Klimatpropaganda på filpaketet

Nedanstående berättelse fick jag på mejl från en bloggläsare.

***

Arla om faglar och klimatet

Jag satt och åt frukost häromdagen och blev förstummad när jag läste på baksidan av Arlas filpaket. Först ett konstaterande om globala uppvärmningen och dess negativa effekter på flyttfåglarna följt av citatet: ”En stor del av Sveriges fåglar har minskat i antal på grund av miljöförändringarna, men än är det inte för sent om vi hjälps åt.”

På Sveriges Ornitologiska Förening verkar de inte alls medveten om att klimatet (eller miljöförändringarna) redan dödat en stor del av Sveriges fåglar, snarare tror de att katter och det som händer under flytten för flyttfåglarna är farliga ting. Inte ens WWF skyllde 2008 på klimatet.

I Arlas panelpolicy kan man läsa: ”Undersökningar visar att hälften av alla barn och ungdomar mellan 9–16 år i Arlas upptagningsområde läser mjölkbaksidorna varje dag, och att nästan alla läser minst en gång i veckan.”

”Alla budskap som förmedlas på mjölkbaksidorna upplevs som information med Arla som huvudavsändare och har därmed stor betydelse för vår trovärdighet. Därför avgör Arla ensamt vilka budskap som ska publiceras och med vilka vi samarbetar.”

”Allt innehåll på mjölkbaksidorna ska alltid vara noggrant sakgranskat och korrekturläst samt kontrollerat vad gäller upphovs- och nyttjanderätt.”

”Ordvalet ska vara positivt och tonen varken föreläsande eller förmanande.”

Arla har visst gjort stora avsteg på sin policy i det här fallet, påhittade argument i propagandasyfte som är allt annat än positiv i tonen. Att barnen ska läsa och bli skrämda är uppenbart.  I
panelpolicyn står det att de samarbetar med Naturskyddsföreningen, är det därifrån ”informationen” kommer?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sören

    Strøngt taget står det inget om AGW, och dessutom bara om ”miljö”-förändringar, vilket inkluderar markanvändning, den stora faktorn för fåglarna. Fiffigt.

  2. Lennart Paulson

    Att var och varannan människa är mjölkallergiger kanske är ett viktigare ämne för Arla att ta tag i ?

  3. Labbibia

    Det verkar vara lite si och så med faktan i Arlas ”information”
    Eller?
    ”Tiotusentals års utveckling har programmerat dem att flytta söderöver vid en viss tid på året”

    Jag har svårt att tro att det fanns ex sädesärlor här för 20-30000 år sedan? När istäcket över norden var kilometertjockt.

    Arla sprider tjurexkrement, säkert kommer ”informationen” från Naturskyddsföreningen. Och på Arla finns det ingen som klarar av att tänka själv. Tydligen.

  4. Helge

    Försökte ställa en fråga i deras kontaktformulär, fungerar inte…försökte ändå med 3 olika webb-läsare och 2 olika operativ.
    Måste finnas minst en klimattaliban, för som flera redan påpekat finns det inte ett uns av vetenskapliga korrekta fakta på paketsidan.

  5. Anders L

    Läser man artikeln på Ornitologiska föreningens site så ser det onekligen mörkt ut för talgoxarna:
     
    ”I Sverige finns 2 miljoner häckande par som tillsammans producerar 20 miljoner ungar. Av dessa 20 miljoner talgoxeungar kommer bara en att överleva till nästa år.”

  6. Toprunner

    Anders L #5: Vad har talgoxen med flyttfåglar att göra?

  7. Labbibia

    Anders L # 5
    En? Låter tufft för de små liven. 😉
    En miljon ska det förstås vara?

  8. John Silver

    Handla på Lidl istället så slipper ni den danska skitfirman Arla.

  9. Erik L

    Jisses,Var finns logiken? 
    varför har dom AGW propaganda på just den ”klimatvidriga” produkten mjölk?   Nötkreatur säjs ju vara en av de största klimathoten! Kanske menar dom att vi ska undvika mjölk? Men då kunde dom väl lika gärna ändra texten till 

    ”VARNING! MJÖLK DÖDAR FLYTTFÅGLAR”
    Eller
    ”DENNA PRODUKT KAN ALLVARLIGT SKADA  KLIMATET” 

  10. Sören

    Den ”tiotusentals års utveckling” de skriver om för tankarna till evolution och dessutom till en tidsskala flera tiotusentals år, bägge klantiga ordval. Men på det hela taget läser jag in rävsaxen näringsliv-medier satte sig i då 2007-09 då klimat skulle med under korrekthethet – slöa knivar som klimatsamordnare o l i lådan. Samtidigt har man uppfattat att det var då det och nu vill man åtminstone kunna tåla lite granskning.

  11. Mats Jangdal

    På den tiden jag var mjölkbonde (inte Arla) var mjölpaketen heliga. där fick inte finnas någon annan text än den som handlade om produkten. Alla visste att reklamplatsen var ovärderlig och friarna många, men för sin egen  trovärdighets skull motade mejeriet bort dem alla.
    Nu tycks Arla och andra mejerier tävla om att bli den populäraste horan, tro inte att de inte tar bra betalt!

  12. svenska huskatter dödar ca 15 miljoner småfåglar/år .

  13. Om det finns det 2 miljoner häckande par talgoxar, de skaffar 20 miljoner ungar om året, och om vi antar att en genomsnittlig talgoxe blir 4 år. Vad gäller då för att antalet häckande par ska vara konstant med tiden? Jo, att 19 miljoner av dessa (upp)födda ungar dör varje år, och bara en miljon överlever. Så verkar ju också vara fallet, för jag antar att de med ”en” i artikeln på Ornitologiska Föreningens hemsida menar ”en miljon”.
    Naturen är hård. En övervägande majoritet av alla djurungar som föds måste dö om inte populationen ska växa kraftigt. Om, å andra sidan, populationen växer kraftigt hela tiden, kommer maten snart att ta slut och de flesta svälter ihjäl i stället.
    Naturflummare verkar aldrig fatta det här, och tycks inbilla sig att naturen är vacker och snäll och att det är fruktansvärt när ett enda djur dör. Det är typiskt att Miljöpartiet nog har sitt största stöd bland storstadsbor vars i stort sett enda kontakt med naturen väl är besök i parker då och då.

  14. Ja insekterna brukar ju alltid ta slut efter ett par veckor i början av sommaren, eller hur?
    Den här sommaren har dom väl dessutom kommit ovanligt sent iaf  hos mig, men nu ä myggen feta o fina.

  15. M

    Eftersom det inte alls verkar finnas någon kunskap om vare sig evolution, fåglars migration eller fåglars liv generellt här så får ni lite läxa att läsa på. Finns hur mycket studier som helst på detta. Som vanligt (forskare som man är) får man vara kritisk när man läser, och det gäller allt, även bloggar och kommentarer.

    Title: Climate change leads to decreasing bird migration distances.
    Author(s): Visser, M. E.; Perdeck, A. C.; Balen, J. H. van, et al.
    Source: Global Change Biology   Volume: 15   Issue: 8   Pages: 1859-1865   Published: 2009
    Title: Climate change leads to decreasing bird migration distances
    Author(s): Visser, ME; Perdeck, AC; van Balen, JH, et al.
    Source: GLOBAL CHANGE BIOLOGY   Volume: 15   Issue: 8   Pages: 1859-1865   Published: 2009
    Title: Climate change and population declines in a long-distance migratory bird
    Author(s): Both, C; Bouwhuis, S; Lessells, CM, et al.
    Source: NATURE   Volume: 441   Issue: 7089   Pages: 81-83   Published: MAY 4 2006
    Title: Climatic effects on timing of spring migration and breeding in a long-distance migrant, the pied flycatcher Ficedula hypoleuca
    Author(s): Both, C; Bijlsma, RG; Visser, ME
    Source: JOURNAL OF AVIAN BIOLOGY   Volume: 36   Issue: 5   Pages: 368-373   Published: 2005
    Title: Global climate change leads to mistimed avian reproduction
    Author(s): Visser, ME; Both, C; Lambrechts, MM
    Conference Information: Workshop on Bird Migration in Relation to Climate Change, Date: MAR, 2003 Univ Constance Konstanz GERMANY 
    Source: BIRDS AND CLIMATE CHANGE   Volume: 35   Pages: 89-110   Published: 2004
    Title: Large-scale geographical variation confirms that climate change causes birds to lay earlier
    Author(s): Both, C; Artemyev, AV; Blaauw, B, et al.
    Source: PROCEEDINGS OF THE ROYAL SOCIETY B-BIOLOGICAL SCIENCES   Volume: 271   Issue: 1549   Pages: 1657-1662   Published: 2004
    Title: Adjustment to climate change is constrained by arrival date in a long-distance migrant bird
    Author(s): Both, C; Visser, ME
    Source: NATURE   Volume: 411   Issue: 6835   Pages: 296-298   Published: MAY 17 2001

  16. Måns B

    Labibia  #3
    Även om det inte fanns flyttfåglar här under senaste nedisningen så utvecklades flyttbetendet ändå i de icke nedisade delarna av världen. När isen drog sig tillbaka så följde fåglarna efter och flyttningarna blev längre för vissa arter (sedan är det ju fullt möjligt att detta beteende redan fanns hos fåglarna innan nedisningen, men utvecklingen lär ju inte avstanna).  Så den formuleringen håller nog även om man måste tänka efter lite på vad den egentligen innebär.

    Sedan har Sören helt rätt i att miljöförändringar inkluderar alla förändringar i miljön inte endast klimatförändringarna och det är dessa som fått minst hälften av våra arter att minska i populationsstorlek (detta följs upp årligen så det råder det inga större tvivel om).
    Klimatets påverkan på fåglelpopulationers storlek och utbredning är inte helt enkelt att förutsäga, men det görs ändå. Det kommer en rapport från Lunds Universitet snart som visar att artsammansättningen håller på att förändras som en effekt av ändrat klimat.  I praktiken innebär det att arter som är värmeanspassade och inte har så specifika habitatkrav (så kallade generalister) följer med förskjutningen av klimatzonerna norrut i Europa och ökar sitt utbredningsområde. Medan de arter som är specialister på en viss miljö och/eller mer köldanpassade minskar. 

    Exempel på drastiska sådana ökningar kan man se bland gässen där de för 30 år sedan, i södra Sverige, mycket ovanliga grågässen och vitkindad går nu håller på att bli rena problemarter i och med sina höga antal.

    För flyttfåglar (och även en del stannfåglar) ser vi att de missar födotoppen eftersom fjärisllarver och andra insekter kläcks tidigare och inte finns tillgängliga när fåglarnas behov är som störst, vilket nog är vad man försöker beskriva i början av mölkpaketstexen (detta är välstuderat för exempelvis svartvit flugsnappare och talgoxe).  Vilket leder till att fåglarna lägger färre ägg och får ut färre ungar.

  17. Måns B

    Lars Kamél
    Den genomsnittliga livslängden för talgoxar är inte fyra år. Precis som beskrivs i artikeln från SNF så är dödligheten på ungar 95%. Har du överlevt första året så ligger överlevnaden mellan år på ca 30% vilket innebär att ytterst få talgoxar blir över 3 år.  Även en minskning på någon procent i vuxen- eller ungöverlevnad ger på sikt en tydlig minskning i populationsstorlek.

  18. John Silver

    Jag tror jag förstår: de fågelarter som minskar är goda och de fågelarter som ökar är onda.
    Precis som med invandringen av homo sapiens.

  19. Måns B

    John Silver #18
    Precis 🙂
    Vad det kan leda till är en utslagning av de arter som redan är hotade, men även att vi får in arter som blir till problem så kallade invasiva arter som genererar stora  kostnader för både människan (rent ekonomiskt) och för ekosystemen (ekologiska). Men det är klart att det även kommer in arter som berikar mångfalden. 

  20. tty

    Måns B #16

    Det gjordes nyligen en stor utvärdering av förändringar i den svenska fågelfaunan under de senaste 30 åren:

    http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/PDF-files/Ottvall+2009-OrnSve-PopTrendsSweden.pdf

    Resultatet blev att några effekter av klimatförändringar inte kunde urskiljas. I den mån de finns döljs de av andra viktigare förändringar (ofta relaterade till skogsbruk och jordbruk).

    Nästan alla flyttfågelarter är en miljon år gamla eller mera, och de har redan förändrat sin utbredning och sitt flyttningsbeteende dussintals gånger i samband med nedisningar och interglacialer. I själva verket pågår sådana förändringar givetvis hela tiden, och är ofta snabba nog för att vara märkbara under en människas livstid.

    Av de exempel som nämns i tråden ovan är vitkindad gås. Detta är en hittills arktisk art, som nu har börjat häcka vid Östersjön. Detta har inget att göra med klimatet (ny istid på gång,  någon?), utan beror på minskad mänsklig förföljelse. Detsamma gäller grågåsen. I båda fallen spelar troligen EU:s jordbrukspolitik också in. Ökad höstsädesodling har inneburit dramatiskt förbättrad födotillgång under vinterhalvåret.

    M #15

    Som skeptisk forskare, har du någonsin funderat på varför forskning om klimatets effekt på fåglar (som den du citerar) så sällan publiceras i ornitologiska tidskrifter?

  21. SatSapiente

    Informationen på mjölkpaketens baksida verkar inte granskas med någon större noggrannhet av Arla. För ett tag sedan räknade man upp 20 viktiga näringsämnen som fanns i mjölk. I uppräkningen fanns bl a protein, fett och kolhydrater.
    Bland de 20 fanns ämnet energi. Kolhydrater och fett ger energi, men vad är näringsämnet energi?

  22. Lite småmatte hjälper talgoxar:
    Efter ett år  1.000.000
    Efter två år 700.000 + 1.000.000
    Efter tre år 490.000+700.000+1.000.000
    Efter fyra år 343.000+490.000+700.000+ 1.000.000
     
    Vi kommer drunkna i talgoxar om MånsB och AndersL.s källor är korrekta….  🙂
    Visa några klimatzoner som rör sig snabbare än någon gång de senaste 9000 åren mot polerna…
     
    Jag skulle bli mycket glad om vi fick medelhavsklimat till 70:onde breddgraden både nord och syd, det skulle dessutom gynna livet på jorden och skapa en mängd nya arter.
     
    Så synd att våra utsläpp av CO2 inte kan påverka, annars skulle vi tända ett stort antal ordentligt renade (mycket bättre än de Danska) kolkraftverk för livet på jorden…
     
    Eller hur?

  23. #21  Kan det månne vara Th232 i mjölken från Arla?

  24. magnus

    Gunnar L

    Jag har läst (”någonstans” 🙂 ) att om en vanlig spyfluga lyckas få alla sina ungar att överleva, och dessa i sin tur fortplantar sig med 100% framgång o.s.v., så tar det 187 dygn innan avkommans sammanlagda massa blir lika stor som vår planet. Men man kan ju säkert räkna på en massa olika sätt.

    Poängen är ju att naturen är funtad så att alla arter har en överkapacitet i reproduktionen. Så länge det finns lämpliga livsmiljöer. Och de allra flesta djur dör…

    Jag tror att de flesta ”naturflummare” känner till detta, och att naturen visst är grym (Lars Kamél). Det är inte individerna väl och ve man värnar om utan livsmiljöerna i de allra flesta fall.

    Undantaget de arter som är extremt sällsynta, där varje individ är viktig för att bevara genetisk variation.

  25. Pehr Björnbom

    Vad är bäst för fåglarna i Sverige, lilla istidens kallare klimat, dagens varmare eller ett tänkt ännu varmare klimat än idag?

  26. SatSapiente

    #23 Kanske är det förpackningen? Är utmärkt att tända brasan med.
    Det står för övrigt att mjölkförpackningar ”material- eller energi-återvinnes”, energiåtervinning måste väl innebära att man eldar upp förpackningen?

  27. Men tänk va skoj de skulle va o se lite papegojor utanför köksfönstret;)

  28. Jag blev på 80:talet glad då några Kanadagäss betade på gräsmattan, men efter 15 år var det många hundra…
    Allt oftare var det vitkindad gås med i flockarna, men de tycks inte ha samma våldsamma populationsökning?
     
    Till sist ställde jag vattentåget så sandstranden, som var promenaden in från sjön kunde beskjutas vid behov… Jag hade betongmur mellan vatten och gräsmatta på resten…
     
    Egentligen hade kanske gässen mer rätt till gräsmattan än vi människor???
    Man kan ju strunta i att klippa den nedersta delen, men fy vad trist…. vi vill ju kunna åka vattenskidor på gräsmattan… 🙂
    En hund funkar nog, eller kanske bäst, några tamgäss, vilken vaktstyrka.
    Då svanar ökar enormt brukar hanarna slå ihjäl varandra (mins 68 då vi seglade genom landet mellan Göteborg och Stockholm, det låg döda svanar över allt och i bland tog farsan en åra och särade slagskämparna…typiskt oss..).
    I Kanada har gässen naturliga fiender som hämmar utbredningen?
    Skarven är nog ett större problem, för skärgårdsbefolkningen.
    Vad anser mångfaldsförespråkare om nya arter som tränger undan annat liv?
    Norska kusten äts ren av kungskrabban som var ett lyckat inplanteringsförsök i det ryska ishavet.
    Så har vi alla mindre arter som följer med fartygs barlastvatten.

  29. Måns B

    Gunnar L #22
    Du borde kanske lacka lite kanoter så att du får fart på huvudräkningen 😉

    Ursprungsläget var 2 miljoner häckande par med 70% överlevnad och 95% dödlighet   på ungarna (räknat på 10 flygga ungar per år och par) mellan åren

    År 1: 4 000 000
    år 2: 2 800 000 + 1 000 000 = 3 800 000
    år 3: 2 660 000 + 900 000 = 3 560 000

    Klart du drunknar i dom om du stoppar alla i poolen, men annars så kommer de att minska i antal år från år.

  30. Slabadang!

    Jag blir så trött!

    Hur man kan misshandla en affärside så fruktansvärt illa.Hela den gröna rörelsen har världens kanske bästa affärside men besitter ett en fruktansvärd inkompetens i marknadsbearbetning och kundrekrytering. Jag vet fan inte var felet sitter eller hur de tänker.Men de har med garanti de absolut sämsta marknadsföringstrategerna anlitade.

    Nu verkar de göra precis allt för att framstå som löjligt oväderhähtiga i banne mig varenda kapoanj och fråga de bedriver.Så vilken bild skapar de sig själva? Skrikiga Oseriösa Teatraliska Osakliga Ångestfyllda Överdrivna….man kan ladda upp hur många negativa signaler som helst på oerhört goda grunder.

    När man konsekvent bara som levererar en negativ bild och har det som affärside så fjärmar man fler än man attraherar.När rörelsen som kollektiv annamat att precis vilket korkat alarmistiskt påstående som helst gynnar affärsiden så gräver de en större grav än den de försöker täppa igen.

    Konsekvensen och utvecklingen är inte svår att skönja.Miljörörelsen går mot att bli en liten extrem sekt med dess fanatiker ingen rumsren hederlig person vill ta i med tång.Rena självbevarelsedriften borde ge att de städar undan alla tiotusentals tramsalarm och kommunicerar de som blir kvar på ett trovärdigare sätt. Är de ute för att öka intresset för vår mikljö så är det helt fel strategi de jobbar efter.
    För att använda deras egen terminologi så är den inte långsiktigt hållbar.Nu blir de bara löjliga.

  31. Helge

    Att klimatförändringar innebär att naturen ”anpassar” sig (evolution) är inget nytt. Det mjölkpaketen insinuerar är att det är människans fel och att det med automatik är skadligt och att vi kan göra något åt det. De konservativa brukar se positivt på staus quo, livet det anpassar sig till de nya villkoren.  Klimatet har alltid varierat och flyttfåglarnas beteende och antal lär säkert också ha varierat. Svalorna är väl det tydligaste exemplet där de vissa regninga och kalla sommrar år knappat lyckas få fram någon avkomma alls.
    Årets fågelrapporter avviker kraftigt från förväntat resultat för en del arter, men det tror jag inte beror på att vi de senaste 100 år kanske fått en medelhöjning på 0,7 grader. http://www.artportalen.se/birds/
     

  32. Pehr Björnbom

    Gunnar L #28,

    Den vitkindade gåsen häckade inte i Sverige före 1971. Den häckar mest på Svalbard och Grönland:
    http://www.sofnet.org/index.asp?lev=1650&typ=1

    Den vitkindade gåsen går tydligen sina egna vägar och ignorerar klimatutvecklingen.

  33. Slabadang!

    Måns B!

    Havsörnen gillar gässen.Det går åt mindre enerig för havs och även kungsörn att få ett skrovmål.Sen soptipparna stängdes har måsarna minskat drastiskt i antal är det bra eller dåligt?

  34. MånsB
    Du har rätt och jag har fel…. ska inte skylla i från mig….
    Jag missade den väsentliga skillnaden par och individ…
    Med de siffror jag fick blir det max 1.500.000 par efter 6 år… men om de inte blir över fyra år gamla så får vi snart se hur hållbara siffrorna är.
    Det är svårt att räkna då en art ofta snabbt ökar och minskar..
     
    Guppy anses tillhöra miljonfiskar….(det har aldrig jag varit i närheten av) d.v.s. ett par kan bli en miljon individer på ett år…
     
    Se Torsken… 200.0000 romkorn.. (men det blir ändå ingen miljonfisk…??)

  35. Adolf Goreing

    Artikel från tiden innan AGW-hysterin (jodå, klimatförändrngar fanns då också)

    Density-Dependence in Breeding Success of the Pied Flycatcher (Ficedula hypoleuca) R. V. Alatalo and A. Lundberg Journal of Animal Ecology, Vol. 53, No. 3 (Oct., 1984), pp. 969-977  (article consists of 9 pages)

    ”Density depending effect were most marked in the year with unfavourable weather conditions (min fetning) probably reducing food availability. However intraspecific competition for food presumably is less important in the natural situation with intense intra- and inter- specific competition for a limited number of nest holes.

    Nej, det är tydligen inte så enkelt att klimatet förklarar allt. Det är en krafig förenkling och ett tecken på slapp mode-forskning. Tråkigt!

  36. Labbibia

    Gunnar L
    OT
    Den goda nyheten är att Ikväll blir det Växelström/Likström på Stadion! 😛 
    Den dåliga nyheten är att jag ska vara på jobbet 06,30 i morgon bitti! 🙁
    Det kostar att ligga på topp, och enligt en text av ovanstående band så är det också ”en lång väg till toppen , iallfall om man  vill rocka!”

  37. Måns B

    tty #20
    Den rapporten säger inget om absolut antal fåglar, den visar bara utvecklingen i andelen arter som ökar, minskar eller har stabila populationer.

    För att du ska få en uppfattning om hur läget egentligen ser ut bör du läsa rapporten du länkar till tillsammans med siffrorna från de årliga fågeltaxeringarna.

    Men visst är det positivt att den långvariga minskning bland våra fågelarter ser ut att ha bromsats de senaste 10 åren. 

    Men egentligen utan att behöva värdera det nämnvärt så håller samma forskargrupp på att sammaställa data om den faktiska förändringen i svenska fågelsammhället som en effekt av klimatförändringarna.  Ännu så länge så finns det bara en powerpoint presentation att ladda ned från nätet som inte säger så mycket, men den publiseras snart som sagt.

  38.  Här är statistik över ringmärkta fåglar från Hammarös fågelstation:

    År
    Antalet ringmärkta

    1995
    8013

    1996
    7387

    1997
    5133

    1998
    7115

    1999
    6765

    2000
    8512
    Personalbrist tros ha minskat utfallet med cirka 2000

    2001
    9027

    2002
    6732
    Åter bemanningsproblem

    2003
    7863
    Också bemanningsproblem

    2004
    9356

    2005
    11378

    2006
    8445

    2007
    12593

    2008
    7795
    Bemanningsproblem igen

    2009
    10186

    Syns det någon trend mot minskande antal fåglar här?
    Ringmärkning borde ge ett någorlunda slumpmässigt, statiskt urval av fåglar, om än måhända bara för arter som har ett visst beteende.
    Det blev Hammarös fågelstation genom ett slumpmässigt urval, det vill säga, det var den första länken jag klickade på i länklistan över svenska fågelstationer.

  39. Ulrik

    Arla försökte i kraft av sin storlek tränga ut Skånemejerier från butikerna. Kunderna blev så förbannade, att Arla fick ge sig och nu säljer Skånemejerier mer än före kuppförsöket. Då var Arla inte alls ängsligt för fåglarna när man ville transportera mjölken långa vägar. Ambitionen är att bli allenarådanden.

  40. Olaus Petri

    I samband med Kaméls redovisning får jag passa på att rekommendera Hammarös fågelstation, eller rättar sagt det naturskyddsområde den ligger i. Stationen är fantastiskt vackert belägen och med fem minuters gångväg till Hammarös sydspets (som har en vidunderlig sjöutsikt att bjuda på) är badbyxor lika viktig utrustning som kikare och picknickkorg.
     
    Har ni tur kanske ni till och med får syn på en rasande grann karl, nämligen mig. 😉
     
     

  41. Håkan Bergman

    Labibia 36
    Jo tack fansen märks ute på stan. Sitter på Holmen med en stilla malt och minns den svåra tiden mellan barnbidrag och pension, men AC/DC är lite för modernt för min smak.

  42. #36
    Grattis  😀
    Jag har ännu inte fått till AC-DC live… 🙁
    De blev mycket bättre efter att bytt en diva sångare mot nuvarande (att hans röst håller???)

  43. Måns B

    Jag såg AC-DC som 12 eller 13-åring i Malmö, tyvärr en av de sista turnéerna innan Bon Scott söp ihjäl sig på en tolalett.
    Dom är fortfarander ok, men med orginalsångaren var dom helt enkelt bäst. Har inte orkat ta mig iväg för att se dom sen dess, men det skulle säkert vara en upplevelse.

    Såg däremot Motörhead i Scandinavium för ett år sen drygt, det var också en upplevelse 🙂

  44. tty

    Måns B #37

    Jag har deltagit i de där fågeltaxeringarna du hänvisar till sedan de började. Faktum är att jag var med och provade ut inventeringsmetodiken på 1970-talet, och jag har följt dem sedan dess. Jag kan försäkra dig att det är utomordentligt svårt att läsa ut någon klar klimatsignal ur resultaten.

    Visst, man kan hitta sydliga arter som ökat och spritt sig norrut det senaste halvseklet (t ex blåmes, nötväcka, härmsångare, näktergal) , liksom nordliga som minskat och retirerat norrut  (bergand, lavskrika, stenfalk, ringtrast, kanske ortolansparv).
    Men det går lika bra att hitta sydliga arter som dragit sig tillbaka söderut eller t o m försvunnit  (stork, blåkråka, härfågel, rapphöna, kornsparv) eller nordliga/arktiska som ökat och spritt sig söderut (rödvingetrast, björktrast, knipa, småspov, lappuggla, vitkindad gås).  
    Det går t o m att hitta arter som gått åt båda hållen under perioden, som t ex röd glada, kungsfiskare, skrattmås, varfågel eller videsparv.
    Många arter sprider sig f ö mot öster eller väster ”på tvärs” mot klimatet som t ex järnsparv, rosenfink, busksångare eller svarthakedopping.

    Nej, nu skall jag ut och inventera nattsångare.

  45. Måns B

    tty #44
    Visst är det som du säger men det förändrar inte det faktum att den genomgående trenden är en förändring mot ¨’värmeanpassade¨’ arter i ekosystemen. Om jag minns föreläsningen rätt så är det tydligast i norra Sverige, vilket är helt i linje med övriga klimateffekter i naturen i Sverige. Dessutom är det inte ett typiskt svenskt fenomen, denna analys bygger på en metod framtagen i Frankrike, som också tillämpats i England (Tyskland e på gång) och över allt ser man samma mönster.

  46. bom

    Ska vi summera det här mjölkpaketet så blir det:
    Arla gapar och sväljer och förmedlar okritiskt de fräcka och föga underbyggda larmpåståenden som tyvärr blivit SNF:s högröstade kännemärke. Boven i dramat är mera Naturskyddsföreningen än mjölkböndernas okunniga marknadsföringsfolk. En sorglig historia som återigen visar att vi inte skall kasta skattepengar på NGOerna.
     

  47. Håkan Bergman

    Gunnar och Måns B
    Ni hade lätt fått plats på Stadion i kväll, såg under min långa rundvadring i Stockholm idag åtskilliga AC/DC-fans som nog inte riktigt nådde ända fram. Bleksiktiga hårdrocksfans ska inte sitta flera timmar i solen och tanka bärs, okey att en riktigt solig dag här i början av Juni är förrädisk om man inte är förberedd. Kanske ett uppslag för nån som känner för att starta upp en skojig konsultfirma. ändrat klimat ändrade dryckesvanor?
    Nå för att få upp det hela på spåret, mjölkpaket var det som gällde. Jag har funderat på det emellanåt, dels på grund av rena faktafel men också för att jag undrat över hur dom ska bedömas rent allmänt, är dom tryckt tidskrift, periodisk tidskrift eller vad? Finns det en ansvarig utgivare, var faller dom in i tryckfrihetsförordningen?
    Jag har också hört talesättet ”har det inte stått på baksidan av mjölkpaketen så behöver man inte bry sig”! Kan det va så?
    Nu i Maj hade man den årligen återkommande storyn om den stora händelsen på Arlagårdarna ”betessläppet”, barn ungdomar uppmanas att besöka en Arlagård och se betessläppet, tom. filma det i nån tävling. Allt i Disneyandan att korna blir så fruktansvärt glada av att bli utsläppta, not, dom blir nog snarare panikslagna. Minns själv vilket helvete det var att få ut dom två kor vi hade på det lilla hemman jag växte upp på, man fick mana dom en och en fram till dörren och sen öppna dörren och jaga ut kon. Att få dom att gå mot en öppen lagårdsdörr var stört omöjligt. Men säkert har djurhållningen blivit mycket bättre sen den tiden, tackochlov!

  48. Notera att när man försöker skriva till Arla om det som denna bloggpost tar upp, så inaktiveras frågeformuläret så fort man nämnet ordet ”klimat”. De verkar inte gilla kritik!

  49. magnus

    sfish
     
    Fascinerande variant av spamfilter. Men då slipper dom ju klimatspammarna.
     
    Kan inte riktigt säga att jag klandrar dem 🙂

  50. magnus

    Jag är 100% säker på att de hade en orsak till att lägga in ordet klimat i spamfiltret. Eftersom ordet ”sex” inte är spärrat ännu så kan inte klimatspammarna ha legat på latsidan 🙂

  51. Helge

    Jag kom igenom på Arlas kontaktformulär till slut. De har kopplat formuläret till en ”fråge-svarsdatabas”, så de försöker gissa vad du vill veta innan du skrivit klart. Det skriptet verkar hänga sig ibland, men tar man det lugnt och skriver ett ord i taget fungerar det , dvs emellanåt.

  52. Helge

    Även på västkusten fortsätter AGWare sitt föga vetenskapliga men alarmistiska budskap, denna gång dock inte isbjörnsungar, nu har man ställt ditt barn istället
    http://bohuslaningen.se/asiktdebatt/ledare/1.841676-klimatvakuum-att-fylla

  53. Peter

    ..men Arla ”glömde” att nämna på baksidan att en liter mjölk har gett upphov till ett helt kilo ”farliga” koldioxidutsläpp!!!

  54. Måns B

    Håkan Sjögren #47
    Minns själv vilket helvete det var att få ut dom två kor vi hade på det lilla hemman jag växte upp på, man fick mana dom en och en fram till dörren och sen öppna dörren och jaga ut kon. Att få dom att gå mot en öppen lagårdsdörr var stört omöjligt.
    Hade ni drägglande varg och björn runt knuten eller 😉 ?
    Jag har inget minne att det skulle vara svårt att få ut kossorna på morgonen (fast det var förstås mjölkkor) när de skulle ut på bete och det rörde sig om ett femtiotal i alla fall.

    Men visst första gången man skulle få ut kvigorna på våren så kunde det vara lite knixigare. Men det var ifos ingenting mot hur besvärliga de var när man skulle försöka ta in dem efter sommarbetet igen.

    Angående faktafel på mjölkpaket så  håller de ungefär samma klass som vilken artikel som helst. Det är fortfarande så att jag ytterst sällan läser en artikel i media inom ett område jag känner till hyfsat bra som inte innehåller ett enda sakfel.

  55. Håkan Bergman

    Måns B # 50
    Det handlar nog om olika epoker och miljöer, lagårn på ett norrländskt småjordbruk för 50-60 år sen går inte att jämföra med en gård med 50 kor idag. Och det var som sagt bara första dan, att få in fjällkor på kvällen var inga problem dom går på automatik.

  56. MånsB hoppas alla mediatroende läser och tänker på dina ord.
     
    Allt media skriver om som innehåller teknik eller naturvetenskap kan ni lika gärna hoppa över.
     
    Sök efter information i de områdena i (facktidningar var det tidigare) bloggosfären och Internet, försök få information från kunniga med motsatt åsikt och konfrontera deras argument, då det gäller infekterade områden, ex elallergi, CO2-hot, kärnkraft och mycket mycket mer.
     
    Eller hur Måns?

  57. ThomasJ

    Dé é inte enbart Arla som kör klimatpropagande, nedan landade idag:

    http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/73/85/aabc472b.pdf

    Mvh/TJ

  58. Mats Jangdal

    Usch, jag laddade hem den där pdf:en, men jag orkade bara läsa 2 sidor. Sedan började huvudvärk, hjärtklappning och magsår smyga sig på mig.
     
    Apropos småfåglarne, -na.
    http://www.youtube.com/watch?v=NH4g8AYDe4A&feature=PlayList&p=87A1909A04F27382&playnext_from=PL&playnext=1&index=86

  59. Rosenhane

    Mats Jangdal,
    och den andra sidan av myntet. 😉 eller Povels version:
    http://www.youtube.com/watch?v=ulVKpLWnn1I

  60. Mats Jangdal

    Rosenhane, vad förresten är det för en fågel?
    Jo jag hade Povel i bakhuvudet, men tyckte att Rosenhill påminde en del om Rosenbad.
    Ibland kan man undra vad som skiljer pekoral, pastisch och parodi 😉

  61. Rosenhane

    Mats Jangdal#60
     
    Där finns både uppskärrarn och smörgåsen och andra hittepåfåglar. Hittepåfåglar, vad fyndigt! 😉
     
    Vad skiljer pekoral, pastisch och parodi?
    Om jag får stoppa in personer istället och göra en rankinglista för Sverige:
     
    Nummer ett bland pekoralister är Anders Wijkman omedveten som han är om att han gör en löjlig figur i klimatsammanhang.
     
    Pastischmaster är svårare att utse men jag lutar åt Andreas Carlgren
    på grund av hans försök att karbonkopiera miljövänstern med ambition att nå trovärdighet i enn annan och kuligare skepnad.
     
    Parodigenren har två  likvärdiga vinnare: Karin Bojs och Susanna Baltscheffsky.
     

  62. Rosenhane

    61# forts.
    La du förresten märke till att jag tillämpade könskvotering? 😉

  63. Mats Jangdal

    Fyndigt!
    Men om Carlgren KARBONkopierar, har han tänkt på att klimatkompensera då tror du?

  64. Monodemon

    Apropå våra numera tidiga vårar:
    http://svt.se/2.106391/1.2027435/vintern_var_rekordlang