Klimatkarusellen och nya böcker

klimat karusellen2

När jag skrev boken Klimatkarusellen, vilka frågor kan besvaras? kände jag en stor frustration över att klimatfrågan inte fick ifrågasättas. Jag ville därför dela med mig av alla mina frågor och funderingar. Intresset för klimatfrågan tog plötsligt all min tid och jag valde därför att lägga mitt vanliga jobb som investeringsrådgivare i energibranschen åt sidan för att på heltid kunna skriva boken. Intresset för boken har varit över all förväntan, närmare 6000 böcker har sålts vilket gett inspiration och möjlighet att ta nästa steg och fördjupa ambitionen att försöka bidra till en mer nyanserad debatt. Det är viktigt att vanliga människor vågar ifrågasätta, åtminstone några av de värsta klimatmyterna. Vi måste helt enkelt bli fler som kan bidra till att stoppa skrämselpropagandan och få stopp på alla överdrifter om att vi står inför en klimatkris. En hel generation växer nu upp med en känsla av hopplöshet. Att klimatfrågan inte tål att ifrågasättas kan bli förödande för hela samhället. Det är också oacceptabelt att så många människor idag lever med den felaktiga föreställningen att vetenskapen är överens om någonting som ger våra politiker rätt att fullkomligt vräka ut pengar på meningslösa åtgärder för att rädda ett klimat som inte ser ut att vara i någon större nöd.

Under hösten har jag fortsatt att bygga nätverk inom klimatområdet. Jag har utökat mina kontaktytor med duktiga vetenskapsmän och kvinnor men också träffat människor som är beredda att arbeta för en mer nyanserad debatt och som vill bidra på olika sätt. Ett av problemen på den skeptiska sidan är att ansträngningarna är dåligt koordinerade. Dessutom saknas finansiering. De som däremot använder klimatet som argument för att ställa om samhället har i det närmaste obegränsade resurser och dessutom media på sin sida. Det är därför svårt att få något gehör för ett mer balanserat debattklimat i klimatdebatten. Men det är absolut inte omöjligt! Kompetensen och viljan finns, dessutom inser allt fler att klimatlarmen är kraftigt överdrivna och ställer sig frågande till politikernas prioritering. Inom näringslivet är många försiktiga med att uttala en skeptisk hållning, inte minst på grund av en rädsla att bli ifrågasatt som person och risken att bli uthängd i media. Jag upplever dock att väldigt många inom näringslivet i grunden är sunt skeptiska till klimatlarmen. Det rimliga vore givetvis att näringslivet snart sätter ner foten och efterlyser en mer balanserad och vetenskaplig analys där också de skeptiska invändningarna beaktas. Ibland tror jag nästan att den hårdföra alarmistiska sidan snart bara försvaras av dem som är riktigt dåligt orienterade i sakfrågan och vägrar ta in hela analysen.

Förutom föreläsningar håller jag på att spela in cirka tio avsnitt på Youtube där jag går igenom lika många klimatmyter. Under nästa vecka lägger jag ut Introduktionen till dessa avsnitt på min nya youtubekanal. Du kan prenumerera på kanalen redan idag här.

Jag håller också på att skriva en ganska enkel bok för barn på högstadiet och deras föräldrar tillsammans med Staffan Mörner. Staffan är lärare och en duktig pedagog. Min syn på skolans utmaningar kan ni läsa i artikeln ”Har polariseringen runt klimatet nått ända in i klassrummen?”

Staffan Mörner är författare till boken ”Borde man oroa sig för klimathotet?” som jag nu hjälper honom att trycka och marknadsföra. Den går just nu att beställa till kampanjpris 199 kr här. Boken levereras så snart den lämnat tryckeriet om några veckor. 

Jag hoppas att Staffan Mörners fantastiska bok kommer att nå ut till många eftersom den på ett mycket strukturerat sätt tar upp viktiga fakta om klimatet och på ett enkelt sätt visar att slutsatserna, att vi står inför ett klimathot, långt ifrån hänger ihop med analysen av observationer och data.

Här nedan kan du läsa inledningen till Staffan Mörners bok:

Oroar du dig för klimathotet? Kanske dina vänner, din familj eller dina barn gör det?

I den här boken presenterar jag fakta om klimatet som varken media, politiker eller miljöorganisationer informerar om, men som du och dina närmaste borde känna till om ni verkligen vill ta klimathotet på allvar. 

Oron för klimathotet bygger på tre grundläggande påståenden:

1. Global uppvärmning leder till katastrofala klimatförändringar som visar sig i form av exempelvis smältande isar, stigande havsnivå, fler och kraftigare oväder, mer torka och översvämningar och försurning av haven.

2. Så gott som alla klimatforskare är överens om att vi står inför ett allvarligt klimathot i form av global uppvärmning orsakad av människans ökade utsläpp av växthusgaser.

3. Den globala uppvärmningen kan inte förklaras naturligt, och kan därför med stor säkerhet antas bero på människan.

Dessa påståenden anses odiskutabla, och skeptiker betraktas närmast automatiskt som anti-vetenskapliga, okunniga, känslostyrda, ointelligenta, vilseledda, egoistiska, korrupta eller rent av illasinnade. De kallas nedsättande för ”klimatförnekare”, och får sällan eller aldrig får komma till tals på ett rättvisande sätt. 

Därför är det många som inte känner till de skeptiska argumenten. Men med tanke på den ångest, de stora kostnader och viktiga politiska beslut som klimathotet föranleder är det oerhört viktigt att inte bara följa med strömmen, utan att lyssna noga, ta reda på fakta och tänka själv: 

1. Pågår det oroande klimatförändringar?

2. Vad är så gott som alla klimatforskare överens om?

3. I vilken utsträckning kan den globala uppvärmningen förklaras naturligt?

Det är dessa naturvetenskapliga frågor jag fokuserar på i den här boken. Svaren leder dock ofrånkomligen till följdfrågor som delvis är av moralisk och ideologisk art, och där mina reflektioner över de fakta jag presenterar är mer personliga: 

4. Kan man lita på FN:s klimatpanel?

5. Vilka risker är vi beredda att acceptera?

6. Vem tjänar på klimathotet?

Elsa Widding

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Daniel Wiklund

    Vad glad man blir av att läsa Elsa Widding. Läser i dagens Norrbottenskuriren “Dramaten lyfter Greta Thunbergs budskap”. Idag arrangeras “We hear you”, “en gestaltad manifestation”, en slags sampling ur Gretas tal. Tänk om Dramaten hade kontaktat Elsa W. Jag har just skottat snö i en dryg timme. Luleå har fått flera decimeter senaste dygnet, och det fortsätter. Jag har skottat snö i 65 år, men nu börjar min rygg sätta stopp. Greta med fler aktivister kan ju göra sig en tur till Luleå och hjälpa gamlingar med snöskottning.

  2. latoba

    Elsa! Varje gång jag ser att du har skrivit något på den här bloggen blir jag glad. Du är en riktig kämpe. Jag köpte din bok på en gång när den kom ut och jag kommer att följa din kamp. Någon gång ska väl även våra media ge dig den uppmärksamhet som du är värd.

  3. Per I

    Jag tror det blir väldigt svårt att höras i det massiva flödet av alarmister. SVT Nyheter försitter aldrig ett tillfälle att propagera för sin sak. Igår var det ett inslag om Slite cementfabrik. De ska pumpa ner sina CO2 utsläpp utanför Norge. Och då kommer frågan i studion om det går att göra så med all CO2. Det är så naivt och okunnigt så man häpnar om och om igen. Tekniken finns men det är en kostnadsfråga. Vill någon köpa cement som är mycket dyrare än konkurrentens? Skattebetalarna får notan på kraftigare kabel till Gotland och subvention av priset. Dessutom kallades de bovar. Fabriken skapar jobb och skatteintäkter. De som bygger i Stockholm är också bovar i så fall. Och de som bosätter sig i husen. SVT är en utsläppsbov i sin tur, de gör av med mycket el och flyger mycket. SVT lever på skatteintäkter från dessa “bovar” i Slite bl.a. så det vore på sin plats med lite respekt istället för detta bedrövliga reportage där de dessutom visar hur okunnig redaktionen är.

  4. Som helt vanlig person utan djupare kunskaper men med en hel sunt förnuft blev jag väldigt förvånad när jag läste att 97 procent av forskarna var överens om att klimatfförändringarna berodde på mänsklig påverkan. Jag hade precis läst Gryning över Kalahari och boken handlar bla om skeenden som ligger bakåt i tiden men där är forskarna så oense att dom i princip kan mörda varann för att få sin tolkning att bli allenarådande. Men när det gäller något så komplicerat som att förutspå det framtida klimatet så är plötsligt 97 procent överens. Dessutom reagerade jag på siffran 97 procent, ett procenttal man ofta använder när man haft val i en del “demokratier”

  5. Lasse

    Trevligt Elsa
    Vi är många här som delar din optimism.
    Det bör gå att få fram lite mer objektiva sanningar.
    I gårdagens Aktuellt så talades det om Cementindustrin och möjligheten att lagra CO2.
    Dubbla kostnaden för betong-men vem skall betala detta?
    Stor energiåtgång-vem avstår sin el?
    Men Bjerströmskan påstod att vi behöver göra detta eftersom Arktis isar smälter i en accelererande takt.
    Check på det:https://realclimatescience.com/2020/01/arctic-sea-ice-refuses-to-melt-as-ordered/

  6. Sören G

    #3 Per I
    ” Och då kommer frågan i studion om det går att göra så med all CO2. ”
    Menade reportern att man skulle tömma hela atmosfären på CO2? – Så att allt högre liv dog.

  7. jensen

    Naturens krafter att upprätthålla en etablerad balans torde vara imponerande. Beträffande CO2-infångning finns ju en balans mellan CO2 i atmosfär resp. hav.
    Om man nu lyckas minska CO2 i atmosfären för en billig kostnad ( alla vill väl betala en slant för att minska risken för plötslig död), så vill väl naturen återskapa balansen CO2 Hav/ atmosfär. Material i överflöd finns ju löst i vätska.
    Frågan är hur snabbt de olika processerna tar, tills de tagit ut varandra. Kanske kan man ändå skapa en viss tids sänkning av den hotande globala temperaturökningen.
    Men hur mycket?
    Hur länge
    Hur många människor räddar sina liv.
    Och hur mycket får de betala?
    Finns någon med siffror beträffande dessa frågor.
    Föreligger diskussion enligt ovan ibland CO2-infångningsplanerarna.

  8. Håkan Bergman

    Per I #3
    Nigel Farage mötte väl ungefär samma motstånd när han började kampanja för Brexit, vilken dag han har idag!

  9. Argus

    #7

    Japp. Så har mina tankebanor också gått.

    Typ: havet vs atmosfären står i en (partiell) dynamisk jämvikt. Temperaturen styr koldioxidkoncentrationen. Tar man bort CO2 ur atmosfären…., gasar haven ut. Släpper man ut, absorberar haven.

    Visst, det finns tidsskalor etc, men i bakgrunden är detta hur halten bestäms.

    Då är det ju monumentalt meningslöst att pumpa ner det!

  10. Lars Cornell

    #7. “Siffror”
    Det kommer att bli så dyrt att det faller på att ingen vill betala.
    Man får inte glömma bort nyttan med mer koldioxid. Ju fler människor vi blir på vår jord desto mer koldioxid behövs för att förse människorna med mat, energi och tekniska produkter. Det har beräknats att värdet av mer koldioxid (300 —> 400 ppm) i Sverige ökar växtkraften i skog och grödor till ett värde av mer än 30 miljarder kronor per år. För hela världen kan nog den siffran tusenfaldigas.

    Om vi kan fixa koldioxiden från Cementa till ett pris av 5000:- kr/ton inkl transport och nedpumpning och Cementa släpper ut 2000 ton blir den kostnaden 10 miljarder kr per år.
    Det sas i programmet att det är 5% av Sveriges utsläpp av fossil koldioxid så alla utsläpp i Sverige skulle då motsvara en kostnad om 200 miljarder per år. Men det är mycket lågt räknat. Nu kan man kritisera den beräkningen, men den visar ändå var decimalkommat sitter.
    Nackdelen med att skogs- och lantbrukare blir arga och ledsna och fattigare kommer därtill.

    Det nämndes i programmet att det behövs en tjockare elkabel till Gotland. Men den kostnaden är försumbar jämfört med andra kostnader.

    Vi får inte glömma bort den mycket stora miljöförstörelse som processen med sitt stora energibehov medför.

    CCS är detta sekels mest idiotiska tanke.

    Riksdagsmannen Jan Ericson tar upp den politiska bakgrunden på bra sätt i sin blogg i går,
    “Miljöpartiets drömmar om klimatdiktatur.”
    http://www.ericsoniubbhult.se

  11. Tackar. Optimist skall man vara och vi klimatrealister har det väl förspänt. Vänder klimatcyklerna neråt som mycket pekar på får vi understöd i debatten. Fortsätter det att bli varmare kan vi njuta detta, liksom alla fattiga på vår jord. Men det kostar naturligtvis oherrans mycket att sätta MP vid kakburken, så lite smolk………

  12. Bo Gustafsson

    Tack Elsa för att du står rakryggad upp som en nutida Sven Dufva men du är inte ensam, vi är många som inspirerats av dig och försöker i våra nätverk sprida “ljuset”. Kommentatorsfältet i övrigt verkar kantra över till “carbon capture” som tydligen är på det sättet vi ska tidigarelägga utdöendet av högre liv på den här planeten. Annars verkar Moder Jord på ett antal miljoner år fixa detta själv genom att koldioxidhalten under geologisk tid går mot allt lägre halter. Kanske vi måste på sikt som Patrick Moore hävdat börja sönderdela den kalk som finns för att berika atmosfären med mer koldioxid

  13. Ingemar Nordin

    Tack Elsa!

    “Det är också oacceptabelt att så många människor idag lever med den felaktiga föreställningen att vetenskapen är överens om någonting som ger våra politiker rätt att fullkomligt vräka ut pengar på meningslösa åtgärder för att rädda ett klimat som inte ser ut att vara i någon större nöd.”

    Det är snarare våra politiker som är överens med sig själva. Sakligt sett befinner de sig ljusår från både IPCC och den klimatvetenskapliga debatten. Det är t.o.m. så att om man citerar eller refererar till IPCCs stora rapport AR5 så blir man stämplad som “klimatförnekare”.

    “Ibland tror jag nästan att den hårdföra alarmistiska sidan snart bara försvaras av dem som är riktigt dåligt orienterade i sakfrågan och vägrar ta in hela analysen.” Mitt i prick Elsa!

    Det svåra att diskutera med alarmister är att man måste dra i stort all grundläggande teori och att de helt enkelt inte är insatta i vad som diskuteras i den vetenskapliga sfären.

  14. Johan M

    Youtube-kanal prenumererad och bok beställd. Härligt att se att det börjar röra på sig och som du säger – det finns nog en hel del skepticism därute emot hela karusellen. Problemet med näringslivet är väl att det än så länge är rätt lukrativt att sätta upp en egen karusell. Så länge folk i allmänhet tycker att det är bra att lägga pengar på avlatsbrev så är det väl bästa att sälja så många man kan.

    Det samma gäller för politiker – varför protestera mot rådande uppfattning om det inte inbringar röster? Vilken tidning tjänar på att upplysa folk om att det har fel? Den förändring som kommer ske kommer inte komma från politiker eller media fören folk i allmänhet tycker klimathotet är en skröna. Det kommer att ta tid men en steg i taget, ett inlägg, en bok, ett fördrag … sakta men säkert kommer droppen urholka stenen.

  15. jax

    Läste i Expressen att din namne, Elza Dunkels som är IT som är IT-forskare vid Umeå Universitet, gjort sökningar på youtube och till sin förfäran upptäckt att det fanns ”klimatskeptiska” videor där. Värst tyckte hon det var att många barn hänger på youtube och därför utsätts för dessa. Så bäst du är försiktig 😉
    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/sokningar-pa-youtube-leder-till-klimatskeptiker/

  16. Björn

    Vi tycker att dagens klimatalarmism leder oss fel, men vi måste då visa på en annan hypotetisk väg. Det behövs en avledande strategi som leder bort från allt som uppehåller sig kring CO2. AGW är en svagt underbyggd hypotes, vilken behöver nedgraderas genom en konkurrerade hypotes. Tanken att ett tillskott av drygt 100 ppm antropogen CO2 skall kunna förändra atmosfärens cirkulationsmönster, är alldeles för osannolik. För det är det som det handlar om, att de förändringar i temperatur och vädermönster som hänger samman med atmosfärisk cirkulation, beror enligt hypotesen om AGW, på “klimatförändringarna”. Vi måste nu i grunden föra fram det som oberoende av växthusgaser primärt driver vårt klimatsystem. Växthusgaserna är passiva molekyler som inte har någon egen potentiell inre energi. Dessa fungerar endast som fördröjande av utstrålad IR från land och hav. Primär aktör är solen, som med sin instrålade energi medför sekundära reaktioner. Man kan påstå att dessa reaktioner fullständigt moduleras av det primärt övergripande variabla inflödet av solenergin. Utan denna variabla energi över tid, avtar alla sekundära reaktioner. Det är diskussioner kring denna övergripande energi som måste bli den nya hypotetiska vägen framåt.

  17. Håkan Bergman

    Lars C. #10
    Sa dom verkigen “tjockare elkabel”? Har du en länk till inslaget, jag hittar det inte på svt.se?

  18. Bert Nilsson

    #12. Dvs tillverka mer cement. När cement brinner tar den upp co2 och återbildar calciumkarbonat. En liten bonus för versamheten i Slite.

  19. Mats Persson

    Tack Elsa Widding för ditt fantastiska arbete. Detta förgyllde dagen för mig. Jag har haft en del kontakt med Staffan medan han skrev och blev som du mycket imponerad av hans förmåga att uttrycka sig pedagogiskt. Likaså imponerad av allt mycket kvalificerad research han lagt ner. Mycket imponerande.
    Med hälsningar från en stor supporter till dig Elsa och till Staffan…………..Mats Persson

  20. Lasse

    Årets Svensk: https://www.fokus.se/2020/01/extra-jens-ganman-ar-arets-svensk-2019/
    Tydligen kritisk mot alarmismen och hockeyklubban!
    Kritik mot honom: https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/klimatkritik-mot-arets-svensk/

    Så är det när man utmanar PK.
    Men vi står bakom dig Elsa!

  21. Rolf Mellberg

    JÄTTTEBRA Elsa!!

    Jag har två reflexioner till detta med CCS, med Cementa i går på SVT som ett utmärkt exempel.

    1) Man måste väl kunna kräva en analys typ Åtgärd – och kostnad ställt mot Effekt – resultat/vintst.

    Resulatet av en CCS-insats måste värderas i hur stor CO2-reduktionen blir i lufthavet, på kort och på längre sikt – med de osäkerheter som föreligger angående hur snabbt CO2 vandrar ner i djuphavet. Dessutom hur stor temperatureffekt som man kan vänta sig – med den osäkerhet som gäller för klimatkänsligheten. Hur i H-E ska man kunna spendera dessa gigantiska belopp utan att detta redovisas????

    2) Man måste jämföra en väldigt kostsam (och riskfylld) svensk CCS-insats med alternativet att man skulle satsa pengarna i ett annat land, t ex för att hjälpa landet ifråga att stänga ner kolkraft. Jag har räknat lite på projektet “Belene nuclear plant” i Bulgarien, de ska bygga 2 stora reaktorer för ca 100 MDR SEK och med det sänker man utsläppen ca 15-20 milijoner ton CO2 per år tror jag. Att investera i liknande projekt på kanske något generösa kommersiella villkor, skulle innebära att våra skattebetalare faktiskt kunde få lite vinst tillbaka, och enormt mycket större CO2-efekt till skillnad från CCS som skulle betyda i stort sett ingenting globalt sett. Den större CO2-efekten borde därtill vara väldigt lockande att kunna skryta med för våra gröna politiker när det frotterar sig med väldens höga ledare på fina konferenser.

    Skulle du Elsa kunna göra en mer verderhäftig analys utgående från den enkla skiss jag här gav?

  22. Evert Andersson

    #10 Lars Cornell Det är inte ofta man behöver rätta LC. I Aktuell fanns uppgiften att de släpper ut 2 miljarder ton CO2, 5 procent av allt utsläpp i Sverige. På Slites hemsida visar man att cirka hälften av koldioxidutsläppen ska fixa med CCS för att bli koldioxidfria till 2030. Härom dan ‘avslöjade’ SVT att de kostar runt 1300 SEK per ton. Om det är korrekt vet väl varken jag eller någon annan. Men om det är korrekt borde ju notan för CCS-delen av minskningen vara ungefär bli 1,3 miljarder SEK / år.
    Att cementen blir dubbelt så räknar de med i projektet att staten fixar en marknad genom att ålägga all offentlig upphandling, att bara köpa koldioxidfri cement. Sades också i Aktuellt. Skatt(e)kistan är djup bara klimat eller hållbart finns med i bidragsansökan.

  23. Evert Andersson

    Tusan också 2 miljoner ton. Rättar mig själv.

  24. Ulf

    Bra att du inte ger upp.

    Nyckeln är dock media. Hade inte media varit så lättlurade eller agendadrivande så hade klimathotandet aldrig varit ett problem.
    Därför bör man vända sig till alla journalister som verkar mer nyanserade och få dem att öppna upp för mer balanserad syn på klimatet.
    Motståndet är dåligt organiserat framförallt internationellt. Eftersom klimathotandet är värst i Sverige så tjänar vi mest på internationellt samarbete.
    Dessutom finns det utrymme att slå mot de uppenbara moralistiska övertonerna i regeringens politik eftersom den bevisligen inte ens minskar koldioxidutsläppen. Här kan man samarbeta med t ex skattebetalarnas förening som pekar på MPs slöseri. Eller med Norrländska intressen där MP snart slagit ut näringslivet genom absurda bevarande krav. Samarbeten behöver inte bara vara mellan olika skeptiker.

  25. Ulf

    För övrigt är det lättare nu när det kallas klimatförändringar inte uppvärmning. När någon säger klimatförnekare, brukar jag säga att jag tror visst på klimatförändringar eftersom de alltid funnits, men jag tror inte på att människan kan styra klimatet.
    Just det där med att styra klimatet får folk att tänka till tycker jag. ”Ja det är faktiskt det jag tror på” inser folk. Och en del börjar fundera på hur rimligt det är att tro att människan styr klimatet.

  26. Ulf

    Ytterligare ett sått att avslöja lögnerna är att det ljugs friskt om historiska temperaturer ifrån klimathotarna. Det är ett tacksamt ämne att ta upp för att avslöja felaktigheter och visa på att klimathotarna ljuger. Att jag tog ställning i frågan berodde på att jag upptäckte att det ljögs så oerhört och då blir en normal människa misstänksam. Det är väsentligen lättare att bevisa lögner som redan inträffat än lögner om framtiden.

  27. Kol till Jord!
    Läste artikel i Naturskyddsföreningen tidning Sveriges Natur. Artikeln handlade om att 2/3 av odlingsbara jordytan är kraftigt degraderad. Kolprocenten har minskat p.g.a. mänsklig aktivitet genom skogsavverkning, plogning och till sist som kronan på verket industriellt jordbruk. Det beräknas enl. FN.s FAO att det föreligger en Kolskuld på 123 miljarder ton organisk KOL i myllan som är odlingsbar. Normalt borde kolprocenten ligga på 5-8 % men visar globalt i snitt på 1-2 %. Fortsatt odling med konstgödsel NPK innebär att odlingen genom Industriell jordbruk har förlorat kontakt med myllans mikrobiom. Resultatet visar sig att den organiska avkastning har mist mer än 50% av sitt näringsinnehåll i mineral och spårämnen globalt. För att vända utvecklingen krävs regenerativ konserverande jordbruk. Kol till Jord.

  28. Gunnar Strandell

    CCS
    Koldioxidskatten på bensin är idag 2,59 kr/liter som ger 3,32 kr/kg då densiteten är 0,779 kg/liter.
    Koldioxidskatten på diesel är idag 3,42 kr/liter som ger 4,20 kr/kg då densiteten är 0,815 kg/liter.
    Ett kilo bensin ger drygt 3 kg CO2 och ett kilo diesel något mer.

    Svenska bilister och medborgare som köper transporterat gods betalar alltså ungefär en krona per kilo i skatt för utsläppen av CO2 som de leder till.

    När CCS kan göras till en totalkostnad på 1 kr/kg eller 1000 kr per ton finns alltså ekonomin. Inbetalning har skett sedan 1991 och har dessutom belastats med moms, så det borde finnas en rejäl buffert att använda när man sätter igång. Såvida inte finansministrar under 29 år använt pengarna till saker de ansett viktigare än jordens överlevnad. För så är det, eftersom det 1991-1995 var en avgift som skulle användas för att åtgärda utsläppen och därefter blev en skatt som fyller på statskassan för fri användning.

    ARGUMENTATION
    Under veckan har vi hittat tecken på att det är de kalla temperaturerna på nätter och vinter som blivit mindre kalla och står för 75% av den ökning av medeltemperaturen vi kan se sedan 1950-talet.
    Om detta är fakta faller ju klimatkrisen ihop som ett korthus även om 97% av forskarna är överens om att människan har bidragit. Klimatet har ju blivit bättre!

  29. Per I

    Länk till Aktuellt om CO2 lagring 21.30 in:
    https://www.svtplay.se/video/24741662/aktuellt/aktuellt-30-jan-21-00-3?start=auto
    Det är enorma mängder som ska pumpas ner om det ska göra någon skillnad. Det tar el energi också och som släpper ut CO2 i sin tur. Enligt svensk betong kompenseras en stor del av utsläppen vid cementtillverkning av fördelar senare i husbygget. Och upp till 20 procent karboneras. https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/miljo-och-hallbarhet/koldioxidutslapp

  30. Håkan Bergman

    Per I #29
    Där satt den, sketalätt tjockare elkabel löser alla problem. Är Ygeman underrättad?

  31. Håkan Bergman

    juve 45 #27
    Och ändå har vi lyckats bli nästan 8 miljarder, vi är på väg dit rätt snart åtminstone.

  32. ces

    #4 Eskil Fredriksson Här är ursprunget till siffran 97%. Siffran emanerar från en artikel i tidskriften Eos från jan 2009, skriven av två forskare vid University of Illinois, Peter T Doran och Maggie Kendall Zimmerman. De skickade ut en inbjudan att delta i en enkät till
    10 257 personer inom olika former av geovetenskaper i hela världen. Bland de inbjudna fanns personer inom universitet och högskolor samt US Geological Survey, NASA och NOAA. Man ställde nio frågor, varav de två grundläggande var:
    1. Jämfört med läget före 1800-talet, anser du att den globala temperaturen har stigit, fallit eller förblivit relativt konstant?
    2. Anser du att mänsklig aktivitet är en betydelsefull faktor i förändringen av globala temperaturer?
    Av de 10257 inbjudna svarade 3146, dvs 30,7 % (Man kan ju undra över varför 70 % valde att inte svara, trots att man medvetet utformat enkäten, så att den skulle gå snabbt att besvara.) 90 % av respondenterna kom från USA, 6 % från Canada och resterande 4 % från 21 olika länder. Över 90 % av de svarande hade doktorsgrad.
    Av dessa 3146 svarande ansåg 90 % att temperaturen ökat sedan 1800-talets början, (inte särskilt kontroversiellt), och 82 % ansåg att mänsklig aktivitet spelade en betydande roll. Sen börjar författarna bryta ner de svarande i undergrupper, som successivt blir mindre och mindre. Till slut hade man selekterat fram 79 personer, som ansågs vara de främsta experterna på klimatförändringar, baserat på deras arbete med faktagranskade (peer-reviewed) rapporter. Av dessa svarade 76 av 79 ”ja” på fråga 1 (96 %), och 75 av 77 (två ville tydligen inte svara) svarade ”ja” på fråga 2 (97 %).
    Således, de 97 procenten, som kommit att representera den samlade klimatvetenskapen, handlar alltså om 75 klimatforskare, nästan uteslutande från USA, som anser att människan på ett betydande sätt påverkar höjningen av den globala temperaturen. Sett till hela den inbjudna populationen utgör 75 personer 0,7 %. Det är mycket möjligt att det är fler av de inbjudna som delar den åsikten, men det vet vi inget om, eftersom de inte svarat. (klimatupplysningen.se/2019/11/29)

  33. Enough

    Elsa, du är bäst, och jag hoppas att fler kvinnor lyssnar på dig, för kvinnor i allmänhet, är, tyvärr, mycket “godtrogna” i sin ignorans….Kvinnor tror fortfarande på att MENA migranter är bra för landet….män har sett igenom den katastrofala migrantbluffen.

    Men när vi pratar klimat, är det en mycket vetenskapligt komplicerad fråga, då är det GULD att du. Elsa, kan vara en förebild. för kvinnor, som i allmänhet inte tar till sig fakta, de går på enkla bluffar som SvT och media pumpar ut dagligen ( många män går också på dessa lögner, men kvinnorna är många fler, tyvärr….)

  34. Per I

    Menar att det är inte så lätt som Aktuellt Nyheter framställer det. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till. Vinsten är osäker. Betong tar upp CO2 och som Svenska betong menar betong är en vinst jämfört med andra material i CO2 hänseende. Varför togs det inte upp i Aktuellt?

  35. foliehatt

    Enough, 33
    var har du ifrån att kvinnor skulle vara mer godtrogna än män? att de skulle vara faktaresistenta? upp till bevis!

  36. Lars-Eric Bjerke

    #34 Per I
    Cirka 60 % av CO2-utsläppen vid tillverkningen av cement kommer från kalcineringsprocessen och resten från bränslet man använder vid uppvärmningen av kalksten. 10 % till 20 % av de 60 procenten tas med tiden upp av den i betong ingående cementen. Hur mycket och hur snabbt detta sker beror på betongens täthet och tjocklek.

  37. Sören G

    Jag blir förbannad varje gång jag ser på SVT. Mellan programmen låter det: “70 miljoner är på flykt p.g.a. klimatförändringar. Stöd Radiohjälpen”. Det är väderrelaterade naturkatastrofer och dessa kan inte skyllas på några klimatförändringar. Antalet döda i sådana katastrofer has dessutom kraftigt minskat sedan 100 år och någon ökning av stormar, översvämningar, bränder etc. har inte kunnat konstateras. Hänvisning till klimatförändringar är klimathotsalarmistisk propganda för att få folk att känna skuld och villiga betala skatter för klimatomställningar.
    Däremot i Svenska Nyheter i kväll tog man upp problemet med resistenta bakterier. Beata Ernman sjöng en sång anspelande på sin syster “vi ska alla dö” men av olika multiresistenta bakterier. Där har de ett verkligt hot där de kan demonstrera för mer pengar till forskning.

  38. Ulf

    Svar 37

    Man kanske skulle fråga Svt om de menar att det blir fler klimatflyktingar eftersom det dör så få av klimatförändringar idag? Och om de tycker det var bättre förr?

  39. Anders T

    #27
    Det är rätt i att mullhalten har sjunkit dock inte så lågt som ner till 1-2%, det är inte bara mullhalten som sjunker utan också näringsinnehållet. Detta är självklart eftersom vi bedriver jordbruk för att kunna ta näring från jorden och den näringen finns bland organiskt material. Enda naturliga sättet att höja näringsinnehållet och kolinnehållet i jorden är genom vittring och att låta grödan ligga kvar eller ta näring och kol från annat håll. Detta skulle naturligtvis innebär en svältkatastrof. Undantag är områden som regelbundet översvämmas av näringsrika floder. Det finns ingen tendens att skördarna sjunker modernt och ansvarsfullt skötta jordbruk däremot sjunker skörden kontinuerligt på ekologiskt drivna.

  40. Lars-Gunnar Remstrand

    Tack Elsa för ännu ett bra inlägg!

    Jag gläds med dig över framgången med din bok. Ett av problemen som jag ser det är att nå ut med den till personer som känner sig osäkra hur de ska förhålla sig till klimatdebatten. Därför gläds jag också åt min utmärkta investering att köpa 15 böcker och ge dem som julklapp till personer i min bekantskapskrets som känner sådan osäkerhet. Den feed back jag fått är att de flesta läst den och säger sig ha fått en mer nyanserad syn i frågan.

    Tänk om alla läsare av KUs blogg köpte en bok för att ge till osäkra. Det skulle innebära en avsevärd spridning av dina kunskaper. Att hoppas på våra media tror jag tyvärr är ett långskott. Såvitt jag kunnat se har dom inte omnämnt eller recenserat din bok. Skamligt.

  41. tty

    #27/39

    Nu behövs ju i och för sig ingen mullhalt för odling. Det går alldeles utmärkt att odla i jord med noll organiskt mateial, och det görs i stor skala t ex i tropikerna där man odlar på lateritjordar. Däremot har mullhalten en gynnsam inverkan på jordens struktur och förmåga att hålla kvar vatten. Och som sagt näringsämnen måste tillföras eftersom man oundvikligen tar bort dem med grödan.

    Före konstgödningen sköttes detta här i Sverige genom att lägga jorden i träda, vilket gav ett litet tillskott genom vittring, genom att gräva upp djupare ovittrade jordlager, “märgling”, och – framför allt – med naturgödsel. Denna togs i praktiken från skogarna, där djuren betade, och från ängsmarkerna där man slåttrade och hamlade löv från träden till vinterfoder (och dessutom efterbetade på hösten). “Äng är åkers moder” hette det.

    Resultatet blev en successiv utarmning av utmarkerna, en utveckling som har vänt markant det senaste seklet. Något som märks mycket väl idag, de allra flesta växter som håller på att försvinna i Sverige idag är beroende av näringsfattiga marker – något som snart inte finns längre.

    När såg ni en kattfot, en mosippa eller en ängsgentiana senast?

  42. Lasse

    #41 mfl
    -I våras! 😉
    I januari har jag sett tidiga snödroppar och vintergäck.

    Alltid lärorikt att läsa igenom alla kommentarer.
    #32 var en genomarbetad 97% koll. Varje upplyst person hade fått två ja på den enkäten.
    Enkäten borde ha en tredje fråga: Anser du att nuvarande mänsklig påverkan kan vara förödande för klimatet i framtiden.

  43. Rolf Mellberg

    #32 ces

    Då återstår en semantisk fråga!

    Om flera faktorer påverkar något och en av dessa står för t ex 25% av påverkan, kan man då kalla denna faktor för “betydelsefull”?

    Tveklöst JA säger jag.

    Eller i detta fall: 97% av klimatforskarana anser att minst en fjärdedel av globens uppvärmning är antropogen. Men större delen, t ex 75% kan ha andra och ytterst svårbedömda orsaker.

    Samtidigt påstår IPCC att det är extremt sannolikt att minst hälvten av uppvärmningen från 1950 är antropogen. Detta utan att de kan styrka saken med minsta lilla vetenskapliga fakta. Detta är således ett politiskt uttalande i en fråga som felaktigt uppfattas som vetenskaplig.

    Men att överhuvudtaget ägna sig åt att göra oponionsundersökninar bland forskare är något så enastående lågt och ANTIVETENSKAPLIGT att man blir bara tom.

  44. Lasse

    #43 Rolf M
    Det är väl utmärkt att denna typ av skiljelinje finns.
    Alla som hävdar att saken är klar och hänvisar till de 97% kan man då placera i en hög med lättviktare!

    Rockström har idag en krönika (SVD) där han kritiserar Trump. Jag gissar att det inte är utvecklingen i USA som oroar utan Trumps ovilja att se klimatläget som allvarligt. Miljökämpen tar upp oljan som en källa till konflikter och påstår att den orsakar död och elände.
    Tja utan olja hade vi inte kunnat vara så många på vår jord, ej heller resa som idag eller för den delen kriga med den typ av vapen som används. Men samtidigt hade varje väderrelaterad avvikelse skapat lokala svält katastrofer.
    Mr “tippingpoint” Rockström kanske borde fundera på hur världen kunnat bli så bra som idag!
    Tom Arktis is håller på att täcka samma område som varje år-i allt snabbare takt.

  45. Mats Kälvemark

    #3 Per I, # Lasse, #10 Lars C, #21 Rolf M m. fl.
    Jag mailade professor Filip Johnsson, Chalmers, som framträdde i Aktuellts inslag om CCS och Slite.
    Jag bad om hans komentarer till följande:
    Ett huvudargument , vad man än tror om koldioxidens (CO2) klimatpåverkan, är att av de globala utsläppen 2018 svarade Sverige enbart för ca 1 promille (0,11%).
    Kina svarade ensam för 28% och länder utan åtaganden i “Parisavtalet” svarade för sammanlagt 52%, 450 ggr mer än Sverige. (Ref. Global Carbon Atlas)
    Ett grundskolebarn förstår att CO2 är ett globalt problem och kraftsamlingen borde vara att försöka påverka de 52%:en med Kinas 28% som prio 1. Det är då helt enkelt inte är så begåvat att försöka lösa ett globalt problem genom att ge sig på att åtgärda 1 promille av det globala problemet, som dessutom är ett “ickeproblem”. Och till ofantliga kostnader som ska finansieras med skatter och därigenom rycker undan medel för vård, skola, omsorg och rättsväsende.

    Filip svarade lakoniskt och med minimal eftertanke:
    Huruvida det är bra att enskilda (i Sveriges fall mindre) länder går före kan man naturligtvis diskutera. Många med mig är övertygade att detta är en viktig del i det internationella klimatarbetet.

    Bra exempel på att “Sekten” helt saknar sinne förprortioner och inte är mottagliga för faktaargument.

  46. Enough

    #35, Foliehatt

    Erkänner bredvilligt att jag generaliserar, kanske för att få till en debatt, att det skiljer sig i hur kvinnor och män hanterar hot av olika slag. Kan vi starta med de ganska stora biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män, samt även stora skillnader i hjärnornas funktion? För kan vi inte det, har vi inte mycket att diskutera.

    Jag vill egentligen inte göra den mycket viktigt väckta frågan från Elsa till en genusfråga, den har en högre nivå som mänskligt fenomen, att “följa strömmen” så som man uppfattar den. Samtidigt kan jag inte låta bli att dela upp reaktionerna på “klimathotet” i hur kvinnor och män tar det, då ser jag empiriskt en klar skillnad, i mitt livsområde, och bara undrar om andra ser samma sak. Anledningen till uppdelning i genus är att om möjligt få fler att “vakna” och förstå, finns det olika sätt att nå människor, kvinnor och män, är det en stor fördel, som jag ser det.

  47. Henrik Radhe

    Man skulle önska att Elsas bok blev läst av de svenska professorerna i meteorologi. Man undrar om de vet vad vetenskap är. Man undrar om de vet att koldioxidhypotesen är en hypotes som behöver diskuteras eftersom den inte är belagd. Man undrar vad som styr deras vetenskap idag.

  48. Lars Cornell

    #7 Jensen. “Föreligger diskussion enligt ovan ibland CO2-infångningsplanerarna.”
    Knappast troligt. De har inget sådant intresse eftersom det motverkar deras strävan efter global planekonomi.

    Tack Elsa – DU behövs.

  49. Fredrik S

    Lasse #44

    Att J. R. har svårt att se orsaken till konflikter nyktert är kanske följd av hans lite grumliga syn på demokratins styrka?

  50. L

    Ska man tro alarmisterna så har vi 3% intelligenta människor och 97% dumskallar…

  51. Ulf

    Svar 44

    Nej vi kommer säkert inte få konflikter om metallerna som ska användas till elbilarna. Det pr förstås oljan i sig det beror på. Eller kanske på koldioxiden t o m.