) de senaste 40 åren går att se att det finns en mycket god korrelation mellan förändringen i temperatur och förändring i CO2 koncentration, plus att den antropogena emissionen ej är korrelerad med temperaturen, så följer att Ea-Aa << En-An.

  57. Lasse

    #52 Ang Holmens elavbrott.
    VD för Holmen var länge Magnus Hall
    Han värvades till Vattenfall och där lade han ner kärnkraftverk och satsade på vindkraft.
    Holmen får skylla på förre VD som brukligt är när ett bolag får problem!
    Men de har ju skogen som de kan elda med om inte EU kan få stopp på den miljöförstöringen.

  58. Roligt tankeväckande inlägg! ‘Intervjun’ betraktar jag som en ‘monolog’ inför en ‘lesserwisser i klimatvetenskap’ framförd av en ‘besserwisser i klimatmodellvetenskap’, som är duktig i tillbakaräkning utifrån förutfattade åsikter, i syfte att ‘bevisa’ AGW. En sådan intervjukonstellation kommer inte ett tuppfjät närmare en nödvändig kritisk belysning av avgörande grundfrågor. Det mesta som sägs är en delar i ett kombinerat ‘post hoc fallacy'(phf)- och ‘post rationalisation fallacy’-resonemang, vars bas är följande phf-dito:
    ‘Eftersom solen inte förmår värma upp jorden, måste växthusgaserna skapa en tilläggsuppvärmning.’
    Det är denna ‘grundförutsättning’ för hela klimatteologin, som måste granskas. Det klarar aldrig Alestig, som är en apologetisk klimatcharlatan, enligt min åsikt. Därför är inläggets titel ‘mitt i prick’. Återkommer i ämnet!

  59. Lars-Eric Bjerke

    #56 Rune

    Jag antar att du menar att koldioxiden från fossileldningen i atmosfären med tiden tas upp av hav/växtlighet och ersätts av koldioxid från hav/växtlighet. Det anser väl alla. Vi vet ju att haven har blivit surare (mindre basiska) sedan 50-talet, så netto har transporten gått från atmosfär till hav, trots temperaturhöjningen av 0,5 C sedan 50-talet.

  60. Peter Lindkvist

    Riktigt bra och kul artikel av Montelius. Kanske är det här rätt sätt att kommunicera, lättsamt och underhållande kring bevisbara fakta, i stället för alarmisternas domedagsstämning. Eftersom den genomsnittlige läsaren inte kan bedöma sanningshalten i respektive lägers fakta kan själva tilltalet spela roll. Och att låta detta bli en del i Bulletins DNA känns lockande.

    Tanken att även sätta Aron Flam på spåret är lockande men faller på Flams bristande kunskap. I ett avsnitt av det utmärkta Dekonstruktiv Kritik intervjuade han MPs Alexander Tovatt. I stället för det sedvanliga tankeutbytet mellan två kompetenta och ärliga intellektuella utnyttjade Tovatt situationen till att blåljuga. Sanningen kommer som vanligt inte från vänster. Heja Montelius. Och Bulletin.