Jag har en teori. De klimathotsreligiösa har insett att deras tro är fel och inte har med verkligheten att göra. Verkligheten ”vägrar” helt enkelt att ”samarbeta”. Det pågår inga klimatförändringar som det egentligen går att skrämmas med.
Så vad gör de troende då? Ja, inte överger de sin tro. De trappar upp sitt spridande av desinformation och lögner. Vilket vi har märkt denna sommar.
De troende har till exempel larmat om skogsbränder i södra Europa och i Kanada. Och försökt ge sken av att bränder i naturen bara blir fler och mer omfattande. Medan trenden faktiskt är nedåt, mot att det brinner mindre.
I och för sig är det möjligt att bränderna på Rhodos och i Kanada var värre än på länge, men en ovanligt våldsam brandsäsong gör vare sig en trend eller är ett trendbrott. För sådant skulle det behövas många år av ovanligt omfattande bränder.
Vi har också märkt det på larmen om värmeböljor i södra Europa. Där många av de påstådda temperaturerna verkar ha varit överdrivna. Verkliga temperaturer har varit lägre än vad det larmades om. Eller så höga som det rapporterades om, men inte alls representativa. Exempelvis temperaturer från stora städer, som också är stora värmeöar, betydligt varmare än omgivningen. Eller så har det använts marktemperaturer, när det normala i sådana sammanhang är lufttemperaturer, på cirka 2 meters höjd över markytan.
Trots att mycket är desinformation, är det möjligt att värmeböljorna har blivit vanligare i södra Europa, av en eller annan orsak. Och vilka orsaker, i så fall?
Den första frågan att ställa är: Har värmeböljorna verkligen blivit fler och/eller varmare i södra Europa och runt Medelhavet?
Jag har många gånger nämnt Climate Explorer, där det finns en stor mängd väder- och klimatdata, från både verklighet och klimatmodellernas fantasivärldar. Bland annat finns där ”Monthly reanalysis fields”, där det ingår beräkningar av olika index för extrema temperaturer och extrem nederbörd.
Ett intressant index när det gäller värmeböljor är WSDI, som räknar antalet dagar per år då det har varit minst 6 dagar i rad med ovanligt höga temperaturer.
I Climate Explorer kan en registrerad användare välja olika filter för olika delar av jordytan. Jag hittar inget filter för just södra Europa. Däremot ett för medelhavsregionen. Och det som gäller för den, borde också gälla för de länder i Europa som har kust mot Medelhavet.
Så här ser diagrammet med dessa data ut:
Enligt detta har värmeböljorna blivit vanligare i medelhavsområdet. Och ökningen är inte liten heller. Från början av 2010-talet, har det varit en stor ökning. Medan det före det var en långsam ökning, som kan förväntas när området långsamt blir varmare.
Då är frågan vad som har orsakat ökningen. För de klimathotsreligiösa är svaret givet. Det är global uppvärmning, orsakad av växthusgasutsläpp. Vi som inte ständigt hittar på saker och inte hela tiden förnekar fakta och vetenskap, vill ha mer belägg än en religiös tro. Det är till och med svårt att se hur en liten global uppvärmning, på ungefär en grad, skulle ha kunnat orsaka den stora ökningen de senaste åren. Och det oavsett vad som har orsakat den globala uppvärmningen. Den globala uppvärmningen har inte accelererat det senaste årtiondet, utan snarare saktat in.
En rimlig gissning är att det är mer solstrålning till jordytan som har orsakat fler värmeböljor i medelhavsområdet. Reanalysen ERA5 har data för mängden långvågig solstrålning som når ytan. Eftersom det handlar om ovanligt höga temperaturer på sommaren, valde jag data för sommarmånaderna juni, juli och augusti. Och fick fram detta:
Visst har mängden solstrålning som når jordytan i medelhavsområdet ökat sedan 70-talet, men det finns ingen abrupt ökning de senaste åren. Alltså en sådan abrupt ökning som skulle kunna förklara den stora ökningen av värmeböljor i det översta diagrammet. Ökningen av solstrålning kan förklara att värmeböljorna ökade från 1970 till 2010, men inte den stora ökningen därefter.
Ett annat climdex-index är SU, antalet sommardagar under året. Om värmeböljorna har blivit fler, är det möjligt att antalet sommardagar har ökat. Så här ser det ut för medelhavsområdet:
Visst har det varit en ökning. Från 1970 till början av 2000-talet. Men inte därefter.
Ett annat index är TR, som mäter antalet tropiska nätter. Det ser ut så här för medelhavsområdet:
Utvecklingen där ser ut ungefär som den för värmeböljorna. Så den snabba ökningen av värmeböljor beror tydligen på att antalet varma nätter har ökat.
En intressant detalj är att gränsen för SU för minimitemperatur går vid 25 °C, medan den för TR går vid 20 °C. Så tydligen har antalet dygn med minimitemperatur 20 °C ökat rejält de senaste åren, men inte antalet dygn med minimitemperatur 25 °C.
Indexet TXx anger maximalt värde för högsta dygnstemperatur och har ungefär samma utveckling som SU:
TNx anger maxvärdet för lägsta dygnstemperatur och har en liknande utveckling som WSDI och TR:
TNx borde mäta de varmaste temperaturerna på nätterna.
Vi ser en tendens här. Värmeböljorna har ökat för att varma nätter har blivit vanligare, inte för att det kommer mer solstrålning till jordytan på dagarna. Fler och/eller värmeböljor beror främst på att de lägsta dygnstemperaturerna, på nätterna, har ökat och inte så mycket på att de högsta dygnstemperaturerna har ökat.
Vad kan ha orsakat fler varma nätter då? Det är något som en ökande halt av koldioxid och metan i atmosfären skulle kunna ordna. Men då är förväntningen en långsam ökning, som 1970-2010, inte den snabba ökningen efter 2010.
Fast det som det har larmats om i södra Europa denna sommar, är höga temperaturer på dagarna, inte höga temperaturer på nätterna.
För mig är det en gåta varför dygnen med värmeböljor har blivit så mycket vanligare i medelhavsområdet det senaste årtiondet. Eller snarare varför de varma nätterna har blivit fler.
Intressant!
Tack för analysen. En undran – WDSI index, beräknas det på dygnsmedelvärden, eller på maxvärden (eller annat)?
Om medelvärden – kan det vara så att WDSI-värdet helt enkelt återspeglar de varmare nätterna?
Vattenånga är väl den växthusgas som har störst betydelse av de gaser som finns i atmosfären.
Allt fokus ligger på koldioxid och metan medan vattenånga mer eller mindre förbises i debatten. Det är rimligt att anta att ökade temperaturer i haven ger en högre avdunstning med högre luftfuktighet som följd. Detta tillsammans med minskade aerosoler i atmosfären som vattenångan kan kondensera mot kan vara en rimlig anledning till den höga natt temperaturen.
Det här är komplexa frågor som jag saknar djupare kunskaper om och mina spekulationer kanske skall slängas i papperskorgen.
Kan det vara som i Sverige att mätstationer flyttat in i städer? Och är det marktemperatur som mäts.
Om man ser till officiella noteringar så skiljer det ofta 10 grader mot vad media rapporterar. För övrigt så är väl 35 grader ingen extrem temperatur runt Medelhavet på sommaren.
Värmeböljor går väl troligen i cykler som det mesta annat. Det skulle vara intressant att se hur det var innan 1970. Jag har för mej att jag har läst att det var många värmeböljor under perioden 1900 till 1920, bland annat en i området Spanien-Italien-Frankrike-England-Tyskland under 1911 då de hade en 70 dagar lång värmebölja med temperaturer uppemot 40 C och kanske ännu mer. Jag tror att jag såg siffror på upp mot 40 000 döda i värmeslag enbart I Paris under den värmeböljan. Är det någon här som har bättre koll på hur det var innan 1970?
Jag håller helt med MatsL #4.
Oavsett orsakerna så rör sig naturen i sina egna naturliga banor. Informationen ligger öppen för en öppen vetenskap och i framtiden kommer även klimatet att kunna förutsägas nästan ”på millimetern”, sannolikt med hjälp av AI, och jag kommer att återkomma till detta om jag får vara med. Och om naturen inte slagit ut hela eller delar av vår civilisation, ex pga kyla. Man använder redan en del av denna kunskap i väderprognoser och stora datakörningar men man är inte i närheten av att förstå helheten. Den finns bara i matematiska studerier enligt helt andra principer än vad nuvarande politiska vetenskap inbillar sig.
Och allt talar för att variationerna ytterst styrs av solen och globalstrålningen, men orsakssambanden kan naturligtvis dissekeras mera än så.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-26
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-27
Tack för en öppen fråga.
Öken har varma dagar men kalla nätter.
Utstrålningen påverkar variationen utan inblandning av vatten.
Kan Medelhavet påverka luftfuktigheten så utstrålningen begränsas?
Kan det finnas att man t.ex. har börjat mäta dessa värden på ett annat sätt?
Olika ändringar på medelvärdesberäkningar?
Eller har man helt enkelt pillat med datat? Det har ju hänt förr…
alla typer av ’hopp’ i dessa typer av kurvor, härör sig mycket ofta av mätfel, ändringar i metoder eller manipulation…
foliehatt #1:
På sin sajt, beskriver Climdex indexet så här:
”Warm spell duration index: annual count of days with at least 6 consecutive days when TX > 90th percentile
Let TXij be the daily maximum temperature on day i in period j and let TXin90 be the calendar day 90th percentile centred on a 5-day window for the base period 1961-1990. Then the number of days per period is summed where, in intervals of at least 6 consecutive days, TXij > TXin90.”
Så det tycks vara maxvärden som används för WDSI-indexet.
Sedan kan vi invända att de borde följa rekommendationen och använda 1991-2020 som basperiod nu, inte 1961-1990.
Nr 4 å 7
Det var illa förr och man undrar hur och vad vi mäter idag..
Värmen första halvan av 1900- talet var extrem.
1901 – 9,500 döda östra usa
1906 – värmebölja storbritannien august, september, nytt septemberrekord 35,6.
1911 – östra usa 2000 döda. Europa, värmeböljan började tidigt juli och fortsatte till mitten på september, frankrike 41 000 döda.
1913 extremt het juli kalifornien, högsta 57, furnace creek.
1921, extrema värmerekord i östra usa, kanada.
1923 -24 Australien 160 dagar i rad +38c
1930 – 1938 historisk torka å värmebölja usa ” dust bowl”. 101 dagar i rad med över 38 grader arizona.
1947 extremvärme europa och sverige, juni paris 37,6 – torkan i västsverige kanske värsta i modern tid, svenskt rekord 38 grader, samma som 1933, (även upp till 41,5 som ej godkändes.)
1952 – 55 våldsamma värmeböljor i usa, vissa områden torrare än ” dust bowl ”. 47 grader i illinois.
Dessutom var det många lokala rekord, som värsta torkan i mellansverige 1915 osv. Media hade funnit lika många väderrekord då som nu.
Kan ju i sammanhanget vara värt att komma ihåg våra egna köldrekord satta i år tex..och arktis havsisutveckling.
Fokus på värmespottar kan vara både vanskligt och missvisande – som årets i italien där det ofta skiljde 10 grader inom några km vid rekorden, på samma dag..är det rimligt?
Om vi en sommardag mäter upp 35 grader i trollhättan och 45 grader i vänerborg – ger det anledning till undersökning?
Nya stationer, nya mätsätt ( max ist för klockslag..), agendor, asfalt, betong…asfalten i trollhättan når exv lätt 45 grader en solig dag…mycket spelar in.
Asiatiska storstäder har uppåt 10 grader högre temperatur än omgivande landsbygd…konstbevattning i stor skala ger dränerade grundvattenreservoarer och vattenanvändningen generellt blir den stora samhällsfrågan framöver.
Havstemperaturerna? Dom steg extremt kraftigt på 20 – 40 – talet, varför…sedan dippade dom några decennier och har nu fortsatt stiga…varför vet vi så lite om dessa fenomen och varför hör vi inget om den extremt snabba uppgången i början på 1900 – talet.
Varför framställs det som att extremväder och värmeböljor är något nytt och snabbt växande fenomen.
Mår naturen dåligt eller är det våran infrastruktur som falerar och åldras och bortprioriteras.
Reser man runt och intresserat betraktar naturens minnen av extremväder så är det slående att nutida händelser knappt lämnat ett spår – men väl dom historiska!
Visst är det numera förbjudet att kritiskt granska och påtala vårat historiska väder men det är ändå intressant och man undrar alltid Varför alarmister och makthavare blir så upprörda över dylika ting..
Läste en text av Happer och Wijngaarden.
De skriver att global medeltemp är nära +16 C i juli men bara drygt 12 i januari.
Trodde inte det skiljde så mycket,bör bero på att norra halvklotet har mycket mer absorberande landmassa.
Solen är ju ett par % längre bort från jorden i juli än i januari.
Den bakomliggande orsaken till inläggets refererade förändringar kan troligen hänföras till jetströmmarnas uppträdande ’anomalier’ efter 2011:
• Någon gång före 2014 upphörde i princip den ’normala’ atmosfärscirkulationen i tydligt uppdelade Hadley-, Ferrel- och Polarceller, avgränsade av jetströmmar vid N & S 30° och 60° Latitud.
• Tre förändringar skedde: dels upphörde tydliga jetströmmarna vid N & S 30°, dels flyttade jetströmmarna vid N & S 60° mot lägre latitud och ’flöt ihop’ med dito vid 30°, dels blev dessa inte endast mer meanderande utan dessutom fragmenterade, oregelbundna. Förändringarna kvarstår än idag och har större tydlighet på den norra hemisfären, där jetströmmarna har lägre intensitet.
Latituden N 30° går genom Nordafrika just söder Medelhavet. De beskrivna förändringarna ovan påverkar hur luftströmmar över Medelhavet sker samt därtill växlingar och intensitet i NAO (North Atlantic Oscillation). Möjligen utvecklades ett nytt vädermönster som gett de beskrivna fenomenen.
Observera att förändringarna inträffade i början av den svaga solcykeln 24, som gett tillbakadragande heliosfär (meanderande jetströmmar) och mindre energi generellt i atmosfären, i sin tur också påverkat av en fortsatt försvagning av magnetosfärens styrka.
Delvis utanför ämnet, men jag tror att en skrift om urbana värmeöar är av intresse och sådana värmeöar nämns ju även i inlägget.
Jag råkade hitta rapporten “Exploring the Urban Heat Island Intensity of Dutch cities” (https://edepot.wur.nl/171621) som är på 61 sidor och har ett intressant innehåll. Nedan följer ett utdrag.
Observationerna gjordes den 6:e augusti 2009 med hjälp av en cyklist på en lådcykel utrustad med ett flertal mätinstrument och data jämfördes med mätningar vid Rotterdams flygplats. Mellan 14 och 16 var temperaturen i Rotterdams tätbebyggda delar 1 till två grader högre än vid flygplatsen, mellan 22 och 24 var den om kring 5 grader högre och nattetid mer än 7 grader högre.
Det är många som uppenbarligen inte känner till att södra Europa och Medelhavet har en annan klimatzon än övriga Europa. Den kallas för Medelhavsklimat. Medelhavsklimat finns på flera platser i världen bl a Kalifornien. Medelhavsklimatet beror på de cirkulerande monsunvindarna från ekvator området. Medelhavsklimatet kännetecknas av varma, torra sommar och svalare regniga vintrar.
Förunderligt att även TV meteorologerna tycks sakna denna kunskap om olika klimatzoner.
Haha, det finns ingen värmekatastrof i europa eller nån annanstans i världen. Det är konspiration av media och antioljelobbyn. Det är bara ennen stor bluff iscensatt av dåliga skådespelare. Väderkartorna de visar är bara påhitt. Jag behöver bara sätta ut näsan utanför dörren för att genomskåda bluffen. Kalla nordanvindar och hösten är i antågande som varje år. Det är klart det är lite varmare på sommaren. Så har det alltid varit.
Jeg tror selv, at tørken først på året og over sommeren er medvirkende til de høje temperaturer der er målt lokalt.
En udtørret jord med visne planter bliver væsentligt varmere en solskinsdag end hvis planterne var grønne og jorden stadig indeholdt vand.
Tore K #14,
Tror du verkligen att värmen i Sydeuropa är en ”stor bluff iscensatt av dåliga skådespelare”. Lite mer seriösa argument (se t.ex. inlägget ovan) kan vi nog förvänta oss här på KU. Eller är du bara ett internet-troll?
#12
Tror du är något på spåret där. Just ökningen av bebyggelse och asfalterade ytor kan nog ha en betydande inverkan på nattemperaturen. De närmaste kilometrarna från Medelhavets kust (Europa) har väl sett en enorm exploatering de senaste decennierna?
Skulle vara intressant att se mätdata från stationer som garanterat inte kan vara påverkade av bebyggelse, om sådana finns.
Lena Anderssons krönika (SvD i helgen som gick) om tillkortakommanden i dagens klimat/väderjournalistik togs upp i dagens Studio 1 (P1, SR).
Dels intervjuades hon av reportrar och dels fick hon mothugg av Syndikalisten Lotta Ilona Häyrynen på tidningen Arbetaren.
Lena förde ett rakt och logiskt oantastligt argumenterande om vad som utgör bra, respektive dålig journalistik. Men, argumenten gick över huvudet på Lotta Ilona Häyrynen som antingen gick helt vilse eller valde att ta strid mot egna halmgubbar. Lena sopade banan med henne. Fast, det kan ha undgått Häyrynen.
Det bor ett mycket klipskt huvud på Lena Anderssons axlar.
Värt att lyssna på. Det hela kör igång cirka 17:14
CO2:s påhittade påverkan på planeten Jordens medeltemperatur, är endast ett hugskott som globalismen vill hota och styra världsbefolkningen med.
CO2 påverkar inte temperaturen mätbart, utan det gör vattenångan och då huvudsakligen genom molnbildningen, som i sin tur styrs av mängden kosmisk strålning som kommer in i jordatmosfären. Lite solvind gör att mycket kosmisk strålning kommer in och bildar kondensationskärnor som efter tillväxt vattenånga kan kondensera på och bilda moln, medan mycket solvind blåser bort den kosmiska strålningen och det blir mestadels molnfritt.
Vidare så ger låg magnetisk solaktivitet (motriktade rotationsriktningar i olika delar av strömningsfältet i Solens inre) upphov till jetströmmar i jordatmosfären som på norra halvklotet växelvis svänger mot nord (drar varmt väder norrut) och mot syd (drar polarväder söderut) och omvänt på södra halvklotet. Hög magnetisk aktivitet (samma rotationsriktning på hela strömningsfältet i Solens inre) ger jetströmmar som blåser stabilt österut och därmed ger stabilare väder.
För närvarande råder låg magnetisk aktivitet i Solen, därav det snabbt växlande vädret som rått på Jorden de senaste åren.
foliehatt #18,
Debatten med Lotta Ilona Häyrynen på tidningen Arbetaren var som att tala till en vägg. Det enda hon kom med vara att rapa upp de vanliga ramsorna som journalisterna lärt sig: Science is settled och ”alla forskare är eniga så vi behöver inte ge en falsk balans i media”.
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att diskutera med så indoktrinerade sektmedlemmar i media.
Lena A gjorde dock sitt bästa även om det var långt över Lotta Hs huvud. Okunskapen i sin prydno.
Lotta HS har tydligen inte hört Einsteins uttalande att det spelar ingen roll hur många som står bakom en teori, det räcker med att en visar att den är fel så faller majoritetens teori. Gäller tydligen inte i Lotta HS värld.
Sen hade hon en väldigt snäv referens på vad som kan räknas som historiska väderkatastrofer, 2018 var så långt hon ville sträcka sig allt innan dess verkar vara oväsentligt.
Det är väl med historielösheten som hela klimatkatastofteorin drivs och Lotta HS visar just detta med sina uttalanden om att allt som händer efter 2018 är det som räknas och det enda vi behöver ta ställning till.
Slog på rapport för en stund sen. Döm om min förvåning när jag kom rakt in i ett reportage där klimatkrisen nämndes flera gånger. Alla medier ska ha minst ett inslag varje dag om den sk klimatkrisen. Här I Luleå har vi haft en fin dag. Sol och 22 grader. Haft flera fina kvällar senaste veckan. Men det är ointressant för svt att rapportera om det. Det är som att vi ibland inte tillhör Sverige, eller Europa, eller jorden. Är inte vädret ett bevis på klimatkris så räknas man inte. Tiden är verkligen ur led.
Svar 18,
Lena är supersmart men det är såna som Alex Schulman som skriver skräp om henne, folk lyssnar på. Folk har en otrolig förmåga att lyssna på fel människor.
Tack för ett kanonbra inlägg. Det finns en ”uppvärmning” i medelhavsområdet, och det är intressant att sakligt förstå varför.
Är en gåta för mig också, men en möjlig förklaring till den snabba uppgången i WSDi kan vara UHI (urbana värmeöar). Litar inte riktigt på väderdata längre.
Skulle också uppskatta om du inte skriver att jordens temperatur har ökat 1 grad sen förindustriell tid. IPCC påstår detta. Underlaget för påståendet är mycket magert.
Tycker McLeans doktorsavhandlining beskriver problemet bra:
https://researchonline.jcu.edu.au/view/jcu/3EEE19904EEB05089D5676FF4150A41F.html
Det finns egentligen inga data som stöder +1 grad. IPCC räknar ut +1 grad från koldioxidökningen, men då har de redan bestämt att den ”logaritmiska formeln” stämmer. Min bild är att det återstår att visa.
Kan vara +1 grad sen år 1750. Kan också vara +0 grader.
OT om branden på Maui:
Insiktsfull artikel. Missa inte. Läs hela.
https://wattsupwiththat.com/2023/08/14/the-origin-of-the-hawaii-fires-preventing-a-similar-tragedy-in-the-future/
Det är INTE ”klimatet”!
#24 JonasW. Med ”förindustriell tid” brukar man avse mitten eller slutet på 1800-talet, vilket också är slutet på ”lilla istiden”, alltså en exceptionellt kall period, med is på de danska bälten och missväxtåren kring 1870. En grad varmare är inte mycket att orda om.
OT
Vet inte hur pass insatta ni är i Nigel Farage och hans upphävande av sitt bankkonto pga sina politiska åsikter. I denna korta video får ni insyn hur hela engelska regulatoriska finanssystemet (FCA) dikterar bolag ang klimatet (1.10 in i videon) med orden ”save the planet”. Riktigt skräckinjagande hur långt WEF mfl tagit sig in i styrande finansiella system.
https://www.youtube.com/watch?v=39f96Nl1eO0
Jag bor på Cypern sedan många år tillbaka. Min upplevelse av sommaren är att den kom igång sent, det blev inte riktigt varmt förrän i mitten av juli. Mot slutet av månaden hade vi en värmebölja, men den var förväntad eller ’vanlig’, därefter lite mildare, och nu i mitten av augusti några dagar med varmare temperaturer igen. Det ovanliga är att det varit mer vind än vanligt, ofta med frisk lite kallare luft, och inte den sedvanliga bastuheta ångan. På nätterna har det varit normalt, eventuellt lite kyligare. Ur min synvinkel en helt vanlig sommar, även vad gäller skogsbränder, varav de flesta är anlagda eller beror på slarv.
OT
Kommentar till detta?
https://svenskhistoria.se/tradens-arsringar-avslojar-varmaste-klimatet-pa-1-200-ar/?fbclid=IwAR2Q5uaQKoByv8e-ab6Q-N9SdYKFPn9ALGhGTBAYLudnLLFcGywk5c8o1Hk
Då CO2 saknar korrelation med klimatvariationerna och ingående data i klimatmodellerna bygger på att CO2 har en påverkansfaktor som är okänd. Göteborgs universitets slutsats är minst sagt märklig.
Jag citerar:
Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Slut citat:
För mig som lekman så haltar den här studien och jag vill avfärda den som rappa-kalja.
OT: etc har släppt ut rockström med flera ur sina tvångtsröjor för att angripa Lena Anderssons krönika i SvD. Gick att läsa tidigare ikväll men nu tyvärr bakom betalvägg.
Sammanfattningsvis en floskelkavalkad där de angriper henne på alla möjliga sätt utan att ha något som styrker vad de påstår.
https://www.etc.se/klimat-miljo/johan-rockstroem-saagar-lena-andersson-missfoerstaar
#31. Rockström beskyller henne för att bortse från fakta. Själv yrar han igen om en påstådd pågående super El niño utan stöd i fakta. Journalister borde lyssna på Lenas uppmaning och ställa Rockström mot väggen med kritiska frågor. Till exempel: vilka belägg har du för en pågående super El niño och i så fall vilken påverkan kan den ha haft på de påstådda värmeböljorna i Medelhavet nu i sommar?
#32 Mattias: Precis
Ja, vad kan det vara som orsakar värmeböljor vid Medelhavet? Kan det vara att det är sommar på norra halvklotet och att solen lyser? Fast sådana avancerade tankegångar finns inte i klimathysterikernas värld utan det är en spårgas i atmosfären, CO2 varav människans bidrag till denna spårgas består av ca 4% av den lilla mängd som naturligt ca 0.04% finns i lufthavet. Hade inte CO2 varit beskattningsbar hade ingen hört talas om CO2 utan ”klimatforskarna” hade fått hitta på något annat! Hela den här klimathysterin är fullständigt vansinnig och framtida historiker kommer att lägga pannan i djupa veck för att ens försöka förstå hur galenskapen fick grepp om människorna i början av 2000-talet!
#29
Reagerar på att de anger att den s.k. forskningen visar att:
”De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott”.
Vad de säger är alltså att ”forskningen” visar att modeller speglar historiska observationer bättre än vad själva observationerna gör.
WTF???
Nr 29 Sören G
Där ser du hur modellerandet fungerar – verkligheten omvandlas till modeller – typiskt nutidstrams – vi har aldrig varit ovetenskapligare eller längre från naturen än i dagens modellsamhälle, vi har tappat kontakten med verkligheten.
Kartan före verkligheten – var förr ett stående skämt, idag är det våran verklighet.
Konsensus och rubriker är vetenskap – tvivlar man på det är man förnekare ala modell 2000.
Newton, platon å gänget roterar i sina gravar.
Historien skall nu tvättas ren och tvivel raderas.
#29
Trädringar är en riktigt dålig temperaturproxy. Även nederbörd, vind, insektsangrepp, förändrad beskuggning, dikning m m påverkar. I de flesta fall tycks faktiskt nederbörden vara viktigast.
När det gäller de senaste 75 åren tillkommer dessutom höjd koldioxidhalt och kvävenedfall som bättrar på tillväxten.
Det kan alltså enligt denne ”forskare” inte ha varit varmt under medeltiden för att det inte stämmer med teorierna. Inte riktigt normal vetenskaplig metodik. Men han ligger säkert bra till för nya anslag.
Undrar hur han förklarar t ex de höjda trädgränserna och kornodlingen på Grönland.
OT2: ”Ett kraftigt skyfall drog in över Norrköping på tisdagskvällen. Ovädret har orsakat stora störningar i form av bland annat översvämningar. Och ett slukhål.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/slukhal-och-oversvamningar-efter-regnovader-i-norrkoping
Enligt smhi så kom det 6,1mm på en timme, och de borde ju veta då de ju faktiskt har sitt säte där…
https://www.smhi.se/vader/observationer/observationer#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,tab=vader,param=p,stationid=86340,type=weather
Jag har i lärt mej idag att man behöver bara gå tillbaks till 2018 för att få historiska klimat data .Vilken debatt på P1 🙂 Alltså det är inte lönt att ta debatt med sådana fanatiska människor
#19 Håkan Dahlberg
Du skriver: För närvarande råder låg magnetisk aktivitet i Solen, därav det snabbt växlande vädret som rått på Jorden de senaste åren.
Det var enligt prognoserna, men solen gör som den vill. Läs här: https://phys.org/news/2023-08-solar-sun-powerful.html
Atmosfären på 210 km höjd: En ”coronal mass ejection” ökade atmosfärens täthet så att 38 av 49 satelliter gick förlorade på grund av det tillfälligt höjda lufttrycket. Visst påverkar händelser på solen vår atmosfär på höga höjder. Kanske måste ett antal sådana här händelser inträffa för att jetströmmarna skall påverkas så att klimatet återgår till en mer normal situation ? Men ”för närvarande” stämmer inte. Just nu liknar cykel 25 snarare cykel 20 (1970) https://www.sidc.be/SILSO/ssngraphics Vi får väl se om några år. Ett nytt Maunderminimum ser i alla fall inte ut att börja med cykel 25, den kanske blir riktigt stark: https://community.spaceweatherlive.com/topic/1775-new-research-suggests-solar-cycle-25-could-be-strongest-in-50-years/
Zharkovas förutsägelser stämmer dåligt, figur 2 här, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4625153/
Kanske kommer man i framtiden att finna att andra förutsägelser om kaotiska system inte heller är så väldigt bra. I motsats till Zharkova tar IPCC till väldigt generösa osäkerhetsintervall. Det är väl motiverat.
Du skriver: ”CO2 påverkar inte temperaturen mätbart Det kan tolkas på olika sätt. Medelvärdet av många tusen mätpunkter, medelvärdesbildat över 30 år har ändrats, men det är inte mätbart för den enskilda människan. Man kan alternativt tolka det som att du anser att CO2 inte påverkar stråningsbalansen alls.
Att vattenånga har mycket stor effekt kan observeras nattetid i ökenklimat där det finns väldigt lite vatten i atmosfären. CO2 ger endast en obetydlig nattvärme, knappt mätbart så det blir väldigt kallt. Jämför med tropiska nätter i Karibien där luften är rejält fuktig. Varmt även när det är stjärnklart.
# Berra 31
”etc har släppt ut rockström med flera ur sina tvångtsröjor för att angripa Lena Anderssons krönika i SvD”
Ja, vi har vår vaktapostlar av narrativet – dock måste jag säga att hon försvarar sig helt suveränt i en uppföljare i gårdagens SvD med rubriken – ”Journalistik ska ifrågasätta tabun”.
Därutöver får hon gott stöd och medhåll på Twitter från Widar Andersson, chefredaktör för Folkbladet: ”det går inte att blunda för att den politiska väderrapporteringen har fått ett smått hysteriskt drag”.
Skall vi äntligen få se friska och intelligenta debattörer som vågar ta upp kampen mot ”medlallarna” som allas vår Elsa så träffande benämner PK-eliten inom journalistiken?
En stor eloge till Lena Andersson och jag måste säga att jag beundrar hennes skarpsinne (och det är det högsta betyg som jag någonsin givet en medieprofil!!!).
Berra, Magma, ##31, 41,
Etc är en kommunistblaska (utgiven av en bidragskapitalist med seriekonkurser som affärsmodell). Tidningens sekteristiska klandrande av de som ifrågasätter den renläriga dogmen är helt förväntad. Men samtidigt också helt irrelevant. Tidskriften publicerar inte journalism, utan politiskt, sekteristiskt tes-tuggande. Inget att lägga tid på.
#38
Det var ett kraftigt åskväder med starkt varierande nederbörd över korta avstånd. Strömsfors i Kolmården nordost om Norrköping fick 27 mm vid samma tidpunkt. Bilden i SVT är från ”Dalen” nedanför läroverket där vattnet rinner till från alla håll och där dagvattennätet alltid varit underdimensionerat.
Dessutom så håller Norrköping på att ”förtätas”, vilket inte gör det bättre.
Sommaren 1959 tillbringade jag i södra Spanien. Jag läste spanska på gymnasiet och hade rätt bra läsförståelse. I början av augusti rapporterade den lokala tidningen (Malaga) att man mätt temperaturen i Sevilla: 47,6°C. Ett kort konstaterande, utan hysteriska övertoner. När jag kom hem till skolstarten fick jag veta att det hade varit mycket varmt i Sverige. Naturen gav syn för sägen: trädens löv började gulna och falla i slutet av augusti. En tågresa från Malaga via Madrid till Barcelona i mitten av augusti 1964 var för mig som svensk en försmak av helvetet. Spanjorerna på det överfulla tåget verkade inte bekymrade. Men det var då det. Sedan dess har vi fått TV och klimatkorrespondenter.
Professor Judith Curry har nyligen sammanställt en noggrann genomgång att årets väderhändelser och värmeböljor samt värmetoppen i Nordatlanten. Mycket läsvärd. Hon finner ingen koppling till CO2.
Jan Ågersten #2:
Vattenånga som växthusgas är den viktigaste i troposfären ifrån jordytan upp till säg 10-15 km. I det skiktet så finns det många andra effekter som spelar in (avdunstning, molnbildning, regn) pga vatten som både ökar och minskar den lokala temperaturen på jordytan. Då luften är tätare så kolliderar luftens molekyler med varandra så att det inte ens behöver vara strålning som dominerar energiutbytet.
För jorden som helhet så är det strålningsbalansen med rymden som är av intresse. Där är det skikten ovanför troposfären som ökar i vikt. Där är luften väldigt torr vilket är skälet till varför halten av CO2 blir viktigt. Mer CO2 ändrar höjden som långvågig strålning strålar ut i universum, vilket kombinerat med grejer som gravito-termala effekten leder till ökad temperatur för jorden som helhet.
Så både vatten och koldioxid är viktiga växthusgaser och dominerar på olika höjd av atmosfären.
#46
Vattenångan ovanför tropopausen är närmast försumbar. Dessutom eftersom temperaturen i stratosfären ökar med höjden ökar utstrålningen med mera växthusgaser och kyler därmed istället för att värma.
Och vattenångans effekt som växthusgas avtar snabbt med höjden.Man måste komma ihåg att den bara är en växthusgas när den är en gas, så snart den förvandlas till droppar eller iskristaller, alltså moln, blir den istället en svartkroppsstrålare.
tty 47
Tack för fakta!
#46-47
Ja, tack för detta. Det var något jag inte noterat tidigare!
Erfarenhetsmässigt skulle jag gissa på att det är någon ändring av mätmetod som skapat denna kraftiga ökning från början av 2010. Det är ju en förändring på flera 100%
Ett ex på förändring av mätmetod som skapar svårigheter att jämföra över en längre tidsperiod är när SMHI i mitten av 1990-talet satsade på automatstation istället för manuella. I samband med detta så ökade man också antal stationer kraftigt från ett 60-tal manuella till ca 220 st, främst automatiska.
https://www.svt.se/datajournalistik/sa-ofta-ar-det-over-30-grader/
I stapeldiagrammet kan man se att antal mätningar med 30 grader har ökat från mitten av 1990-talet med 2018 som en topp. Men med tanke på att antal stationer ökat med över 250 % så är det inte så konstigt att antal ”träffar” ökar. Nu är SVT hyfsat tydliga med denna information men mest korrekt hade det ju varit att ta hänsyn till detta i en analys istället för att låta läsaren göra denna analys, vilket majoriteten kanske inte mäktar med.
1975 är det 190 ”träffar” på ca 60 manuella stationer. 2018 959 ”träffar” på ca 220 stationer och då främst automatiska. Skulle det funnits lika många stationer 1975 som 2018 hade det motsvarat knappt 700 ”träffar” 1975.
Sedan är jag för okunnig kring manuella och automatiska stationer. Kan läsa på SMHI att manuella stationer läses av var tredje timma, medan en automatisk station numera kan läsa av 1 gång per minut. Rimligtvis borde det öka sannolikheten att hitta en ”maxtemp” under dagen. Hur många ”träffar” hade vi fått 1975 med samma antal stationer/automatiska kommer vi aldrig veta och de är det som gör det så svårt att jämföra väder över tid.
Som jag ser beror den kraftiga ökningen på någon form av ändring av mätmetod.
Fredrik 46
tty 47
Det finns inte mycket till moln i stratosfären och de som finns ligger alldeles nere vid tropopausen. Det är bara där som det är tillräckligt kallt för att de ska formas, < -78 C
https://en.wikipedia.org/wiki/Polar_stratospheric_cloud
Visserligen finns bara ca 5 ppmv H2O i stratosfären, men det måste ju vara i gasform?
(Alltså förutom det vatten som kristalliserats och bildat moln nere vid tropopausen.)
Enligt den här animeringen blir det betydligt mera vattenånga ju högre upp vi kommer i stratosfären:
https://youtu.be/5EXJqi7No9s
Gabriel, #51,
animeringen visar på den relativa andelen vatten plottat mot höjd och latitud. Att andelen stiger med höjden i stratosfären betyder då inte självklart att det finns mer vattenånga, absolut sett, högt upp i stratosfären, endast att den relativa andelen ökar – men där det absoluta trycket sjunker. Eller tolkar jag den animerade grafen fel?
52
Från 3 – 6 ppmv för H2O är andelen vatten, men det måste ju då ställas mot de andra gaser som finns där uppe. Det är ungefär samma andelar i stratosfären som i troposfären för de övriga gaserna. Det är den kondenserande H2O som varierar mycket när vi passerar tropopausen. Övriga gaser är alltså med ungefär konstanta andelar, medan vi har en fördubblad andel H20 när vi rör oss uppåt i stratosfären, från 3 till 6 ppmv.
Detta måste sedan ställas mot tryckminskningen när vi rör oss uppåt för att kunna säga något om vi får mer H2O också i absoluta tal. En snabb titt på tryckgradienten indikerar att vi i runda slängar har ungefär en halvering av trycket mellan 15 och 30 km höjd, dvs absoluta mängden H2O skulle då vara ungefär konstant.
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6d/Msis_atmospheric_composition_by_height.svg/678px-Msis_atmospheric_composition_by_height.svg.png
Intressant artikel om trender för H2O i stratosfären och den mycket stora roll detta har för klimatet:
Solomon, S., Rosenlof, K.H., Portmann, R.W., Daniel, J.S., Davis, S.M., Sanford, T.J. and Plattner, G.K., 2010. Contributions of stratospheric water vapor to decadal changes in the rate of global warming. Science, 327(5970), pp.1219-1223.
https://web-static-aws.seas.harvard.edu/climate/seminars/pdfs/solomon_rosenlof_2010.pdf
# 53
När jag läser Din senaste länk förefaller det mig som om artikelförfattarna inte alls har en säker uppfattning om något ’stratosfäriskt vatten’ alls har någon avläsbar verkan på ’klimatet’/temperaturutvecklingen nära jordytan.
Diskussionen baseras dessutom på datormodeller för detsamma med exklusivitet för ’växthusgasers effekter’.
Själv undrar jag om Du lagt märke till den allmänna, observationsorienterade nedgången i atmosfärisk albedo från början av 1980-talet fram till åtminstone 2019/20, där vi med säkerhet kan sluta oss till en nedgång i allmän molnutbredning från 1983 fram till 2000 om ca 6%-enheter. Albedoförändringen fortsatte under knappt tjugo år därutöver, vars orsaker jag låter vara osagd, eftersom jag inte detaljanalyserat densamma.
Denna bidrar, allt annat lika, till en större nettoinstrålning från solen, enkelt förklarande temperaturuppgången från samma tidsperiod helt utan inverkan av modellbaserad påverkan av växthusgaser.
Göran,
ja, jag har lagt märke till albedoeffekten! Och även nyligen skrivit hela tre artiklar om den här på KU. Artikeln i den andra länken analyserar just kopplingen mellan albedo och moln:
https://klimatupplysningen.se/andrat-albedo-varmer-jorden-dubbelt-sa-mycket-som-co2/
https://klimatupplysningen.se/klimatfragan-gar-i-moln-8-styrs-albedot-av-molnen/
https://klimatupplysningen.se/arktisk-forstarkning-3-albedoeffekten/
Ang. artikeln av Solomon så förstår jag inte riktigt din kommentar. De skriver i Abstract:
”Stratospheric water vapor concentrations decreased by about 10% after the year 2000. Here we show that this acted to slow the rate of increase in global surface temperature over 2000–2009 by
about 25% compared to that which would have occurred due only to carbon dioxide and other
greenhouse gases. More limited data suggest that stratospheric water vapor probably increased
between 1980 and 2000, which would have enhanced the decadal rate of surface warming during
the 1990s by about 30% as compared to estimates neglecting this change. These findings show
that stratospheric water vapor is an important driver of decadal global surface climate change.”
På sid 5 skriver de: ”the decline in stratospheric
water vapor after 2000 should be expected
to have significantly contributed to the flattening
of the global warming trend in the past decade,
and stratospheric water increases may also have
acted to steepen the observed warming trend in
the 1990s”
Det är alltså MYCKET stor påverkan på klimatet vid jordytan av ändrad mängd H2O i stratosfären, baserat på observationer och simuleringar.
Jag håller inte med om att deras analys ’baseras på datormodeller’. Tvärtom, de tar sin utgångspunkt i att modellerna är mycket dåliga på att förklara fenomenet H2O i stratosfären. Det gäller både vanliga GCM och kemimodeller för atmosfären.
Så här skriver de: ”Because of these limitations in
prognostic climate model simulations, here we impose
observed stratospheric water vapor changes
diagnostically as a forcing for the purpose of evaluation
and comparison to other climate change
agents.”
Deras avslutande ord är också värda att notera:
”This work highlights the
importance of using observations to evaluate the
effect of stratospheric water vapor on decadal
rates of warming, and it also illuminates the need
for further observations and a closer examination
of the representation of stratospheric water vapor
changes in climate models aimed at interpreting
decadal changes and for future projections.”
Solomons artikel i Science är mycket flitigt citerad och ett viktigt bidrag till förståelsen av H2O i stratosfären.