Klimatförändringar i Australien

De klimathotstroende aktivisterna utnyttjar numera varenda naturkatastrof som kanske skulle kunna vara orsakad av väder. De hävdar att det är klimatförändringar som ligger bakom, och presenterar vanligen inga bevis för att så verkligen är fallet. Det är tydligen meningen att vi okritiskt ska tro på dem.

Nu senast skyller aktivisterna de ovanligt omfattande bränderna i Australien på klimatförändringar. Det har slagits temperaturrekord, påstås det. Det har varit en långvarig torka, påstås det. De måste vara orsakade av klimatförändringar, påstår de klimathotstroende aktivisterna.

Personer med större förmåga att fundera över alternativa förklaringar, ifrågasätter att klimatförändringar är den viktigaste orsaken, eller ens att de har bidragit alls. Jo Nova har till exempel skrivit flera blogginlägg om bränderna och deras orsak, samt om bränder tidigare i Australiens historia. En lista över inläggen finns här.

En webbplats som gör många klimat- och väderdata tillgängliga är Climate Explorer. Där finns till exempel temperaturdata från många platser i Australien. Jag gjorde ett urval där. Jag valde stationer med minst 70 år av mätningar och helst mätningar även under 2000-talet. Jag valde också ut data från CRUT (CRUTEM4) för Australien. CRUT är de landbaserade temperaturdata som ingår i dataserien HadCRUT. Jag surfade också till hemsidan för Bureau of Meteorology (BoM), Australiens motsvarighet till SMHI. Det institutet har räknat ut en temperaturserie för Australien, en temperaturserie som kallas ACORN-SAT, Den förkortningen står för Australian Climate Observations Reference Network-Surface Air Temperature.

Temperaturdata för CRUT är anomalier, alltså avvikelser från medelvärdet under någon referensperiod på 30 år. De andra data är faktiska temperaturer. Jag adderade 21 °C till CRUT-data för att få dem att hamna på ungefär samma nivå som ACORN-SAT.

Allt detta inritat i ett diagram ger detta:

AustraliskaTemperaturer

Diagrammet visar årsmedeltemperaturer. Jag har då bara tagit med år för vilka det finns månadsmedel för alla månader, i stället för att hitta på någon algoritm för att uppskatta värden som saknas.

Den längsta mätserien är från Adelaide. Där syns en varm period som varar från det att mätningarna började till 1930-talet. Därefter sjönk temperaturerna, för att sedan öka igen. Dock verkar det vara en liten bit kvar till samma nivå som när det var varmast under förra värmeperioden.

Temperaturmätningarna från Darwin och Alice Spring började också tidigt och visar samma trender, även om det finns en del luckor, speciellt för Darwin. Även data från Bourke visar en värmeperiod i slutet av 1800-talet, men där slutar mätningarna 1993, så vi vet inte om det finns en modern uppvärmning. Jag tog med data från den väderstationen för att de börjar ovanligt tidigt.

De andra orterna började för sent för att ha kunnat få med den tidigare värmeperioden. De två sammanställningarna CRUTEM4 och ACORN-SAT visar heller ingen tidigare värmeperiod. Frågan är hur de har lyckats trolla bort den? I och för sig börjar ACORN-SAT 1910, så den missar det mesta av den tidigare värmeperioden av den anledningen. CRUTEM4 börjar 1889 och borde ha fått med den värmeperioden.

Jag har gjort en annan beräkning här. Jag har dragit bort CRUTEM4 från alla de andra temperaturserierna. Då är det den CRUTEM4 där jag lade till 21 °C. Ett diagram med dessa data ser ut så här:

JämförelseAustraliskaTemperaturer

CRUTEM4 och ACORN-SAT visar sig då överstämma mycket bra. De skiljer sig bara åt genom mindre fluktuationer kring ett medelvärde. För de temperaturserier som börjar på 1800-talet, ser vi däremot antydningar till trender nedåt. Vilket innebär att CRUTEM4 har värmts upp jämfört med dessa orter. Vilket är märkligt, då dessa orters data borde ha varit med som rådata i beräkningarna som ledde fram till CRUTEM4. CRU påstås inte försöka göra några korrektioner för urbana effekter, så det bör inte vara sådana korrektioner som har misslyckats.

Adelaide ligger vid Australiens sydkust. Alice Springs ligger nära den geografiska mitten av Australien, i det torra inre. Darwin ligger vid norra kusten. Om tre väderstationer på så olika platser, och med så olika medeltemperaturer, visar en värmeperiod under slutet av 1800-talet, är det troligt att det var varmt i hela Australien då. Kanske till och med varmare än vad det är nu.

Adelaide är för övrigt en ganska stor stad. Det är rimligt att förvänta sig att temperaturmätningarna där påverkas av en växande värmeö. De data jag har använt är inte korrigerade för sådant. I och för sig är det möjligt att mätningarna i Adelaide är gjorda där effekten av en växande värmeö knappt märks.

BoM har även data, som maximum- och minimumtemperaturer, för enskilda stationer. När jag tittar där, inser jag att Climate Explorers data för Adelaide måste vara en blandning av data från flera väderstationer. Om jag från BoM:s hemsida väljer ut tre väderstationer i Adelaide för att få någorlunda heltäckande dataserie från 1887 fram till nu, får jag fram följande diagram:

AdelaideEnligtBom

West Terrace är tydligen en gata ganska centralt i Adelaide. Flygplatsen tycks också ligga nära centrum, vilket inte alla flygplatser gör. Kent Town är en förort till Adelaide.

Minitemperaturer på flygplatsen har ökat jämfört med Kent Town. En möjlig förklaring till det är allt fler betongbyggnader som värms upp under dagen och avger värmen under natten. När det gäller maxtemperaturer, är det snarare Kent Town som har värmts upp jämfört med flygplatsen.

Är då den moderna värmeperioden i Australien verklig? Eller är den ett resultat av att korrektioner för växande urbana värmeöar inte har gjorts?

UAH:s temperaturserie för lägre troposfären uppdateras varje månad. Där finns en speciell kolumn för just Australien. Dessa anomalier kan vi jämföra med anomalierna från CRU:

Australien_CRUT_och_UAH

Vi ser i stort sett samma trend i bägge dataserierna. Australien har alltså verkligen värmts upp de senaste årtiondena. Det är mer tveksamt om temperaturerna där är högre än någonsin sedan mätningarna började.

Hur är det då med nederbörden i Australien? Är de senaste månadernas torka ett resultat av klimatförändringar eller något ganska normalt?

Climate Explorer har inte så mycket nederbördsdata från väderstationer i Australien. BoM har i alla fall en dataserie för total nederbörd i Australien från 1900 och framåt. Så jag har gjort ett diagram med nederbördsdata:

AustraliskNederbörd

2019 var ett ovanligt nederbördsfattig år i Australien. Men det var också ett undantag från de klimatförändringar som har skett. Sedan 1970-talet har Australien fått mer nederbörd än under årtiondena dessförinnan. Det är faktiskt också vad vi borde förvänta oss när haven blir varmare. Varmare havsvatten ger mer avdunstning, vilket i sin tur ger mer moln och mer nederbörd.

Precis som när det gäller den svenska sommaren 2018, ser vi alltså att de klimathotstroende aktivisterna försöker skylla på klimatförändringar, fast det som har inträffat är ett, förmodligen tillfälligt, avbrott från vad klimatförändringarna orsakade. Även i Sverige har nederbörden ökat, enligt SMHI:s statistik.

Jag är inte den första att notera trenden mot allt större nederbörd i Australien. Roy Spencer noterade det, när han analyserade orsaken till de stora bränderna. Willis Eschenbach likaså, när han skrev om bränderna på världens mest besökta klimatblogg.

Det är möjligt att 2019 var ett år med rekordlite nederbörd i Australien. Det berodde dock inte på klimatförändringar, eftersom dessa tvärtom har lett till mer nederbörd där. 2019 var helt enkelt ett undantag.

Vad skulle kunna leda till ovanligt lite nederbörd då? Vad sägs om ovanligt kalla hav? Jag har sett påståenden om att haven utanför Australien har varit ovanligt kalla, så att avdunstningen har varit ovanligt låg. Climate Explorer har data för temperaturer och värmeinnehåll i haven. Väljer jag ut dataserien för havstemperaturer ned till 100 meters djup, och en ruta som inkluderar Australien, får jag det här diagrammet i Climate Explorer:

inodc_temp100_115-160E_-40--10N_n

Dessa data går till oktober i fjol och fram till dess hade då havsvattnet varit ovanligt kallt under fjolåret. De klimathotstroende aktivisterna hävdar att extrem värme ligger bakom bränderna i Australien Snarare verkar kyla ha bidragit. Alltså kyla i havsvattnet.

Dessutom verkar det vara troligt att bristen på moln och nederbörd har bidragit till den ovanliga värmen i Australien. Med ovanligt få moln, når ovanligt mycket solstrålning jordytan, vilket leder till ovanligt hög värme.

Den största klimatförändringen i Australien inträffade sannolikt för många miljoner år sedan. Australien och Antarktis satt länge ihop, men för drygt 50 miljoner år sedan delade de på sig och blev två kontinenter. Det ledde till att havsströmmar kunde ta andra vägar. Sannolikt var det då som Australien blev den torra kontinent den fortfarande är. Andra vet säkert mer om det än jag.

Plattektonik gör att plattan med Australien och Nya Guinea är på väg i ovanligt hög fart, med geologiska mått, norrut. Det gör bland annat att havsbotten strax norr och öster om Nya Guinea sjunker. Salomonöarna, som ligger där, kommer väl så småningom att hamna i Jordens inre. Några av öarna är visst redan på väg nedåt. Vilket har fått de klimathotstroende aktivisterna att påstå att öarna är på väg att slukas av ovanligt snabbt stigande hav. Dessa aktivister verkar vilka skylla allt dåligt som händer i världen nu på klimatförändringar.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Rosengren

    Här data direkt från den australiska meteroligiska servicens databas! Jag valde ut de stationer som har ett tillräckligt långt historiskt record
    https://wgpqqror.homepage.t-online.de/aus.html
    Andra aktörer som t.ex. de som tillhandahåller “CRUTEM4 ” är överflödiga för detta!

  2. Lasse

    Bra jobbat Lars K
    Sveriges svar på Tony Heller 😉
    Den värme som fanns i slutet av 1800 talet lyckades BOM trolla bort när de ville visa uppvärmningen.
    Helt enkelt genom att välja startdatum!
    https://realclimatescience.com/2019/12/bom-hiding-the-heat-in-australia/

  3. elias

    Jag vill även påminna om att 118 personer har arresterats av Australisk polis för att ha anlagt delar av dessa bränder.

  4. Tack Lars K. Utmärkt.
    Och tack Mats R. Suveräna underlag att ha att ta fram, från er båda.
    Imponerande kunskap och arbeten från många här på sidan.

  5. Björn

    Klimatförändringar är en sak och dess orsaker är en annan sak. Vi har inte bara en orsak, utan orsak 1, orsak 2, osv, men totalen av dessa orsaker döljer ett antal frågetecken. När skall de s.k klimatforskarna börja använda ett moget och ärligt vuxet vetenskapligt språk? En konstant tillförsel av energi från solen tillsammans med en konstant ökning av antropogen CO2, tycks vara klimatforskarnas enkla budskap som orsak till “klimatförändringarna”. Men solen är ingen konstant, för dess elektromagnetiska flöde mot jorden förändras både på kort och läng sikt. På lång sikt som handlar om tusentals år, behöver vi inte oroa oss nu, men däremot på kort sikt, som istället handlar om några hundratals år, behöver vi börja oroa oss för och lära oss mer om. Solens utflöde förändras under quasicykliska förlopp, vilka är “grand solar maximum/minimum”. Eftersom solen i princip är den enda energikälla som värmer jorden, är det därför oundvikligt att dess variabilitet också hänger samman med jordens klimatförändringar över tid. Ledorden i sammanhanget är våglängdsförändringar i TSI och atmosfäriska cirkulationsförändringar. De atmosfäriska cirkulationsförändringarna är direkt orsakade av våglängdsförändringarna i TSI. Detta är vad klimatforskarna måste lära sig att förstå innan de med sitt lösa prat börjar babbla om klimatförändringar.

  6. Lasse

    https://www.youtube.com/watch?v=j9BY–i_xDk

    Mer från Tony Heller. Avslöjande om hur temperaturen förändrats!

  7. jensen

    Björn. 5
    Oh, vad kloka ord.
    Vad alarmister saknar är ju vetenskaplighet, som t.ex. förmåga att inse , att korrelation skiljer sig från kausalitet. Saknar även, uppseendeväckande , perspektivförmåga beträffande historik, samt insikt om alla varierande cykler.
    Det mest slående är oförmåga att inse avsaknad av korrelation historiskt sett, mellan global temperatur och CO2. Detta falsifierar ju definitivt deras hypotes.

  8. Lars Cornell

    Är det här en riktig sammanfattning?

    Det kan vara riktigt att Australien blivit 0,3 grader varmare på 70 år.
    Det är knappt mätbart och därför inte riktigt säkert att det är sanning.
    Urbaniseringseffekten är en möjlig och fullt tillräcklig förklaring.
    Men det räcker inte som förklaring till bränderna.

    Det är riktigt att år 2019 var varm och torr där. Orsaken är något överraskande,
    omgivande hav var kallare än normalt.
    Det medförde att de inte avgav lika mycket vattenånga som tidigare år.
    Vilket medförde mindre moln
    vilket medförde mer sol
    vilket medförde mer värme över land
    och mindre regn.

    Så kan en orsakskedja se ut.

    Till det kommer att det varit ganska regniga år under en tidigare period.
    Det har medfört mer växtlighet som kunnat brinna när den senare torkat.

    Aboriginer, sägs det, anlade medvetet eldar för att hindra okontrollerade bränder.
    Men ditflyttade européer gillade inte eld så det förbjöds.
    Dessutom försummades rensning av undervegetation.

    Så blev det som det blev med eldarna år 2019 utan att de ständigt förekommande
    klimatförändringarna behöver åberopas som orsak.

    Det finns många likheter med bränderna i Kalifornien för några år sedan.

  9. Lars Cornell

    JUST NU, Trump i Davos, citat:
    USA ansluter sig till “en miljard träd”-initiativet i World Economic Forum.
    Det är inte en tid för pessimism, det är en tid för optimism.
    Rädsla och tvivel är inte en bra tankeprocess.
    Men för att bejaka morgondagen måste vi avvisa domedagsprofeterna. Och deras profetior om världens undergång. De är arvtagare till gårdagens dåraktiga siare och de finns hos mig, hos er och överallt. De vill se oss misslyckas men vi låter det inte ske.

  10. Göran J

    Lars Cornell #9

    Underbart sagt av USA: s president.

    Här finns ytterligare information hur Australiens motsvarighet till vårt SMHI bluffar och ändrar i temperaturdata.

    Jennifer Marohasy är forskare, författare och har en hemsida som är mycket läsvärd.

    https://jennifermarohasy.com/2019/12/new-record-temperatures-need-justification/

  11. Ragnar Nordström

    Ragnar

    Björn 5
    Tidvatten på solen.
    Jag har följande fråga till någon som har en uppfattning om detta.
    Man har konstaterat att solens cykler kan ha en betydande påverkan på vårt klimat och temperaturen på jorden. Milankovitch cyklerna och Valentina Zharkovas arbete är exempel på det. Man har däremot inte någon direkt förklaring hur denna påverkan skulle kunna uppstå. Solstormar och solfläckar samt ändringar i solens magnetfält sägs kunna vara effekter som påverkar instrålningen av partiklar och varierande ljusspectra till jorden och som sedan med ”okända” effekter påverkar klimatet genom exempelvis molnbildningseffekter.
    Jag gjorde en enkel beräkning av hur planetsystemets masscentrum förskjuts p.g.a. planeternas rörelser runt solen. (Planet data från Tefyma) Man se då att solens rörelse i solradier räknat med början då alla planeter står linjerade åt samma håll år 1 Att solen de första 100 åren vobblar runt med 2 solradiers förflyttning som max. Dessa rörelser bör åstadkomma massiva tidvatteneffekter på och i solen.

    Min fråga är då – Kan dessa tidvatteneffekter påverka solcykler av solfläckar, protuberanser och magnetfält som vi i sin tur misstänker påverkar vårt klimat?
    Märkas bör att Vobblingen till största del styrs av Jupiter som har en omloppstid på c:a 11,9 år. Jfr solfläckscyceln.
    Kanske ger en sammanvägning av dessa gravitationella solcykler pga solens tidvatteneffekter med t.ex Milankowitch cyklerna en bra beskrivning av hur det ter sig ut I framtiden.

  12. ces

  13. Mats Rosengren

    #1 Ego
    För att komplettera lite! De australiska stationer som varit i bruk en lång tid och jag därför valde var

    TROUGHTON ISLAND(1007) -13.75,126.15 1957-2018
    HALLS CREEK METEOROLOGICAL OFFICE(2012) -18.23,127.66 1944-2018
    BROOME AIRPORT(3003) -17.95,122.24 1939-2018
    KELLERBERRIN(10073) -31.62,117.72 1910-2018
    NORTHAM(10111) -31.65,116.66 1907-2018
    EUCLA(11003) -31.68,128.90 1910-2018
    KALGOORLIE-BOULDER AIRPORT(12038) -30.78,121.45 1939-2018
    SALMON GUMS RES.STN(12071) -32.99,121.62 1932-2018
    LEINSTER AERO(12314) -27.84,120.70 1994-2018
    ALICE SPRINGS AIRPORT(15590) -23.80,133.89 1941-2018
    MARREE (FARINA)(17024) -30.07,138.27 1908-1938
    MARREE(17031) -29.65,138.06 1908-1938
    OODNADATTA AIRPORT(17043) -27.56,135.45 1940-2018
    CEDUNA AMO(18012) -32.13,133.70 1939-2018
    CULTANA (DEFENCE)(18229) -32.68,137.37 2017-2018
    ROBE(26026) -37.16,139.76 1884-2018
    PALMERVILLE(28004) -16.00,144.08 1895-2018
    BURKETOWN POST OFFICE(29004) -17.74,139.55 1890-2008
    GEORGETOWN POST OFFICE(30018) -18.29,143.55 1894-2006
    RICHMOND POST OFFICE(30045) -20.73,143.14 1893-2018
    TOWNSVILLE AERO(32040) -19.25,146.77 1940-2018
    BURDEKIN SHIRE COUNCIL(33001) -19.58,147.41 1892-1985
    CAMOOWEAL TOWNSHIP(37010) -19.92,138.12 1939-2018
    BOULIA AIRPORT(38003) -22.91,139.90 1888-2018
    ROCKHAMPTON AERO(39083) -23.38,150.48 1939-2018
    MILES POST OFFICE(42023) -26.66,150.18 1910-2004
    CHARLEVILLE AERO(44021) -26.41,146.26 1942-2018
    WALGETT COUNCIL DEPOT(52026) -30.02,148.12 1878-1992
    GUNNEDAH POOL(55023) -30.98,150.25 1876-2010
    BATHURST AGRICULTURAL STATION(63005) -33.43,149.56 1908-2018
    DENILIQUIN (VISITOR INFORMATION CENTRE)(74128) -35.53,144.97 1867-2002
    KERANG(80023) -35.72,143.92 1910-2018
    HOBART (ELLERSLIE ROAD)(94029) -42.89,147.33 1882-2018
    WILLIS ISLAND(200283) -16.29,149.97 1921-2018

    De täcker relativt väl Australiens yta utom den aldra innersta delen där bara “Alice Springs” finns tillgänglig. Kolla gärna själv med t.ex. Google Earth, lat/lon är ju angivna ovan!! Ofta ligger stationerna nära flygplatser! Hur kommer man till otillgängliga platser om inte med flygplan!

  14. Bernt O

    Var det inte så att väderfenomenet IOD – Indian Ocean Dipole, som brukar kallas för “Indian Niino” var ovanligt kraftfullt förra året, t.o.m. det krafigaste man sett på 60 år? Den här cirkulationen i Indiska Oceanen drar upp en massa kallt vatten som strömmar mot Australien.. kanske ett “nytt” fenomen för många av oss här i västerled…

  15. Sigge

    #3 Elias

    Det är 183 personer (är nog fler nu) som gripits för att brutit mot eldningsförbudet. Där ingår allt från att slänga fimpar till att faktiskt startat en skogsbrand.

    https://www.svt.se/nyheter/felaktiga-uppgifter-sprids-om-de-anlagda-branderna-i-australien

  16. Rolf Mellberg

    #8 Lars

    Jag vill lägga till:

    Mer CO2 har bidragit till att det finns lite mer bränsle att elda.
    Aboriginerna anlade nog bränder för att gynna öppen gräsmark som gav föda åt fler villebråd och underlättade efterföljande jakt. I samband med dessa lagom stora bränder fick de nog även en del dödsskadade djur att äta direkt.
    Moderna organisationer för naturvård och djurskydd gillar “vild- och storvuxen” skog och är massivt negativa för att vårda landskapet och röja det med eld. Även små “offer” av gulliga små djur är otänkbart för dessa goda människor. Att konsekvenerna blir brutala när denna strategi kollapsar blundade man för ända till katastrofen inträffade.

    Avgörande för stora bränder är mängden biomassa, torkan, kraftiga vindar, brist på brandgator etc, och antändning . Den sistnämnda faktor kan i vissa fall kan vara övernitiska aktivister (som vill bevisa något) men som i fallet Kalifornien kanske mest var ett Elbolag (med tillhörande distributionsnät) på dekis.
    En något förhöjd temperatur är helt sekundärt även om sannolikheten för extrem torka ökar. Och den höjda temperaturen kan mycket väl bara ha varit ovanligt väder.

    De lär sig nog nu att hålla öppna fält i utkanten av sin bebyggelse.

  17. Ingemar Nordin

    Ragnar #11,

    “solen de första 100 åren vobblar runt med 2 solradiers förflyttning som max”

    Det där är intressant. Mycket mer än vad jag trodde.

    I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så funderade astronomerna mycket över den s.k. Perihelion-effekten hos Merkurius. Planeten avvek lite från dess Newtonska bana. En teori för att förklara denna avvikelse var att det fanns ytterligare en planet innanför Merkurius bana. Man t.o.m. döpte denna hypotetiska planet till “Vulcanus”. Men nej, det finns ingen sådan planet.

    En annan hypotes var att solens masscentrum var förskjutet från dess geometriska centrum, och att detta åstadkom just en “Vobbling” hos solen. Men nej, inte heller detta var tillräckligt för att förklara effekten.

    Sedan utvecklade, som bekant, Einstein en elegant lösning. Merkurius avvikelse kunde förklaras som en relativistisk effekt.

    Men tydligen så “vobblar” solen lite grand i alla fall. Kul!

  18. Rolf Mellberg

    #11 Ragnar

    Milankovic-cykler är mycket långa, x antal tiotusen år medan det Zharkova är berömd för är interferenser i de 11- (eller 22-) åriga cyklerna, interferenser som ger “grand solar minimum” med några hundra års mellanrum. Nu väntar många med spänning om något likt Dalton minumum (eller t.o.m. Maunder minimum) snart ska dyka upp igen (vilket nog blir fallet) och i så fall om det kommer att påverka klimatet.

    Att vår planet påverkas av den näraliggande månen och den ENORMT mycket tyngre solen leder ju till rätt kraftigt tidvatten. Att solen wobblar lite kring planetsystmets masscentrum tror jag jämnar ut sig på bara ett år.

    Men att den enormt tunga solen ska påverkas märkbart av de mycket lättare planeterna känner jag intuitivt inte så troligt. Dessutom måste väl forskare ha räknat på de cykler som då skulle kunnat uppstå?
    Redan Nweton gav ju formlerna. Men ändå kan sådana krafter kanske lite störa våra stora havsströmmar att bete sig lite “underligt”. Kanske.

  19. Ragnar Nordström

    #17 ,18
    Det som jag funderat över är tidvatteneffekterna på och i SOLEN SJÄLV. Hur påverkas de inre strömningarna och ytfenomenen i på solen. Man måst då förstå och utreda solens inre och yttre fysik.
    Tidvatten effekter på jorden och planeterna verkar mer utredda och kända.

  20. Lars #9: Det kan vara en bra idé att plantera en miljard träd. Det gör knappast något för det globala klimatet, men det lokala kan bli bättre på en del håll. Exempelvis berodde minskningen av toppglaciären på Kilimanjaro på avskogning runt berget, vilket i sin tur ledde till mindre nederbörd. Med fler träd där, ökar väl nederbörden då, vilket borde gynna både växter och människor.
    Ragnar #11: Dina idéer liknar de som Landscheidt hade. Solens rörelse relativt solsystemets masscentrum påverkar världens klimat, menade han. Hans idéer slog aldrig igenom bland klimatforskarna, men där verkar många desperat leta bevis för att halterna av växthusgaser dominerar som orsak till klimatförändringar. Sedan dog, fast han väl inte var så gammal.
    Mats #13: Du har då med många fler väderstationer än vad jag har. Och hittade ingen uppvärmningstrend för de senaste årtiondena.

  21. Rolf Mellberg

    O.T. hoppas det kan ursäktas men här kommer lite framtidstro.

    Snart kan USA sända upp sina astronauter med egna raketer.

    Elon made it again:

    https://www.youtube.com/watch?v=FdZh1P57b1k

  22. Björn

    Ragnar Nordström [11]; Solens masscentrum som du beskriver, kallas för Barycenter. Ja, även solen rör sig kring detta centrum enligt ett komplicerat mönster på grund av planeternas olika omloppstider och massinnehåll. Det är inte otänkbart att solytan deformeras något på grund av gravitationen, främst mellan solen och Jupiter. Denna hypotetiska deformation av solytan skulle kunna ha något med cykliska variationer i solens magnetiska aktivitet, att göra. Klart är att solens utflöde vad som gäller både elektromagnetisk strålning och det plasmaflöde som kallas för solvinden, varierar cykliskt. Vi har de s.k 11-årscyklerna och de kring ca 400 år, grand solar maximum/minimum. Det problematiska är att klimatforskarna fortfarande använder sig av “solkonstanten” i sina klimatmodeller. Solforskarna vet idag mycket mer än då hysterin kring CO2 började. Detta främst på grund av mätmöjligheter via satelliter. Det spektrala innehållet i TSI (Total Solar Irradiance), alltså SSI (Solar Spectral Irradiance) är nu i fokus.

  23. Rolf Mellberg

    #20 Lars

    Ett rejält dagsverke med att plantera skog, helst med en större grupp ungdomar – är garanterat en bättre medicin mot klimatångest än kilovis med psykofarmaka.

    Träden växer snabbt, ger skugga och senare virke eller bränsle. Värt all uppmuntran.

  24. Mats Rosengren

    #22 Björn
    “Solens masscentrum som du beskriver, kallas för Barycenter”
    Barycenter är “tyngdpunkten” för HELA SOLSYSTEMET!! Detta Barycenter är “origin” för det som är närmast det man kan komma ett “inertial coordinate system”. Eftersom Solens massa är så stor är denna “tyngdpunkt” nära solens centrum.

  25. Björn

    Bara ett litet påpekande i min kommentar [22]. Första ordet som är “solens”, skall vara “Solsystemets”.

  26. Rolf Mellberg

    Kanske något OT men Trumps tal i Davos innefattar energi och klimatpolitik på högsta nivå.

    Första 20 minuterna är svåruthärdligt skryt i känd stil men från 21 minuter är det mycket intressanat att lyssna på.

    En dramatisk kontrast mot det sedvanliga apolkalyptiska panikbudskapet. Hur ska alarmismen agera efter denna krigsförklaring?

    https://www.youtube.com/watch?v=ezAZEzLMp44

  27. Håkan Bergman

    Rolf M. #26
    Tack då kan man lyssna på det väsentliga. Och där kom direkt nåt, Trump säger one trillion trees, och det är tydligen också namnet på initiativet.
    https://www.trilliontrees.org/
    Vi får väl anta att det avses trillion i shortscale, då blir det en billion träd på svenska, longscale. Skulle det vara one trillion i long scale blir det one quintillion i short scale, 1,000,000,000,000,000,000 är en väldans massa träd.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Long_and_short_scales#Comparison

  28. Ingemar Nordin

    Rolf M #26,

    Jag håller inte med dig om att de första 20 minuterna är ointressanta. Även om man tar bort hälften av det skryt som Trump framför så innebär det en vändning av ett USA i ständig utförsbacke. En vanlig myt bland förståsigpåarna är att ekonomin i en redan rik stat med nödvändighet måste minska och plana ut. Så är det tydligen inte. En annan myt (socialistisk) som han motbevisar är den att även om de fattiga får det bättre så ökar klyftorna. Om Trump har rätt så ökar inkomsterna för de fattiga och medelklassen MER än vad de gör för de rika.

  29. Ragnar Nordström

    Tack för intressanta svar från flera av er på min fråga.
    Björn – Barycenter ligger stundtals 2 solradier utan för solens masscentrum vilket jag ändå tycker kan vara ett betydande avstånd från centrum.
    Min fråga var också ett uttryck för att det finns många obesvarade frågor * beträffande orsakerna till de klimatförändringar som hela tiden förekommer.

    * Molnbildning, Solvind, kosmisk strålning, havsströmmar, alger i haven, nedsotning av glaciärer, värmetransport i atmosfären e.t.c. Vars mekanismer fortfarande inte är helt kända och därför inte representeras korrekt modellernas beräkningsunderlag.

  30. Håkan Bergman

    Det lär finnas 3,04117 biljoner, svenska biljoner, träd idag, vart ska man klämma in en biljon till?
    https://www.researchgate.net/publication/281532511_Mapping_tree_density_at_a_global_scale

  31. tty

    Att Australien är en så torr kontinent beror helt enkelt på att den ligger just under ökenbältet där den sjunkande grenen av Hadleycirkulationen leder till ett mycket torrt och soligt klimat. Man kan lätt se på fossilen hur tempererad regnskogsvegetationen under äldre tertiär successivt försvinner och ersätts av torrskog, stäpp och halvöken allteftersom kontinenten vandrar norrut från Antarktis.

    Nu har dock norra delen kommit igenom ökenbältet och in i monsunzonen och Nya Guinea (som är nordligaste delen av Australien, fast nu tillfälligt isolerad av det höga vattenståndet) domineras ju av tropisk regnskog och bergsregnskog. Den sydligaste delen av Nya Guinea, Trans-Fly, har dock fortfarande monsunklimat och domineras av eucalyptusskog.

    De sydvästra och sydöstra hörnen av kontinenten som fortfarande har hyfsad nederbörd kommer så småningom (över några tiotal miljoner år) också att bli öken, alltmedan regnskogen utbreder sig söderut från Nya Guinea.

    Sedan är Australien speciellt på ett annat sätt genom att jordarna i regel är mycket näringsfattiga. Det är en gammal stabil urbergssköld med mycket litet vulkanisk aktivitet, och jordarna är extremt vittrade och urlakade efter många miljoner år av blött subarktiskt/kalltempererat klimat (jo faktiskt). Skandinavien påminde nog mycket om Australien geologiskt och jordartsmässigt innan inlandsisarna hyvlade bort de lösa avlagringarna och föryngrade landskapet och jordarna.

    Skillnaden mot Nya Guinea som till stor del är en ung, snabbt vittrande vulkanisk bergskedja är slående. Där är jordarna näringsrika och vegetationen luxurierar i det mycket fuktiga klimatet. Regnskogarna på Nya Guinea är de enda jag upplevt som faktiskt ofta är bokstavligen ogenomträngliga. Man kan överhuvud taget bara ta sig fram genom att hugga sig väg.

    Den värsta torkan och värmen Australien drabbats av i historisk tid var ”the Federation Drought” 1896-1902 (även om Wikipedia nu påstår att den nog egentligen aldrig inträffade). Det är dock litet svårt att förklara bort att Murray-Darling torkade ut i tre år.

    Och BOM har försiktigtvis strukit data före 1910, med hänvisning till att alla väderstationer inte hade föreskrivna burar innan dess. Visserligen vet man att en del stationer burar redan på 1880-talet, och att det knappast kan ha påverkat regnmätningarna, men man kan ju aldrig vara nog försiktig….

    Sedan är det här med torka ju litet relativt. Näst sista gången jag var i Australien var 2008 då det officiellt varit katastrofal torka i sju år. Jag var egentligen på en konferens i Sydney, men tog ett par veckors semester och åkte runt i Sydaustralien. Jag hade varit tveksam till om det skulle vara värt att göra det med tanke vad jag hört om torkan i media, men märkligt nog var den inte alls extrem. Visst, de flesta sjöar och våtmarker var uttorkade och nivån i Murray-Darling var låg, men vegetationen var normal och djurlivet också. I Australien är det nämligen så att när det är riktigt torrt så slutar fåglarna att häcka, och pungdjuren att fortplanta sig, och koncentrerar sig på att överleva tills regnet kommer, men 2008 vallade emuhannarna helt normala ungkullar, malleefowls vaktade sina kläckningshögar och varenda känguruhona hade en joey i pungen (en ”joey” är en känguruunge, ett lånbord från ett aboriginspråk).

    Å andra sidan, första gången jag var i Australien sammanföll det med en av de större topparna i nederbördskurvan ovan. Hela Murray-Darlingbäckenet var i stort sett enda stort träsk, det var ett elände att hitta vägar som inte var översvämmade och vi höll på att få bilen uppslukad av kvicksand.

    Australien är verkligen:

    ”…a sunburnt country
    A land of sweeping plains
    Of ragged mountain ranges
    Of droughts and flooding rains…”

    En dikt som alla australiska skolbarn får lära sig utantill, men tycks ha svårt att ta till sig.

  32. Lars Cornell

    #11 och 29 R N,
    “vobblar runt med 2 solradier”. Det motsvarar 3,5 gånger avståndet till månen och det tycker jag är mycket.
    I avstånd jord-sol blir vobblandet en hel procent. Det är betydande variation på jordens instrålning.

  33. Rolf Mellberg

    #32 Lars
    och Ragnar m.fl.

    Instrålningen mot jorden summerat över ett år lär inte variera nämnvärt.

    Och jag har svårt att tro att denna rörelse kan få inverkan på solen själv… om man försöker föreställa sig den monstruösa energin i solen och det kokande magnetiska inferno som föreligger. Solcykler med “Zharkovas” interferensen mellan inre och yttre skikt bör vara interna självsvängningsfenomen.

    Men jag vill lägga till det finns en gubbe vid namn David Dilley som kan ha något intressant att berätta angående himlakroppars gravitationseffekter på jordens havsströmmar. En film kommer här:
    https://www.youtube.com/watch?v=weth9ypgpWw

    Det är intressante Ben Davidson på SuspiciousObservers som gjort filmen.

  34. Lars

    Trump sade “1 trillion trees”, vilket för en amerikan är 1000 milliarder (10^12) träd

  35. Mats Rosengren

    #24 #29 #32
    Nej, jag som fackman för astronomi (interplatetära rymdmissioner!) måste klara upp några missförstånd:
    1
    Jordens rörelse relativt Solens centrum är nästan en perfekt något eccentrisk Kepler bana (ellips)
    2
    Detta långsamma “wobble” relativt det “perfekt inertiella baryscentriska koordinatsystemet” innebär inte att man har samma “wobble” för vektorn Sol-Jord! Man kan förstå det så att Solen OCH Jorden “wobblar tillsammans” relative det “perfekt inertiella bayscentriska koordinatsystemet”! Avståndet Jord – Sol är ju betydligt kortare än avståndet till t.ex. Jupiter och accelarationen av Jorden och accelarationen av Solen orsakad av Jupiter är “ungefär” densamma! Men eftersom de bara är “ungefär” desamma får man en MYCKET LITEN resulterande avvikelse av Jordens rörelse relativ solens centrum från DEN SOM MOTSVARAR en perfekt Kepler bana (ellips)
    Om någon är intresserad kunde jag kvantifiera allt detta in i minsta detalj! Jag har på min dator JPLs Planetary Ephemeris som ger de noggranna positionerna av planeter OCH Sol relative det barycentriska inertiala koordinatsystemet. Möjliggör beräkningen av avståndet mellan Jordens centrum och solens centrum med utomordentligt hög precission!

  36. Lars Cornell

    En procent wobbel på avståndet blir två procent på instrålningen.
    Sol-”konstanten” är = 1 387 W vilket fördelat på jordens yta blir 347 W/m2.
    Två procent av det blir 7 W/m2.
    Nog låter det som tillräckligt mycket för att kunna påverka klimatet. Men jag är för okunnig om just det för att vilja göra vidare beräkning.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Solluminositet
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Milanković-cykler

    Om Jupiter dominerar wobblandet så kan det vara intressant att jämföra omloppstiden som är 11,9 år med de 11-årscykler i klimatvariationer som vi känner sedan länge.

  37. Ingemar Nordin

    Mats #35,

    Tack för klargörandet! Det är såklart det relativa avståndet mellan solen och jorden som är det intressanta för vårt klimat.

  38. Ragnar Nordström

    Ragnar
    #35
    Intressant klargörande som sagt men min fråga ursprungligen var hur solens vobblande påverkar dess utsråling -solvind – pga interna tidvattenffekter i solen. Inte pga avståndsändringen till jorden.

    Nils Axel Mörner har en tanke om detta också i i “The Gulf stream beat” 30min in.
    https://www.youtube.com/watch?v=g_n2bzjQetM

  39. Björn

    Ingemar Nordin [37]; Avståndet har betydelse för det elektromagnetiska fältets avtagande, men en annan betydande faktor som inte nämns i debatten, är förändringar i våglängdsinnehållet i TSI. Variationer i intensiteten i UV om upp mot 10%, jämfört med solkonstanten som anges som 0.1%, har stor betydelse för variationen i uppvärmningen av stratosfären och överliggande atmosfärslager. Den atmosfäriska cirkulationen moduleras ju av dessa variationer i UV. Nu när vi enligt solforskarna går in i ett skede med avtagande intensitet i UV, går det inte att bortse ifrån att den energiförlust som förloras i stratosfären etc, kommer att få konsekvenser.

  40. tty #31: Jag uppskattar alltid dina kunniga kommentarer.
    Jag tänkte helt enkelt inte på att en av vändkretsarna går igenom Australien. Det vid vändkretsarna som de flesta öknarna finns. Vid vändkretsarna är det mesta av landytan torr. Undantaget främst områden där de dominerande vindarna är från havet.

  41. mattias

    Enligt länken: “Bränderna i Australien väntas bidra till en av de största årliga koldioxidökningarna sedan mätningarna började på 1950-talet. ” http://www.msn.com/sv-se/nyheter/vader/prognos-br%c3%a4nderna-sp%c3%a4r-p%c3%a5-koldioxid%c3%b6kning/ar-BBZhyTn?ocid=ientp
    Då undrar man hur stort hack det blev i Keelingkurvan 1974-1975 då ännu större arealer brann i Australien?