Kina har haft exempellösa framgångar med sin export av solpaneler. Detta tack vare stora statliga subventioner till solkraftsutbyggnaden i det egna landet. Av 99 gigawatts (GW) i världen så byggdes 53 GW i Kina. Men efterfrågan på kinesiska solceller i andra länder som USA, Tyskland och Sverige har också varit stor tack vare dessa länders egna subventioner. I Sverige bedriver för tillfället alla stora energibolag intensiva annonskampanjer för solcellstak. Det är den svenske skattebetalaren som får stå för 30% av kostnaden när privatpersoner placerar solceller på sina hus.
Men detta verkar ändras drastiskt nu när den kinesiska regimen drar ned på sitt utbyggnadsstöd (länk). Från den 1:e juni så reducerar staten sitt stöd (feed-in) med 6,7%. Det låter kanske inte så mycket, men när produktionen är dyr och marginalerna små så kommer väldigt många planerade utbyggnadsprojekt att skrotas. Den inhemska efterfrågan på solceller minskar då till runt 34 GW och man kommer att stå med en stor överkapacitet. Detta får effekter även i utlandet och man förväntar sig ett prisfall i slutet av sommaren som slår ut en hel del västerländska solcellsproducenter.
Hittills så har förstås aktierna i solcellsföretag gått ned (länk):
Även om det tillfälligt låga priset på solceller gynnar en efterfrågan utomlands så är branschen mycket osäkrare när inte längre Kinas stora och säkra efterfrågan är garanterad. Flera andra länder, däribland Tyskland, har också aviserat att man skall dra ned på subventionerna (länk). Kanske är de glada dagarna för solenergibranschen över?
Till dessa ekonomiska bekymmer kommer också ett potentiellt stort miljöproblem (länk, länk).
Vad gör man med alla uttjänta solceller som behöver skrotas? Solceller har en livstid på mellan 20 och 30 år, beroende på utsatthet för väder och vind, innan de måste tas ur drift. Problemet är att panelerna innehåller en hel del giftiga ämnen såsom kadmium och bly. Det finns ingen bra teknik att återvinna panelerna utan de måste skrotas i sin helhet. Men var skall man lägga dem utan att de farliga ämnena rinner ut i jorden och förstör grundvattnet? Ägarna till solcellstak lär få punga ut med höga deponiavgifter om ett par decennier. Även miljöorganisationer som hittills varit stora förespråkare för ”hållbar” energi börjar bli allvarligt bekymrade.
Har ”vi” varit naiva nu igen?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Inte bara naiva, rent ut sagt korkade men det är ju kännetecknet för miljöpartister och klimathotstroende. Intermittent elproduktion är dyrt och kräver backup-elverk när vädret är ogynnsamt för elproduktion. Vind och solel ger bara runt 20% av installerad märkeffekt i snitt. Vi måste satsa på permanent elproduktion vi ska inte vara beroende av hur det blåser och hur många soltimmar vi har.
Det är just det oekonomiska i att satsa på sol och vind och ändå måste ha backup kraft att ta till när det är stiltje. Och vi kan inte importera el heller från vare sig Danmark eller Tyskland. För blåser det inte här då blåser det inte där heller. Vår produktion av el har alltid varit nästintill utsläppsfritt jämfört med andra länder. Så det är helt idiotiskt att just i detta land satsa på något så oekonomiskt som förnybart.
Det enda svaret på hur ska framtidens generationer få fortsatt billig och säker el är med nya generationers kärnreaktorer. Jag vill där framhålla att MSR (Molten Salt Reaktor) verkar vara den mest lovande tekniken för framtiden. Dessa reaktorer är betydligt säkrare än nuvarande lättvattenreaktorer då inget vatten finns med som kylmedium. Bränslet och kylmedium är ett. Det klyvbara materialet cirkulerar i en flytande saltblandning som är bränsle och kylmedium samtidigt. Dessutom kan de köras på mer än dubbelt så hög temperatur som vattenkylda vilket ger processvärme för att spjälka vatten i väte och syre. Man kan vidare ha värme för avsaltning av havsvatten och för fjärrvärmeändamål förutom elproduktion.
Där ska våra skattemedel läggas inte på infantila dyra ”gröna” projekt som inte ger de effekter som efterfrågas. Vi kommer att betala dyrt mycket dyrt för den felaktiga energipolitiken som förs. Under de kommande två åren kommer ytterligare två reaktorer att släckas ned i Ringhals. Så avvecklingen av Sverige fortsätter, suck.
Vi har lockats sätta upp solpanel på ett tak mot söder.
Installerad effekt ca 4,5 KW
Max uppnåddes under fem minuter solig dag i veckan-4,0 KW.
Totalt levererades den dagen 27 KWh, dvs 1,125 KW i snitt.
Systemet fungerar utmärkt och är säkert även ekonomiskt försvarbart för oss eftersom vi får möjligheten att leverera överskottsel till nätet.
Problemet med sol och vind är att det inte ger täckning av behovet. Man får passa på att utnyttja dem när de behagar ge oss energin. Kanske kan datorns batterier ge den backup vi behöver 😉
Energipolitiken är ett sorgligt spektakel, i fredags var det debatt i riksdagen, skrämmande att se och höra, inte minst bristen på intresse för en så viktig fråga, det var väl bara dom anmälda talarna närvarande.
https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/energipolitikens-inriktning_H501NU22
Genomgående var hur tillfreds alla, med ett par undantag från L och SD, var över att ha hittat en lösning för att stoppa kärnkraften utan att behöva fatta beslut om det. Man tror på fullt allvar att systemet att slänga in maximalt med subventionerad intermittent el i mixen och ge den företräde kan kallas för en marknad och att den marknaden ska sköta om det obekväma. Baylan pös av stolthet, och visst han har ju gjort det husbonden begärde av honom. Nu kommer vi att köra in i väggen långt innan vi har släckt ner all kärnkraft och sen står politikerna där och mumlar om att vi har varit naiva. Så vi kommer inte att gå under, men dyrt blir det.
Riktigt illa kan det bli om Tyskland verkligen stänger ner sina sista 10 GW kärnkraft till 2022, men där vill det nog till att det kommer ett beslut nu om skutan ska hinna vända på mindre än fyra år. Kanske har det redan börjat för Tyskland, nu är det dom som vill bromsa omställningen i EU.
https://www.euractiv.com/section/energy/news/germany-pours-cold-water-on-eus-clean-energy-ambitions/
Lägg märke tiill första kommentaren där, ett riktigt lågvattenmärke, hur kan den få stå kvar?
Kjell Lindmark [1]; Jag håller med dig till fullo i vad du skriver. Intermittent elkraft är något som göra vår framtid mycket osäker, speciellt nu när vi går mot en kallare period. I övrigt när det gäller elbilars förträfflighet, är jag inte lika entusiastisk. Såg att Renault hade en kalkylator som beräknade energiuttaget beroende på vilken hastighet du höll. Jämfört med 50 och 130 km/tim så behövdes fyra gånger mer effekt vid 130. Hur är det inte då med en Tesla med 600-700 hk? Det finns många faktorer som påverkar den verkliga energiförbrukningen, som värmning och kylning i bilen och även förluster som urladdning som inte är driftbaserad. Den verkliga energiförbrukningen syns på laddningssidan, alltså det som syns på elmätaren.
Vindkraften är i samma situation. VEM BETALAR ÅTERSTÄLLNINGEN EFTER AVSTÄLLDA VINDKRAFTENHETER? Vad jag förstår lär det bli kommunerna, som förståss inte klarar detta utan statlig finansiering.
Vindkraftenheter påstods ju ha en medellivslängd på ca 30 år, men frågan är om en enda svensk enhet blivit äldre än 15-20 år. Hittills! I tysthet så stängs vindkraftenheterna ner så snart de statliga subventionerna upphör, inte sällan under former som liknar brottslighet. Typ de 72 enheterna söder om Öland, vilken park såldes till ett bolag, som inom 1 år gick i konkurs. Nu står Mörbylånga kommun där med en gigantisk miljöskandal, som de skall återställa efter (dyrare än byggkostnaden), och detta är inte ens toppen av isberget.
Och det byggs 1000-tals enheter i Sverige. En tickande ekonomisk bomb, som exploderar i framtiden samtidigt som mängder av andra ekonomiska skandaler kommer att visa sig.
#4 Björn
Förbrukning för elbilar
Siffrorna är uppdaterade 2018-01-10.
Bilmodell Verklig förbrukning Officiell förbrukning Skillnad
Volkswagen e-Golf 16 kWh/100 km 12,7 kWh/100 km 26%
BMW i3 14,8 kWh/100 km 12,9 kWh/100 km 15%
Renault Zoe 16,7 kWh/100 km 13,3 kWh/100 km 26%
Nissan Leaf 16,6 kWh/100 km 15 kWh/100 km 11%
Tesla Model S 85 20,8 kWh/100 km 18,1 kWh/100 km 15%
Hyundai Ioniq Electric 13,5 kWh/100 km 11,5 kWh/100 km 17%
http://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20170320/sa-mycket-drar-elbilarna-och-laddhybriderna-i-verkligheten/
#4
Det Teslaägarna gör såväl som alla andra elbilsägare är att de kör lite försiktigt.
Det ska ju föreställa en sportbil, men jag har nog aldrig sett någon Tesla som körs
inspirerat nånstans där jag stött på dem. Snarare tvärtom, de fiser omkring som om
de inte vill märkas att de finns…
#6 Roland Salomonsson,
Kraftverksägaren är berättigad till certifikat under 15 år. Gamla vindkraftverk även mycket äldre än 15 år har ett saluvärde. Det finns mäklare som förmedlar köp av kraftverk på rot och ombesörjer nedmontering och transport. I de fall jag känner till har de gått från Sverige till Irland och USA.
Det blir veldig interessant når de sydsvenske kjernekraft verkene stenger. Danmark har jo i vindstille perioder vært svært avhengig av denne kraften. Og jeg mener å ha lest at Nederland eller Belgia også skulle stenge sine atomkraftverk. Disse har jo hjulpet tyskerne, men nå blir den hjelpen borte. Da har neppe Tyskland noe overskudd av kraft som danskene kan kjøpe.
Men egentlig er dette bra. Den dagen Danmark mister all strøm eller en tysk delstat gjør det samme så oppdager de klima religiøse at deres religion kolliderer med virkeligheten. De som er mest overbevist blir nok bare å skylde på co2. Men kanskje kan sannheten gå opp for MSM og folk flest. Så er MP og MDG og hva de heter borte ved neste valg.
#5 Roland
>En tickande ekonomisk bomb, som exploderar i framtiden samtidigt som mängder av andra ekonomiska skandaler kommer att visa sig.
Och de som säger att de värnar om våra barns framtid. Vad kommer vi att lämna över????
Papp-skallar!
#4 Björn
Jag hävdar att de batteri/kondesatortekniker som är på gång kommer att ändra branschen i ett slag. Det blir en så att säga Kodak händelse. Ingen biltillverkare vill bli helt akterseglade när det väl sker. Alla är fokuserade på detta. Idag går utvecklingen mot allt fler hybrider av olika slag men det ser jag som ett mellansteg tills ny batteriteknik finns färdigt. Hur läget ser ut just idag är ointressant det som är på G är av större intresse. Det går inte att jämföra och se hur det faktiskt funkar i dag med dagens teknik.
Vi kommer att få nya energitäta billiga och snabbladdande batterier inom en tioårsperiod. Det är i alla fall vad de stora bil och batteritillverkarna säger. Det jag refererar till är inte vad jag själv tycker utan vad branschen själva uttrycker. Sen om det stämmer eller inte får vi väl se. Men jag tvivlar på att Volvo som lägger ner sin dieselmotorutveckling för personvagnar verkligen skulle göra det om man inte visste vad som ligger några år framåt. Sannolikt är det så att dessa nya batteritekniker redan är klara men att de just nu hårdtestas för att se att de håller måttet.
Det kommer bli möjligt att resa precis som med en petroleumvagn i -40C med full värme och ändå ha längre räckvidd än med en diesel/bensinare. Laddning kommer att kunna ske på ungefär motsvarande tid som att tanka fullt idag. Det är vad som ligger framför oss. Men hela branschen kan ha fel och ni som vet bättre här bland skribenterna har kanske rätt då.
Beträffande vindkraft så är den inte så säker som etablissemanget säger, de sprider avgaser och slår ihjäl fåglar. Här är ett klipp på Isabella Lövins favoritobjekt som biter i gräset.
https://www.youtube.com/watch?v=wfzgIxMEo8g
Dagens inlägg är viktigt därför att det speglar den intermittenta elkraftens avigsidor. I det här fallet där man kan se hur duperande och duperad hela kedjan är från elpanelstillverkning till upphandling. Allt saknas som förutsättningar för användning, lämplighet i förhållande till väder och vind och tillgång på sol, landskapsintrång, underhåll, livslängd, avveckling och destruktion, etc. Denna negativa utveckling gäller oss alla. Vem bär ansvaret för en energiform som inte är användbar annat i länder där man har långa perioder av obruten solstrålning. Vi får hoppas att även hysterin här hemma kring solceller snart avtar.
Kjell L #11,
Det du pratar om ett teknikgenombrott på batterisidan ligger ännu i framtiden. Det mesta befinner sig bara på rent forskningsstadium och man har inte den blekaste om de är ekonomiskt hållbara. Att bilbranschen lobbar för det hänger nog mer samman med en önskan att ge ett intryck av modernitet och klimatmedvetenhet. Redan idag subventioneras elbilar rätt kraftigt, så de hoppas nog på mer subventioner i framtiden. Det påminner som solcellsfantasterna.
Det finns flera negativa sidor med elbilar vid sidan om batteriet och kostnaden. Men dem talar man tyst om från bilbranschens sida.
#11 Lindmark
En dag kommer detta att hända i en klimatförändringstorr barrskog. Med en skogsbrand som inte står den i Västmanland eller i år i Värmland efter..
14 Evert Andersson
”klimatförändringstorr”? Och alla klimatförändringar beror på CO2?
Torka beror på brist på regn. Ofta kombinerad med högtryck och klart och soligt väder.
Klimatalarmisterna tror att det bara är CO2 som orsakar torka och högtrycksbetonat väder.
#11 Kjell Lindmark
Gör en rimlighetsbedömning. För en Tesla 20 kWh per 100 km. Räckvidd 500 km. Innebär att du ska ta ut 100 kWh från batteriet. Att ladda 100 kWh på 5 min innebär att effekten måste vara 1200 kW. Det blir rejäla doningar för laddning så att inga fingrar finns i närheten och att förlusterna i laddutrustningen och batteri inte överhettar något eller orsakar brännskador. Laddutrustningen verkar att bli dyr förutom att det förmodligen behövs ganska hög spänning för att mata laddutrustningen.
Elproduktionen från både vindkraft och solceller ökar.
Här är BP:s siffror över elproduktion med vind- och solenergi
https://www.bp.com/content/dam/bp/en/corporate/pdf/energy-economics/statistical-review/bp-stats-review-2018-renewable-energy.pdf
En del av BP:s uppgifter bygger på prognoser. Men när det gäller sol- och vindkraft så brukar det inte vara så stor skillnad mellan BP och IEA.
Solcellsbranschen kommer säkert att se en rationalisering som vindkraftsbranschen gjorde för 5-10 år sedan. En stor del av företagen som tillverkar solceller idag kommer att gå i konkurs för att det kommer nya tekniker som gör solcellstillverkning billigare.
Ivar A. #16
Även om man skulle nå en, helt orealistisk, verkningsgrad på 99% för den laddningen så skulle man ha 12 kW värmeeffekt i batteriet att kyla bort under laddningen.
Sigge #17
Det var värst vad vi har börjat lita på oljebolag och biltillverkare. BP säger 0,2 TWh solel för Sverige 2017, Svenska Kraftnät säger 66 936 205 kWh, ungefär en tredejedel av BPs siffra.
https://mimer.svk.se/ProductionConsumption/ProductionIndex
#19 Håkan Bergman
BP:s statistik är inte helt korrekt. För elproduktion så brukar det skilja några procent jämfört med IEA. Det som gjorde att jag valde BP:s statistik är att de har redovisning för 2017. IEA:s senaste redovisning är från 2015.
BP:s statistik är heller inte heltäckande. Enl BP så förbrukas det ungefär 135 000 TWh/år och enligt IEA ungefär 150 000 TWh/år. Skillnaden beror på flera saker, där den största delen är att BP inte räknar med egen privat användning av t ex ved. Men när det gäller elproduktion så är skillnaden ganska liten. 2015 skilde det ungefär 50 TWh för elproduktionen mellan IEA statistik och BP statistik.
#11, Fantastiskt om du har rätt, men jag har inte hört talas om det från seriöst håll. Det låter mer som önsketänkande från opportunister som raggar subventioner. Även om marknaden för personbilar är stor, tror jag att den militära sidan är där utvecklingen kommer först. Till ubåtar och drönare t ex, och jag har inte hört talas om någon batteri-revolution där heller..?
#20 Sigge,
En del av skillnaden mellan BP och IEA är att BP definierar energiproduktion från kärnkraft, vattenkraft, sol och vind som:
”The primary energy values of nuclear and
hydroelectric power generation, as well as electricity
from renewable sources, have been derived by
calculating the equivalent amount of fossil fuel
required to generate the same volume of electricity
in a thermal power station, assuming a conversion
efficiency of 38% (the average for OECD thermal
power generation).”
IEA använder denna metod huvudsakligen för kärnkraft och då med verkningsgraden 33 %
Sigge #17,
”Elproduktionen från både vindkraft och solceller ökar.”
Det är möjligt. Men i procent av världens totala energiproduktion så har ingenting hänt på 20 år.
JoNova citerar The Australian:
”Long-term dominance of fossil fuels unchallenged
Graham Lloyd, The Australian
Global demand for coal and gas to generate electricity was back on the rise last year …
Most striking had been the failure of renewable energy to make an impact on the fossil fuels share of power generation, BP group chief economist Spencer Dale said.
“Despite the extraordinary (global) growth in renewables in recent years, and the huge policy efforts to encourage a shift away from coal into cleaner, lower carbon fuels, there has been almost no improvement in the power sector fuel mix over the past 20 years,” he said.
The share of coal in the power sector in 1998 was 38 per cent, exactly the same as 2017.
“The share of non-fossil fuel in 2017 is actually a little lower than it was 20 years ago, as the growth of renewables hasn’t offset the declining share of nuclear,” Mr Dale said.
#23, länk:
http://joannenova.com.au/2018/06/renewables-fail-fossil-fuels-coal-same-dominance-of-our-energy-mix-as-20-years-ago/
Arne #7
Jag har stött på en del Teslaägare som kört ”inspirerat”.
Accelerationen från rödljus ÄR brutal och att den håller i sig ända upp mot fartgränsen IMPONERAR.
Vid hög fart på motorväg med hyfsat tät trafik, typ midsommarhelg, har jag dock märkt att de slutar hänga med efter ca 100 km. Möjligen är det för att orka ända hem utan att behöva stanna för laddning.
Grejen sägs vara att dra iväg utan buller, men passagerare jag haft har gillat ”RS-mode” som ger extra motorljud i högtalarna hos Skoda.
Jag vågar inte sia om framtiden, men hoppas att körglädje inte blir nåt som endast programmerare av självkörande bilar får ägna sig åt.
#25
Jag tror vi har lite olika åsikt vad som är inspirerad bilkörning. Dra från ett rödljus är väl kul , men det kan ju vara kul när det svänger också. Jag bor vid en kurvig asfaltsväg där man ibland ser Teslor köra. Men det är ingen som verkar vilja flytta fram sina bromspunkter. Nu är det ju några år sedan, men när Top Gear testade en Tesla Roadster runt sin bana så gick den tom och blev överhettad på tio minuters buskörning.
Får hoppas att det har ändrat sig.
#25
Läste o svarade lite för snabbt… Vi har nog samma åsikter i frågan, bara olika erfarenheter 🙂
Har samma önskan som du om framtiden, broder.
Om motorljud.
För många år sedan såg jag ofta på ett program som hette ”Beyond 2000”. Man hade monterat in en ljudanläggning i en Renualt av det klenare slaget. Den skulle motverka buller genom att skapa ”motljud”. Man kunde även programmera den så att den imiterade motorljudet från ”Performance”-bilar.
Det påverkade sättet att köra. markant. Ljud från tex en Ferrari resulterade i flitigt växlande och varvningar.
Ett klassiskt exempel på motorljud är också i filmen med ”Bullit”
https://www.youtube.com/watch?v=no7XR7s8Z7o
🙂
Själv är jag mer lagd åt motorljud liknande denna: https://youtu.be/5BLnYGgrXxE
#28 Ingvar i Las Palmas
#29 Strumpan
Den här härliga motorn stånkar fram på Riddarfjärden. Jag har paddlat kajak varenda helg i maj och stött på henne flera gånger – ljuv musik.
https://www.youtube.com/watch?v=rMqMNdoPcTg
#30
Tändkulemotorn är framtiden-går bra på valolja-biodrivmedel!
Alla som äger en bil, vet ju vad som händer med ett bilbatteri vid 10-20 minusgrader.
Batteriet tappar 50% av sin kapacitet, hur lösa detta med batteribilar ? Gäller kanske att inte lita alltför mycket på tillverkarens uppgifter, och inte ge sig ut på någon längre resa ?
#31 Lasse
Kanske dags att omvärdera gamla föreställningar om valfångst.
(Om någon nu läser det här och tror att man kan driva världens fraktfartyg på med tändkulemotorer o förnyelsebar valolja så är det på skämt. Spring inte till MPs kansli och föreslå ytterligare ett sätt att rädda världen – det finns tillräckligt med knäppa idéer som det är.)
#30 Johan
I min ungdom var jag mycket hos min kompis och hans föräldrar och de hade en liten fiskebåt med en ”enstångka” Säffle tändkula. Stort svänghjul. Man startade genom att värma kulan med en blåslampa.
och knuffa svänghjulet baklänges med kraft och så tände den på väg upp innan den nått toppläget och drog igång åt rätt håll. ”Motorn tänder när kula e röd” ”Hånk, hånk, hånk”. Läkert. Rökringar.
Motor:
https://www.youtube.com/watch?v=UoB8SWEsCWY
Även dieselmotorn kan gå på nästan vad som helst bara insprutningen anpassas till bränslet. I dieselns barndom kunde man köra dem på lite allt möjligt, tom fasta bränslen som kolpulver.
Tack Johan, läcker video om en underbar motor. En sån där med tungt svänghjul vore perfekt för en hybrid, bara låta den driva en generator där man kan variera magnetfältet och uteffekten, kombinerat med ett litet batteri. Tänk att glida Hamngatan fram i den, dunk,dunk,dunk…
Strumpan #35
Kolpulver var väl vad Rudolf Diesel först tänkte sig som bränsle, men det blev antagligen för komplicerat. Galten ska klara rätt mycket i bränsleväg.
https://sv.wikipedia.org/wiki/BAE_Systems_OMC_RG32M
Håkan!
Du får väl försöka leta reda på den här!
https://www.youtube.com/watch?v=mCSMOXcTMYQ
🙂
Ingvar m. flera,
Tändkulemotor mot en solcellsdriven båt. Det skulle vara intressant att jämföra räckvidd och hållbarhet.
# 38 Ingemar N
Speciellt under en nattseglats 🙂
#36 Håkan Bergman
#37 Ingvar i Las Palmas
Nu måste någon hejda mig innan det här spårar ur – tänk en egen tändkulemotor i trädgården.
https://www.blocket.se/stockholm/10_HK_Tandkulemotor__Saffle_S15BF_79811585.htm?ca=11&w=1
Nån som vet vad det blev av batteribåten som skulle gå Ekerö-Riddarholmen? Det har varit knäpptyst sen man testkörde lite lätt.
#41 Håkan Bergman
Såg den faktiskt i söndags i Riddarfjärden, eller i varje fall vad jag tror kan ha varit den – Green … ngt.
#41 Håkan Bergman
Hmm, det Mowitz jag såg, den har funnits ett tag. Den båten som skulle kör i 30 knop, BB Green, har nog inte kommit igång.
http://greencityferries.com/
Jag var förövrigt på skogens kol i Sibo, utanför Kilafors på nationaldagen. Där hade de premiärkörning av en gammal dieselmotor som antagligen är Sveriges äldsta kvarvarande, 110 år gammal. Den var förvånandsvärt modern med bl.a. överliggande kamaxel. Den gick förvånandsvärt lugnt och tyst med tanke på sin storlek och ålder.
De trodde dessutom att det kunde vara världens äldsta flercylindriga dieselmotor och det är ju inte otänkbart då det är en svensk uppfinning av Jonas Hesselman på AB Diesels Motorer (Senare Atlas Copco).
Väl värt ett besök om ni har möjligheten.
Det finns en modell av Sveriges första ångmaskin från 1734 (Mårten Triewald) på tekniska museet https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/energi-och-miljo/energikallor/angmaskiner/ . Det tog 100 år innan tekniken infördes på allvar i landet då engelsmannen Samuel Owen byggde en helt fungerande ångmaskin, anpassad till svenska förhållanden.
#23 Ingemar Nordin
Det har hänt en hel del i energibranschen och energiförsörjningen under de senaste 20 åren. Den har växt och en allt större del av jordens befolkning har tillgång tillgång till elektricitet. Andelen kärnkraft av världens elproduktion har tyvärr minskat från 17% när det var som störst andel till 11% nu.
När det gäller sol- och vindkraft så är det de senaste 10 åren som det ökat, från mindre än 1% år 2007 till 6% 2017. Under samma tid har andelen elproduktion med biobränsle och geotermisk energi ökat från c:a 1,5% till c:a 2,5%.
Strumpan
Ingvar i Las Palmas
Johan M
Min morfar var bonde, han hade en sån här.
https://www.youtube.com/watch?v=HpNo3ZhNYYk
Hans första traktor var en sådan här.
https://www.youtube.com/watch?v=V2z3GFx5Kkw
Den körde jag rätt mycket när jag var i tonåren.
Den hade en tändkulemotor som var nästan omöjlig att starta på vintern.
Han hade även en sån här.
https://www.youtube.com/watch?v=BeeuQfpNGFY
Morfar hade gnistsläckare på sina traktorer. En granne till honom hade en BM 35 och senare en BM 350 utan gnistsläckare. De lät häftigt när de drog tungt.
#41,43
Det finns faktiskt en elfärja som varit igång några år och som fungerar utmärkt. Den går över Slätbaken vid Stegeborg i Östergötland. Jag åker med den rätt regelbundet. Den får sin el via en kabel som rullas upp på en stor trumma ombord. Det funkar bra över det aktuella sundet som är ca 250 m brett, fast man har inte kört någon riktigt svår isvinter än. Och det vill till att ankringsförbudet respekteras.
30-knops elfärjor tror jag inte på om det inte är dieselelektrisk drift. En någorlunda stor båt med den farten behöver åtskilliga hundra kilowatts motoreffekt. Nöjer man sig med typ 5-7 knop kan det kanske däremot fungera, i de farterna behövs förvånansvärt liten maskineffekt. Men det måste nog vara låg turtäthet om man skall hinna ladda batterit.
Sedan har man ju det kroniska problemet med sjötransporter i Sverige att farkosterna behöver ha hyfsad isbrytningsförmåga om det skall fungera året runt.
#46
Och summan av kardemumman blir att fossilränsleandelen av elproduktionen faktiskt nu är något högre än den var för 20 år sedan. Stoppet för känkraft och vattenkraft mer än väger upp hela satsningen på sol och vind….
https://wattsupwiththat.com/wp-content/uploads/2018/06/BP_2018_coal_power_share-768×428.jpg
#49 tty
Vattenkraftens andel elproduktionen har varit ganska konstant, den har varit runt 16-17%. Det är kärnkraften som minskat sin andel, mest för att det påbörjades nästan inga nybyggnader av kärnkraft mellan 1980-2000 samtidigt som globala elproduktionen ökat. Men under de kommande 3-4 åren kommer ganska många reaktorer att färdigställas, så kärnkraftens andel kommer nog att vara ganska konstant ett tag framöver trots att många gamla reaktorer kommer läggas ned under samma tid.
När det gäller utbyggnad av vind- och solenergi så är det först runt 2010 som vindkraften började byggas ut i någon betydande omfattning och för solenergi var det runt 2014. 2014 var vind- och solenergins andel av elproduktionen ungefär 4% och 2017 hade den ökat till ungefär 6%.
Ursäkta att jag än en gång säger något positivt om Kina. De tillverkar och exporterar alla dumheter gröna västländer vill ha, men själva håller de sig till det billiga och extremt pålitliga kolet.
Medan vi på det viset monterar ner välfärden bygger de upp den i en fart som ingen annan.
Försökt att hitta BB Green men det senaste jag sett är en artikel om att den kanske kan sättas in mellan Rindö och Stockholm nästa år …. om man nu får bidrag.
”Bakom projektet står Teknikbolaget Green City Ferries och nu är arbetet med att hitta investerare och bidragsgivare i full gång. – Vi har sökt bidrag från Statens Energimyndighet och väntar på besked under våren. ”
BB Green är mer en bidragsmaskin än en färja. Båten byggdes med pengar från EUs forskningsprogram som bidragit med ca 3 milj euro. Nu när de pengarna är slut så har man fått nya i nästa EU program Horizon 2020.
Jag undrar om det inte är mer lönsamt att bedriva utvecklingsprojekt med EU-pengar än vad det är att driva pendelfärja i skärgården. Det är ju egentligen bara jobbigt med en massa människor som skall gå av och på hela tiden.
https://www.hamnen.se/artiklar/nyheter/snart-klart-for-eldriven-pendlarbat-i-stockholm.html
http://bbgreen.eu/
https://cordis.europa.eu/docs/results/234/234124/final1-bb-green-d-1-6-final-10-july-15.pdf
För att föra tillbaka debatten till klimatet:
Rekordkyla på Grönland:
https://realclimatescience.com/2018/06/more-record-cold-in-greenland/#comments
Ännu en teori sätts på prov!
https://en.wikipedia.org/wiki/Polar_amplification
[…] när de går mot slutet av sin hållbarhet så utgör de en fara för miljö och människor. Liksom solcellerna så utgör de en tickande […]