Det klagades bitterligen vid valborgsbrasorna över den kalla våren. Vädergudarna har hela våren varit på fientligt humör mot alla klimatskrymtare i landet och lagade så mars, april och början av maj blev kallare än vanligt.
Figur 1. Lufttryck vid jordytan mätt som ett medelvärde för perioden 2022-12-01 till 2023-03-17. Källa: NCEP/NCAR reanalys.
Vad är det då som gjort våren så kall? Ända från december till mars dominerades vädret av ett blockerande högtryck över Grönland, samt lågtryck över norra Skandinavien och upp mot Svalbard. Detta gjorde att vindarna styrdes söderut från Arktis och att Norden fick känna på det arktiska kallraset.
En följd av detta är att isläget fortfarande är svårt med mycket is vid Svalbard och längs Grönlands östkust:
Figur 2. Isläget 8 maj enligt norska smhi.
Även isexporten från Arktis har påverkats av detta väderläge och vi har haft en unikt hög export genom Framsundet (det 45 mil breda sundet mellan Svalbard och Grönland). Här har isflaken ofta stått i kö för att ta sig söderut i Atlanten, se animeringen.
Figur 3. Animering av isrörelser i Arktis från 2022-12-11 till 2023-03-11
Så fort isflaken kommer ner i varmare vatten i Atlanten smälter de. Detta gör att ytvattnet kyls ned vilket i sin tur påverkar väderläget.
Figur 4. Kumulativ isexport genom Framsundet mätt som isutbredning (extent) i Mkm2. Källa: OSISAF, figuren hämtad här.
I figur 4 framgår att den kumulativa isexporten varit väsentligt högre i år än de senaste sju åren. Havsområdena i den egentliga Arktiska oceanen omfattar drygt 9 Mkm2. Hittills i år har isexporten via Framsundet och Frans Josefs land varit nästan 1 Mkm2, alltså redan över 10 procent av isytan. Den vanliga årssiffran för isexporten ligger på 10 procent.[1]
Figur 5. Kumulativ isexport genom Framsundet beräknad som isyta i kkm2. Beräkning baserad på PIOMAS volymdata från 1978 – 2023.
Även i en jämförelse över längre tid ser vi att årets isexport ligger på en unikt hög nivå. Bara 1995 ligger lika högt, se figur 5.
Trenden är att Framexporten ökat med hela 6 procent per decennium sedan 1979 och därmed ökat Arktis kylande funktion. Detta framgår av en studie baserad på observationer av istäckets utbredning.[1] (En annan studie av den isvolym som exporterats finner ingen sådan trend. Förklaringen är bland annat att allt mindre tjock, flerårig is exporteras. Data är dock svårtolkade och den studien är i huvudsak baserad på klimatmodeller. [2])
Isen som exporteras smälter i Atlanten, men vad händer med havet i Arktis, blir det mer öppet vatten där? Nej, lufttemperaturen där uppe är i allmänhet under -20C under vintermånaderna, så det bildas kontinuerligt ny havsis: havet förblir i stort sett istäckt under både vintern och våren, oavsett hur stor isexporten är. Detta framgår även av animeringen här.
Sammanfattningsvis har vi en dubbel kylverkan av Framexporten. Dels kyls Atlanten utanför Grönland ner när isflaken smälter. Dels avges mycket värmestrålning till rymden när nyis bildas i Arktiska oceanen. Det beror på att Arktis är ett av vår planets viktigaste avkylningsområden: netto avges mycket stora mängder energi som advekterats dit söderifrån. Vintertid är det cirka -180 W/m2.[3] Att värme advekteras till Arktis från tropikerna för att där strålas ut i rymden är en av de fundamentala drivkrafterna i klimatsystemet.
Den globala uppvärmningen märks som allra mest under vintertid i Arktis. Den kallas för den ’arktiska förstärkningen’ (Arctic amplification), och har pågått sedan 1997/98. Men uppvärmningen i Arktis följs alltså åt av en ökad iscirkulation.
Under de år som isexporten är stark har vi också en starkare kylverkan.
Trenden är att Framexporten ökar och därmed ökas Arktis kylande funktion.
Det som presenteras som en uppvärmning i Arktis utgör samtidigt en ökad värmeavgivning för klimatsystemet.
Referenser
[1] Fram Strait sea ice export variability and September Arctic Sea ice extent over the last 80 years, Smedsrud och 4 medförfattare, 2017, https://doi.org/10.5194/tc-11-65-2017
[2] The evolution of the Fram Strait sea ice volume export decomposed by age: estimating with parameter-optimized sea ice-ocean model outputs, Yang och 5 medförfattare, 2023, https://doi.org/10.1088/1748-9326/acaf3b
[3] The large-scale energy budget of the Arctic, Serreze och 5 medförfattare, 2007, https://doi.org/10.1029/2006JD008230
Den kyliga våren märks också i Normandie. Vi ligger ungefär 2 veckor back. Vi har haft några få dagar med 19° – 20° då svalor och tornseglare visade sig, men de är nu borta. Göken som brukar höras i mitten av april har ännu inte kommit. Däremot har vi inte haft någon skarp frost i april-maj, så vi får ett gott fruktår. I fjor var det -6° under natten den 10 maj då alla kart frös bort.
Lars, #1,
”Den kyliga våren märks också i Normandie. Vi ligger ungefär 2 veckor back.”
Undrar om Marie-Louise Kristola är medveten om detta? Det senaste jag hörde av henne avseende Frankrike så var det så onaturligt ovanligt extremt varmt i Paris för en månad sedan.
Tack Gabriel
Du ger så mycket mer information än vad som undertecknad lyckats få fram.
Fram eller som den nu heter Oden är på väg mot denna mur av is.
Stockholms universitet och Mikael Tjernström skall upp och undersöka varför isen smälter på våren.
Har de kunskapen du beskriver ovan, dvs isen smälter inte på plats utan när den förs söderöver.
Det är inte helt klart i deras projektbeskrivning i alla fall.
Man kunde följa Oden till iskanten. Men nu har de släckt ner!
Eller är det Oden som syns som tuggar sig fram mot Grönland: https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:7.1/centery:79.0/zoom:5
DMI har svårt att tro vad de ser, eller varför är deras sida nere sen 21 April.
Men kunskapen om variationerna i isläget kring Svalbard är inte ny, Hans Wson Ahlmann var där och mätte i början av förra seklet.
Oden är väser om svalbard
https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:7.1/centery:79.0/zoom:5
sök på oden
#4
Gamla uppgifter om Odens position (9 maj)
Uppvärmningen i Arktis är påtaglig mätt i temperatur.
Men det är ett vinterfenomen och hänger tydligen helt samman med fuktig luft i vädersystem.
Glädjande att Gabriel uppmärksammar var mindre istäcke innebär för globala energibalansen-det kyler!
Tror inte på förklaringsmodeller där solens instrålning här uppe skulle värma globen .
Vad jag kan förstå gäller dom fortfarande
2023-05-11 10:11 START Moving
79.50854 / 1.99029
LONGYEARBYEN
Speed: 5.8 kn
Course: 269°
2023-05-11 09:52 STOP Moving
79.50998 / 2.01288
LONGYEARBYEN
Speed: 0.3 kn
Course: 294°
#6
Blogg från expeditionen med positionsuppgifter:
https://www.polar.se/nyheter/2023/forskningsexpeditionen-har-naatt-iskanten-i-norra-ishavet/
”Redan första dygnet påträffade vi den första isen och den blev snabbt ganska svår att bryta även för Oden eftersom det är mycket vallar och ryggar på isen.”
Det bekräftar dagens uppgifter om trängsel i Framsundet 🙂
#2
Det klassiska propagandatricket. Man ställer sig vid en sydvägg inom extremvärmebublan Paris och läser av temperature, I landsbygden typ 3 mil utanför får du helt andra värden.
Vad jag förstår är större växlingar mellan varmt och kallt på olika håll en följd av att jetströmmar går i bukter och släpper in kall luft från norr resp, varm från söder – och omvänt på södra halvklotet. Det syns på väderkartor men påpekas inte av väderpratarna.
Här kan man följa Odens position.
https://sbd.arcticmarinesolutions.se/#token=8f4cf833adbeb96cde5a8eae84138c3a154522eb&imei=300434066003000&start=2023-05-07
Gabriel O har i höstas gjort en analys av AMOC som kan vara intressant.
https://klimatupplysningen.se/ipccs-forutsagelser-om-golfstrommen-och-amoc-far-inget-stod-av-data/#comments
Lite OT, men kanske lite relevant då det har med den värme som nu kommit. Vinden ”dog” i morse vid 8 och har legat mellan 2 – 3 GW. Jämför det med behovet om mellan 40 – 50 GW för hela Norden + Baltstaterna.
Lägg ner 8 GW kärnkraft, då behövs det nu 4 gånger så mycket vind för att täcka upp den.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
UWB #12,
Jag tvivlar på att vinden genererar någon el idag här i NV Skåne. Nästan stiltje – men jag har kört diskmaskinen ändå. Solpanelerna får väl äntligen ställa upp med något?
Ekvationen för ”förnybar” energi är i princip att vi behöver lika mycket baskraft (vatten + kärnkraft) som förnybart. Ingen begriper varför vi behöver dubbla energiproduktioner bara för att tillgodose miljöpartiets ideologi.
Här är en bra sammanfattning av Bryan Leyland i The Dayly Telegraph:
https://www.telegraph.co.uk/news/2023/05/10/wind-solar-renewables-pointless-waste/?mc_cid=1229b0d72e&mc_eid=85b9459f9f
”But if we had 100 per cent nuclear backup for solar and wind, we wouldn’t need the wind and solar plants at all.
Wind and solar are, in fact, completely pointless.”
Tege Tornvall [9]; Ja visst är det så, när kall luft tränger ner från Arktis, påverkas naturligtvis luftmassan mellan den norra och södra jetströmmen. Denna luftmassa är den som kallas för Ferell-cellen, alltså den mellan Hadley- och polarcellen. En smal varm luftmassa mellan två kalla kan naturligtvis enligt allmänna gaslagen, bli komprimerad, vars konsekvens blir adiabatisk uppvärmning. Jag antar att en del av de värmeböljor som har varit beror på detta naturliga fenomen. Intressant är ju också att detta med jetströmmar alltid har funnits, men vars redovisning på väderkartorna, bara har förkommit under ett par år. Det vore intressant om SMHI vågade sig på att ge några vettiga förklaringar annat än att hänvisa till ”klimatförändringarna”. Det är ju ett känt och accepterad förklaring till att jetströmmarna under året följer solen, vilket innebär att under vinterhalvåret så förflyttas den norra jetströmmen mot ekvatorn och tvärtom under sommarhalvåret, mot polområdet. Men utan tvekan har något förändrats i jetströmmarnas mönster under senare år, men glöm ”klimatförändringarna”.
#14 Björn
Klimatförändringarna diskuteras här på sid 22.
https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm/page/22/mode/2up
”At Reykjavik in Iceland (Fig. 9) the climatic improve- ment culminated in the 1940^ and was succeeded by a deterioration, particularly in spring and autumn tempera- tures. But winter and average annual temperatures are still much higher than they were in the years preceding 1925-1930.”
Förbättring hette det då 😉
#foliehatt 2#
Ja, en (1) dag och det var inte ovanligt varmt. Det var precis lagom för en vacker vårdag med svag vind. Idag är det så ruggigt att mina tama vildkaniner kommer in och ligger under elelementet.
#13 Ingemar Nordin
”But if we had 100 per cent nuclear backup for solar and wind, we wouldn’t need the wind and solar plants at all. Wind and solar are, in fact, completely pointless.”
I Sverige har vi fördelen med välutbyggd fjärrvärme. Den kan förses med värmelager så som man gör i t.ex. Västerås. Där kan man producera mycket mer el än vad stadens värmebehov räcker till och spara överskottsvärmen. Den sägs räcka en till två veckor beroende på temperatur.
Alla fjärrvärmenät kan återigen skaffa stora värmepumpar eller ta de gamla ur sin malpåse om de varit kloka nog att inte skrota dem. Billig el från kärnkraft var en gång mycket lönsamt med värmepump i fjärrvärmen.
Jag tror att det biobränsle som fjärrvärmen för närvarande använder kommer att stiga kraftigt i pris framöver. Globalt sett är det en bristresurs. Det innebär att fjärrvärmen kan drivas lönsamt på el från kärnkraft till ett pris som täcker kärnkraftens rörliga kostnad. Fjärrvärmen kan lagra värmepumpsvärme i värmelager en faktor 100 billigare än vad andra intressenter kan i batterier. Fjärrvärmen kan dessutom producera el när priset blivit tillräckligt högt.
Fjärrvärmens potential för att motverka de värsta nackdelarna med vindkraften bör tas tillvara. Det borde vara okontroversiellt – det skulle vara bra för vindkraften som slipper råka ut för negativa elpriser. Det skulle dessutom förbättra kalkylen för företag som räknar på investeringar i ny kärnkraft. Dessutom, med värmelager, finns en god möjlighet att kompensera för tillfällen när vindkraften står stilla.
Vindkraften kräver att någon investerar i syntetisk svängmassa. Kostnaden måste läggas på vidkraftsägaren liksom kostnaden för anslutning till stamnätet. Med lite tur kommer vindkraftsutbyggnaden inte att te sig så lockande i framtiden att det byggs mer än vad vi vettigt kan tillgodogöra oss.
Ovanstående tänker jag mig i ett tidsperspektiv på 10 till 20 år. På lång sikt tror jag kärnkraften kommer att vara mest attraktiv.
Lasse 11
Artikeln om AMOC var för 1½ år sen. Jag har då och då kontakt med forskarna i Southampton och de säger att de kommer med en uppdatering av sina mätningar av AMOC-flödet nu i september. Så det blir nog en uppdatering här på KU också i höst.
#17 Leif Å
Mycket av fjärrvärmen använder avfall som bränsle. Någonstans ska avfallet tas om hand och fjärrvärme i moderna anläggningar med rökgasrening som eldas dygnet runt är en mycket bra lösning. Avfallet innehåller 10% mer energi än biobränsle/flis pga plastinnehållet.
#19 Ivar Andersson
År 2004:
Avfall, 11%.
Övrigt, 7%.
Kol, 6%.
Naturgas, 6%.
Olja, 8%.
Torv, 6%.
Trädbränsle, 30%.
Returflis, 4%.
Värmepumpar, 10%.
Elpannor, 1%.
Hetvatten och spillvärme,11%.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2343
Vi importerar mycket avfall till förbränning. Det gjorde vi redan 2004. Jag tror inte hushållsavfall är en väldigt stor del av energiproduktionen i dag.
På åttitalet hade man ”kärnkraft” (i Norrköping om jag minns rätt.) Man importerade olivkärnor från Italien medan italienarna importerade olja. Det hade varit effektivare att elda skrymmande olivkärnor i Italien och frakta oljan hit i stället, men redan då fanns politiska styrmedel som genom att framtvinga mer transporter motverkade sitt syfte.
Jag förmodar att även hushållssopor kan sparas några dagar för att anpassa värme och elproduktion efter de stora variationer som vind och sol tvingar på elsystemet.
”Man importerade olivkärnor”
I Norrköping vet jag inte. Men så gjorde man i Västerås och fick på det sättet kärnkraft. Olivkärnorna maldes med kol och blåstes in i härden. Men det klibbade samman och fungerade inte utan problem. Det blev ingen upprepning.
Det är bra att du nämner att bioenergi är en bristresurs. Det finns en allmän övertro på att det finns i nästan obegränsade mängder.
Fram går det men långsamt eftersom isen är ”svårnavigerad”
Nytt livstecken från Oden:
https://www.polar.se/nyheter/2023/flygande-fripassagerare/
Undrar om de är medvetna om att Arktis smälter?
SVT lär inte komma med ett reportage om dem i detta läge.
#22 forts
Missade konstnärens övriga inlägg.
Gott om is, tjock is , is som pressar båten söderöver med 1 knops fart. Med sydlig kuling.
Kallt är det också, ca 6 grader kallare än normalt.
Lika kallt är det inte i Europa, bara några grader under det normala.
Regndrabbade Italien får allt mer.
https://www.ventusky.com/help
Nr 22 Lasse.
Jag kollade in deras rutt dom senaste dagarna – ett hopplöst velande och tonvis med fartygsdisel åt fanders till liten nytta.
Expeditionen ser ut bli lika förvånade som exp Mosaic över is och väderförhållanden.
Inte tycks dom kunna navigera efter satellit infon heller angående var isen är tunnast.
Mätning av arktis och dess is är fortsatt en vetenskaplig utmaning – alarmistiska uttalanden om isen däruppe löper dock friktionsfritt.