Kebnekaise i media

Kebnekaise-1

Med jämna mellanrum, eller kanske snarare – ständigt med enstaka mellanrum – hör vi om klimatförändringarna i SVT och budskapet presenteras alltid på ett sätt så att helhetsbilden går förlorad. Redaktionen tycks alltid se till att lyssnaren får med sig ”det rätta budskapet”. Sällan ges någon mer intressant analys om vad som skett eller inte skett. Ett litet undantag i denna flod av alarmistiska budskap kom i samband med att påskhelgens väder presenterades på Aktuellt. Då gavs ett något annorlunda perspektiv på klimat och temperaturer. Jag har inte referensen i huvudet, och kanske minns jag delvis fel, men den kallaste temperaturen på en Påskafton (som det året inföll tidigt, i mars) var det drygt 42° kallt i Nikkaloukta och den varmaste Påskafton (i senare delen av april) någonstans i södra Sverige var det närmare 27° varmt, en skillnad på närmasre sjuttio grader. Det gav ett perspektiv på dels hur avlångt vårt land är och hur vädret kan skifta från ett år till ett annat. Den tid som vi nu har framför oss är då våren verkligen bryter fram på bred front i Sverige. Förra året vars mars mycket varm, i år tror jag att den kommer att klassas som ganska kall eller kanske normal?

På Annandag Påsk, den 28 mars fick vi en nyhet om att Kebnekaise kartan skall ritas om, och som vanligt när det gäller detta berg är det glaciologen Per Holmlund som står i centrum. Han beskrev på olika sätt vikten av att rita om kartan och koppla den till GPS för alla de vandrare som vill bestiga sydtoppen. Ingressen på SVT´s hemsidan löd…

”På få ställen i Sverige märks klimatförändringarna så mycket som i fjällvärlden”

En något konstig ingress med tanke på att någon genomgripande analys om vad som skett i den svenska fjällvärlden knappast gavs. Det handlade om att kartan skall ritas om efter tjugo år. Det är ganska väl känt att den glaciär som pryder sydtoppen av Sveriges högsta berg har minskat i volym under senare decennier. Kebnekaises topp som mäts noggrant varje år hamnar ofta i fokus. På sommaren 2013 löd rubriken på samma ämne ”Kebnekaise lägre än någonsin” . Vilket naturligtvis är korrekt utifrån de senaste sextio-sjuttio årens mätningar.

sydtoppen_hojd

Man kan avläsa från grafen ovan att isen och snön på toppen varierar från år till år och att en snabb minskning skedde framförallt från 1998 och fram till 2004, men att en viss stabilisering skett därefter.  Enligt Holmlund igen:

”Men höjdminskningen har planat ut något de senaste tio åren jämfört med tioårsperioden dessförinnan. Höjden minskar fortfarande, men något långsammare…..

Det har att göra med att om man tänker sig en spetsig topp så är det lättare att smälta ner den övre delen eftersom det inte är så mycket massa som ska bort. I den nedre delen däremot så är det ju så väldigt mycket mer is som måste smälta för att man ska få ner nivån på den.”

vidare:

”anledningen till detta är inget konstigt, för toppen består av is, och is kan som bekant smälta. Höjden varierar därför från år till år. Snörika år med milda somrar får toppen att växa, men lite snö och varma somrar får den att sjunka”.

Själva berggrunden ligger på 2060 meter, vilket gör att allt ovanför detta är enbart is och snö. Förra året kunde vi dock se en viss återhämtning, och även vi i södra Sverige minns att försommaren var ovanligt kall, så också i norr. I augusti 2015 kunde vi efter den officiella mätningen läsa att  ”kyla och snö räddar Kebnekaises sydtopp.” och då var förklaringen att ”den kalla sommaren och mycket snö i vintras har fått Kebnekaises sydtopp att växa 1,3 meter sedan förra året – vilket gör att sydtoppen behåller positionen som Sveriges högsta bergstopp.”

På Stockholms universitets hemsida, där Holmlund” är professor finns en artikel med rubriken ”Kebnekaises sydtopp smälter med rekordfart”, vilket var slutsatsen efter 2014 års mätning, dvs året före 2015. Där anges följande siffror, där jag lagt till mätresultatet för augusti 2015 notering i fetstil.

2010 2102 m ö h

2011 2100 m ö h

2012 2102 m ö h

2013 2099 m ö h

2014 2097,5 m ö h

2015 2098,8 m ö h

Höjden var dessutom på midsommarafton förra året densamma som i augusti 2010, dvs 2102 meter. Men som sagt det är mestadels snö som sjönk ihop till augusti samma år.

Enligt uppgifterna ovan och Holmlunds uttalande vad gäller det senaste decenniets utplaning så blir budskapet i pressreleasen från Stockholms universitet  2014 ”Kebnekaises sydtopp smälter med rekordfart” något missvisande. Media generellt återberättade dock denna berättelse ordagrant, så t.ex i DN.

Ansamlingen av snö och is i form av glaciärer i bergsområden följer inte självklart en allmän utveckling av den globala medeltemperaturen utan snarare nederbördsmängder, som kan öka med varmare väder, och molnighet och temperatur under sommaren i ett visst område. De grundläggande förhållandena under en interglaciär är dock att balansen är sådan att inlandsisar minskar, med längre eller kortare intervaller av tillväxt som under den den Lilla istiden. Perioder av snabbare avsmältning och perioder med mer långsam avsmältning borde även det vara en naturlig del av isarnas utveckling. Vad som ofta sägs och som antagligen kommer att ske är att sydtoppens glaciär fortsätter att sjunka och att de bägge topparna ghanska snart blir lika höga. Den ca en meter lägre Nordtoppen är kal och lär kanske stå som högst i sommar, men vem vet, kanske blir det åter en kall sommar och sydtoppen försvarar sin plats som Sveriges högsta punkt? Om den inte gör det lär vi få höra detta i pressen, och fram tills dess så lär kvalitén i rapporteringen kring klimatfrågan sjunka i snabbare takt än toppglaciären på Sydtoppen.

För den som skall bestiga Kebnekaise i sommar får nog utgå från att toppen är ungefär som vanligt, fastän leden dit har förändrats på grund av att isens topografi förändras.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter F

    Sveriges största glaciärer. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_st%C3%B6rsta_glaci%C3%A4rer

    Hur står det till med dem ? Jag hittar inget annat än tidningsartiklar skanderande att de alla smälter i rasande fart osv. Det måste väl finnas vetenskapliga arbeten på området. Fast forskningsområdet verkar inte speciellt intressant. Av Indiens 10 000 glaciärer är bara 50 utforskade. Det beror bl a på att merparten av glaciärerna är belägna på sådan höjd att det inte går att vistas där annat än under kortare tid.

  2. Thomas P

    ” Förra året vars mars mycket varm, i år tror jag att den kommer att klassas som ganska kall eller kanske normal?”

    SMHI har data för sådant:
    http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/kartor/showImg.php?par=tmpAvv
    Mars har varit mellan 2 och 5 grader varmare än normalt.

  3. Peter F

    #1 forts

    Hittade detta för den intresserade.

    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:200644/FULLTEXT01.pdf

  4. Christopher E

    ”Mars har varit mellan 2 och 5 grader varmare än normalt.”

    Inte hos mig tyvärr, där har det enligt kartan bara varit mellan 1 och 2 grader varmare än referensperioden (något ”normalt” finns inte).

    Även vi tillhör Sverige. Fast här funderar vi på att bilda ett eget land nu för att slippa storregionerna…

    http://hn.se/asikter/ordetarfritt/1.4824607-halland-kan-vara-en-egen-region-i-europa

  5. Daniel Wiklund

    Det är katastrofala siffror, 2 till 5 grader varmare än normalt. Bäst att förbereda sig för att fly till en annan planet. Eller vad tänker du göra Thomas P. Ska du dra igång en aktivitetsrörelse för att rädda vår planet.

  6. Peter F

    Norsk forskning säger att 6 av 8 glaciärer inte har krympt efter 1950.

    http://www.klimarealistene.com/2015/08/02/norges-isbreer-stortrives/

  7. Lasse

    #2 SMHI har en referensperiod 1961-1990 som avviker från den vi upplever idag. Trenden är mest tydlig i solinstrålningen mätt som antal soltimmar. Klimatförändringen är tydlig. Men orsaken är oklar eller
    kanske inte?
    -Solar brightening-eller klarare strålningsförhållanden.
    SMHI har samlat ett antal klimatindikatorer här där solinstrålningen är den som sticker ut mest:
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stralning-1.17841

  8. Thomas P

    Peter #6 Norska glaciärer hör till undantagen, mest beroende på ökat snöfall som jag förstår det. Storleken beror ju på balansen mellan tillförsel och avsmältning av is.

  9. Peter F

    #8 Thomas P

    ”undantagen” ? Vad stöder Du dig på för forskning då ? IPCCs starkt kritiserade slutsatser, eller ?

  10. Håkan

    #7 Lasse

    Din länk till diagrammet på globalstrålningen är intressant och att den har ökat med 8% väcker intresset.

    Kan någon kunnig här på bloggen förklara hur global dimming & brightening utvecklats och om man kan säga något om dess konsekvenser på klimatet? Finns det vetenskapliga rapporter på området? Hur är det bedömt av IPCC? Jag lyssnar gärna till synpunkter från båda håll i debatten.

  11. Lasse

    #10 Håkan-Lyssnar du på bägge sidorna-det låter som om du är en öppen och nyfiken person 😉
    Jag fick denna skrift när jag frågade SMHI om solinstrålningens ökning:
    http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1

  12. Lars Jonsson

    Thomas P
    Tack för upplysningen att det redan fanns en jämförande siffra för mars, fram tills igår. SMHI´s referensperiod 1960-1990 är naturligtvis den som skall användas för jämförande statistik, eftersom den är den som de valt. Perioden var ju tydligt kallare än de trettio åren som låg innan respektive de senaste trettio åren, och därför känns jämförelsen mellan det ”normala” något skev. Om man betraktarvintermånaderna sedan 1900 (mars ligger ju något mellan vinter och vår) så är perioden 1961-90 den kallaste perioden medan våren mars-maj varit kallare i början av förra decenniet.
    Hur upplevde du den innevarande månaden där du bor?, kallare eller varmare än vad du upplevt sedan millenieskiftet?

  13. Mats G

    12
    Lars Jonsson
    ”Hur upplevde du den innevarande månaden där du bor?”

    Under min uppväxt och beyond så tillbringade jag V.15 i Sälen under 30 års tid.
    Och det var alltid det samma. När vi lämnade hemorten var det vinter. När vi kom hem var det vår.

    Jag måste säga att årstiderna är grymt stabila.

  14. Daniel Wiklund

    Thomas P kanske redan är en klimatflykting, med tanke på dom klimatkatastrofer han varnat för.

  15. Björn

    Lasse [7]; Den länkade artikeln skulle varit mindre suspekt om man hade gjort en korrelation med TSI (Total Solar Irradiance). Begreppet dimming/brightening verkar vara framkrystat för att verka som stödtrupp till AWG. Helt meningslöst.

  16. tty

    Apropå avancerande/retirerande glaciärer så är det otvivelaktigt så att de flesta retirerar för närvarande. Jag har alltid varit fascinerad av glaciärer och har besökt så många jag har haft tillfället (totalt kanske 30 stycken på fem kontinenter), och bilden är nästan alltid densamma, från Spetsbergen till Sydgeorgien. Några hundra meter till några kilometer framför den nuvarande glaciärfronten finns en ändmorän som är något eller några århundraden gammal (kan bedömas från vegetation och erosion/vittring). Nästa ändmorän utanför denna ligger långt bort och är mycket gammal, från den senaste istiden (ofta från Yngre Dryas).
    Slutsats: glaciärerna retirerar, och de gör det från den största utsträckning de har haft under den här mellanistiden. Undantag finns säkert. Enligt litteraturen finns det platser på Grönland där det finns en ändmorän från mellersta holocen (4-6000 år) som ligger utanför ”lilla istids-ändmoränen”, men personligen har jag aldrig sett något sådant.

  17. Norge som exempel väldigt nederbörds rika vintrar har varit vanligt där,mindre molnbildning ger
    ökad solinstrålning därmed mindre snömassa i Svenska fjäll, det normala jämförs med perioden
    1960-1990 en kallare period än de senare 30 åren troligen,

  18. tty

    Apropå alarmistiska media och okritiska/okunniga journalister: för några dagar sedan var det ju ett mindre jordskalv i Bottenviken (vilket inte är särskilt ovanligt). Detta följdes upp av Västerottenskuriren med en braskande artikel om en ”dammsäkerhetsforskare” som varnade för att skalvet hotade dammsäkerheten i Norrland:
    http://www.vk.se/1673280/forskaren-dammarna-kan-fa-sattningar-av-skalvet

    Det var bara en hake med det hela. Den aktuella ”forskaren” är i verkligheten ”genusvetare” och har exakt noll kunskap om dammsäkerhet:
    http://www.nsd.se/opinion/skalvet-skadar-fortroendet-for-forskarvarlden-9944966.aspx

    Och tro inte att VK dementerat eller något sådant. Nej då, de lever enligt den gamla journalistmaximen: ”kolla aldrig en bra story, för då spricker den troligen”.

  19. Lasse

    #15 Björn
    Jag tror de mätte inkommande strålning. Då spelar det väl mindre roll?

    SVD har idag en helsida om Arktis isläge som oroar mig:
    http://www.svd.se/rekordlite-is–tovader-pa-nordpolen-i-vinter/om/klimathotet

    Är det så svårt att inse att vintern är kall över Arktis-väldigt kall?
    Är isläget rekordlitet och temperaturen något mindre kall så är kopplingen inte att luften smälter isen eller att uppmätta temperaturen är orsaken.
    Tvärt om-lågt isläge ger större avkylning av öppna havet via luften som värms upp.

    Reportern får väl använda sig av sunt förnuft nån gång!

  20. Kenneth Mikaelsson

    Jo du Lasse en sak som är säker naturlagarna upphävs norr om polcirkeln.. för det första så börjar snö och is smälta vid minus grader.. något som jag tycker är mycket fascinerande..
    Sen att folket tror att isen ligger på fast berggrund.. fattar inte att folk kan va så dumma att de inte ser att vars det blåser åt styr mycket av isutbredningen…
    Fast de har väll gått på samma skola som TP…. Idioternas högborg….

  21. Björn

    Lasse [19]; Det är inte så enkelt som Du tror. Det som man mäter med vid jordytan är s.k Pyranometers. TSI mäts vid TOA (top of the atmosphere) med satellitburen instrumentering. Det man med dessa Pyranometers mäter är alltså den strålning som når jordytan, medan satellitmätningarna mäter strålningen innan den inträder i jordatmosfären. Atmosfären dämpar instrålningen, därför hade det varit intressant om man i den av dig refererade rapporten, hade angivit sambandet mellan strålning vid TOA och jordytan.