Yosemite National Park, Kalifornien
Efter att ha varit utomlands i tre veckor återkommer jag till Sverige, och inser strax att det är svårt att lyssna på svensk radio eller TV i mer än någon timme förrän något inslag om klimatet dyker upp. Det mesta följer den vanliga liturgin – ny forskning eller reportage om översvämningar, snöfall eller torka publiceras – reporter frågar forskare som bekräftar farorna och – budskapet är att det mesta kan skyllas på de antropogen klimatförändringarna, amen.
Den 25:e i denna månad, det vill säga för ett par dagar sedan, lyssnade jag på Studio 1 i bilen. En bit in i det två timmar långa blocket fanns ett reportage om mandel och pistagnötsodling i Kalifornien. Den uppmärksammade ett verkligt problem under rubriken, kriget om vattnet. Stora odlingskorporationer som odlar nötter och mandlar i halvöken ”suger” vattnet ur jorden vilket påverkar vattentillgången för omgivande bönder och samhällen. De mäktiga bidrar till politikernas kampanjkassor och småfolket får vika på foten. Jag skall i fortsättningen se varifrån mina nötter kommer. So far so good.
Kaliforniens befolkning har ökat från femton miljoner till trettiofem på femtio år och allt större områden i Central valley odlas upp och ofta med vattenintensiva grödor. Södra Kalifornien är i grunden ett regnfattigt område som naturligt drabbas av periodvisa torkor. När som nu skett en längre torrperiod inträffar är det inte konstigt att vattnet tryter, men vilka är orsakerna och kan det kopplas till antropogena klimatförändringar, knappast.
Efter reportaget deltar en expert på vattenfrågor, Jan Lundkvist, med kommentarer. Han är senior rådgivare och tidigare professor vid Stockholm International Water Institute, ni vet de som delar ut vattenpriset. På en fråga om hur vanligt det är med vattenkrig när man producerar matvaror kommer Lundquist raskt in på klimatet. Lundquist ser att ”ett resultat av den globala uppvärmningen, klimatförändringarna, är att vi får förändrade nederbördsmönster”, reportern tillägger ”vi får mindre vatten?” och Lundquist förtydligar att, ”vi får mer oregelbundna nederbördsmönster och osäker vattentillgång”, vi får ” mer långa och besvärliga torkperioder, som den i Kalifornien”. Problemet som reportaget med all rätt vill uppmärksamma, nämligen ett överutnyttjande av grundvattnet i ”Central Valley” blir genast ett problem som kan kopplas till klimatförändringar. Han kommer även snart in på hur vattenkrävande nötköttsproduktionen är och berättar att ”för ett kilo nötkött krävs femton ton vatten”. Och han säger som slutkläm ”climatechange är också waterchange”. Vi leds in att uppfatta vattenkriget som ett uttryck för de globala antropogena klimatförändringarna.
Min kritiska vana trogen och förvissad om at jag fler än en gång läst om andra naturliga förklaringar till återkommande torrperioder i Kalifornien. Som alla vet vid detta laget så har Kalifornien nu fått både regn och snö, och det nämns lite i förbifarten i programmet. Anthony Watts har skrivit många gånger om torkan i sin hemstat, och om den senaste tidens nederbörd, bland annat här. Vattennivån i dammar och i berggrunden är kanske fortfarande lågt och faran för fortsatt torka är inte över, men är den torka som Kalifornien nyligen upplevt en anomali utan jämförelse i historiska data. Torkan i Kalifornien de senaste tre-fyra åren har varit ett hett ämne och det har skrivits en del om detta. En av de frästa experterna i ämnet är Bill Patzert. Jag finner bland annat detta i en webartikel, min fetning:
”Bill Patzert, a research scientist and oceanographer at NASA’s Jet Propulsion Laboratory in Pasadena, says that the West is in a 20-year drought that began in 2000. He cites the fact that a phenomenon known as a “negative Pacific decadal oscillation” [not linked to climate change] is underway — and that historically has been linked to extreme high-pressure ridges that block storms.”
Bland hans publikationer finner jag en där han och hans medförfattare kommit fram till att norra och centrala Kalifornien har fått mer regn, och södra Kalifornien mindre under senare tid. Att under vintern har generellt nederbörden ökat, men att under andra perioder är resultaten blandade. Han påpekar också att regnintensiteten har inte förändrats sedan 1920-talet. Jan Lundkvist svepande påståenden blir med andra ord knappast relevanta för huvudfrågan i reportaget. Nedan hela abstraktet från den artikel som Patzer medverkat i, min understrykning:
Abstract: Current climate change projections anticipate that global warming trends will lead to changes in the distribution and intensity of precipitation at a global level. However, few studies have corroborated these model-based results using historical precipitation records at a regional level, especially in our study region, California. In our analyses of 14 long-term precipitation records representing multiple climates throughout the state, we find northern and central regions increasing in precipitation while southern regions are drying. Winter precipitation is increasing in all regions, while other seasons show mixed results. Rain intensity has not changed since the 1920s. While Sacramento shows over 3 more days of rain per year, Los Angeles has almost 4 less days per year in the last century. Both the El Niño-Southern Oscillation (ENSO) and the Pacific Decadal Oscillation (PDO) greatly influence the California precipitation record. The climate change signal in the precipitation records remains unclear as annual variability overwhelms the precipitation trends.
Bland en rad artiklar över torkor i västra USA finner jag också en som behandlar torkor sedan år 101 före ”BC”, baserad på trädringar hos Seqoia-träd i Sierra Nevada: Artikeln är publicerad redan 1988, just innan ”klimatkrisen” började forma vilka frågor och ”resultat” som forskningen borde uppmärksamma. I översättning lyder de sista meningarna i abstraktet:
”Perioden från cirka 1850 till 1950 hade en av de lägsta frekvensen av torkor jämfört med samtliga etthundraåriga perioder i det 2089 år långa materialet. Nittonhundratalet hade generellt färre extrema torkor än genomsnittet”
Nåväl det hjälper knappast folk som har brist på vatten i södra Kalifornien. Men det är svårt att se hur påståendet att ”vi får längre och besvärligare torkperioder”, hänger samman med antropogent utsläpp av koldioxid, är svårt att se om man betraktar grafen nedan, från Watts artikel med länk som ovan. Om inte annat verkar den den medeltida värmeperioden ha inneburit betydligt längre och besvärligare torkor, med andra ord varit varmare och mer ihållande. Lundquist har säkerligen betydande kunskap om hur Kaliforniens klimat styrs av ENSO relaterade cykler, men han tar på sig rollen som förkunnare av klimatreligionen. Som så många andra forskare som värnar om sina institutioners anslag.
Mer glädjande var att samma dag i P1sändes en intervju med Martin Jacobsson med rubriken: Forskaren som vill minska klimatångesten. Med undertexten: Farhågor finns att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan innebära att stora landområden dränks. Men domedagsprofetior är inte till hjälp, menar forskare.
Jag föreslår att ni själva lyssnar till intervjun med Martin Jacobsson. Han är professor i marin geologi och geofysik vid Stockholms universitet och han specialområde är havsbottnarna i den arktiska bassängen. Han är forskningschef på isbrytaren Oden. Det är befriande med en forskare som föredrar att söka efter fakta och förståelse av systemen, snarare än att slå på de alarmistiska trummorna. Han intervjuas av Gustav Klarin, som ihärdigt försöker få med sig Jacobsson i domedagsprofetiorna. Jacobsson undviker dock att låta sig fasas in sig i en sådan världsbild. Klarin verkar förvånad över att Jacobsson inte är mer oroad och Klarin berättar att ”det finns forskare som varnar för en förestående kollaps” och att den ”miljömedvetna allmänheten tror att vi står inför en total klimatkollaps”. Klarin försöker gång på gång få med Jacobsson på tåget, men Jacobsson står pall, och visar på stor integritet.
Han förklarar att han inte tror att den rätta medicinen för att förändra saker och ting är att föra fram ett ”worst case scenario” utan anser att tidsperspektiven för klimatförändringarna är sådana att vi kan hantera dem. Han anser att vi fortfarande i väldigt liten grad förstår de naturliga variationerna och att ”klimatförändringar sker hela tiden” och har skett i historiskt tid, och ”om det inte är människan som stoppar in kol i systemet, så är det andra organismer” Han anser dock att IPCC´s rapport är ett ganska balanserat dokument och att ”det står ganska tydligt att det finns stora osäkerheter”. Han känner inte som till exempel Johan Rockström ett behov av att ”gå ut och chocka, utan hellre tala om hur till exempel isarna fungerar”. Han anser att ”vi inte kan förespå framtida klimatförändringar eller havsnivåförändringar” och att ”tidsskalorna är sådana att vi inte blir överraskade”.
Jacobsson står fast vid sin positiva hållning om människans förmåga att lösa problem och sin tro på grundforskning, snarare än att försöka ”skrämma oss ur en kris”
Tyvärr är det nog så att ”den miljömedvetna allmänheten” har fått fel intryck om hur klimatet fungerar och hur stor faran är. Att svensk media ger en felaktig bild av forskningsläget är ju ingen nyhet. Man blir tydligt påmind om denna ständiga indoktrinering när man varit utan svensk media under en tid.
Vad lever tallen i förgrunden på? Granit?
Mycket välkommen tillbaka, Lars! Vi har saknat Dig, men förstår så väl att Du har överväldigande uppgifter kopplade till Ditt konstnärskap.
Undrar vad denne Lundqvist egentligen har för verklig meritering inom vad han uttalar sig om – han tycks mer vara en Del2 eller Del3 av en IPCC-rapport – dvs spåna om konsekvenserna av något som Del1 (The scientific basis) inte lyckas utreda.
Han har ju samma inriktning som Johan Rockström, på den tid när han forskade inom vattenförsörjningsfrågor i Afrika, för >10 år sedan, men verkar något äldre.
Det var upplyftande att lyssna på intervjun med Martin Jacobsson som lyckades stå pall för Gustav Klarins ständiga försök att vinkla i klimatalarmistsk riktning.
Jaa! Välkommen tillbaka och som alltid med nya grepp och från nya hörn av jorden. Tidsbegreppet är för det mesta undanskuffat i debatten. När vi tittar tillbaka, tryggt förankrade på data, bleknar hotet. Framåt däremot utan att begränsas av verkligheten kan hotet växa till oanade höjder.
Tack för vett och sans och utblick.
Tack för denna genomgång Lars.
Programmet om torkan i Kalifornien var intressant men vinklat. Grundvattenuttagen där är lite av vilda västern tydligen. Allt djupare brunnar krävs och vattnet ger utdelning i form av nötter och andra grödor som dominerar världshandeln.
Intervjun med Martin Jakobson är väl värd att lyssna på.
Nu i radion så behandlas Glaciärerna i Himalaya-det är bättre än befarat. Mer om detta kl 14 i p1-klotet.
Alarmisterna backar i fråga efter fråga . Sansade forskare får mer utrymme.
John Silver,
Koldioxid, vatten och mineraler antar jag, men den har hittat en spricka. Den har ju dessutom inte blivit så stor.
John Silver.
I Ringhals finns stora murar med sprängsten ca 15 m höga från tiden man byggde anläggningen. Där växer många trär på toppen av stenmurarna, även björkar. Under torra somrar när björkarna annars fällde löven ute i naturen stod dessa helt grön och fina.
Se Chinatown med Jack Nicholson och Faye Dunaway.
Inget nytt under solen, bokstavligen.
#6
Som en del förstår så var det en retorisk fråga:
https://www.youtube.com/watch?v=2KZb2_vcNTg
Jag drar Steinbeck igen.
http://blog.sfgate.com/gleick/2010/07/11/and-during-the-wet-years-they-lost-all-memory-of-the-dry-years/
Klimatförändringar har alltid funnits och kommer att finnas så länge vi har en jord. Problemet är att begreppet ”klimatförändringar” har kidnappats av de som vill skylla på antropogen CO2 som orsak till alla förändringar. Detta är en ohållbar och ovetenskaplig hållning hos de som vägrar att se eller förstå de naturliga svängningar som finns i det hydrologiska systemet och atmosfärens dynamik. Det är svängningar i dessa system som vi upplever som väder och vind och klimatförändringar. Att man märker tydliga förändringar i Kalifornien är ett tecken på naturliga svängningar i naturens förlopp, där förändringar i de konvektiva strömningarna i El Niño, ENSO och PDO, är bidragande orsaker till det förändrade vädermönstret. Dessa förändringar har funnits före mänsklighetens inträde på arenan. Antropogen CO2 är bara en obetydlig del av det som driver vårt klimatsystem, men som i debatten har fått en oproportionerlig och falsk uppmärksamhet som drivare av allt som har att göra med väder, vind och klimat. Att vi har fenomen som El Niño, ENSO och PDO, beror av geologiska strukturer tillsammans med jordens rotation och förändringar i utifrån kommande energiflöden. Att ha fokus på CO2 visar bara hur klimatforskningen inte handhas av forskare med tillräcklig kompetens.
#10 Håkan
Artikeln du hänvisar till är bra skriven, och Steinbecks ord kan inte vara mer aktuella, men ser att sighten du hänvisar till är skriven av ingen mindre än Peter Gleick, där finns flera länkar till inslag han skrivit för sighten gällande vatten och torka i Kalifornien. Visst är det väl samma Peter som förfalskade dokument?. Inslaget är dock gjort före den händelsen.
Lars #12
Jo det stämmer, men det hindrar ju inte att han har rätt i det här fallet.
Håkan # 13
Absolut inte, hans inlägg för övrigt (läste några) är även de välbalanserade och vederhäftiga, så vitt jag kan se. Det var bara lite intressant efetersom Gleicks arbete för övrigt varit dolt för mig, eller inte fallit under min radar. Hur kunde han vara så omdömeslös?
Enligt Charpentier-Ljungqvist fick södra Nordamerika och Mellanamerika ett torrare klimat under den medeltida värmeperioden, något som också diagrammet ovan visar.
Det var en av de delar i världen som där människan fick ordentliga problem under den perioden av varmare klimat. Nog kan väl samma sak hända igen.
I Europa, Västafrika och Kina gynnades istället människan genom fuktigare klimat och växtzoner som flyttade norrut, vilket bl.a. skapade ny odlingsbar mark.
I Europa övergick man från boskapsskötsel till jordbruk och befolkningsmängden kunde öka.
Vi borde se samma mönster nu, tycker man.
Lars #14
Bra fråga. Det måste i längden vara frustrerande att se hur allt fokus hela tiden riktas mot jippobetonade utspel, tråkig vetenskap som han sysslade med hamnade mer och mer i skymundan, kanske ville han bara ha lite strålglans också?
Idag kom en my undersökning om att glaciärerna i himalya skulle smälta igen. dock i långsammare takt.
Ok. Om vi pumpar upp grundvattnet i och halva glaciären i himalya smälter. Vad händer. Får vi mer moln?
Mer moln betyder mindre sol når marken osv, osv.
Ang torkan som nämns så håller jag med Peter S. De har ett stort hav ’next door’. Avsalta vattnet och problemet är löst.
OT
På nätet kan vi idag se hur klimatet ändrats i Tyskland under 2000 talets 16 år.
Månad för månad . 5 har blivit kallare och 7 varmare.
Intressant eftersom variationen är stor och trenden liten.
http://notrickszone.com/2016/01/26/germany-sees-no-statistically-significant-warming-this-century-analysis-shows/#comments
# 9 Förvirra inte debatten. 97% av journalisterna och Lbt känner inte till det som sägs i https://www.youtube.com/watch?v=2KZb2_vcNTg
#17
”De har ett stort hav ‘next door’. Avsalta vattnet och problemet är löst.”
De borde konsultera Israelerna, de har inte längre några problem med vattenbrist.
Do you want to see a world without a changing climate? Look at the Moon.
I Sr P1 Klotet idag talade man om glaciärerna på Himalaya. En ny studie visar att vattnet i floderna i Asien inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren, utan kanske snarare öka på grund av ökad nederbörd. Alltså precis tvärtemot vad som påstods för några år sedan. Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien, var ganska nyanserad. Fram till 2100 kan de mindre glaciärerna i världen bidra med 10-15 cm havsnivåhöjning, dvs ca 1,5 mm per år. Vad de stora glaciärerna Grönland och Antarktis kunde bidra med var mellan 20-60 cm, men här betonade han osäkerheten. Han var mer nyanserad än programledaren och presentationen av programmet på hemsidan speglar knappast hans nyanserade beskrivning.
#22
”Han var mer nyanserad än programledaren och presentationen av programmet på hemsidan speglar knappast hans nyanserade beskrivning.”
Det är typiskt för Sr att vinkla.
#22 Fredman
Tack för tipset, intressant. Jag minns en intensiv debatt här på KU för många år sedan (2009) där framför allt jag och Jonas N förde mot bla ErikS från Uppsalainitiativet.
Kul att att se att forskningen nu kommit ikapp vad vi hävdade redan då utifrån enkel matematik och logik. 🙂
En början här från kommentar 11:
https://www.klimatupplysningen.se/2009/04/22/nu-torkar-floderna-ut/#comment-34200
Sammanfattning i kommentar 35 här:
https://www.klimatupplysningen.se/2009/08/27/intressant-studie-2/#comment-53991
Och en matigare lång fortsättning från kommentar 46 här:
https://www.klimatupplysningen.se/2009/11/06/jan-ericson-m-om-al-gores-pudel/#comment-70348
Här en bra tub… visar vad som tickar mellan öronen på varmister…
https://www.youtube.com/watch?v=cdxaxJNs15s
logik. 🙂
Hur kan man resonera sig fram till något utan logik, som ligger utanför känslosvallet, undrar jag.
Säger man A så innebär det B och kan då inte hävda C.
Det här har många problem med.
Fredman #22,
Chen. Var det inte han som påstod att vattnet i Sverige steg rekordsnabbt med över 4 mm/år för ett par år sedan?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5941506
Lite utanför ämnet kanske men är någon på detta forum bekant med Lester R Brown?