Klimatsmart att konsumera mindre

Docent Christer Sanne vill att vi ska konsumera mindre. Han anser att vår överkonsumtion ökar klyftan mellan rika och fattiga och är dessutom rena dödsfällan för jorden. Orättvisorna i världen kan inte utjämnas genom tillväxt. Då kollapsar livsvillkoren på jorden när ekosystemen bryter samman.
Christer Sannes recept är en kompromiss. De rika länderna konsumerar något mindre och utvecklingsländerna något mer. Det är framför allt de s.k. Bric-länderna – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – som artikeln handlar om. De allra fattigaste länderna nämns inte. Vad ska hända med dem?

”Klimatet kräver alltså bromsad konsumtion i väst och att de framtida utsläppen minskar med en faktor fyra”, skriver Christer Sanne. ”Det sista kan till exempel beskrivas som att köra hälften så långt med en dubbelt så effektiv bil. All naturresurskrävande konsumtion – bostäder, mat, prylar, resor – måste bli mycket effektivare och/eller krympa i volym.”

Vad det egentligen innebär att det blir färre jobb. Därför föreslår Christer Sanne att vi solidariskt delar på arbetstiden och arbetstillfällena.

”I konventionella termer av inkomst och konsumtion kanske det handlar om att leva med 2040 års teknik på 1970-80-tals materiell standard med fem timmars betalt arbete per dag.

Det kräver en synvända på arbete. Arbete i sig må upplevas positivt av många men planeten har inte råd med motsvarande konsumtion. En krass synpunkt för ansvariga politiker är att ökad fritid kanske är en av få ljuspunkter de kan erbjuda väljarna i dag. Fritid som framsteg.”

Läs gärna kommentarerna till artikeln.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Klimatsertifierade fritidspedagoger blir en ny branch.

  2. Thomas

    Om man med ”konsumtion” menar konsumtion av råvaror och produktion av föroreningar har Christer Sanne rätt. Pratar vi konsumtion i ekonomisk mening är det dock inte alls självklart. Att t ex satsa på att köpa dyrare kvalitetsvaror är också ett sätt att öka sin konsumtion, men ett som inte ökar miljöbelastningen. Gå på teater, unna sig en massage, äta en god middag på restaurang istället för en hamburgare typ.

  3. Leif

    Kommentarerna var värst, man blir verkligen mörkrädd och hur många övervintrade kommunister finns det med egensnickrade gosplan,s för världen?
    Å hur lång tid tar det innan Freddan är med på det här jävulståget ( med träbritsar ) på väg mot nya Nordkorea.
    Vansinne kan fascinera men mest skrämma vettet ur en. Ytterst obehagligt.
     

  4. L

    Det är märkligt hur ofta man reducerar naturresurs- och miljöproblem till en fråga om våra koldioxidutsläpp? 
     
    Mitt intryck är att åtminstone i det ”gamla” Europa har vi sedan rätt länge stabiliserat vår levnadsstandard på en rimlig nivå. Rimlig på det sättet att jakten på högre standard ersatts av en önskan om högre livskvalitet. Men jag tror inte att vi därför vill sänka vår standard.
     
    Att andra delar av världen skulle nöja sig med mindre är att be om problem, så Sannes recept är nog inte särskilt realistiskt.

  5. A

    Du har verkligen blivit en fix, Maggie. 🙂
    ”Klimatbloggsmissbrukare” har jag blivit.
    Om din nuvarande trend i blogginlägg håller i sig, så är du maj 2010  uppe i ca 187 inlägg per månad, med ungefär 6 poster om dagen. (Hade inget bättre för mig än att räkna ut det).
    Kortare arbetsdag och mer fritid är jag för i alla fall.
    Det behövs väl bättre också mer nyttiga varor än en del skräp som produceras. Men en ren kapatalism kan nog det samhället inte vara.
     

  6. Lars C

    L
    Vad är livskvalitet? Jag tror att det är upp till var och en att avgöra vad som är viktigt för just den individen eller familjen. I vår familj har vi sakta utvecklats bort från statustänkande mot mer tid och större frihet. Vi bor i ett lagom stort fd. fritidshus på landet i en fin miljö till låg kostnad. Vi har allt vi behöver men inget som sticker ut, inga nya bilar, vi köper begagnat som gått 3000-6000 mil. Vi har en relativt liten båt. Vi behöver inga mängder av dyra kläder. Vi är inte rika men inte fattiga heller. Men det viktigaste är, att vi har tid. Tid att laga riktig mat på riktiga råvaror, slippa skräpmat i färgglada kartonger. Vi har tid för varandra och våra intressen. Vi låter maskrosorna vara för att de är vackra när de blommar. Vi klipper gräset när det passar oss, inte när grannen gör det. Det går att leva billigt när man väl upptäckt att hela samhället är uppbyggt på att plocka folk på pengar och man bestämt sig för att inte längre vara ett viljelöst offer.
    För andra är det viktigt att ha en stor vacker villa, en välansad gräsmatta. Senaste årsmodellen på båda bilarna. Båten får inte kosta under 2 miljoner för då kan folk börja undra hur det är ställt. Man bygger upp ett glashus med oklanderlig fasad och jobbar häcken av sig för att kunna skaffa det som två välbetalda heltidsjobb kan ge.  Som sagt, var och en är sin egen lyckas smed. Som tur är så finns det fortfarande valfrihet i det här landet.

  7. L och Lars C: Intressant fråga: är livskvalitet avhängigt av levnadsstandard och i så fall på vilket sätt? Personligen har jag t.ex. svårt att se mig själv leva gott utan tvättmaskin. Hur klarade sig människor förr i tiden? 😉 Jag behöver däremot knappt några prylar (förutom en laptop förstås) och inga dyra kläder. Jag älskar att resa, det är något jag inte skulle vilja avstå ifrån. Resor är för mig ett sätt att växa som människa, utvecklas. Jag skulle antagligen kunna bo mindre, men storleken på boende är för mig inte standard utan mer livskvalitet, det handlar om utrymme. Fritiden är viktig. Att ha tid till familj och vänner. Den där extra långa promenaden med hunden. En sovmorgon.

    Frågan är förstås – har Christer Sanne rätt? Är dagens konsumtionsnivå ohållbar i längden?

  8. Jonas N

    Jag blev nästan spyfärdig av att läsa docent Sannes våta drömmar om en värld där alla idag (globalt) skulle bli till helt andra människor, en där kapitalismen är städslad och där vi köper bananer direkt av plantagearbetaren(!) i Costa Rica mm, en där ’ansvariga politiker erbjuder oss ökad fritid'(!) som kompensation för att den bådyvlade torftigheten, tvånget och fattigdomen.
    För när han säger att det ”krävs dock både en annan värld … och en mognare attityd till konsumtion och livsstil hos de rika” är det också våga gamla med låg pension, ensamstående mammor/undersköterskor mfl som han menar skall transportera sig fyra ggr så effektivt med den toppmodern teknik (som de alltså är tänkta att betala istället för all onödig lyx de vältrar sig i i dag).
    Och han tycks tro att den ofantliga mängd politik som behövs för att administrera denna världsomfattande påtvingande fördelning av ’klimatnödvändig misär’ kommer att bli gratis, och att de ansvariga själva kommer vilja föregå med gott exempel … !?
    Kort sagt, det bästa man kan säga om killen är att han numera sköter sina utopiska drömmerier som pensionär
    (Tyvärr har vi dock alldeles för många som framför i stort sett identiska idéer på betald arbetsid, medan både plantagarbetaren, alla mellanhänder och i slutändan den svenske banankonsumenten beskattas alldeles för hårt för att sådan dårskap skall produceras och emellanåt även sjösättas storskaligt. Och detta i sig är en ofantligt mycket större miljöförstöring än alla dessa vanliga människor som försöker göra det bästa av sin begränsade tid och med de skrala resurser de har … )

  9. Jonas N. Det var ord och inga visor. 😉

  10. Leif

    Någonting som jag upplever som obehagligt är den reaktion som blir, när någon virrig, övervintrad sovjet dyrkare, målar upp sina drömmar om gosplan.
    Nämligen att man försvarar, lite lamt och ursäktande, sin livsstil, med ursäkter om att ” jag gör minsan … ”.
    Vi är så till den graden indoktrinerade och manipulerade att frågeställningen inte börjar med:
    Mitt val. Mitt liv. Min frihet. Go fu** your self.
    Försök lansera teorier och tankar, från personer som Sanne, i t.ex. Tjeckien eller Polen.
    Lycka till, med den.

  11. Det är klart att han har en poäng i det här. Fler människor som bara konsumerar mer och mer kan ju bara ända med förskräckelse. Den dagen den sorgen.
    Än mer förskräckelse är ransonering av konsumtionen och styrda inkomster. Människor vill växa, göra livet bättre och roligare. Så är det bara och det kommer vi att hålla på med till den dagen vi inte kan längre.
    Frågan är vad det blir som sätter stopp. Klimatet? Sjukdomar? Krig? Personligen tror jag inte klimatet i alla fall, men jag tror trots allt att ”naturen” kommer att fixa detta one way or the other.

  12. Lars C

    Maggie!
    Ämnet är svårt. Olika människor värdesätter olika saker. Samma människor värdesätter olika saker genom livet. Tur är väl det, vi utvecklas. Instämmer med kritiken mot sovjetinspirerade politiska styrningar men politikerna har en viktig roll, att lagstifta. Lagstifta bort sånt som marknaden själv har svårt att klara inom området hållbar utveckling och miljövård. Verkliga problem, inte inbillade, det finns gott om sådana. Ett superliberalt samhälle utan någon som helst styrning fungerar inte. Jag tror inte att utvecklingen som den varit fram till nu är hållbar. Däremot så tror jag att en försiktig korrigering av kursen, ett samarbete mellan politik och näringsliv kan rätta till det hela. Det går inte att detaljera sig i ett kort inlägg men alla förstår säkert  vad jag menar. Dagens industri hade för några år sedan en artikel om sambandet mellan lycka och pengar. Det enda sambandet som var tydligt var att för lite pengar ledde till olycka. Har man de basala behoven tillgodosedda och har något mer att sträva efter så mår man också bra. Ingen ideologi eller ännu mindre människa kan ensam kläcka fram formeln för en bättre värld. Men genom dagliga val och handlingar så kan vi alla dra vårt strå till stacken. Genom att låta de fattigas ekonomier växa så bidrar vi till att befolkningstillväxten så småningom klingar av. Den är inte hållbar i längden. Åtgärder som krävs kommer automatiskt att dämpa vår egen tillväxt. Vi kan inte ge alla människor välfärd på politisk väg, då blir alla fattiga, men vi kan utjämna de värsta klyftorna på ekonomisk.

  13. Anders L.

    Man kan ju redan idag fundera över hur många av oss som har arbeten som verkligen ”behövs”, i den meningen att vår överlevnad beror på dem. Mänskligheten har ju stadigt rört sig nedåt från att 100% av alla var sysselsatta med överlevnad till att idag kanske … tja, vad kan det vara … 5%, kanske? Hela den mänskliga teknologin är ju uppfunnen för att vi ska slippa arbeta så mycket och kunna leka mer. (Till ”lek” räknar jag då kultur, religion, sport, onödiga resor … kort sagt, allt det som gör livet värt att leva.)

  14. Staffan Pappila

    Jag blir så trött politisk nangyalism. Vad i Sannes  inlägg är politiskt möjligt? Bara det till synes enkla att stå i kö, och att respektera kö-systemet är ett gudi behagligt mirakel. Ett debattinlägg så renons på politisk-historisk förståelse borde förpassats till insändarsidan.

  15. L

    Lars C #6 och Maggie #7, ni bekräftar vad jag sa i #4 att vi i Sverige redan är på en materiell nivå där andra saker blir viktigare än ökad konsumtion. Men Sanne anser att Lars C ska sälja ena bilen och köra hälften så mycket med den andra. Då är det inte roligt längre.

  16. Anders L: Jag har levt i ett system där alla var sysselsatta. I kommunist-Polen hade alla rätt till ett arbete. Att de sedan inte hade något att göra på arbetet är en annan sak. Men lön fick alla. Lika lite. Och när staten bestämde vad som skulle produceras stod man helt plötsligt med hundra tusen osålda herrskor i storlek 46. Det var tider, det!

  17. Torsten Wedin

    Får jag citera Warren Buffet, världens näst rikaste person, ur en artikel på di.se 13 juni:
    ”Om jag ville så skulle jag kunna anställa 10.000 personer till att måla ett porträtt av mig varje dag under resten av mitt liv. Det skulle få BNP:n att stiga. Men nyttan av detta vore noll och jag skulle ju hindra de här 10.000 människorna från Aidsforskning, undervisning eller sjukvård.”

  18. Rosenhane

    Torsten#17
    Ett kul infall från Warren Buffet. Men ifråga om nyttan håller jag inte med honom – vem har sagt att just dessa 10.000 skulle ägna sig åt aidsforskning och undervisning istället?  Då vore det bättre  att han gav dom pengarna  så slapp han dessutom långa och tråkiga  modellsittningar 🙂 

  19. Rosenhane

    Nu då 🙂

  20. Torsten Wedin

    Rosenhane #18:
    ”Då vore det bättre att han gav dom pengarna så slapp han dessutom långa och tråkiga modellsittningar ”
    Det var ju precis det han menade. Han har just beslutat att skänka bort ”hela” sin förmögenhet till välgörande ändamål. Nja, några kronor (dollar) behåller han väl.

  21. Patrik

    Äh, ny teknik är det enda som får mänskligheten att slå in på nya banor.
    Utan ny teknik som löser problem – ja då är vi verkligen dömda.
    Men så länge det går att lansera nya tekniska lösningar på problem och så länge någon kan tjäna pengar på det så är det nog lungt. 🙂
    Alternativet är generell tillbakagång.

  22. Patrik

    Till exempel:
    Vattenrening med ny, eventuellt revolutionerande teknik, är en växande sektor både i Sverige och utomlands.
    Företag som t.ex. Pilum AB har många sådana projekt igång.
    Dåligt vatten är väl världens största akuta problem i dagsläget…

  23. GunnarE

    I detta sammanhang behöver man fundera över vad Hans Rosling meddelar.:
    ..
    http://www.youtube.com/watch?v=hVimVzgtD6w

  24. Gunnar Littmarck

    Antikonsumtion och antitillväxt religionerna, glömmer som vanligt bort verkligheten.
    Vad konsumerar mänskligheten?
    Vad tar slut?
    Nu kan ju någon påstå fossila bränslen som ligger i sjöar och flyter på ytan eller den olja och gas som läcker fram på havsbotten minskar, vilket nog är bra.
    Vad gäller energianvändning kan ett barn med blott några minuters studier i kärnfysik inse att vi alla kan ha egna privatplan.
    Visst vi har en korkad fiskeförvaltning av världshaven (ingen alls), men då vi äter upp stora delar av halvstora rovfiskar, gynnas andra, vi kan numer odla Torsk och föda upp den på samma fisk som den annars skulle fånga i havet, men med tredubbel energieffektivitet.
    Nu går utvecklingen så fort på alla områden att man vill skjuta på inköp.
    Vilka trevliga bilar vi kommer kunna köpa om 2 år.
    Vad billig elkraft och drivmedel kommer vara om 10 år.
    Hur blir det om fler anser att förmåga ger högre livskvalitet än egendomar?
    Hur ska politiker beskatta förmåga?
    Kommer det bli svartarbete att arbeta åt sig själv?
    Mänskligheten har ett enda problem.
    Att hålla sams.

  25. Gunnar Littmarck

    Med tillräckligt många Hans Rosling, kan världens domedagsprofeter isoleras.
    Vi har alla en skyldighet inför barn och okunniga, samt TTPP:are att visa hur mycket bättre allt är än det någonsin varit.
    Hur osannolikt bra situation världens mänsklighet, djur och natur, står inför.
    Om vi bara är snälla mot varandra.
    Jag tror inte att något katastrofscenario ökar den globala hjälpsamheten.
    Däremot den globala byråkratin.
    Jag håller på att bli en domedagsprofet, vad gäller den globala cancersvulst som finns i form av byråkrati.

  26. GunnarE

    ”24”
    Det kommer nog skatt på förmåga. Varje fiffighet du gör värderas och leder till en skattesats på ditt leverne för resten av livet.
    HÄPP!

  27. Gunbo

    Jag lägger in min analys av de två olika världsbilderna som kolliderar i denna tråd (tycker den kan passa här) i stället för i den äldre tråd där frågan uppkom.
    AGW-teorins anhängare (med en del undantag naturligtvis) ser ett egenvärde i allt liv och naturen och anser att människans aktiviteter bör ta hänsyn till ekosystemen även om det innebär vissa ekonomiska uppoffringar. En känsla av ansvar för både nulevande och kommande generationer är kännetecknande. Likaså är gemenskap och solidaritet viktigare än individens rätt att ta för sig på bekostnad av andra. Misstänksamheten mot teknik som riskerar att rubba naturens balans är stark. En medvetenhet om att människan, på grund av sitt stora antal, påverkar ekosystemen (och jordens klimat) negativt, bl a genom utsläpp av CO2 och förorenande ämnen m m är också betecknande.
    Med andra ord en försiktig och återhållsam hållning. Kvinnor hör i hög grad till den här kategorin, förmodligen p g a omsorgen om sin avkomma. Likaså är ungdomar mer benägna att hålla med om AGW-teorin. Humanister och naturvetare är vanligare i den här kategorin än tekniskt skolade. Politiskt sett är center/vänstersympatier vanligare i den här gruppen.
    Skeptikerna är vanligen män (från yngre medelådern till pensionärer) som har en starkt optimistisk syn på utveckling av teknik och ekonomisk tillväxt vilka anses lösa alla problem. De är påfallande ofta ingenjörer (eller med annan teknisk eller ekonomisk utbildning).
    Tron på individualism är stark, liksom tron att människan har en minimal inverkan på klimat och ekosystem. En viss cynism i förhållande till natur och medmänniskor (de svaga) kan skönjas. Människan anses ha rätt att, för utvecklingens och tillväxtens skull, utnyttja naturresurser maximalt. Påfallande ofta finns en nästan paranoid misstänksamhet mot ”etablissemanget”, politiker och vetenskap. Ekonomisk framgång (inom företagande t ex) är ett mått på individens duglighet. ”Var och en är sin egen lyckas smed” är ofta mottot.
    Politiskt känner sig den här gruppen bäst hemma i nyliberala eller konservativa läger. Många hämtar sin inspiration från USA:s republikaner.

  28. L

    Gunbo, din analys är nog bara gångbar bland AGW-anhängarna…

  29. GunnarE

    Det där var väl en brandfackla. Alla de som tror på värdet av vår omgivning och att vi inte kan tära på den hur som helst och att förbränningsgaser och utvinningsspill mm är av ondo men som inte tror på hållbarheten i CO2 resonemanget, var får du in dem? De som vill se en minskad fossilanvändning för att det är en för dyrbar resurs att bara elda och för att det medför nackdelar med gaser och avfall och okontrollerad handering av radioaktivitet i utspädd form men som tror att CO2–driven har dålig grund och kommer att försvåra miljöarbete framgent, var får du in dem?

  30. Gunbo

    L,
    Precis den reaktionen väntade jag från dig.

  31. Gunbo

    GunnarE,
    För att få in alla små avvikelser i synsätt krävs det en hel avhandling. Analysen är rätt skematisk av utrymmesskäl. Och som sagt undantag finns i bägge läger.

  32. Iven

    De goda och de onda…
    Och Gunbo räknar sig naturligtvis till de goda (AGW-teorins anhängare). Vem hade väntat sig något annat?
    Somliga skulle vinna på att hålla tyst och riskera att bli misstänkt för att göra det p.g.a. dumhet istället för att yttra sig och därmed bekräfta att så är fallet. 🙂

  33. Rickard A

    Gunbos senaste inlägg (#27) är ett klassiskt exempel på den generalisering jag tror AGW-anhängarna gör. Det den egentligen vill att man ska föreställa sig, är en stor klump av medelålders och arbetsföra män som är gammelmoderater och vägrar åka kommunalt av principiella skäl,som misstänker alla som inte är moderater egentligen är kommunister, som vägrar göra avkall på sin bekvämlighet, som älskar pengar mer än allt annat etc. etc. Denna grupp är de man ska rikta sin ilska åt eftersom de utgör den sista bastionen att rasera. De tror att det rör sig om en homogen grupp, blasè inför miljöproblem och likgiltiga inför allt annat än att jobba och tjäna pengar.
    Den bilden av klimatskeptiska jag har skiljer sig högst markant. Jag tror det är ett väldigt stort misstag att göra en så grov och ointelligent generalisering (för deras ”sak”) och det kommer bita dem där bak i sinom tid, vilket glädjer mitt falska hjärta.
    Det jag ser som det allra största hotet, är vad som kommer ske med synen på miljön och dess förstörelse när AGW-hysterin ebbat ut. Fler än jag (medlem i Greenpeace för inte alls så länge sedan…) kommer sparka bakut och få allergiska utslag så fort man läser ord som ”miljö”, ”klimat”, ”eko” m.m.
    Vad gäller inställning till sina meningsskiljaktningsfränder så tror jag att man kommer mycket längre med en postitiv grundsyn på alla, inkl. sina ”motståndare”. Jag tycker ex.vis Pär Holmgren med sin o-frilla var ganska skön innan han blev en så tydlig representant för AGW-teorin – ska försöka återuppta den synen på honom, med tillägget att han tyvärr gått på en nit vilket ju är mänskligt.

  34. Gunnar Littmarck

    Gunbo
    Var får du in alla som inser att fullgas av utvecklandet av de energisystem som kan priskonkurrera ut fossilkol, är den försiktigaste åtgärden?
    Kan det vara så att kvinnor och humanister inte i lika stor utsträckning är medvetna om vad som händer i omvärlden?
    Kan det vara så att de försiktiga, av rädsla stoppar huvudet i sanden för att slippa förstå vad som sker i omvärlden?
    Kanske vet för få klimatoroade att vi kan spara så vi alla i Europa dör knall och fall, utan mätbar betydelse.
    Kanske vet de inte att vi kan ha en avgörande betydelse om vi slutar att slösa resurser på energisystem som saknar förutsättning att priskonkurrera ut fossila bränslen.
    Kan det vara så att fler klimatoroade än klimatrealister, lever i en drömvärld, som de av egoism och bekvämlighet inte vill informera sig ur?
    Kan trygghetsnarkomaner vilja leva med inbillad vishet att de hjälper till, genom att sopsortera, handla närproducerat och demonstrera mot kärnkraft eller andra energisystem de inte orkar lära sig, för vindkraft för att de vill tro att de de förstår måste vara bra?

  35. Gunnar Littmarck

    Gunbo
    Det GunnarE tar upp är inte små avvikelse, det är snarare de som orkat informera sig och förstå och känner ett stort ansvar för livet i alla dess former, varande och kommande.
     
    Men det är bekvämare att inte informera sig och förstå, ty då kan man identifiera sig med en god grupp.

  36. Torsten Wedin

    Det finns två typer av människor. De som delar in folket i två grupper, och de som inte gör det 😉

  37. Morgan

    Gunbo: Visst jag är ingenjör och medelålders, men oxå naturmänniska, ornitolog F.D medlem i WWF (Gick självklart ur efter 20 års medlemsskap, tigern förlorade en fadder känns inget bra men vad göra) och i min ungdom med i Fältbiologerna.
    Varför skall jag stödja AGW automatiskt bara för att jag trivs i naturen??? En dumhet är en dumhet oavsett om jag är naturmänniska eller Ingenjör.

  38. Gunbo

    Som jag skrev i den tidigare tråden ser jag klimatkriget som en fråga där två olika världsbilder kolliderar. Att alla skulle falla in under epitetet medelålders ingenjör har jag inte sagt. Bara att det är påfallande många medelålders och äldre män som påfallande ofta är utbildade inom teknik eller ekonomi.Vad jag gjort under de tre senaste åren medan jag följt klimatdebatten är att se vilka egenskaper och åsikter som är vanligast i de krigande lägren. Självklart finns det många undantag!

  39. Mikael

    Det är mycket som talar för att Gunbo har rätt. Se bara vilka blixtsnabba reaktioner det blir på denna blogg så fort det något som luktar vänster – t ex ekofeminism – dyker upp.

  40. Olaus Petri

    Gundbo, det är inte två världsbilder som kolliderar utan din alldeles egna AGW-världsbild som kolliderar med en komplex verklighet.
    Den motbild du målar upp som kontrast till din livsbejakande men goda klimatfalang är en kontruktion tillverkad av just denna, dvs att det är AGW:arna som har skapat sinnebilden du tror dig själv ha analyserat fram. Onda vita medelålders män med suv och en på gränsen till sociopati uppförstorad egoism.
    Suggestion är ett ord som osökt kommer till mig. 😉
    I mina möten med ”skeptiker” verkar många passa in på Morgans ”berättlese”, men även naturvetare är minst lika skeptiska till AGW och, hör och häpna,  måna om naturen på samma gång.
    Själv är jag dock ”humanist” till professionen och gammal fältbiolog. Gillar skog och mark men har svårt för resursslöseri. Och till en del är det väl därför jag är ”skeptiker”.

  41. Iven

    Att ifrågasätta AGW-teorin (påståendet om mänskliga CO2-utsläpp som huvudorsak till en katastrofal global uppvärmning) är inte någon krigshandling och skeptiker i denna fråga är inte någon homogen grupp ifråga om en speciell världsbild.
    Skeptiker är individuella personer med olika bakgrund, olika erfarenheter och värderingar. Att sortera människor i fack, generalisera deras åsikter och världsbild utan psykologisk nyansering är enfald i högpotens.
    På samma sätt är naturligtvis också de AGW-troende individer, men har dessa tydligen enats om en gemensam uppfattning om människans påverkan på klimatet genom mänskliga CO2-utsläpp.
    Det var förresten en annan psykolog (Denis Diderot) som kom till insikt om, att ”scepticism is the first step towards truth”.

  42. Olaus Petri

    Detta med höger och vänster har nog visst fog för sig Mikael, men inte ”liksom tron att människan har en minimal inverkan på klimat och ekosystem. En viss cynism i förhållande till natur och medmänniskor (de svaga) kan skönjas.”
    Det är klart att man inte vill bli utpekad som ond, och det är ju själva kärnan i både AGW-modellen (och den socialistiska förklaringsmodellen) till hur världen är beskaffad. Det finns onda och det finns goda.
    Är det något som historien lär oss så är det att vi människor inte kan hantera strukturella analyser som bygger på sådana polära förenklingar. Så fort det kommer en ”stark man” i spetsen börjar inhuman förlslag att lyftas fram som ”livsnödvändiga” för vad den än vara månde.
    Obs, detta var alltså inte ett ”Godwinnare” utan ett försök att visa varför många reser ragg när godhetens apostlar börjar peka med hela handen var skulden till eländet står att finna.
    För är det något som ex. Gunbos karbonkopia till ”analys” är tydlig med så är det just skuldfördelningen. ”Några” vill inte rädda världen för att det inte passar deras egen egoistisk agenda.

  43. Göran J

    Gunbo
    Att beskriva de två grupperna med alla positivt värdeladdade ord för AGW-gänget och alla negativt laddade för dem som ifrågasätter AGW-teserna är väl varken seriöst eller meningsfullt, men det var kanske inte heller syftet. Jag själv stämmer knappast på någon enda punkt med din beskrivning av tvivlarna. Jag är t ex sedan många år medlem av föreningen för vetenskap och folkbildning, där jag lärt mig att söka vetenskapligt grundade förklaringar, och när jag sedan hittar brister tillåter jag mig att vara fortsatt skeptisk.

  44. Gunnar Littmarck

    Har ni tänk på att psykologer är den yrkesgrupp som leder skilsmässostatistiken?
    Har ni tänk på att om ett stort antal upplever en katastrof, sätts psykologer in, men bara det stora antalets delande av erfarenheten gör att de har mindre behov av hjälp en den katastrof som drabbar en enskild?
    Kan det vara för att en yrkeskår försöker komma fram där det går och det finns utrymme då strålkastaren riktas mot en båt som välter eller stor våg på badstrand?
    En ärlig norsk psykolog jag hörde påstod att dagens katastrofpsykinsatser efter stora katastrofer förlänger processen och hjälper noll och nix.
    I Sverige anses alltid psykvård vara eftersatt, jag gissar att det är ett mörkt hål där alla vill ligga på en soffa på andras bekostnad och få uppmärksamhet.
     
    Jag tror att vi borde ersätta psykvård med arbete i gammaldags jordbruksmiljö.
    Se där ännu en yrkesgrupp jag bortrationaliserat…hihi vad jag är elak…
     
    P.S. detta gäller inte Gunbo, ty honom har jag respekt för och behållning av.
    P.P.S jag ska försöka finna på något än elakare om mig.
     

  45. karlsson

    Planekonomi in absurdum. Arbetstider som ska detaljregleras över hela världen. Konsumtion som ska detaljregleras över hela världen. Produktion som ska detaljregeleras över hela världen. Även om man är docent behöver det inte betyda att man har kloka ideer.
    Nordkorea är ett land som lever i en planekonomi. Där alla dessa faktorer uppfylls. Frågan är vem som ska bli den kommande Kim Il.
    Får man tänka hur man vill?

  46. Gunbo

    Gunnar L,
    ”P.S. detta gäller inte Gunbo, ty honom har jag respekt för och behållning av.”
    Tack för det Gunnar!
    Alla ni andra.
    Jag försökte vara så objektiv som möjligt men misslyckades tydligen. Jag sticker inte under stol med att jag än så länge hör till AGW-lägret men anser mig inte vara ”godare” för det och inte heller att skeptiker är ”ondare”. Det är bara fråga om olika världsbild. Analysen var, som jag upprepat ett par gånger, mycket schematisk. Att det finns många fler schatteringar i den bild jag målade förnekar jag inte alls.
    Min önskan är att vi kunde försöka förstå varandras världsbild och respektera den även om vi inte delar den. Det kanske kunde leda till en mer fruktbar dialog där vi inte låser oss i ”vi och dom”. Men jag är kanske alltför optimistisk?
    Det är inte bara deltagarna på den här bloggen jag ”analyserat” utan även många engelskspråkiga bloggar och sajter där inlägg kan kommenteras.

  47. GunnarE

    Gunbo
    En av de viktigaste invändningarna mot din analys ser man i ” Kan det vara så att kvinnor och humanister inte i lika stor utsträckning är medvetna om vad som händer i omvärlden?” hos Gunnar L i 34 ovan. Din text utsäger egentligen inget konkret. Det finns alltför mkt plats för ”bias” och confounders i ursprungsanalysen som jag sett ngn-stans och balansen i din utsaga kan likaväl tala för att det är den andra gruppen som innehåller fler som velat sätta sig in i påståenden om katastrofer och icke sett att det funnits en god grund

  48. GunnarE

    Tro icke att humanister har monopol på att  se hur känslig och osäker  vår världsuppfattning är.  När  naturvetenskaperna så länge känt grunden för säkra antaganden vara tveksam tror jag att den sunda skepticismen oftare är att finna hos dem.

  49. Patrik

    Tror faktiskt inte att ens AGW-sidan vill hålla med om den beskrivning som du ger av ”sidorna” Gunbo.
    Varför skulle de vilja förknippas med humanister när de så förtvivlat kämpar för att framstå som så väldans vetenskapligt förankrade?
    För övrigt är som vanligt nonsens som att endast AGW-förespråkare skulle vara försiktiga och värnande om framtiden med då en AGW-troende ska beskriva skeptikerna.
    Du borde ha förstått, efter dina 3 års research, att det finns gott om ”AGW-skeptiker” som är oroade för vad just ”åtgärderna mot AGW” skulle kunna föra med sig. Inte bara på den ekonomiska sidan, utan även då det gäller t.ex. geoengineering m.m.
    Att man inte reflexmässigt säger ”ja” till alla ”miljöförbättrande åtgärder” gör faktiskt inte en människa till cyniker.
    Det kan också bero på att man inte tror att alla åtgärder är bra åtgärder.

  50. Olaus Petri

    @GunnarE
    Framförallt skall man inte tro att humanister är mer humana än ”andra” och därmed mindre benägna att styras av sina fördomar i sitt akademiska arbete. Snarare är det nog tvärtom. Deras ”gebit” är ju  ofta att analysera kulturella och sociala företeelser i termer bra och dåligt, nytt och gammalt, äkta och oäkta etc. Cultural studies, postcolonial theory och socialantropologi är i det avseendet att likna vid kulturell frenologi. Ett domslut bör ingå i ”slutdiskussionen” för att undersökningen skall hålla måttet.
    Och Gunbos analys faller utmärkt in i detta ”schema”, en sida är god, den andra inte.
    Men givetvis är Gunbos syfte gott. 😉

  51. fogge

    Och naturligtvis går Sanne den sanne vägen själv och sänker sin påverkan av vår planet.
    Det vore väl en skam annars. Sanne mine ord…

  52. Red Hansen

    Tycker nog mest Gunbo är full med fördomar

  53. Jonas N

    Men Gunbo,
    Om du nu inte anser dig vara godare (än ’dom andra’ i det sk ’klimatkriget’), varför söker du så ofta då framställa dem med en massa negativa personliga egenskaper. Det är ju egentligen bara i den frågan du har utvecklat några egna tankar, alltså i ditt psykologiserande av ’dom andra’ …

  54. Iven

    Gunbo, # 46:
    Om det är sant, att din psykologiska ”analys” är ditt
    bästa försök att vara objektiv, måste du ha en alldeles egen tolkning av ordet objektiv.
    Att sedan Gunnar och du har funnit varandra är kanske något överraskande. Det är ju honom du försöker beskriva på ett mindre smickrande sätt , när du försöker ”analysera” AGW-skeptiker på ditt fördomsfulla generaliserande sätt.
    Alla vi andra, individuella skeptiker känner inte igen oss i din ”analys”!

  55. Börje

    Maggie tar upp det intressanta exemplet tvättmaskin. Mina föräldrar och deras syskon föddes kring sekelskiftet. Tvättmetoden för de flesta av (de kvinnliga) förfäderna för mig bara en generation bakåt var att dra ner mattor, lakan och underkläder till sjön, värma vatten över en eldstad skrubba och gnida och skölja det hela i sjön. 
    Mysigt, tycker säkert miljöpartisten som ser björkar med löv som musöron och vårblommor i motljus från den blanka vattenytan i sjön, a´la carl Larsson. Han/hon glömmer hösten och vintern! Resultatet av sådana tvättmödor i alla väder är tidigt krökta reumatismfingrar och ständig värk i armar och ben på lite äldre dagar.
    Tvättmaskinen är en välsignelse som höjer livskvaliten åtskilligt!
    Jag förstår inte hur man kan glömma att förutsättningen för ett gott liv är att människorna idkar handel. Man byter det man har mot det man inte har, så blir tillvaron bättre, självklart. Vi byter kullager mot apelsiner, och tillfredställer på så vis vårt dagliga C-vitaminbehov under vinterhalvåret och blir därför inte lika sjuka i kylan som vi blev förr.
    Handel förutsätter goda kommunikationer. Försämras kommunikationerna, så får vi leva på rovor och halvrutten saltsill igen och det är inte alls lika hälsobefrämjande som att äta en fårkotlett från Nya Zeeland, ett par stekta tomater från Spanien och en näve salladadskål från Österrike dränkt i vinäger från Frankrike och olivolja från Italien. Till det ett glas rödvin från Australien förslagsvis.
    När det nu visat sig att höjd CO2-halt i atmosfären inte leder till högre världstemperatur så tycker jag att vi kan fortsätta att utveckla bensinmotorn och köra upp den olja som finns kvar. 
    Bensinmotorn ja – en människovänlig uppfinning! Man sätter sig i en låda av plåt, trycker på en knapp i golvet med foten tar sig fram med hur mycket last som helst utan att slita ut sig det minsta! Fantastiskt! 
    Skulle det bli mindra av s k växthusgaser om bortåt 7.000.000.000 människor utförde sina livsnödvändiga transporter med häst eller oxar?
    Vi hade inte kunnat bli så många som vi är utan explosionsmotorn med oljeprodukter som bränsle. Denna geniala uppfinning har i ”miljövännens” tankevärld blivit roten till i stort sett allt ont, varför denne lobbat fram etanolen som bränsle, vilket som resultat gett millioner hungriga ännu värre problem med svält och umbäranden.
    Handel med s k utsläppsrätter är ett annat makabert resultat av miljörörelsernas lobbande. 
    Handel med maskiner, råvaror, matvaror och andra nyttigheter gynnar mänskligheten. Handel med utsläppsrätter är handel med ingenting, med mindre än luft, pengar som motsvarar ett kvantum arbete används till noll och intet och denna handel är därför  enbart till skada för flertalet.
    Och de som lobbat fram millioners millioner kvicksilverhaltiga lampor i stället för glödtrådsdito kallar sig miljövänner! Cyniskt i högsta grad tycker
    Börje
     
     

  56. Börje

    Den automatiska radbrytningen i kommentarsfältet skojade lite med mig, varför krian ovan blev lite svårläst.

  57. Rosenhane

    Börje#56
    Inte alls svårläst och det bästa som har skrivits här på länge!

  58. ThomasJ

    Börje (#56) :
    Mkt bra skrivet, ergo enig m Rosenhane (#57).
    Keep it up, pls!
    Mvh/TJ

  59. ThomasJ

    Korr: Ska vara Börje #55, of course! Sorry!
    Mvh/TJ

  60. Patrik

    Alltså, det här citatet blir jag inte klok på;
    ”I konventionella termer av inkomst och konsumtion kanske det handlar om att leva med 2040 års teknik på 1970-80-tals materiell standard med fem timmars betalt arbete per dag.”
    Ska vi alltså återinföra CRT-TV (tjock-teve), glödlampor, element för direktverkande el etc fast i 2040-talstappning?
    Voffo då då?
    Eller hur menar egentligen docent Sanne?
    Eller ska vi ha ny 2040-talsteknik – fast lika lite som man hade på 70-80-talen? Alltså ingen alls? Och ingen gammal teknik heller?
    Jag förstår inte vad människan menar. 😀
    Kanske menar han helt enkelt att vi ska ha ny, effektivare teknik. Det är i så fall en bra föresats som väl ingen kan ha något emot?
    Mer fritid finns det väl inget negativt med heller – bara man får alla trygghetssystem och företag att gå ihop trots minskad insats per person så är det väl lungt. 🙂

  61. Patrik

    Hoppas bara han inte menar att vi ska få betalt för fem timmar men tvingas jobba tio-tolv timmar… 🙂
    Det är det ju bara egna företagare som gör idag och jag tvivlar på att Svensson pallar det trycket. 😉

  62. Thomas

    Patrik, jag tycker det är klart att han talar om att konsumtionsvolymen måste ner till 70-80-talsnivå, men däremot gör teknikutvecklingen att man kan köpa mycket häftigare prylar än man kunde då. Så färre men bättre prylar.

  63. Gunnar Littmarck

    Den globala konsumtionsvolymen på 70-80-talet låter bra..
    Vad var det…4-5miljarder mest barn????
    Jag hade iofs fem bilar båtar och så mycket leksaker jag orkade köpa, så jag skulle gärna klarat mig med Cadillacen Smuggler C2 28:an Landrovern och… nej.. ska jag bara välja två?????
    Fy vilken armod.
    Har ni tänk på att de som hatar konsumtion, inte kan meka eller förstå hur saker fungerar?
    De är de som knappt fixar punka på cyckeln och lämnar bort bilen för allt.
    De är de knäppgökarna som köper en video och känner sig i underläge då de bläddrar i instruktionsboken…
     
    De som vill minska konsumtionen kan inte precisera vad de vill ska gå långsammare i kretsloppet, ty vi som kan tänka vet ju att energi finns in absurdum och allt annat recirkulerar vi, men vi kan först 100dubbla mängde av metaller och jox vi vill leka med.
    Vi måste minska vår konsumtion av råd från pappskallar, jag vägrar läsa sådant skit.
     
    Jag belv alergisk då jag som snorunge läste idioten Ehrensvärd… nu går min gräns.. vi  …mellan Svempa och Aleklett…… nu har jag varit elak och korkad två ggr (minst ) idag så i natt slipper jag sova med ett självbelåtet flin.
     
    Eller hur?

  64. Patrik

    Thomas #62>> Tja, om det nu är det han menar så, inte mig emot. 🙂
    Häftigare prylar är roligare än fler prylar. 😉

  65. I tider med ökad arbetslöshet kanske det vore på sin plats att tala om arbetsfördelning. Många i ”köttberget” skulle väl kunna tänka sig att arbeta mindre för att ge plats åt framförallt unga att komma in på arbetsmarknaden. Är 40 timmar en helig ko ?

  66. Mikael

    Hur vore det om köttberget kunde tänka sig att konsumera lite mindre?

  67. Jonas N

    Mikael
    För det första tänker inte köpttberg, eller grupper, eller länder, eller organisationer mm. Enbart individer tänker (och inte alltid så framngångsrikt).
    Men på dne kanske lite viktigare frågan: Har det slagit dig att det är just att folk slutat konsumera (tex SAAB-bilar) som gjort att det har blivit kris.
    Nu kan inte metallarna på SAAB återgå till växelbruk på egen täppa för att leva lite sundare, enklare och (tror en del av dem som ’tänkt’, men fel) mer klimatsmart.
    Problemet för både metallarna, och samhällena i stort är tvärtom att den onyttiga konsumtion som har varit är sådan de själva inte beslutat om. Dvs den har gjorts åt dem och ofta mot deras vilja. Och den har har också gjort att nyttigare saker, tex bättre teknik, eller tjänster av andra har gjorts avsevärt mycket dyrare (och att de samtidigt fått mindre att handla för). Vilket bla vållat helt onödig arbetslöshet som ytterligare fördyrat saker ..
    Den dagen du hör politiker på allvar tala om att medborgarna inte borde konsumera så mycket politik och byråkrati, är det värt att lyssna på sådana toner. Men innan dess är det bara tomt pladder …

  68. Ingemar B

    Tack Maggie för att Du även tar upp artiklar som denna. Positivt också att du kan ge mothugg t.ex. mot en viss spyfärdig Jonas N, även om såna totalt obalanserade inlägg bara ger bränsle på MIN brasa…

  69. Ingemar B#68
     
    Ser mig nödsakad att bjuda på en låt:
    YouTube – The Beatles I’m a loser

  70. Håkan Bergman

    Domini #65
    Själv har jag gått ner till så nära 0 timmmar per vecka som går, därmed genererande uppemot två heltidsjobb. Jag bjuder också upp till dans:
    http://www.youtube.com/watch?v=M_bvT-DGcWw

  71. Maria

    Har läst några kommentarer och vill bara påpeka att konsumtionen både tär på naturresurser och bidrar till växthuseffekten. Våra koldioxidutsläpp har förvissa minskat men i Kina har utsläppen mångdubblats. Och  var ifrån kommer egentligen produkterna vi köper,ja detta är ju något att fundera över.

  72. Patrik

    Maria>> Ska vi sluta konsumera föreslår du?
    Eller du kanske föreslår att vi ska konsumera mindre? Hur mycket mindre i så fall?
    Och gäller det all konsumtion? Eller gäller det bara sådant som du personligen tycker är onödig konsumtion?
    Du har antagligen fritidsintressen – kanske gillar du att spela fotboll, läsa böcker, ridning, åka skridskor eller något annat.
    Hur rättfärdigar du den konsumtion som du står för i samband med dina fritidsintressen? Anser du den vara ok eller får du dåligt samvete så fort du ägnar dig åt dina fritidsintressen?

  73. vem

    Patrik # 72
    När det inte blåser! 😉

  74. Maria

    Patrik>>
    Nej, jag föreslår inte att man ska sluta konsumera men man skulle kunna bli noggrannare med vad man köper- vad ska man ha det till?-Hur lång tid tar det innan jag tröttnar på produkten? Går den att återvinna? Var är den tillverkad? Finns det alternativ?. Bara exempel på vad man kan fråga sig själv. Vad gäller fritidsintressen- låna böcker tills du vet att du aldrig kommer tröttna på boken, då kan man köpa den. Fotboll, ridning, skridskor eller vad man nu sysslar med – i klubbverksamhet kan man oftast låna prylar, om inte köp sånt som håller länge och ta väl hand om det. Obs samma tankegång som vid övrig konsumtion. Och självklart är det inget fel på sekond hand vilket är billigare.
    Sammanfattning: köp sånt du verkligen vill ha eller behöver, skippa impulsköpen.