Lars tog igår upp intervjun med Martin Jakobsson i inslaget ”Forskaren som vill minska klimatångesten som sändes i SRs program Vetandets värld. Missa inte heller ”Vulkaner bakom värsta klimatkrisen i Europa” som också sändes i Vetandets värld men den 19 januari. Det är en intervju med historiken och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist. Han berättar om en tid med en Global nedkylning efter två stora vulkanutbrott på 500-talet. Detta ledde till att skördarna slog fel, människor svalt och dog i massor, och ödeläggelse av bebyggelse. Innan ordet klimatflykting var uppfunnit hade vi under den här tiden stora mängder människor i rörelse bland annat på grund av klimatförsämringen i den tid som vi kallar folkvandringstiden.
När det var som allra kallast bröt den Justinianska pesten ut och bara den tros ha dödat 100 miljoner människor. Den stora befolkningsminskningen innebar att flera bebyggelser och åkrar övergavs under lång tid.
Sedan flyttar reportern, Gustaf Klarin, fokus mot framtiden och frågar hur vi ska klara av det här? Underförstått den klimatförändring som vi människor sägs ha orsakat. Fredrik hänvisar till ny teknik för att förhindra uppvärmning men går ganska snabbt över till klimatmodellerna och deras osäkerheter. En klimatmodell kan visa att det kommer att bli torrare i ett område medan en annan kan visa att det blir blötare. Vissa platser kan komma att drabbas av megatorka om 50 till 100 år medan andra inte gör det. Hur som helst blir det inte sämre överallt. Tittar man tillbaka på de klimatkriser som skett i historien kan man se vissa mönster där människor har drabbats extra hårt. Det handlar om monokulturer, dvs att de har odlat endast en gröda, dåliga handelssystem eller att människor har varit väldigt fattiga. Områden som har haft många grödor, ett gott handelsnätverk och ett välmående folk har kunnat hantera klimatförändringar mycket väl, ofta utan att drabbas av dem överhuvudtaget. Vi är förmodligen bättre rustade än någonsin rent tekniskt för att möta klimatförändringar men vi har samtidigt en mycket större befolkning att försörja.
Den kraftiga klimatförsämringen, köldchocken, har förmodligen gett upphov till berättelserna om Fimbulvintern, den stora vintern, i den fornnordiska mytologin. Bland annat Bo Gräslund har dragit sådana paralleller som han beskriver i en artikel från 2013. Det viktiga var dock inte kalla vintrar utan uteblivna somrar, precis som den nya forskningen som Fredrik Charpentier Ljungqvist presenterar i programmet visar.
Jag intervjuade förresten Fredrik en gång i samband med en uppgift i skolan. Jag frågade om hans syn på hockeyklubban och att den fick en så framträdande plats i en av rapporterna från IPCC. Han tittade förvånat på mig och menade att den där är det väl ändå ingen inom vetenskapen som har fäst någon större vikt vid.
– Lena, allt det här gula är osäkerheterna, då förstår du ju själv!
Tack Lena
Gustaf Klarin fick det svårt när han intervjuade Martin Jakobsson. Tre gånger ville han att forskaren skulle tala om klimatkollaps och domedagsförutsägelser.
Men vi lever i väder som växlar år från år och långsamma förändringar kan vi adaptera oss till.
En verklighet där januari växlat mellan minus 20 och plus 10 eller då olika månaders temperaturer varierar såhär under 2000 talet:
http://notrickszone.com/2016/01/26/germany-sees-no-statistically-significant-warming-this-century-analysis-shows/#sthash.XWw19DJU.dpbs
Lena tack för Dina sköna iakttagelser och kloka ord.
Sedan verkar det ju ändå som att det hänt något i media. Det kommer fram den ene forskare efter den andra med sansad syn. De får framföra sina insikter, men journalisten måste av någon anledning försöka vrida intervjun åt det hotfulla hållet, t.ex. just Gustav Klarin. Är han tvungen att göra den där slutsvängen för att inte mista jobbet?
Spännande Lena! Är det inte också så att fleråriga växter har en långt större tålighet mot klimatförändringar. Enåriga grödor kräver rätt speciella förhållanden men ger en större utdelning per areal medan fleråriga grödor ger lägre utdelning men kräver lägre insats från människan. Tänker här på Germanerna som Vigilius ansåg vara barbarer för de åt svinföda (romarna ansåg att endast svin åt mat från träd). Dock var Germanernas livsmedelsförsörjning pålitlig medan Rom ständigt hotades av spannmålsbrist om det blev missväxt eller storm när spannmålsskörden skulle fraktas från Kartago.
Åren går och fortfarande ser vi ingenting till de miljoner av klimatflyktingar som för 20 år sedan påstods snart skulle välla in över Nord-Europa till följd av det ”skenande klimatet”. Tvärt emot, strömmen av turister som söker värmen i söder ökar hela tiden.
Hur förklarar de röd-gröna klimatkhmererna detta?
Vad händer vid en ny Fimbulvinter?
Den ”arabiska våren” förorsakades av en spekulation i matpriser http://necsi.edu/research/social/foodprices/PNAS.html
Konsekvenserna av en Fimbulvinter blir inte mindre. Var skall vi finna vår mat? Får man gissa att alla älgar, rådjur, harar, hästar, etc, och fisken i hav och sjöar kommer att ta slut. Blir det som i S:t Petersburg under belägringen? Kommer man att ”återvinna” lik?
För precis 200 år sedan hade man ”året utan sommar” med förödande konsekvenser. Så en eller flera uteblivna somrar är inte osannolikt, utan kanske den sannolikaste av de tänkbara stora katastroferna.
De beredskapslager som fanns på den tiden Sverige hade ett militärt försvar är borta. Butikshyllorna töms på en vecka. Jag tror att miljöpartister kallar det ett hållbart samhälle.
Fimbulvinter eller Maunder minimum, är det någon större skillnad? Något åt det hållet har vi framför oss och inte tvärtom, mer värme. Vi har under 1900-talet haft ett Solar Grand Maximum och nästa fas är ett Solar Grand Minimum. Det handlar om naturliga svängningar där solens olika faser tillsammans med planeternas rörelser, bestämmer utvecklingen. Nya vulkanutbrott kan bara göra situationen värre.
Gustav #3 Det pågår en del arbete på att förädla fleråriga gräsarter för att att få fleråriga grödor med samma avkastning som dagens ettåriga. Det finns ingen fundamentalt i att ettåriga skulle ge högre avkastning, de var bara lättare att hantera från början medan man försökte förstå sig på det där med växtförädling.
Gustav [3]; På tal om växtlighet, kan man skapa vilket klimat man önskar i växthus, beroende på vad som skall drivas. Man blir mindre beroende av det yttre klimatet, men däremot krävs god och stabil tillgång av energi. På våra breddgrader är inte vind- och solkraft en lösning, utan någon form av kärnteknik är det som behövs för att möta ett kallare klimat.
Som sagt. Kyla dödar fler än värme.
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/08/Kyla-dodar-betydligt-fler-an-varme/
Men Axelsson svamlar på som vanligt.
http://www.svd.se/resultatet-i-paris-maste-fa-effekt-i-sverige/om/klimathotet
Dock håller jag med honom i slutklämmen:
”– Det vore oklokt att låsa fast målen till 2050 med det dåliga beslutsunderlag vi har i dag.”
Ökning av kosmisk strålning.
”Solar storms and CMEs tend to sweep aside cosmic rays, making it more difficult for cosmic rays to reach Earth. On the other hand, low solar activity allows an extra dose of cosmic rays to reach our planet. Indeed, the ongoing increase in cosmic ray intensity is probably due to a decline in the solar cycle. Solar Maximum has passed and we are heading toward a new Solar Minimum. Forecasters expect solar activity to drop sharply in the years ahead, and cosmic rays are poised to increase accordingly. ”
http://www.spaceweather.com/images2016/27jan16/cosmicrays_mar15_jan16.png?PHPSESSID=0fbrqb9f9q44aaraa6nqkbjrr1
IVA hade idag en samling med titeln ”Framtidens elproduktion”
En rapport med möjlig utbyggnad av vindkraft från dagens 15 TWh till 60-70TWh-Men då krävs det investeringar för att distribuera och lagra elen.
Det surrades en del om energi eller effekttäckning samt nationell eller internationell försörjning.
http://www.iva.se/publicerat/har-ar-alternativen-for-framtidens-elproduktion/
När blir Finland klara med sitt kärnkraftverk? Lär behövas framöver.
OT
Såg ett längre youtubeklipp med en Donna Laframboise
Hade trots intresse för det påstådda klimathotet ingen aning om att senaste FN-rapporten AR-5 till så stor del författats eller påverkats av klimataktivister knutna till WWF och Greenpeace. Se själva den ca 1 tim långa interviewn sök på Donna Laframboise IPCC.
Jan-Åke #14,
Jo IPCC är nedlusad med aktivister från WWF och Greenpeace. Donna Laframboise har ägnat stor möda åt att kolla upp medarbetare till rapporterna. Här är hennes utmärkta föredrag att läsa:
http://nofrakkingconsensus.com/2015/09/01/3-things-scientists-need-to-know-about-the-ipcc/
#6
Ja, just stora vulkanutbrott under ett Grand Minimum är ett katastrofalt och reellt scenario som vi borde förbereda oss för.
#14 Ingemar Nordin
Vilken ögonöppnare det var att läsa Donna Laframboise beskrivning av hur IPCC fungerar. Det är mer skrämmande än vad jag i min vildaste fantasi kunde föreställa mig.
OT
Vindkraftspark riven i Kalmarsund.
Vindkraftverken vid Yttre Stengrund har precis passerat den magiska gränsen på 15 år då ersättningen från elcertifikatsystemet upphör.
http://thoralf.bloggplatsen.se/2016/01/28/11258644-vindkraftspark-riven-i-kalmarsund/