Kärnkraften är så ren som kraftproduktion kan bli

Kärnkraftverk 2

Ibland påstås från miljöaktivister att vindkraft är en ren och koldioxidfri energikälla, allt medan kärnkraft påstås släppa ut mycket koldioxid. Det påstås också att spillvärmen från kärnkraften skulle vara en orsak till global uppvärmning.

Bengt Cete (Mp) påstår i en artikel på Teknikdebatt att ”livscykelanalyser visar att kärnkraft förorsakar koldioxidutsläpp på 90-140 g/kWh. Den svenska kärnkraften förorsakar därför direkta koldioxidutsläpp på 6-9 miljoner ton per år det vill säga cirka en tiondel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.”, menar han.

Jag tror det är viktigt att i någon mån reda ut begreppen. Läs min artikel på Teknikdebatt

Och nej, jag har inte blivit “frälst” när det gäller koldioxid men ibland måste man bemöta meningsmotståndare med deras egna argument.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Christopher E

    Intressant Jonny…

    Jag har ju varit inne på liknande spår, men då utan koldioxidaspekten, utan detta med “förnybart”, “hållbart” och “ändliga resurser”. Alla vanliga slagord för dem som vill påtvinga oss vindsnurresamhället.

    Utdrag ur en insändare där jag försökte rätt en miljöpartist…

    “Sedan bygger ditt citat från Berlusconi om att överge kärnkraft för förnybara energikällor på en rejäl missuppfattning. ”Förnybar” måste väl rimligen definieras som att i så liten grad som möjligt använda ändliga resurser. Det ”förnybara” som mest byggs för närvarande är vindkraft. Småskalighet är dock alltid mer ineffektivt.  Eftersom det behövs sådana oerhörda mängder vindturbiner för att ersätta en reaktor är resursanvändningen per kWh mycket större, även inkluderande reaktorns bränsle. En kortare teknisk livslängd hos vindkraft multiplicerar resursåtgången ytterligare. Glasfiberarmerad plast, betong, koppar, den sällsynta jordartsmetallen neodym och enorma mängder bergkross till konstruktionsvägar är exempel på vindkraftens resursslukeri.   Kärnkraft är följaktligen mer ”förnybar” – eller ”hållbar” om man så vill – än vindkraft.”

    En annan skribent trodde inte på mig, utan menade att “om man frågar en vindkraftsfrälst  får man säkert annat svar”. Ja, så är det nog förstås… Denne förstod inte heller alls mitt resonemang… “vind är ju förnyelsebart och uran ändligt”. Jag replikerade därför på mer detaljnivå (även använt här på TCS i en kommentar häromveckan):
    “Inget energislag är ”förnybart”. Jag skrev därför inte att kärnkraft är en förnybar energikälla, utan att den är mer ”förnybar” än vindkraft, med ordet förnybar konsekvent inom citationstecken för att markera att det är en nonsensterm. Ett marknadsföringsord som avser att ge intryck att man får något för ingenting, för alltid. Så är naturligtvis inte fallet.
    Det spelar alltså ingen roll hur mycket vinden blåser ”förnybart”, när hårdvaran som behövs för att omvandla vinden till el använder större mängd ändliga resurser per energienhet än kärnkraft, bränsle inkluderat.
    Se det i vidare perspektiv. Under 2010 omvandlade världens reaktorer sammanlagt 318 kg uran – en kub med 25 cm sida – till el. De nya vindturbinerna som restes globalt förra året använde runt 20 000 ton neodym i generatorerna. Denna sällsynta jordartsmetall tar slut fortare än uranet. Neodym bryts nästan uteslutande i Kina, vilka i år annonserat exportrestriktioner med en följande mångdubbling av priset redan en realitet.
    Sveriges vindkraftverk snittade 2 GWh var under 2010. Våra reaktorer snittade 5,6 TWh var, vilket alltså motsvarar 2800 vindkraftsverk per reaktor för ersättning. Till dessa skulle åtgå ca 2,5 miljoner ton betong, 20 000 ton armeringsjärn, 95 000 ton stål, 32 000 ton koppar, 50 000 ton glasfiberarmerad polyesterplast och 3 000 ton neodym. ”Förnybart” och utan ändliga resurser?
    Småskalig produktion tar mer resurser i anspråk. Det beror inte som M. Sievert menar på vem som räknar, värderelativism har inte i en teknisk diskussion att göra. Reflektera gärna som liknelse över skillnaden mellan ett bageri som bakar tusen bröd om dagen och tusen enskilda hushåll som bakar ett bröd var.”

    Givetvis är detta även en delförklaring till kärnkraftens låga CO2-utsläpp.

  2. Christopher E

    #1 Hmmm… försvann lite blankrader där mellan styckena. Men jag tror det går att läsa ändå?

  3. Inge

    Det där med aktivister har jag lite exempel på: När man skulle bygga det nya Palomarobservatoriet i USA för några årtionden sen sades det att man med dess hjälp skulle kunna se tillbaka till tiden för skapelsen och då reagerade en del kristna fundamentalister så vid transporten tvärs över landet med tåg, var man tvungna att täcka spegeln med tjock pansarplåt för att förhindra skador. Samma när de nya speglarna LBT (large binocular telescope) i USA (vardera 8,4 m i diameter) skulle transporteras på skogsvägar upp till bergstoppen fick man absolut inte hugga ner trän på vägen pga trädkramare. Man transporterade dem lutande med hydraulisk kompensering av lutningen i kurvorna.

  4. J-O

    Är det någon som vet om hetvattentunnlar för fjärrvärme är lönsamt ?

    Det pratades mycket om sådana när verken byggdes men sen tog väl anti-kärnkraftrörelsen död på dessa projekt… Ågesta försörjde ju halva Farsta med värme på sin tid.

    Synd att rapporteringen från Fukoshima är så bristfällig. Här pågår ett heroiskt arbete och jag tror att vi med facit i hand kommer se relativt sett ganska få skadeverkningar.  Om man klarar detta med acceptabel resultat är slutsatsen bara en – kärnkraften ÄR säker.
    Det blir inte så mycket värre än jordbävning och tsunami och grejar man det så grejar man det mesta !  Dock finns många lärdomar att dra och säkerheten kommer som ett resultat bli ännu bättre framöver. 

  5. Ivh

    När det gäller både kärnkraft och vindkraft så har den väldigt liten påverkan på miljön när det gäller CO2-utsläpp. KVA:s uppgifter verkar rimliga, men det är stpra felmarginaler för både vindkraftverk och kärnkraft. Det är enklare att göra en beräkning för ett vindkraftsverk än för kärnkraft. För kärnkraften så går den mesta energin åt vid gruvdriften och anrikning av uranet. Hur mycket energi det går åt vid uranbrytning beror till stor del på urankocentrationen i malmen. När man bröt i Ranstad så gick det åt ungefär 20-30 ggr så mycket energi jämfört med det uran som sedan importerades från Kanada. De nya urangruvorna i Kanada har inte lika hög urankoncentration som de första hade, men det är är ändå i storleksordningen 10 ggr högre än vad som förkommer i Sverige.
     
    Både vindkraft och kärnkraft har en extremt mycket lägre miljöpåverkan än vad kolkraft har. Ett kolkraftverk sprider ut ungefär 1 kg/CO2 per producerad KWh. Även med modärn rökgasrening så sprider ett kolkraftverk ut mer radioaktivitet än vad ett motsvarande kärnkraftverk gör.
     
    Vi får se vad som händer med nästa generation kärnkraftverk. Om det fungerar i praktisk drift så kommer det att gå att bränna ut mer energi ur det som idag är högaktivt avfall. Från Studsviks sida så anser man att det är rimligt att Gen IV-kraftverken kommer att kunna tas i drift i stor skala fr o m år 2030 ungefär. på 2020-talet kommer några enstaka verk att byggas.
     
    Det är stora miljöskador att bryta uran, men samtidigt så är det väldigt mycket energi som uranet innehåller. Jag har svårt att tänka mig att all världen uranbrytning tillsammans har åsamkat lika stor miljöskada som BP.s oljeutsläpp i Mexikanska Golfen gjorde förra året.

  6. Jonny Fagerström

    #1 Tack Christopher

    Detta kommer jag helt säkert att använda i mina olika insändare och debattartiklar framöver.

  7. Ivh

    J-O
    Kylvattnet från kondensorerna har för låg temperatur för att användas som fjärrvärme. Det har diskuterats att leda kylvattnet i tunnlar till värmeverk som förses med värmepumpar. Det diskuterades också att Forsmark 2 skulle få lägre eleffekt så att kylvattnet skulle hålla högre temperatur. Inget av detta har utförts.

  8. Christopher E

    Jonny:

    Bara hedrande om du vill låna, du är välkommen. Jag har försökt att få alla siffror så korrekta som möjligt, men måste få reservera mig för misstag. Viktigt att förklara är uransiffran; det är den massa som övergått i energi, inte den totala mängden uran inblandad i reaktorerna (egentligen motsvarar producerad elmängd bara 105 kg uran, men jag har räknat med en effektivitet på 33%). Resterande uran kan återanrikas

  9. Christopher E

    Jonny – forts från #8, råkade trycka på publish…

    Resterande uran kan ju återanrikas, eller användas i framtida verk, och är ej förlorat som resurs. Jag har ju även räknat vindkraftens förbrukning som tex rent koppar, inte kopparmalm, för konsekvens.

    Till vindkraftens fördel bjöd jag även på att inte ta med tex förlängt elnät och bergkross till vägar, inga små siffror!

    Du såg kanske invändningen häromdagen att framtida vindsnurror ger mer än 2 GWh. Har ingen betydelse, för framtida reaktorer ger också mycket mer än Sveriges 2010. Det blir bara högre siffror, men slagsidan i proportioner kvarstår till vindkraftens nackdel.

    Med detta i åtanke blir det fullständigt absurt att lobba för vindkraft som ett “förnyelsebart” alternativ till den resurssnålare kärnkraften.

  10. Åke N

    #1 Christopher
    Håller med dig. Men det torde väl åtgå en hel del resurser även till att bygga ett kärnkraftverk. Har bara sett Forsmark, men åtgången av ex. betong torde ha varit betydande.

  11. #7

    För kanske 20år sedan läste jag att Solna kylde sitt avloppsvatten från 15C till några tiondelar över fryspunkten…

    (producerar varmvatten, med värmepumpar)

    Det kalla och renade avloppsvattnet pumpas ut i Saltsjön och på vägen säljs “kyla”..

    Med en teknikneutral politik skulle Stockholm ha tre reaktorer några hundra meter under och inte ens snöröjning skulle behövas med aningen mer inglasning…

    Det kanske var tur att så många röstade efter känslor och inte argument, ty nu kan vi bygga det till bråkdelen av kostnaden, i form av LFTR och andra genIV
    Som då till skillnad kostar upp till $2/We) som PRISM andra natrium kylda fb eller bly/wismuth kylda som SVbr… för att inte tala om de heliumkylda genIV som nu kommer starkt, Kina kanske har en på världsmarknaden till priset $1,5/We 2013..

    Till det ska alla lära sig att superkritisk CO2 och sluten helium cykel kan öka verkningsgraden till 50% elektrisk då vi höjer temperaturen.

    Ska vi bara tillverka drivmedel får vi 60% verkningsgrad vid 900C … ungefär som den första saltsmältreaktorn.

    Jag skrev lite om teknikhistoria då jag just börjat plugga in alternativa kärnreaktorer.. 

    När jag skummar det idag så funderar jag på maggie, hon påstår att hon är vetgirig och värderar kunskap högt, men orkar inte ens repetera gymnasiets naturvetenskap så den ligger på “normalnivå”

    Så många känner sig kallade….

    så få är utvalda,,.

    Men plugga på maggie så kanske vi tillsammans kan fördjupa oss i ett underbart verktyg… komplexanalys….  

    Du ansåg ju med att du är analytisk… dygnet har 24tim… inte 15 min… 

    (var jag på gränsen nu Jonny?)

    P.S. jag gillar Maggie och har fått mycket värdefull hjälp av henne, men jag vet att hon är lika stark som jag, vi duger som stereotypa referensbilder,,,,,   eller?   d.s.

     

  12. Holmfrid

    Re #10 Åke N,
    Varför inte bygga kärnkraft i de stora bergrum som byggdes av beredskapsskäl. Då slipper man betongen och ökar säkerheten.  Jfr Ågestareaktorn.  Enligt Elforsk är uranbränslet en marginell del av kostnaden i elproduktion från kärnkraft, varför marknaden nog tål en hel del kostnader i uranbrytning.  Enligt kärnforskare på CTH kan uran tas från världshaven till en kostnad av 4 kr/kWh (samma som solelen i Spanien)

  13. Börje S

    Kära Gunnar
    Inte heller jag kommer att repetera gymnasiets naturvetenskap. Jag har inte ens gått i gymnasiet. Frågan är om jag (eller för den delen Maggie) som hopplöst obildad har någon rätt att uttala mig inom områden som finansieras via min skattsedel, trots att jag inte har bildning nog att bedöma teknikaliteterna. Att just jag tagit ställning beror på att jag förstått att skattebetalare världen över blivit utsatta för ett sanslöst gigantiskt lurendrejeri. Sedan försöker jag att förstå det tekniska efter förmåga, men man har ju annat att göra än att sitta i skolbänken igen, t ex att försöka få ihop till anständig husmanskost och till hyra för en eländig tvåa.

    Alla har inte lyckats med konststycket att trixa ihop en privat förmögenhet och de flesta har intet arv att dryga ut inkomsterna med.För dig är dina inköp av intressanta och nyttiga leksaker och imntressanta dyra projekt en självklarhet, men för mig väcker det en undran: var i h-e får karlen sina kulor ifrån?

    Innehav av förmögenheter förutsätter att de flesta inte äger en sådan, ty då bleve alla förmögenheter lika värda dvs värdelösa i stort sett. Därför är innehav av förmögenhet en konkurrensfördel för den lycklige. Flertalet kan inte vara förmögna, det är en omöjlighet (flertalet kan möjligen kan förbättra sin situation).

    Jag har inga större invändningar mot att en del blir rika och en del inte, så länga jag själv och de mina har så länge vi klarar oss. Det finns en del andra saker som kan berika livet bara man inte drömmer allt för mycket om det stora lyftet.

    Ett stänk av avund kommer dock över mig då och då när jag ser folk som kan göra både det ena och det andra utan att behöva tänka på plånboken.

    Jag gillar många av dina inlägg, men inte de där du dillar för mycket om dina egna företräden, som t ex din stora intelligens och din stora kunnighet inom vissa tekniska områden.

    Och jag tycker inte du ska hoppa på Maggie för de val hon gör när hon bestämmer vad hon vill studera eller inte. Sånt kan du utsätta dina ungar för. Och din mamma med för den delen, och din fru, inte mig emot så länge du håller det inom familjen.

     

  14. Du är min kung Börje S

    Nog inser du att jag som vanligt provocerar maxilat…(inget frågetecken)…

    Jag har i hela mitt liv vänt på slantar om än jag som regel kunnat finansiera ovanliga företeleser

    Den kanske mest ovanliga och faktiskt mest lönsamma för mänskligheten är COMSOL..

    Då jag startade och finansierade det insåg jag att duktiga programerare kan skapa ett analysverktyg större än alla tidigare,,,

    Börje S… dig skulle jag vilja paddla, tälta, ljuga och leva med en vecka, före sommaren övergår i trHöst….. den vackraste årstiden,,, det beor ebnbart på just vår jords jordaxels lutning…

    Eller hur min kallbadande vän Thomas Palm? 

  15. Johan M

    Man kan ju också föra detta Kafkaliknande resonemang.  Om kärnkraftsel och vindkraftsel producerar ungefär lika mycket CO2 per KWh men vindkraften är dubbelt så dyr … då måste jag tjäna dubbelt så mycket för att köpa kraften. Att tjäna pengar är väl något som har ett jättestort “koldioxidavtryck” och detta skall väl också räknas in?
     

  16. Kanske några nya vill att jag ska skriva en lång, vetenskapligt korrekt, drapa om våra möjliga energisysten och vår möjliga energipolitik?

    De flesta gamla TCS-läsare vet hur jobbig och långrandig jag är, så fråga inte dem till råds…

    Näväl ungdomar (under 55) tror ni att svenska certifikat påverkar det globala klimatet om vi med militätmakt tvingade det på de 98% av jordens befolkning som vet att CO2-hotet är vetenskapligt avvisat?

    Eller tror ni att “gratis”miljövänlig och säker energiomvandling från ex. LFTR som skapar en global välfärd, är bättre än svenska certifikat?

    Den debatten skulle jag vilja ha mot Maria miljöpartist, men jag vet efter att hon mött mig att hon inte vågar, ty hon vet att hon har nollchans,…

    Eller hur  Jonas N

  17. Maths

    Gunnar #17

    Nä, till vilken nytta skulle man argumentera mot dig? Du vet ju redan hur saker ligger till och har man en annan uppfattning så är man bara dum i huvudet…
    Självgodhet så det förslår. “98% av jordens befolkning som vet att CO2-hotet är vetenskapligt avvisat“- säger du. Kanske ska upplysa om att världen inte bara består av TCS…

  18. #18
    Väck oss 98% med blott ett enda vetenskapligt stöd för CO2-hotet…….

    Bara ett enda…… då kan fråga TTPP i lönn…

    RC kommer inte kunna hjälpa dig… tyvärrr… det handlar om vedertagen fysik och objektiva öppna observationer..

    Kom igen,,, eller fortsätt med ett mänskligt evigt intellektuellt ide….

    Kom igen,,,,

    Ge mig motstånd… jag ska vara i Örebro 23/11 och då sänka fuysikprofessor Sven Kullander… du kan få ett försnack…. eller vill du inte utsätta dina åsikter (de är inte vetenskapligt styrkta) för prövning?

    (sorry om bokstäver kommer huler om buller, jag skriver i verkstabn och vägrar redigera,,,, liksom TTPP fast för Thomas gääer det inte stavning)

    Häpp! 

  19. Gunnar E

    #4#
    Det fanns planer på att använda värmen mensom jag förstår det blevdet en egendomlig beskattning av miljöskäl så att att om värmen tillvaratogs så skull hela energiproduktionen miljöbeskattas. Både värmen och elen. Varav följde att det var billigare att kyla bort värmen.

  20. Maths

    Gunnar #19

    Förklara detta om det inte vore för CO2:n
    http://www.youtube.com/watch?v=zxbiNWSNPTk

    (Jo, jag tycker din självgodhet är lika löjeväckande som filmen).

  21. Ivh

    Holmfrid #13
     
    Kostnader för kärnkraft kan delas upp så här:
    Kapitalkostnad 60 %
    Bränslekostnad 15 %
    Personal service m m 15 %
    Avfallskostnad 10 %
     
    Avfallskostnaden avser kärnkraftsskatten som finansierar SKB.s kärnavfallshantering.

  22. Ann L-H

    #14 Börje S – Heder åt Dig!

  23. Ivh

    Gunnar E #20
     
    Att det inte är lika fördelaktigt med kraftvärmeverk som har kärnreaktor beror på att ångtemperaturerna är lägre i kärnkraftverk.
     
    Från Barsebäck så utredde sydkraft att bygga en tub i vattnet till ett nytt värmeverk i Norra Hamnen i Malmö, där en stor värmepump skulle producera fjärrvärme. Det hade inte varit en bra lösning, då hade det vare bättre att vid en turbin inte kyla kondensorn lika hårt och få fram hetvatten. Det var mycket som talade emot en sådan lösning, inte minst att få tillstånd för att få förändra verket.
     
    Det där med beskattningen har jag aldrig hört talas om. Jag tyckte de tekniska problemen var tillräcklig orsak för att inte använda spillvärmen från kärnkraft för uppvärmning.

  24. Gunnar E

    #24#
    “I en debattartikel i Svenska Dagbladet i juni förra året skriver flera representanter för energibolag att enbart en tredjedel av den väl utbyggda fjärrvärmen används som kraftvärme på grund av de lagar och skatter som gäller. “Det är nämligen så barockt att om man spiller bort den värme som bildas vid elproduktion behöver man inte skatta för värmen. Men om man använder denna värme till att värma hus, så måste man skatta för den”, skriver energiproducenterna. Skattemässigt lönar det sig alltså att slösa bort två tredjedelar av energin. Riksdagen har ännu inte fått ta ställning till ett nytt energiskattförslag som skulle kommit i höstas.”
    Ur Ny Teknik
    http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article215911.ece

  25. Börje S

    Gunnar L

    Nu tuppfäktas du igen. Kan du inte låta bli det? 

    Din kunnighet om fission tar jag, i mån av förmåga, gärna del av, ty sådan kunnighet äger jag inte mycket av.

    Om tuppfäktning och revirpinkande vet jag mer än jag egentligen vill veta.

    Jag och antagligen många andra läser denna blogg för att om möjligt insupa vetande som vi inte har. Tyvärr kan jag själv inte bidra med mycket av den varan. Men jag tar med mig en del av det jag erfarit här till min omgivning, vilket torde vara en av målsättningarna i TCS.

    Och sluta bråka med Thomas, som på de tre åren jag följt bloggen utvecklats från läsvärd demagog till besviken surpuppa vars inlägg inte längre är mödan värd att ta del av.

    Brukar normalt inte objuden dela ut “goda råd” på det här viset. Anledningen är att jag har ett egoistiskt intresse av att mina täta besök på TCS ska vara just mödan värd.

     

  26. Christopher E

    Åke n #10;

    “Men det torde väl åtgå en hel del resurser även till att bygga ett kärnkraftverk.”

     Jo, men en reaktor motsvarar alltså 2800 vindsnurror med Sverige 2010 som mått. Det är ett stort tal. Bara fundamenten till snurrorna väger nästan 1000 ton styck. Eller betänk att en reaktor som Ringhals 3 har två generatorer på tillsammans ca 600 ton. En typisk vindsnurras generator ligger väl en bit under 100 ton… gånger flera tusen då alltså.

    Det är svårare att finna en totalsammanställning av vikten för komponenterna i en reaktor med inneslutning och turbiner mm. Men det rör sig om en liten, liten bråkdel av materialåtgången till 2800 snurror.

    Man kan tryggt luta sig på sunt förnuft. 2800 separata komponenter ska producera samma mängd el som en stor komponent. Med all nödvändig replikering som behövs. Därav min liknelse ovan med ett bageri som bakar 1000 bröd jämfört med 1000 hushåll som bakar ett bröd var… energiåtgång? ugnsmaterial? transporter? personal? 😉 

    Lägg sedan till att en vindsnurras tekniska livslängd på kanske 25 år mot ett kärnkraftverks 80-100 år (och, jo visst behöver delar bytas i båda fallen under driftstiden). Siffrorna för snurrornas materialåtgång ovan behöver alltså tredubblas för en rättvis jämförelse…

  27. Förlåt Börje S…

    Jag inser hur inacktuell jag är på denna blogg…

    Jag min arma mes letar som vanligt bara efter intellektuellt  mottstånd…. då jag finner det ökar min insikt…. i bästa fall…

    Jag gillar Thomas Palm och tycker det är synd att han inte kan konvertera från troende till kunnade  (eller lära av Sverigest mest kunniga forskare på CO2-molekylens egenskaper, Peter the macinehead Stilbs)

    Om de av er läsare här inte kan eller vågar utmana mig intellektuellt

      så kan ni få chansen att se om en professor i kärnfysik klarar det…  den 23:dje   november… 2011… ska Sven Kullander hålla en föreläsning om vad Andrea Rossis svindel kan bidra med vad gäller mänsklig dumhet… he heheh och mot det vetenskapligt avvisade CO2-hotet…

    Det ska bli underhållande (och faktiskt sorgligt) att blotta den naivitet som så ofta dols bakom skattefinansierade titlar…

    Eller hur min idol Peter Stilbs… (egentligen borde vi blivit kompleterande, så jag fick din visdom och du mitt verbala mod..(dumdristighet, eller hur BS)) 

  28. Ivh

    Gunnar E #25
     
    Nu förstår jag vad du menar.
     
    Om man använder beskattningsbart bränsle i fjärrvärmeverk eller kraftvärmeverk så energibeskattas bränslet fullt ut. När man använder bränslet i värmekraftverk (som bara producerar el) så är det utsläppsrätter som gäller. När E-On startade sitt gasturbinkraftvärmeverk förra året så ansåg E-On att man skulle betrakta det skattemässigt som ett värmekraftverk och att värmen skall betraktas som industriell spillvärme och vara skattefri. Men nu är det så att industriell spillvärme är bara skattefri om bränslet som industrin använt är fullt beskattat.
     
     

  29. Börje S

    Gunnar L

    Att förklara teknik för en ej tekniskt kunnig så att den senare förstår är en intellektuell utmaning som inte går av för hackor. Anta den istället för att skriva sånt dravel som du åstadkom i bl a #28. Om du törs.  

  30. Gunnar E

    IVH #29#
    Visst låter det konstigt att skapa skatter som leder till dåligt utnyttjande av energi på det sättet. Jmfr med storlksordningen på den ev. vinsten med glödlampsförbudet.

  31. Inge

    Får bidra med lite OT så här på morgonkvisten. I dagens greenie watch förklarar en professor varför växthuseffekten inte har någon betydelse på Venus, Jorden och Mars:
    http://antigreen.blogspot.com/

  32. Ivh

    Gunnar E #31
     
    Jag har väl alltid tyckt att det är konstigt att värmekraftverk har varit undantagna från energiskatter på bränsle. Den skattemässiga förklaringen är att elenergi energibeskattas och då skall inte bränslet energibeskattas.
     
    Det som E-On försökt göra var att trixa sig undan så att de inte skulle behöva betala energiskatt för naturgasen de använder för fjärrvärme. Skattefusk kan man kalla det.
     
    Industrin är i många fall undantagna från energiskatter eller har reducerade energiskatter. Utnyttjar man spillvärme från en industri som är energiskattebefriad så skall energiskatt betalas för den energi som utnyttjas av de som inte får använda skattebefriad energi.
     
     
     

  33. Pär Green

    Ivh # 33
    “Jag har väl alltid tyckt att det är konstigt att värmekraftverk har varit undantagna från energiskatter på bränsle.”
    Har aldrig tanken slagit dig, att det är fel att någon energi beskattas med energiskatter?
     

  34. Ivh

    Pär Green #34
     
    Jag har jobbat med energiproduktion på ett eller annat sätt i 40 år. Energiskatterna har alltid funnits där. I vissa fall så är delar av energiskatterna öronmärkta för ett specifikt ändamål som kärnkraftsskatten som går till en fond för att användas för att ta hand om kärnkraftsavfallet.
     
    Eftersom energiskatterna bl a är till för att minska energislöseriet så tycker jag att det är OK. Energisnåla lösningar är lönsamma på lång sikt.
     
    Om vi ska gå in på skattefrågan så anser jag att skatt på mat och boende skall vara låga, men de skatter som jag just nu tycker är viktigast att sänka är skatt på arbete.

  35. Pär Green

    Ivh # 35
    “Jag har jobbat med energiproduktion på ett eller annat sätt i 40 år. Energiskatterna har alltid funnits där”
    Ge ett exempel från 1970!
     

  36. Pär Green

    Kan vi verkligen lita på myndigheter?
    Energimyndighetens roll
    Energimyndigheten har som expertmyndighet regeringens uppdrag att främja en kraftig utbyggnad av svensk vindkraft för att Sverige på lång sikt ska basera hela sin energiförsörjning på förnybar energi.

    Arbetet sker bland annat genom att:

    Energimyndigheten driver på det nationella arbetet med att främja vindkraften.
    Myndigheten arbetar bland annat med vindkraftsorganisationer, andra myndigheter och regionala aktörer.

    Energimyndigheten underlättar tillstånds- och planeringsprocesser.
    Myndigheten tar fram kunskap om hur det blåser på olika platser och om vilken påverkan vindkraft kan ha på landskap och djurliv. Vi anger också områden som myndigheten bedömer är av riksintresse för vindbruk. Vi granskar även tillståndsprocessen för att identifiera brister och möjligheter till förbättringar, som sedan rapporteras till regeringen. Ett exempel på en sådan rapport finns i högermarginalen.

    Energimyndigheten stödjer forskning
    Myndigheten stödjer exempelvis arbetet inom forskningsprogrammen Vindforsk och Vindval, en forskning som ska underlätta utbyggnaden av vindkraft i Sverige och ge billigare el från vindkraftverk. Vi stödjer också byggande av vindkraftverk med ny teknik som leder till att vindenergin kan nyttjas effektivare och i nya miljöer vilket utvecklar tekniken för mer kommersiell användning.
        
    Energimyndigheten sprider kunskap
    Myndigheten sprider resultatet från forskning och pilotprojekt via bland annat referensgrupper, seminarier, konferenser och information på webben. Vi tillhandahåller också kunskap om vindkraftens egenskaper och möjligheter till kommuner och länsstyrelser, exempelvis genom kurser till handläggare och beslutsfattare.

    vindkraftsproposition ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” (Prop. 2005/06:143) presenteras regeringens inriktning för arbetet med att utveckla vindkraften i Sverige under de kommande fem åren.

    Propositionen antogs av riksdagen i juni 2006.

    I propositionen betonas bland annat vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till att förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionen också benämnt vindbruk.
    Finns det inga krav på prestanda?

  37. Pär Green

    Totalt producerade vindkraften 3,5 TWh el, motsvarande 2,4 procent av elkonsumtionen i Sverige.!
    Centrumvind
    Er uppgift.
     
    Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el.     
    Enligt Energimyndigheten!
     
    EON säger drygt 3 TWHh!
     
    Vad är den rätta uppgiften?
    Blandar ni ihop installerad effekt med producerad effekt?

  38. Det vore jättebra om man använde spillvärmen från kärnkraften till fjärrvärme. Diskussioner har förts, även nyligen i Finland med värme från Lovisa till Helsingfors och det pågår en dialog i Oskarshamn
    http://www.svenskkarnkraft.se/?pid=2&news_id=20&news_page=1
    Huvudskälet att det inte genomförs är nog politiskt, men man kan artigt formulera det så att man tvekar att göra den stora investeringen när det inte är säkert att kärnkraften verkligen kommer att finnas kvar. Sedan har ju den svenska kärnkraften inte utmärkt sig för hög driftsäkerhet, vilket kan ses som en nackdel om det vore en stor hetvattenleverantör, och fjärruppvärmningen behövs ju bäst när det är kallt när också elbehovet är maximalt, bla för direkteluppvärmning och värmepumpar (bergvärme och sånt). 

  39. Ivh

    Pär Green #35
     
    Nu skrev jag fel. Jag har jobbat med energiproduktion och -distribution i 40 år. 1972 så började jag på Sydkraft. Då jobbade jag med att projektera högspänningsställverk. Jag har jobbat 39 år som ingenjör. Innan dess så hade jag haft praktik och jobbat bl a som linjemontör.
     
    #38
    När det gäller hur mycket vindkraften producerar så beror skillnaderna på hur gamla uppgifterna är. Det har byggts väldigt mycket vindkraft de senaste åren.
     
    Svensk Energi som uppdaterar sin statistik från varje vecka.
    http://www.svenskenergi.se/upload/Statistik/Kraftl%C3%A4get/vrapp.pdf
    På sid 3 står att under de senaste 52 veckorna har vindkraften producerat 4,88 TWh.

  40. Pär Green

    Ivh # 39
    Nej, det gör det inte, men på sidan 2 får du veta vad som har levererats under några månader!
    Men en produktion på ca 2%, vad är det för nytta, jämfört med kostnad och påverkan för människor?
     

  41. Pär Green

    Kloka ord kan upprepas.
    En vision är att alla skall kunna se uppvärmningen av sitt boende som en medborgerlig rättighet och inte som en stor kostnad.Företag skall inte behöva fundera över elpriser och tlllgång till el hurvida de skall investera i Sverige.Vi ska producera elförsörjningen så att vi har en ständig överkapacitet och med den teknik som nu finns tillgänglig så är det bara viljan som saknas.
    Vi ger Vattenfall ett helt nytt uppdrag där vi gemensamt skall göra sveriges EL till den billigaste i världen istället för att maximera statens intäkter.Så bygger vi framtiden så bygger vi välfärd så kan vi avlasta både miljö och medborgare från kostnder och framtidsångest.Vi ska skicka ett tydligt budskap om att statens uppgift är inte att pungslå medborgarna med höga energipriser och elskatter.Statens uppgift är den omvända.
    Vi skall skapa så mycket El som möjligt till en så låg kostnad som möjligt.Det är som att skapa egna oljekällor för Sverige och för den som är orolig för klimatet så ger denna målsättning minskade ”skadliga klimateffekter” som en ren bonus eftersom det blir billigare att bedriva elintensiva miljöavlastande processer och fler kan därigenom komma till stånd samtidigt som elen bättre kan kunkurrera med oljan.
    Vi ska inte släcka ljus ! Vi ska tända och sprida det!!

  42. Johan M

    Per Green #41
    Bra talat, du har min röst.

  43. Ivh

    Pär Green #40
     
    Läs länken jag hänvisade till en gång till. Du har miissat något.
     
    Under de senaste 52 veckorna har vindkraften producertat 4,88 TWh
    Under årets första 30 veckor har vindkraften producerat 2,99 TWh.
     
    Det framgår också tydligt när man tittar på diagrammet att vindkraften producerar mer på vintern än på sommaren.

  44. Pär Green

    Ivh # 43
    Kolla din länk!
    Den visar inte vad du säger!
    Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el.
    Enligt Energimyndigheten!
    Vad vet du som Energimyndigheten vet?
     

  45. Pär Green

    Ivh # 43
    Centrumvind säger
    Totalt producerade vindkraften 3,5 TWh el, motsvarande 2,4 procent 
    av elkonsumtionen i Sverige.!

    Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el.
    Enligt Energimyndigheten!

    EON säger drygt 3 TWHh!

     Vad är den rätta uppgiften?
     Blandar du  ihop installerad effekt med producerad effekt?

  46. Ivh

    År 2010 producerade vindkraften 3,5 TWh el
    År 2009 producerade vindkraften 2,0 TWh el
    År 2008 producerade vindkraften 1,4 TWh el
     
    De senaste 52 veckorna t o m vecka 30 2011 så har vindkraften producerat 4,88 TWh. Under samma period har vattenkraften producerat 60.9 TWh, kärnkraften 58,5 TWh och övrig värmekraft 18,0 TWh. Vindkraftens andel har varit 3,4% av den totala produktionen.
     
    Det står längst ner på sidan 3 i det pdf-dokument som jag länkade till dig tidigare.
     
    Att uppgifterna varierar på nätet om hur mycket vindkraften producerar beror på hur gamla uppgifterna är.
     
     

  47. Pär Green

    Ivh # 47
    “Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el.
    Enligt Energimyndigheten!”
    Kan jag ta ditt påstående och skriva Energimyndigheten, så att de kan rätta till sina uppgifter?

  48. Pär Green

    Väntar på svar!
    Hej Pär,
    tack för Ditt påpekande. Vi ska omgående se till att kontrollera vår 
    källa och eventuellt rätta de felaktigheter som finns. Återkommer inom 
    kort.

    Mvh Christer Lindh
    centrumvind.se

    Citerar Pär Green

     Totalt producerade vindkraften 3,5 TWh el, motsvarande 2,4 procent 
     av elkonsumtionen i Sverige.!
     Er uppgift.

     Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el.
     Enligt Energimyndigheten!

     EON säger drygt 3 TWHh!

     Vad är den rätta uppgiften?
     Blandar ni ihop installerad effekt med producerad effekt?
     Häls
     Pär Green

  49. Ivh

    Pär Green #48
     
    Du behöver inte skicka mina uppgifter till energimyndigheten. De vet redan om det, för jag skrev av mina uppgifter från det här dokumentet.
     
    http://www.energimyndigheten.se/PageFiles/110/Vindkraftsstatistik-2010-ny.pdf
     
    Nu när jag kollar igen så ser jag att jag skrev fel. Så här skall det vara:
     
    År 2010 producerade vindkraften 3,5 TWh el
    År 2009 producerade vindkraften 2,5 TWh el
    År 2008 producerade vindkraften 2,0 TWh el
    År 2007 producerade vindkraften 1,4 TWh el
     
    Uppgiften om vindkraftens produktion de senaste 52 veckorna fram till vecka 30 var hämtad från Svensk Energis hemsida,

  50. Pär Green

    Ivh # 50
    Och då har energimyndigheten fel?
    ”Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el.
    Enligt Energimyndigheten!”

  51. Ivh

    Pär Green #51
     
    Energimyndigheten hade inte fel. Det var du som hade fel. Antagligen för att du läst ett gammalt dokument.
     
    Energimyndighetens prognos, som gjordes i februari, för hur mycket vindkraften kommer att producera 2011 är 5,5 TWh.

  52. Pär Green

    Ivh # 52
    En länk, tack!

  53. Pär Green

    Ivh # 53
    Ditt svar, som ingen förstår?
    1970 så studerade jag.
     
    1980 sysslade jag inte med elhandel, men jag jobbade då på på ett kärnkraftverk. Jag minns inte hur höga kärnkrafts- och elskatten var då.
     
    1990 jobbade jag på ett kraftvärmeverk där vi eldade med kol. Då var det krångligt med energiskatterna. För vissa företagskunder och för elen som producerades var befriade från energiskatt. Dessutom var det miljöavgifter för svavlet som släpptes ut men inte för den del som det var betalat energiskatt för. Energiskatten på kolet hade ju leverantören betalat, så att vi fick tillbaka skattepengar från skatteverket för det som inte skulle beskattas, samtidigt som vi skulle betala elskatt för elen som producerades. Ungefär vid den tiden så började vi använda biobränslen, vilket komplicerade skatteuträkningarna ytterligare,  Vad skattesatserna var har jag glömt.

  54. Ivh

    Pär Green #52
     
    Jag har länkat tidigare.
    Energimyndighetens dokument som visar elproduktonen de senase åren på årsbasis.
    http://www.energimyndigheten.se/PageFiles/110/Vindkraftsstatistik-2010-ny.pdf
     
    Svensk Energis senaste statistik
     
    http://www.svenskenergi.se/upload/Statistik/Kraftl%C3%A4get/vrapp.pdf
     
    Observera att den senaste statistiken gäller fram till vecka 31 nu, tidigare var det fram till vecka 30 när vi diskuterade.
     
    När det gäller energimyndigheten prognos för hur mycket vindkraften kan kommer att producera i år, så har jag ingen länk till det, Men i februari, precis innan vindkraften hade passerat 4 TWh produktion på årsbasis så var jag på ett seminarium angående solenergi. Damen från Energimyndigheten berättade om en mängd prognoser, bl a om att de gjort om vindkraftsprognosen som tidigare räknade med 5,5 TWh vindkraft 2012 till att det var rimligt att räkna med 5,5 TWh i år. Den stora utbyggnaden av vindkraft som pågår 2010-2011 är antagligen en engångshändelse som mest beror på förkortade tider att få tillstånd.
     
    När det sedan gäller mitt svar som du inte förstår, så får jag säga att då förstod jag inte din fråga. Jag tyckte bara att den var dum.