I dagens Synpunkt i SvD skriver Tege Tornvall följande:
”Den felaktiga tron att mer koldioxid i atmosfären gör jorden nämnvärt varmare för också med sig den för mänskligheten och civilisationen oönskade och djupt skadliga effekten inflation. Inget minskar så värdet på inkomster och sparande som inflation. Inget fördelar så om tillgångar från sparare till låntagare som inflation. Inget hindrar så fattiga länders utveckling som inflation.
Den helt onödiga manin att begränsa CO2-utsläpp skapar en hysterisk jakt på alternativ energi och alternativa bränslen. Det höjer priserna på mark och grödor, vilket i sin tur driver upp priserna på mat och andra förnödenheter. Därtill höjer helt onödiga CO2- och energiskatter ytterligare våra levnadskostnader och stjäl resurser från andra, verkliga och mer angelägna problemområden.
Tillsammans med högre priser på råolja skapar detta inflation världen över, som annars till stor del varit förskonad från denna välståndshotande plåga en längre tid. Högre matpriser i u-länder gynnar främst större jordbruk, medan fattigt folk får ännu sämre råd att köpa mat. För Sverige är läget parodiskt. Som ett av världens mest avlägsna, kallaste, mörkaste och glesast befolkade länder har vi som en av våra få konkurrensfördelar en riklig och billig elenergi. Men vi skjuter oss själva i foten genom straffskatt och för högt pris på denna energi.
Vår förnuftsvidriga energi- och klimatpolitik skadar det svenska folkhushållet. Världens lika kontraproduktiva klimatpolitik skadar den globala ekonomin i allmänhet och fattiga tillväxtländers ekonomi i synnerhet. Ansvariga politiker och ledare sitter löst när allt fler inser att det inte är mer CO2 utan mer solaktivitet som värmt upp jorden, att denna uppvärmning nu tycks ha upphört och att klimatet snarare blir svalare framöver. Då kanske vi kan återgå till att se CO2 som den ofarliga, för liv och växtlighet nyttiga gas den faktiskt är.”
Den helt onödiga manin att begränsa CO2-utsläpp skapar en hysterisk jakt på alternativ energi och alternativa bränslen. Det höjer priserna på mark och grödor, vilket i sin tur driver upp priserna på mat och andra förnödenheter. Därtill höjer helt onödiga CO2- och energiskatter ytterligare våra levnadskostnader och stjäl resurser från andra, verkliga och mer angelägna problemområden.
Tillsammans med högre priser på råolja skapar detta inflation världen över, som annars till stor del varit förskonad från denna välståndshotande plåga en längre tid. Högre matpriser i u-länder gynnar främst större jordbruk, medan fattigt folk får ännu sämre råd att köpa mat. För Sverige är läget parodiskt. Som ett av världens mest avlägsna, kallaste, mörkaste och glesast befolkade länder har vi som en av våra få konkurrensfördelar en riklig och billig elenergi. Men vi skjuter oss själva i foten genom straffskatt och för högt pris på denna energi.
Vår förnuftsvidriga energi- och klimatpolitik skadar det svenska folkhushållet. Världens lika kontraproduktiva klimatpolitik skadar den globala ekonomin i allmänhet och fattiga tillväxtländers ekonomi i synnerhet. Ansvariga politiker och ledare sitter löst när allt fler inser att det inte är mer CO2 utan mer solaktivitet som värmt upp jorden, att denna uppvärmning nu tycks ha upphört och att klimatet snarare blir svalare framöver. Då kanske vi kan återgå till att se CO2 som den ofarliga, för liv och växtlighet nyttiga gas den faktiskt är.”
Snurrigt skrivet av honom. Extra skatter och brister etc leder inte till, och är inte inflation, utan reella prishöjningar. Inflation leder till nominella prishöjningar, eftersom priser höjs för att hålla takt med det sjunkande penningvärdet. Han har säkert rätt om skadeverkningarna från politiken som förs dock.
Fakta är att jordens medeltemperatur ökat ca 0, 6 grader under drygt hundra år. Uppmätt i 3000 väderstationer som är placerade i framförallt västvärlden, redan där finns en osäkerhetsfaktor, uppvärmningen kanske är mindre… Hursomhelst, ökningen avstannar -99. sedan dess ingen uppvärmning.
Resten finns i datamodeller.
Var ligger då problemet med den globala uppvärmningen som alla talar om som en sanning?
Vi läser dagligen om problem och alla har sin orsak i den globala uppvärmningen, som inte sker.
Nu förskjuts talet och handlar ofta om att vi människor måste stoppa klimatförändringarna. Klimatet har alltid förändrats. Under årtusenden har det både varit varmare och kallare på våra bredgrader. Det samma gäller på andra platser på jorden.
Helt klart påverkar politiska beslut och massmedias skriverier kring klimatfrågan att priser går upp. Jordbrukspolitiken är en av de mest politikerreglerade områden vi har i världen och dåliga politiska beslut har tagits som påverkar efterfrågan, priser och inflation.
Jag är inte ekonom, men har hört samma resonemang från ekonomer som borde veta vad de talar om.
De ökade kostnaderna som klimatpolitik medför för hushållen, främst CO2-skatter och höjda energipriser pga utsläppshandel, driver ju på lönekraven precis som vilka andra kostnadsökningar som helst gör.
I den anglosaxiska världen finns ett ord för denna nya inflation – ”greenflation”.
Äsch, medför ökade kostnader för hushållen, skulle det varit ovan.
För övrigt har föreslagen grönpolitik i England beräknats belasta hushållen med ca. 3000 pund per år. Det är huvudförklaringen till varför väljarna där börjat bestraffa den politiken.
Christopher E
Ökade kostander för hushållen kan innebära minskade kostnader för staten (det är hushållen och inte staten som städar upp miljön) och då kan det leda till mindre skattetryck (på andra skatter än CO2) vilket i sin tur leder till oförändrad disponibel inkomst för hushållen.
Ordet ”greenflation” ger 129 träffar på google, vilket är så lite att man verkligen kan diskutera om det är ett ord som finns. Det cirkulerar främst på några enstaka bloggar, så man kan få en ledtråd om vad det är för något Christopher läser…
Miljöinvesteringar är i sig en engångskostnad vilket visserligen ger en momentan prisökning men ingen inflation på sikt. Däremot kan det om inte riksbanken sköter sig dra igång en inflationsspiral. I dagsläget förefaller dock det skenande oljepriset och irakkriget och dess kostnader vara rimligare att skylla på för inflationstendenser. (Irakkriget är naturlgtvis främst en kostnad för USA och England, men USA:s ekonomi är så stor att effekter där lätt smittar av sig på resten av världen)
”Högre matpriser i u-länder gynnar främst större jordbruk, medan fattigt folk får ännu sämre råd att köpa mat.”
Fast lever inte fattiga männisor i u-länder av jordbruk…?
Fast en stor del av jordbruken i många uländer är väl under hårt tryck av importerade jordburksvaror som är kraftigt subventionerade vilket ger de inhemska jordbruken dålig lönsamhet så de får satsa på alternativa grödor eller lägga ner. Eller så beläggs exporten med kraftiga avgifter.
Micke
Fast om priset går upp på mat så kan ju knappast dessa jordbruk missgynnas, eller?
F ö läste jag på ekonomistas blogg att det är subventionerna och inte import/exporttullarna som missgynnar jordbruk i u-länder mest (tyckte det var intressant…)
Men folk med redan lite pengar lär välja att köpa de billigaste varorna vilket blir de importerade, det kan förståss ändrats med ekonomins utveckling, men så har det varit innan iallafall. I vilket fall behövs rättvisare handelsregler för att hjälpa uländerna, det hjälper nog mer än bidrag
Thomas, kostnaden för klimatpolitiken för hushållen är knappast en engångskostnad (fast det vore väl bra om det var så). Fler kostnader är också på gång enligt politikerna. Utvidgad utsläppshandel och höjd bensinskatt tex. Så vad skulle hindra hushållen från att kräva kompensation för sin försämrade ekonomi i löneförhandlingar?
Ordet ”greenflation” är relativt nytt men finns, och är alldeles utmärkt. Jag gissar att det var John Brignell på Numberwatch som uppfann det. Thomas Palm dyker också mest upp på bloggar, och du finns väl för det?
Geoffrey: Det är nog ingen som upplever att höjda miljöskatter kompenseras genom skattesänkningar och och att den disponibla inkomsten inte försämras. Klimatpolitiken är dyr, och ytterst är det medborgarna som får betala i slutänden hur man än vrider och vänder på det.
Så länge det handlar om skatteväxling i en takt som pressar industrin att komma med bättre lösningar utan att ta död på den är jag för höga skatter på skadliga bränslen. Det är ju inte bara koldioxid som släpps ut.
Skatten måste in och då är det bättre att beskatta något skadligt istället för något positivt som arbete.
Christopher, löntagarna kan naturligtvis kräva hur mycket som helst, men om företagen inte tjänar mer pengar kan de också säga nej. Sen beror det på hur förnuftiga fackföreningar och arbetsgivare är hur bra det fungerar.
Idealt kombineras också höjd skatt på bensin etc med sänkt skatt på andra håll så nettokostnaden för folk blir liten. Det är inte omflyttning av skatter som vållar kostnader utan att man går från billiga men smutsiga energikällor till dyrare men renare. Väljer man istället att investera i mer energieffektiv teknik så får man istället en engångskostnad följd av lägre driftskostnader.
Christopher E
”Det är nog ingen som upplever att höjda miljöskatter kompenseras genom skattesänkningar och och att den disponibla inkomsten inte försämras.”
Grön skatteväxling då?