Professor em (i Earth and Atmospheric Sciences) Judith Curry från University of Georgia, USA, har nyligen skrivit en text som kort och slagkraftigt riktar allvarlig kritik mot FN och IPCC, se länken https://judithcurry.com/2023/03/28/uns-climate-panic-is-more-politics-than-science/ . Orden är läsvärda som motvikt till den politiska propaganda som bedrivs av politiker och medier inom västvärlden.
Curry utgår från att en uppvärmning av klimatet pågår. Hon förefaller medge att människans förbränning av kol, olja, ved mm bidrar till en ökning av halten CO2 i atmosfären. Men det finns även andra källor till uppvärmingen. Hennes centrala kritik drabbar FN och IPCC för att överdriva betydelsen av människans agerande och att uppförstora frekvensen av väderkriser (något som IPCC lågmält och diskret själv medger i en fotnot). Följden har blivit en politisk retorik från FN och IPCC, som tyvärr dramatiskt fångat en majoritet av politiska beslutsfattare i väst. Curry påpekar att enorma ekonomiska satsningar som bekant sker på riskfyllda projekt som exv grönt stål och mycket annat, i stället för att använda pengar på rimlig samhällsplanering som förebygger översvämningar, torka och liknande , dvs fenomen som emellanåt är naturliga under ett varmare klimat.
Currys kritik framgår även i hennes bok ”Climate uncertainty and risk” från 2022. Enligt min bild som lekman tycks hennes åsikt i huvudsak överensstämma med vad professor em i dynamisk meteorologi Lennart Bengtsson skriver i boken ”Vad händer med klimatet”, 2022.
Om Curry har rätt, vilket jag tror, är FN:s agerande skrämmande. Vidare har västvärldens medier i grunden misslyckats med att inta en normalt kritisk position till politikens utveckling. Slutligen måste även en mängd män och kvinnor inom vetenskapens värld kritiseras för att de inte tillämpar forskarens fundamentala roll, som är att visa skepsis till påståenden om innehållet i presenterade data/teorier samt att bidra till en öppen diskussion om alternativa förklaringar. Det är eländigt att behöva skriva dessa ord då all verklig kunskap bygger på systematiskt kritiskt tänkande. Skräckens budskap från FN – och dess kumpan IPCC – påminner om påvekyrkans metod att kontrollera folket. Och deras alarmistiska attityd tyder på att budskapet har brister som man vill dölja.
Katastrofen är redan här, men det är varken de extra promille koldioxid eller ett oroligt väder som ger en katastrof – utan det är uteslutande det faktum att vi varken kan lita på våra förtroendevalda politiker, politiskt korrekta myndigheter, statligt ägda företag (som vattenfall) eller på media.
Tyvärr har några av våra viktigaste samhällsbärande institutioner fullständigt spårat ur när de anstränger sig till det yttersta med att skrämma upp barn och allmänhet.
Magma, #1,
till listan av de vi inte kan lita på måste också läggas forskare.
Det är som det alltid har varit. Vill man vara med i debatten så behöver man sätta sig in i fältet, inte blint tro på vad forskare påstår, oavsett hur säkra de vill påskina att de är, oavsett hur många de är.
Den som tycker att detta är onödigt dystopiskt kan läsa om Macchiarinifallet – som ett avskräckande exempel på hur tokigt det kan bli i forskarvärlden. Dels hans egna vansinniga dåd, men även alla de i höga positioner på KI som möjliggjorde hans verksamhet och aldrig ifrågasatte det rimliga i densamma.
”översvämningar, torka och liknande , dvs fenomen som emellanåt är naturliga under ett varmare klimat.”
Är det? Så kallt klimat är lugnt och fint med jämn vind och nederbörd?
Vi har det expansiva klimathotsindustriellakomplexet. Allt fler är för sin försörjning beroende av ständigt eskalerande klimatlarm. Varje försök att nyansera katastrofbudskapet ses då som ett hot mot de goda försörjnings och karriärsmöjligheterna.
Klimatalarmismen har blivit till ett självspelande piano där den kollektiva dumheten är avgrundsdjup.
Att våga vara kritisk till klimatlögnen är nog den enda vägen till någon form av kollektiv intelligens.
FN borde läggas ner och startas om. Ett organ som är kapat av allsköns diktaturer. Det märks inte minst nu med koranbränningarna.
Angående grönt stål. Jag läste nyss att ett av de företag i Norrland som ska göra grönt stål inte får köpa malmen av LKAB. Istället köper de malm från Kanada och Brasilien. Malm som fraktas på båt till Luleå. Sen ska det bli grönt stål.
Hur grönt är det att frakta malm över halva jordklotet?
”all verklig kunskap bygger på systematiskt kritiskt tänkande”
Inom klimatvetenskapen och IPCC är det majoriteten som bestämmer och besluten får inte kritiseras. EU och FN/IPCC saknar sunt förnuft.
#3 johannes
Reagerade på det också.
Att det blir mer avdunstning och därmed mer nederbörd i ett varmare klart är väl givet. Men översvämningar? De stora regnmängderna kom när det var stora temperatur-skillnader med storm och stora nederbördsmängder. Ett varmare klimat är ett lugnare klimat. Torka är också förenat med ett kallare klimat. Många antika kulturer föll när det blev kallare och i medelhavsområdet var det torkan.
Tack för hoppet.
Allt är överdrivet av FN det kan vi utgå ifrån.
Medias roll borde vara att granska och förklara detta, något de helt missar.
Olika grupperingar får olika världsbild vilket ger konflikter.
I WUWT kan man idag läsa :
https://wattsupwiththat.com/2023/08/13/21st-century-global-disasters/
Bilden är att den ökning som FN förmedlar är överdriven.
Även data över antal döda i naturkatastrofer är talande och glädjande för oss som tror på framtiden.
#2 foliehatt
Du lyfter något mycket viktigt:den obegripliga oviljan att lära sig av tidigare misstag.
Jag slås ofta av det när jag ser dokumentärer om olika bedragare, nu senast om Bernie Madoff, där det lyfts hur ovilliga personer i bedragarens omgivning, media m.fl. varit att ställa ”jobbiga” frågor. Och om någon dristade sig att försöka hånades och förminskades ofta denne av både bedragaren själv men även av dessa medlallare. I efterhand konstateras alltid att tecken fanns där, det ”verkade för bra för att vara sant” osv, och det framställs som att bedragaren varit nästan omänskligt charmerande och förtroendeingivande. Ingen klarade av att stå emot.
Om och om igen samma visa. Om och om igen samma ”vi var naiva”. Men om och om igen dras uppenbarligen ingen lärdom utan medlallarna lallar vidare i livet och självkritiken rinner av mediakåren som vatten på en gås.
Du lyfter Macchiariniaffären på KI som ett tydligt exempel på ett sådant bedrägeri i vår närhet. Jag nämnde Bernie Madoff. Kryptodrottningen Ruja Ignatova lurade till sig miljarder från människor som investerade i kryptovalutan OneCoin som inte fanns och hon och alla pengar är spårlöst borta.
Kan dessa bedrägerier användas i större utsträckning som argument för att lyfta nödvändigheten av ett större ifrågasättande av exempelvis de enorma gröna investeringar i fossilfritt stål som nu genomförs med våra skattemedel? Och som stöd mot konsensusargumentet inom klimatforskningen?
Jag tänker mig konkret att i en debatt t ex först räkna upp tre väl kända bedrägerier för att sedan retoriskt ställa frågan om vi inte ska lära oss att alltid våga ställa ”dumma frågor” istället för att i efterhand framstå som som dumma på riktigt.
#11 Johan, Uppsala
Tack för ett bra inlägg, kan bara hålla med dig.
Men hur förmår man SVT till att följa sändningstillståndets krav.
#7 Arne Nilsson
Dessutom så levererar LKAB malm även till avlägsna destinationer. Flera kunder runt Persiska viken och mindre mängder till t ex Indonesien och Kina. Logistiskt är det klart bättre att leverera med tåg till Boden.
Huvudmarknaden är dock Västeuropa med skeppning till Rotterdam.
#13 Karl Erik R
LKAB använder väl Narvik för utskeppning därför att den hamnen tar större fartyg. Så endera ska malm till Harald Mix Grönt stål lastas om eller skeppas hela vägen på mindre fartyg?
#13 Karl Erik R
Vem vill leverera till en kund som snart går i konkurs? Dvs H2G
#3 johannes
#9 Sören G
”Att det blir mer avdunstning och därmed mer nederbörd i ett varmare klimat är väl givet.”
Är det?
Det mesta av atmosfärens vatten kommer från haven mellan vändkretsarna där solens strålar går nästan rakt ned i havet. Vid polerna har strålarna spetsig vinkel och stor spegling de få gånger som solen visar sig alls. Eftersom enligt modellerna ekvatorn inte kommer att värmas men polerna desto mer, vilket vi redan kan se av de klimatförändringar som ägt rum de senaste 50 åren, så kommer inte atmosfären att tillföras nämnvärt mer vatten från haven.
För att det skall omvandlas till regn behövs kyla och den är minskande i nord- och sydkalotten. Summan av allt blir att atmosfären tenderar att behålla sin fukt och det kommer inte att regna mer.
Eller hur?
Lars Cornell #16
Det regnade tydligen mindre när det var kallare eftersom det var torka som gjorde att antika kulturer föll samtidigt som det blev kallare.
#14 Hans H
Malmen kan också köras på järnväg från Malmberget till Boden. Det var nog H2GS ursprungliga plan. LKAB säger dock att 1) de är utsålda och har ingen malm att leverera till Boden, och 2) Malmbanan har inte tillräcklig kapacitet.
Det senare är lätt avhjälpt om man ersätter persontrafiken med bussar mellan Boden och Gällivare.
Båt till Luleå innebär max 55 000 ton per last. Möjligt men mest en prisfråga. Malm från Brasilien måste i alla fall lastas om från 250 000 tons fartyg till mindre.
Torbjörn R: Är man osäker på kundens betalningsförmåga kan man begära bankgaranti eller förskottsbetalning. Det sämsta är dock om man tackat nej till existerande kunder så kan det vara svårt att få tillbaka dem.
18 Karl Erik R
Det lastas ju redan om, fast andra vägen, mindre till större fartyg, från LKAB i Luleå och ut i världen. Sedan pågår ju provmuddring för ökat djup och möjlighet till större fartyg. Hamnen planeras också byggas ut.
Ska det importeras malm från Brasilien för tillverkning av grönt stål så är fossilfriheten ett minne blott. Det blir ett jäkligt dyrt icke utsläppsfritt stål. Vem ska köpa det?
”Politiserring” ?
Även om man kan öka kapaciteten på själva Malmbanan är det inte säkert att kapaciteten på lok och vagnar räcker. LKAB äger idag malmtågen och kör i egen regi, tror inte dom sitter på nån överkapacitet att tala om där.
16 Lars
Läste någonstans något av Happer och Wijngaarden där de menar att mängden vattenånga i atmosfären minskat en aning de senaste 70 åren.
Har någon en uppskattning på hur mycket mindre grönt H2Gs stål kommer att bli med leveranser av sämre kvalitet av malm från Sydamerika visavi från LKAB som tänkt?
intressant att man inte har avtal klara innan man startar ett sådant här projekt…???
Asumption is the mother of all fu..ups…
#22 Peter
Jag tror inte att det går att teckna avtal förrän det mesta är klart och även i det närmaste färdigbyggt.
Till dess kan man nog betrakta avtal som ’letter of intent’ dvs ej bindande avsiktsförklaringar.
Är det någon som vet hur dessa överenskommelser är formulerade?
Volvo mfl måste rimligen ha en plan B om H2GS inte kan leverera. Om de kan leverera har Volvo mfl således minst två möjliga leverantörer sannolikt med något olika pris. Vilka av leverantörerna kommer då marknaden och Volvo mfl att välja? Var inte naiv nu.
Skogs- och lantbrukare kommer givetvis inte att köpa produkter från Volvo etc samt H2GS eftersom det inte gynnar deras kärnverksamhet som är baserad på fotosyntes och koldioxidens nyttighet.
Tillverkare av ” grönt stål ” har ett moment 22 framför sig, speciellt om de måste bygga en helt nytt stålverk för processen.
De måste ha kunder som köper.
De måste ha råvaruleverantörer.
Det ” gröna stålet ” måste vara minst lika bra som vanligt stål.
Det får inte vara för dyrt.
De måste kunna leverera de mängder som kunderna vill ha.
M.m.
Är man ny i branschen så är det inte bara att tuta å köra.
F.ö. så behöver H2GS tydligen ytterligare 50 miljarder !
Den torra starten på sommaren Maj – Juni berodde inte på varm luft utan det var torr Arktisk luft med låg luftfuktighet och få moln som parkerade över Norden, varmt på dagarna man kallt på nätterna.
Sedan flyttade Jetströmmarna på sig och släppte upp mild fuktig luft vilket blev en av de nederbördsrika Juli på drygt 60 år.
De företag som säger sig vilja köpa ”grönt stål” gör det naturligtvis för att få posera och inget av dem har nog sagt upp något avtal med de leverantörer de har idag. Som helt nya på marknaden har H2GS en nackdel i förhållande till SSAB och andra som redan har långsiktiga avtal och bara behöver göra justeringar av sortimentet i takt med utvecklingen.
Något som redan pågått sen stålindustrins födelse och gjort det svårt för nya leverantörer att få plats.
Med subventioner till nya verk med senaste teknik går det att konkurrera ut äldre anläggningar. Så skedde när Spanien och Portugal, med EU-stöd, tog sig in på europamarknaden för armeringsjärn och Halmstad fick avstå sitt stålverk.
Att ta fram tackjärn eller järnsvamp är bara det första stapplande steget för att kunna erbjuda en råvara som fungerar i alla följande processer fram till färdig produkt. I nästa steg behöver man visa att resultatet är stabilt över tid.
När jag deltagit i byte av leverantör av hållfasthetskritiska komponenter har provningen tagit tre år. För att acceptera och utnyttja fördelarna med kompaktgrafit i gjutjärn behövdes mer än dubbla tiden.
Även om alla drömmar uppfylls kommer genombrottet att ta mycket längre tid än man hoppas på. Det leder till att fördelen med att vara först minskar. Och det går ju att göra ”grönt stål” på varje ställe där det finns elektrisk energi och lönsamheten bestäms av elpriset.
#19 jax
Tror du har fel där. Det som går till Luleå är för SSAB Luleå och via pusher-pråmar till Finland och Oxelösund. Möjligen någon enstaka 50 000 tonnare till BeNeLux. Hamnen i Luleå är dock inte byggd för att lasta så stora fartyg, bara pråmarna.
All malm som ska på större hav, inkl Rotterdam går med tåg till Narvik. Även malm från Malmberget. För dyrt att frakta med 50 000 tonnare till Rotterdam och lasta om på större fartyg. Mycket billigare att styra det stora fartyget till Narvik direkt.
På tal om ointelligent politisering.
https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-glom-forskningen-for-lena-andersson-racker-det-att-fraga-hotellpersonalen/
28 Karl Erik R
Ja det mesta går till Finland, men det omlastas till större fartyg ute på djupare vatten redan idag. Vet inget om tonnage men de ligger där ute på djupare vatten och väntar på mindre fartyg som lastas inne i malmhamnen. De fraktar alltså inte till Rotterdam på mindre fartyg, utan bara ut på djupare vatten utanför Luleå.
Mycket bra text som borde vara obligatorisk läsning för politiska beslutsfattare. Att diskutera ’Scenarier’ som absoluta fakta är som att gå på Casino och satsa allt på rött. Rött kanske de senaste tre gångerna vann fast det är ju förstås inget som säger att inte svart vinner nästa gång.
#31 Lennart
Snarare som att satsa allt på grönt. 100% säkert att det inte kommer inträffa.
Det finns många som tvivlar på klokskapen i vätgassamhället. Vad gäller H2 Green Steel så tänker man använda vätgasen direkt utan något lager för att reducera järnmalm till järn. Att använda vätgas har den fördelen att det kräver kanske 50 % mindre kemisk energi än reduktion med kol. Om de på något sätt kan hitta en jämn, billig elproduktion (kärnkraft) kanske det går att få ekonomi i processen, särskilt som utsläppsrätterna vid kolförbränning nu är ca 50 öre/kWh vid värmeproduktion (stålindustrin är dock delvis undantagen). Det borde i alla fall vara en mindre dålig affär än att tillverka vätgas för att lagra el med 70 % energiförluster.
LEB #33
50% lägre för reduktionen, har man då bortsett från att masungsgasen fortfarande har energi kvar som idag värmer luleborna?
#3,9,16,17 m fl
Klimathistoriska data visar mycket tydligt att det blir mer regn med varmare klimat.
Mer vatten avdunstar från havet, och allt avdunstat vatten kommer snart ned igen som regn (eller snö) sedan det har avgivit ångbildningsvärmen.
Det mesta hamnar faktiskt i havet igen, men den del som hamnar på land ökar också.
http://www.gujaratweather.com/wordpress/wp-content/uploads/2015/04/trmm-annual-avg-rainfall-1997-2015.png
Trenden mot kallare och samtidigt torrare klimat är mycket tydlig de senaste 40 miljoner år. Under Eocen var jorden i stort sett skogklädd från pol till pol, med bara enstaka torra områden där det var regnskugga. Der växte t o m palmer och mangrove vid Norra Ishavet (som var så utsötat att det tidvis fylldes av vattenormbunkar).
Sedan dess har savanner, buskskog, stäpper, halvöknar, öknar, tundra, polaröken och inlandsisar brett ut sig alltmera och skogar och sumpmarker har krympt.
Bara en sådan sak som att gräs var, om inte direkt sällsynt, så inte mer än ett mindre inslag i undervegetationen i skogsmark så sent som för 20 miljoner år sedan. Grässtäpper existerade inte.
Under istiderna kulminerar torkan. Den s k mammutstäppen sträcker sig obruten från Atlanten till nordvästra Kanada, och större delen av Afrika är savann eller öken. Skogarna krymper till reliktområden i bergstrakter med lokalt högre nederbörd.
https://www.facebook.com/groups/126219130735745/permalink/6991512190873037/
Det var översvämning även 1927 . Hur ska man förklara det om man är troende att undergången är nära förestående.
#34
Även avgaserna från ”grönt stål” bör innehålla en hel del energi. Det borde gå att köra dem genom en värmeväxlare. Det kommer ju att vara mest starkt överhettad ånga, en del oförbrukad vätgas och troligen även mindre mängder kväveoxider och svaveldioxid. Tyvärr blir det troligen för mycket stoft och annat jox för att den skall kunna köras genom en ångturbin.
#36
Även i USA var 1927 det värsta översvämningsåret någonsin:
https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Mississippi_Flood_of_1927
https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Vermont_Flood_of_1927
Lars-Eric Bjerke #33
Klokt tänkt.
Det ansluter också till de som siat om ett metanolsamhälle, där väte koldioxid och elenergi är utgångspunkt för bränslen och kemisk industri.
Det är ekonomiskt vettigt för att mycket av den infrastruktur vi redan har kan ställas om och att fossil metangas kan bidra under övergången.
#34 Håkan Bergman
”50% lägre för reduktionen, har man då bortsett från att masungsgasen fortfarande har energi kvar som idag värmer luleborna?”
Jag skrev om H2Green Steel, som ligger i Boden. Vad gäller Hybrit kommer man även i fortsättningen att, precis som tty skrev, leverera värme till Luleå. Luleås energiförbrukning är emellertid knappt märkbar jämfört med SSABs.
#40 Lars-Eric B Vi i Luleå har Sveriges billigaste fjärrvärme tack vare överskottsvärmen från SSAB. Dom vet fortfarande inte vad som ska värma oss när masugnen stängs.
#41 Daniel Wiklund
”Dom (SSAB) vet fortfarande inte vad som ska värma oss när masugnen stängs.”
SSAB och Luleå jobbar på det.
https://www.luleaenergi.se/nyheter/ssab-och-lulea-energi-tar-stora-steg-mot-fossilfri-och-cirkular-fjarrvarme-i-lulea/
#32 Karl – den var bra 😂!
Nr 36 å 38
1927 var extremt vädermässigt – vintern och våren präglades av svåra stormar världen över med massor av döda, bl a storbritannien,madagaskar, usa – sammanlagt över 1000 döda.
Svenska dygnsnederbördsrekord, uppåt 100mm/dygn – rekordvärme i Gällivare med nästan 35 grader..
Oron i klimatet var påtaglig hela första halvan av 1900- talet och en del menar att det var först på 1920- talet som usa gick ur Lilla Istiden…
Oavsett så lär det vara svårt att se en ökning av extremerna nu och då – men media hade sämre täckning då..
Om vi ska tänka rationellt borde koldioxiden från kalkbränningen i Slite tas om hand och omvandlas till metanol lokalt. Vätgas behövs. El är en bristvara på Gotland, men med litet smr gen 3 kkv eller bättre gen 4 högtemperatur kkv kan elen fixas. Eller ännu bättre vätgas direkt om tillräckligt höga temperaturer kan nås i gen 4. Vilket är en materialfråga vi ej har svaret på.
#42 LEB
”SSAB [Luleå] och Luleå [Energi] jobbar på det”
Ja det gör de. Men ingen kan svara på hur det ska gå till. Trots att frågan ställts i norrbottens-tidningar flera gånger, kommer inga svar alls. Det är locket på.
Att göra fjärrvärme av restvärme är inte helt enkelt, tekniskt såväl som ekonomiskt.
När masugn stängs på SSAB Oxelösund avser man istället ta fjärrvärmen från kraftvärmeverket Idbäcksverket i Nyköping.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2021/vattenfall-och-oxelo-energi-sakrar-langsiktig-fjarrvarme-for-oxelosund
”– Vi har utvärderat flera alternativ och kommit fram till att denna lösning är det billigaste och mest hållbara alternativet. Att bygga ett eget biobränslebaserat värmeverk i Oxelösund hade blivit betydligt dyrare. Priset för fjärrvärmen kommer att öka, men inte lika mycket som andra alternativ, säger Per Koman Alm, vd Oxelö Energi.”
#30 jax
Tror fortfarande att du har fel. Malmpråmarna som går i skytteltrafik från malmhamnen i Luleå till Brahestad och Dalsbruk i Finland tar ca 16 000 ton och någon omlastning sker inte.
Max djup i hamnen är nu 11,5 m vilket har begränsat fartygsstorleken till 55 000 ton. Nu pågår ett projekt där man ska muddra farleden och malmhamnen till 17 m. När det är klart kommer hamnen att kunna ta s k Östersjö-max fartyg som har 15 m djupgående och ca 160 000 tons last. Muddring inleds 2024.
Detta vore lysande för H2GS som, när det är klart kan frakta på 160 000-tonnare över Atlanten till en rimlig fraktkostnad.
#47 mfl, Karl-Erik R mfl
Här en intressant artikel från 2017 om hur LKAB vintertid lastade ett isklassat Panamax-fartyg i Luleå med 53 000 ton.
https://lkab.com/nyheter/kallt-uppdrag-med-isklassad-malmlast/
En annan artikel från 2014 om hamnen i Narvik:
https://www.industrinyheter.se/20190804/14390/lkab-satsar-stort-i-narvik-okad-kapacitet
”Fartygen [i Narvik] som lastar LKAB:s produkter lastar ofta på över 165 000 ton det vill säga Cape Size storlek. Men ibland förekommer det fartyg som lastar upp till 200 000 ton.”
”Samtidigt med förbättringarna i Narvik diskuterar LKAB med Luleå hamn om att muddra hamnen så större fartyg kan lastas. Begränsningen är nu att fartyg med maximalt 12 meter djup kan djup kan användas.
– Dubbelt så många båtar men betydligt mindre lastas i Luleå, 400 stycken jämfört med i Narvik 200 stycken och det beror på att hamnen är för grund. Om hamnen muddras kan vi skeppa mer färdiga produkter från Luleå och det skulle vara en fördel, avslutar Markus Petäjäniemi.”
Det kan tilläggas att Kaunis Iron i Pajala (tidigare Northland Resources) kör malmen via lastbilar fram till järnvägen i Svappavaara. Sedan järnväg till Narvik. Hamn med kapacitet för stora båtar tycks vara avgörande för kostnadseffektiv leverans från en gruva.
#48 mig själv
I sammanhanget kan noteras att Kaunis Iron i Pajala saknar pelletsverk. De producerar ”fines”:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fines
Därmed kan Kaunis Iron inte vara aktuell som leverantör av malm (järnoxid) till H2GS. Deras planer (in spe) att reducera fram egen järnsvamp med hjälp av vätgas förutsätter malm i form av pellets.
#48-49 BD-Nille
Helt korrekt, givetvis eftersom du egentligen refererar till trovärdiga källor.
Stora fartyg ger kostnadseffektiv leverans. För järnmalm som fraktas över världshaven, blir fraktkostnaden en relativt stor andel av kundens slutkostnad för malmen. Ibland upp emot 30 % av slutkostnaden.
Det finns alternativ till pelletisering för fines om man ska reducera med vätgas. Det är s k brikettering där man pressar ihop fines, ungefär som man gör för att få grillbriketter till grillen av små träkolspartiklar. Det viktiga är att den reducerande gasen tillåts att strömma mellan briketterna och gasen når alla malmpartiklar. Men att använda Kaunis-malmen ”rakt av” i H2GS process går nog inte.