Efter en kall vår, men med en solig majvecka, så får vi väl vara ganska nöjda. Vi får väl se hur länge detta håller i sig. Folk kan ju alltid klaga på gräsbränderna. – Hursomhelst, så passar Solindustrin på att vräka ut annonser. Men lönar det sig, även utan subventioner?
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Det är inte utan att man längtar tillbaka några år när nu våren dröjt sig kvar på lägre breddgrader …
Enda förtjänsten med en sen vår och kyligare väder är att det dämpar alarmismen från de klimathotsreligiösa en smula … den frågan kommer de emellertid förmodligen snart runt genom att återuppta tesen att CO2 likväl är boven bakom extremt låga temperaturer …
I går kom vi emellertid så pass långt i vår resa mot sommar att trädgårdsmöblemanget kom ut, kanske kan man få till även en kvällsgrillning i solnedgången om man har vinterjackan på.
Personligen avvaktar jag den dag när upplysningen sprider sig så långt som till riksdagshuset och Public Service, även om det för närvarande tycks vara en avlägsen utveckling.
For the record: Stockholms observatorium i natt 2023-05-13. min temp preliminärt på heltimmen +10,3C……………………………………Tullinge +1,1C Närmar sig en skillnad på 10 grader som jag inte kan minnas vid barmark tidigare….”Frameffekten…”? (Har bott på Framnäsbacken i SOLNA där Beyoncé uppträdde häromkvällen…)
Det verkar som om det blåst in lite friska vindar i EU´s ledning. Nu i helgen har utrikesministrarna samlats och diskuterar kring vad Net Zero Watch matat oss med sedan länge, Kina är på väg att sakta men säkert nå sitt mål om att bli ledande på alla väsentliga områden till 2050 medan EU begår självmord genom sin ekofundamentalistiska version av omställning och grön energi.
Ex. Energiförsörjningen:
https://reason.com/2023/05/10/new-study-nuclear-power-is-humanitys-greenest-energy-option/
En liten fråga till alla kunniga personer här
Vi har haft en förändrat landskp ,upptagande av åkermark ,dammar ,kalavvärkning av all skog i hela bergslagen mm.
Men sedan 1880 fram till i dag har vi nästan fördubblat skogsarealen ,frågan är vilken klimatpåverkan har det haft? någon som vet?
#3 Ann
På tal om energi. Henrik Jönssons senaste, tar upp reduktionsplikten, dess vansinniga beslut och påverkan på samhället. Hur MP agerande korrupt, när man i princip mutade Preem med 50 miljarder.
https://youtu.be/NxA_b-RP5rY
Erika sätter sig till doms om vilka extremväder som inte är väder utan klimat.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/extremvadren-2023
Tycker faktiskt hon inledningsvis håller sig inom ramarna. Och långvarig torka i Chile kan man säkert säga är klimatförändringar. (Därmed inte sagt att dessa beror på ökad koldioxidhalt.)
Men på slutet kommer lösningen: sluta använda fossila bränslen samt rika länder ge pengar till fattiga via klimatfonder. Om koldioxidhalten i atmosfären är problemet måste den ner till en lägre nivå än idag, enligt vissa till 300. Men detta skulle väl ta många hundra år? Vad säger IPCC om saken?
Vi har den senaste tiden matats med febriga spådomar om sommarens väder. Det sägs att en inledande El Nino kommer påverka sommarens väder och att det kommer bli lika illa som sommaren 2018. Ingen idé att åka till södra Europa och floderna kommer att sina.
Blev därför något överraskad av följande svalkande och mer nyktra prognos för sommaren: https://www.expressen.se/nyheter/da-kommer-varmeboljan-till-sverige-i-sommar/
Rubriken handlar naturligtvis om värmebölja men texten säger: ”Det ser ut att bli ganska kallt runt medelhavet och spås en ganska blöt sommar i Europa, framför allt i juli och augusti” och ”Josefin Qvarnesjö-Bergstedt tror inte på någon upprepning av värmeböljan 2018 enligt de senaste prognoserna.”
Augusti ser ut att bli varm ändå – något att se fram emot.
Vi får se vem som får rätt…
Brukar titta en del på Youtube där klimatfrågan kommer upp ibland.
Stötte på en alarmistisk sida som berättade hur eländigt vår vattensituation har utvecklats och kommer att utvecklas om inget görs . Ni vet vad som krävs 😉
I alla fall hänvisade de till ett vällovligt försök till global översikt av olika index kopplade till torka.
Denna som visade växtlighetens mående tex:
https://experience.arcgis.com/experience/5dceec104a384df094e65af12a274959/
Ni kan ju se vad de säger och jämföra med den gröna planet vi ser ovan!
Inspelad i mars så de har inte all information vilket kanske skulle dämpat deras självsäkra alarmism!
https://www.youtube.com/watch?v=Fq0y5QlZLCM
Bland annat i Po dalen har det regnat rejält den senaste månaden-+100mm bara i Maj.
#6 Ex Pressen kanske får rätt-blöt sommar kring medelhavet !
#7
Tack för förmedlandet om den goda nyheten om det välbehövliga nederbördstillskottet i Po dalen. Det hade jag inte hört talas om. Undrar varför?
Obs, reklam!
https://www.svd.se/a/5BymGK/sa-gynnas-svensk-konkurrenskraft-av-ny-vindkraftpark
Man blir nästan tårögd när man läser om allt gott som dessa snälla människor vill ge oss.
#5
Forskare famlar i blindo-tycks vara det nya.
Kanske kan denna hjälpa och lugna:
https://notrickszone.com/2023/05/11/new-study-warmer-temperatures-associated-with-a-reduction-in-storms-high-winds/
Medelhavets värmeperioder hade lägre frekvens av extrema väderhändelser.
#9 Du får söka goda nyheter själv 🙂
Ventusky har en bra funktion:
Nederbörd månatlig anomali
https://www.ventusky.com/help
9 mattias
Kanske för att du inte (?) ser på Giro d’Italia…??
De naturliga variationerna i vädret är mycket stora utan att koldioxid varit inblandat.
”Europas torka 1921 var den värsta på mer än hundra år” från Klimatsans
Undrar om Erika B kan sin väderhistoria eller hon litar till 100-procent på beslutsfattarnas/politikernas sammanfattning SPM?
En sen vår här i norra Europa. Och kanske inte bara i norr?
Så de klimathotsreligiösa kan då inte larma om vädret här.
På Twitter ser jag att de däremot larmar om extremväder på andra platser. Som Thailand, Indien, Spanien och Kanada.
En märklig sak är att om jag kollar upp vädret i något område som påstås ha det extremt varmt, så är det inte extremt varmt där. Det är ganska normala temperaturer för årstiden.
Fast jag kanske var för sent ute? Värmeböljan varade bara några timmar och jag kollade för sent?
#14
Just nu är det lika varmt i Sverige som i medelhavsområdet, dvs. det är ganska kallt där…
Verkar som om jetströmmen tar med sig kall luft från norr medan vi får in varmluft från sydöst. Men värmen verkar vara kortvarig. I mitten på nästa vecka är vi tillbaka på 10 grader.
Journalister är väldigt snabba på att rapportera varma avvikelser från det normala.
Knappast några värmeböljor i Sydeuropa, de har nästan kallare än oss nu.
https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-355.11,55.16,591
Några gröna som inte begriper att omvärlden skrattar åt Sverige för att några partier tror att lilla Sverige kan rädda Världen från ” klimathotet ” med en reduktionsplikt som omvärlden struntar i.
https://www.expressen.se/debatt/sverige-gors-till-atloje-nar-vi-rear-ut-framtiden/
#4
Fler och större bränder med täta granbestånd.
#16
Exsessen: ”hisnande fyra miljoner liter diesel mer per år”
Eller hissnande 0,4 l diesel per person och år. Går nog att leva med.
#4 erik nilsson
Enligt Naturvårdsverket tar våra skogar idag upp c:a 40 milj ton CO2, att jämföra med Sveriges utsläpp som är c:a 46 milj ton. Våra nettoutsläpp är därmed nära noll och i praktiken helt försumbara.
(Hela världens samlade CO2-utsläpp är c:a 40 miljarder ton, dvs nästan 1000 gånger mer än Sveriges.)
Det finns säkert andra här som är betydligt kunnigare än jag inom området och kan utveckla detta mer (och rätta mig om jag har fel).
Dagens Henrik Jönsson är obetalbar!
Han blir bara bättre och bättre. Såååå skönt att han finns.
En kall vår brukar leda till problem med vårfloden på sina håll givet gott om snö. Blir det översvämningsproblem lär Erika rycka ut!
Warren Buffett & Stanley Druckenmiller Now Warning Of Economic Trouble Ahead
2023-05-12
https://www.youtube.com/watch?v=j-9yz_1mJME&list=PL7vUOWh5dtHN0HL-ckjHLeXfW8vZgo0H8
Mvh,
IPCC kan väl aldrig göra fel? Men det tycks man glatt åstadkomma enligt Roger Pielke:
”… A high level participant in the IPCC (purposely vague to protect their identity) has confirmed to me that the major error on tropical cyclones that I recently identified was (a) indeed a major snafu and (b) a result of claims being inserted into the IPCC outside its review process. Neither of these things should happen in an process that the IPCC promotes as the “gold standard” of scientific assessment …”
https://rogerpielkejr.substack.com/p/a-tip-from-an-ipcc-insider?utm_source=substack&publication_id=119454&post_id=120282382&utm_medium=email&utm_content=share&triggerShare=true&isFreemail=true
#17 På 1800 talet fick skogen brinna tils den sloknade.
#19 Nu är det inte CO2 o sånt trams jag funderar på,
tänk dig att du mäter tempraturen en kall vintermorgon
1 ute på ett öppet fält
2 inne i en tät skog (allt annat lika)
kommer det att vara någon skillnad?
#5 Karl Eider
Här kan du läsa mer om Preemhärvan.
Tokvatt skålade i öl för MP:s seger i den muthärvan!
https://klimatupplysningen.se/kan-vad-som-helst-ga-an-i-klimatets-namn/
#22
”Kicking the can down the road”
är det (karriär-) politiker (de flesta) och centralbanks-folk ägnat sig åt ända sedan 90-talet.
Därför står vi inför en monetär maktmässiga ”dold agenda” som stavas The Great Reset. De som äger mest sitter vid rodret men de är alla ute på okänt vatten och framgång är inte självklart………
Den stora frågan handlar ”timing and where to hide during transformation”.
Världens största fossilbolag Shell (ex Aramco) kastades av klimatagendan ut från topp-listning 2020 MEN slog i april i år kursrekord ATH 🤥😇😃 P/E 5
DN skriver idag om Mammornas demonstration för klimaträttvisa. Då jag inte betalar för DN så har jag inte läst artikeln.
https://www.dn.se/sverige/rebellmammorna-demonstrerade-for-klimatet/
Rebeller? Mot regeringen?
Vad är klimaträttvisa? Rättvisa innebär att vi skall behandlas lika som människor. Sannolikt menar mammorna att deras barn i framtiden drabbas om världens ledare inte omedelbart slutar använda fossilbränslen.
Undrar hur många mammor som vet att världens ”konsumtion” av fossilbränslen fortfarande idag uppgår till 80%. De borde demonstrera för kärnkraft istället.
Jag skulle vilja fråga mammorna om de i valet av avstannad ekonomi (inga jobb, dålig boendemiljö etc) och en något mer uppvärmd planet om 100 år väljer det förra?
När folk får det dåligt reagerar de med ilska vilket får deras ledare att också reagera. Vissa startar t.o.m krig för att få sitta kvar vid makten.
Jag undrar om mammorna begriper vad ett omedelbart upphörande av användandet av fossila bränslen skulle innebära för deras barn?
Ett kort hårt liv på svältgränsen fyllt med oglamoröst arbete från tidig morgon till sena kvällen. Och ingen kommer att lyssna på deras barns klagomål då de stiger upp en kall vinterdag kl 5 på morgonen så länge pisset i pottan under sängen inte har frusit.
En bra genomgång av hur US temperature stations är felaktigt placerade för att mäta ”korrekta” temperaturer. Det finns en stor positiv bias och 96% av stationerna är inte placerade enligt NOAAs egna krav.
Anthony Watts.
https://www.youtube.com/live/_MVOJBdoejw?feature=share
Många minns dom, varma, torra somrarna 1955 och 1959, skördarna slog fel och brunnarna sinade – så skriver smhi..
Jag är för ung för att minnas värmeböljorna på 30-talet, 40- talet och 50- talet…men supervärmen i mitten på 70- talet minns jag, brunnen torkade ut och vi fick låna av grannen..
Även 80-talet och 90-talet hade sina värmeböljor och torra brunnar – men vi förmådde fortfarande att glädjas om det var varmt..
Nu på 2000-talet blir man ju livrädd för några veckors finväder – för då skränar medierna om jordens undergång och våra skattepengar försvinner fortare än en åskskur till klimatfonder och våra pensionsfonder tokköper vindkraftindustrier i fjällvärlden – för att blidka vädergudarna och fn-chefen.
Ingen vågar att prata om sköna värmeböljor vid fikabordet – för då blir det dålig stämning och prat om förnekare och klimatångest.
Märkligt nog blir ( nästan) ingen sur eller tycker att det är konstigt att dom flesta bokar en resa till värmen i spanien – det funkar fortfarande som samtalsämne och alla blir glada och pratar om hur skönt det är att bada i det varma havet och att få ladda batterierna inför den långa vintern – för trots allt kan ju den svenska sommaren bli både kort och kall.
Det är märkligt att vi blev så bekymrade över klimatet – och så rädda för att diskutera detta hot, vart tog den fria människan och den fria diskussionen vägen?
Frihet, jämlikhet och solidaritet försvann ut genom dörren när man återupplivade förnekaren och rädslan för vetenskapen – ingen får tvivla…det är tydligen jättefarligt och dom som tvivlar är onda.
Arktis har återvänt till normalvariationen för maxutbredningen och djurlivet däruppe frodas – trots att det fortfarande jagas en hel däruppe.
Forskarna hittar nya stora populationer av valrossar – men säger samtidigt att bestånden av alla arktiska djur kollapsar – men den logiken får man inte ifrågasätta för då är man en dålig människa och en samhällsfiende…ahh, 2000- talet är märkligt – vi har halkat tillbaka till medeltiden med hot och feodalt mörker.
Vintern har just släppt sitt grepp och den korta, svenska sommaren står för dörren – hoppas det regnar och blåser hela sommaren, så att skattekronorna och våra pensioner förblir våra egna – för vi betalar dom med våra levnadsdagar, vårat blod och våran svett.
Jan #28
Trovligtvis, är minst 97 procent bosatta i innerstaden, främst Söder, och startar dagen med en cappucino innan det är dags för lunch!
Nuff said!
Det sprangs Göteborgsvarvet igår. ”Strålande sol och över 20 grader varmt. Inte idealiskt för alla som försökte ta sig runt motionsloppet.”
Enligt SMHI steg temperaturen till ”olidliga” 22 grader i går. Då sätter Expressen följande rubrik:
https://.expressen.se/sport/hettan-slog-ut-lopare-flera-till-sjukhus/
Detta ger en föraning om hur kommande sommar kommer att beskrivas i massmedia. 22 grader benämns som hetta. Inte ens i Luleå brukar det beskrivas som hetta.
Hur ska det inte då bli om temperaturen når 30 grader. ”Monstervärmen”, ”dödshettan” ”jorden brinner” blir förmodligen följetänger i massmedia då. Man har ju redan förberett sig med varningar för detta under hela den kalla våren. Lika bra att skrämmas i förväg, för tänk om det inte blir någon värmebölja. Då har de ju i alla fall fått skrämma upp befolkningen.
Bodde i Boston 1993 och hade utsikt över sista kilometern på Boston marathon som var tredje måndagen i april. Temperaturen den dagen låg på runt 20 grader om jag minns rätt. En jag jobbade med deltog i loppet, han var från New Mexico så han var van vid varmt väder. Han bröt pga värmen då det var medvind hela loppet, eftersom bansträckningen går i en i det närmaste rät linje i ost-nord-ostlig riktning, så medvinden var konstant. Han upplevde ”hettan” som olidlig också, men det var ingen hetta i själva verket hade hela april innan dess varit kall och eländig, som så ofta i Boston. Utan svalkande vind och med sol kan också 20 grader upplevas som hetta,
Nr 32 jax.
Första året göteborgsvarvet sprangs var 1980 – då var det 30 grader varmt.
Då för dryga 40 år sedan trodde fler på hotet från en ny istid än att klotet skulle brinna upp – media och svt är bedrövliga.
Johannes #17
Det är helt fel att granskog brinner mer än andra skogar. Täta granskogar skuggar marken och det är sällan torrt gräs där. Friska granar är tar inte eld så lätt. Granar som drabbats av granbarkborrar är ju torrare och tar lättare eld. Det varmare klimatet har ju gjort att granbarkborreangreppen numera är mycket större än de varit tidigare.
Skogar som har lättast att börja brinna är glesa skogar där det är mycket undervegetation och solen kommer åt att torka upp marken, som t ex tallskog och skog i naturreservat. Då blir där torrt gräs torra somrar som har lätt att ta eld. I naturreservat finns även träd som fallit omkull och torkat en del som lättare tar eld.
Allra störst brandrisk är det på kalhyggen. 2018 så började många av de stora skogsbränderna på kalhyggen. I andra fall så startade bränder på gräsytor som betesmarker eller dikesrenar och spred sig till skogen.
Den mest spektakulära brandorsaken 2018 var hästen som hade hästskor som startat en gräsbrand för att hästen slagit emot en sten med den stålskodda hoven.
Nr32
1977 hade man ännu ingen mätstation inne i staden göteborg, utan man mätte, smart nog, på säve flygplats utanför stan – 1977 hade säve 29,8 så tidigt som den 5:e maj.
Nr 34 sigge
Du har fel om granar och barkborrar -enl experterna är det skogens sammansättning som är problemet, granskogsplanteringen har prioriterats för hårt.
Sverige har under hela 1900- talet plågats av återkommande torrsomrar, det är inget nytt fenomen.
Det handlar om ekonomi, granen har haft förtur i skogspolitiken.
35 Magnus blomgren
Enligt SMHI:s öppna data tom 30,0C! Nedladdade nyss…
Om jag inte minns fel var det blötsnö på Södertörn, Tyresta den 29 maj, låg kvar vid 08:00-tiden… Mitten av juli 1977 ska vi inte tala om…
Om smhi:s automatmätningar finns det åtskilligt intressant – den bättre kvaliten på dessa kom inte igång ordentligt förrän runt 1995 – och sammanföll med den snabba uppvärmningen av nordatlantens ytvatten – sett till vårat bidrag till mätningen av den globala temperaturen så kan man fråga sig om det innebär en påverkan från så väl utrustning som tillfällig havstemperaturförändring.
Senare års nedgång i apriltemperatur hos oss är ett rätt kraftigt hack i den statistiska uppgången – och frågan blir väl då hur mycket nordatlantens temperaturväxlingar påverkar landtemperatururerna och den globala avläsningen.
Mycket har hänt på det mättekniska området och algoritmerna fortsätter att spöka – ibland innebär teknisk utveckling att en obalans uppstår i förhållande till mätobjektets egenskaper och frågan är om floden av nya värden har lärt oss något om klimatet i 150 års perspektivet – vi blandar ganska friskt både äpplen och päron och redovisar vikten i kg äpplen.
Arktis storhet som epicentrum för klimatuppvärmningen tycks ha hamnat på sniskan – kanske för att mätvärdesfloden inte gav oss den magnifika mätobjektsförståelsen vi trodde?
Klimat är ju bara till en del mätvärden – resten håller ju en fördold helhet som vissa säger sig förstå…och nu tycks allt det där ha blivit politik ist för vetenskap.
#36
Tycker ni båda två har rätt. Granen har fått företräde. Och i söder med fler torrsomrar kombinerat med sandrika (typiskt småländska) markförhållanden värms marken fort vilket ökar antändligheten hos mark-mtrl. Men vi ska inte överdriva antalet allvarliga bränder. Givetvis brinner en riktigt torr gran lättare än motsvarande tall även om ytlig tallolja ligger öppet.
Skogsbränderna i t.ex Kalifornien är bl.a utslag av ändrade skötsel-anvisningar med mindre bortforsling av röjnings-mtrl.
Det är min allmänna icke-expert uppfattning efter viss mindre erfarenhet av skogsvård och avverkning.
När granarna blir fler, är det naturligt att granbarkborrarna också blir fler. Medan de klimathotsreligiösas förklaring är att granbarkborrarna blir fler på grund av mildare vintrar.
SMHI:s statistik visar inte särskilt mycket har hänt med vintertemperaturer i Sverige sedan 1990. Detta efter en rejäl uppvärmning under cirka 10 år dessförinnan.
Nr 39 Thorleif.
Visst beskriver både jag sigge ett elände – men redan när jag var ung på 70- talet hade vi stora barkborreskador i mina hemtrakter och länsstyrelsen var där med fällor och bekymrade miner.
Min hemmaskog var hårt ansatt och i takt med satsningen på ökande monokultur blev spridningseffekterna hiskeliga.
Människan satte mängder av gran på marker som inte alls passade arten och skadeinsekterna exploderade – det är människan som ligger bakom…torrsomrar och snöskador plågade granararna och baggarna njöt.
Klimatvariationen har varit omfattande under hela 1900- talet, och att nu skylla på ” klimathotet” blir rejält fel.
Nu har SVT hittat värme igen denna kalla vår.
Singapore har 37 grader och varmast på 40 år enligt text-TV.
Visst är det förutsagbart 😊
TorbjörnR #42
Ska vi gissa att det är det vanliga fusket med upplevd temperatur, det stämmer nämligen rätt bra med
https://www.ventusky.com/?p=1.308;103.733;10&l=feel
#41 Magnus B
Själv har jag ingen praktisk erfarenhet av skogsskötsel i södra Sverige men däremot lite förr i mellan-norrland där problemen är annorlunda med framförallt mindre näringshaltiga marker och långsamväxande skog. Barkborrarna kom också betydligt senare. Här uppe ökade också granen liksom i söder men tallen var dominerande i mina trakter ändå. Monokulturer var som du säger typiska för södra Sverige men har väl vad jag förstår i takt med avverkningar alltmer övergått igen mot blandskog inkl t.o.m löv som förr. Kanske på sina håll redan efter Gudrun!
Produktivitets-logiken är det som styrt via bonitets-jakten. Jordbrukare t.ex överlag har alltför mycket ägnat sig åt specialisering så att monokulturer utarmat jordarna (särskilt i USA).
En nära bekant till mig har skött sin skog med devisen att ha mkt löv inblandad i granbeståndet och har inga barkborrar medans närområdet har långt större barkborreangrepp. Och jag vet andra med samma resultat.
Nr 44 Thorleif.
Jodå – nu har det ju fattats skogspolitiska beslut att välja bort monoskogen – alla tiders.
Vad gäller torkåren, har det ju blivit en smula komiskt i klimathotsammanhang – när vi hade blöta år var beskedet, att detta är vad vi måste vänja oss vid, när torkan kom blev det samma visa – detta var det nya…
Sedan kom pricken över i:et – vi skulle bli tvungna att vänja oss vid både och – det var hotet.
Torkan 1901, 1911 och 1914 var tuff liksom enstaka år på 30 å 40- talet – 50-talet var riktigt svårt 55 å 59 för mina släktingar.
Själv upplevde jag flera år i mitten på 70-talet när släktingarna var nära att knäckas av torkan, det var riktigt illa.
Början på 80 å 90 hade likaså svåra år.
Nu har allt blivit hot om den definitiva undergången – eftersom folk i allmänhet och politiker i synnerhet saknar det historiska facit..dom orkar bara läsa rubriker och känner trycket från överheten – ingen vill vara den bespottade förnekaren, som inte får vara med.
Singapor å liknande uppgifter är ju superlöjliga i perspektivet – att just nu har temperaturen återvänt till samma som för 40 år sedan – det finns väl inget läskigt med det?
Sverige har ju sina värmerekord från 30 å 40- talet – vi borde vara rädda för att det inte varit så varmt på 90 år…något är urbota dumt och ur led..
#43 Håkan Bergman
Det var mest placeringen av mätutrustningen som var gravt påverkad av betong asfalt och stenläggning runt omkring.
Indikerade att åtminstone 50% av ökningen av temperatur kom från UHI vad gäller GISS serie
#Torleif 44#
”Jordbrukare t.ex överlag har alltför mycket ägnat sig åt specialisering så att monokulturer utarmat jordarna (särskilt i USA).”
Vi hör ofta att modernt jordbruk utarmar jorden, men är det verkligen så? Som du kanske noterat bor undertecknad på den normandiska landsbygden. På mina marker finns ängar med efterbete som brukats på samma sätt sedan den gallo-romanska eran, d.v.s höskörd runt 1 juli, varefter nötboskap släpps lite senare och får gå där tills månadsskiftet november-december. Ingen stall-eller konstgödsel tillförs.
Ängarnas jord är extremt mager, vilket syns på floran som mest består av örter och blommor. Gräset växer tunt och svagt. Grannens åker kant i kant var fram till 1960-talet likadan äng då den plöjdes upp. Idag är åkerns jord betydligt mer mullrik. När jag gräver upp daggmask gör jag det på åkern. Min äng är i det närmaste daggmaskfri.
Lördagens Jönsson tog upp reduktionsplikten.
Någon stans skall ju det animaliska ”avfallet” komma i från.
Sverige köper kopiösa mängder begränsad råvara.
Det förklarar väl varför katterna inte blir mätta. Jag tycker kattmaten blivit betydligt tunnare och blaskigare¨på sistone.
#34 Sigge, hör uttrycket torrt som fnöske? Den suraste höstdag så använder man gran när man gör upp eld. En odlad granskog går inte att ta sig fram igenom och torrt är det. På bilder efter bränderna så står lövträd ensamma kvar i hop med tall, som är gjord för att klara eld.
Agenda i kväll gav Ebba B. möjlighet att svara på Anna Hedenmos ”svåra” frågor. Ebba gjorde slarvsylta av den stackars programledaren. Ebba svarade inte precis som det var tänkt utan mer utförligt och Hedenmo hängde inte med i svängarna. Ebba brukar vara bra men den här tänkta avrättningen drabbade inte henne utan den tillplattade A.H.
#50 Ann
Instämmer.
Bra av Ebba att zooma ut och inte gå i agendastyrd ’journalistiks’ spelande.
Bra gjort. Ger hopp. /P
Ann Löfving-Henriksson
21:43, 2023-05-14
Enligt Jan Blomgren själv så informerar han regeringen och då speciellt KD. Han får dock ingen direkt respons men ngt verkar dom ta åt sig. Gott så.
#48 Lars Mellblom
Ang utarmning av jordarna. Ja, stora delar av Europa har betydligt bättre kvalité än i USA där t.ex en av landets tidigare kornbodar, Kansas, inte längre ens kan försörja delstatens medborgare. Man odlar inte längre livsmedel snart och delar av vissa överflöd som ändå skapas på sina håll exporteras i stor utsträckning.
Men vi går ändock i samma riktning i Europa. Utan tvekan är monokulturer inte bra men har länge varit väldigt produktiva med specialiserad gödning och t.ex herbicider/pesticider. Glyfosat är ett uppenbart stort problem (men många bönder ser kortsiktigt på fördelarna) eftersom den dödar på stora avstånd pga sin vattenlöslighet. Vi ser att 3 oerhört väsentliga aminosyror (för ekosystemet) försvunnit ur jordarna i delar av USA. Som det manipulerade Sars-Cov-2 visat 😬 är det aminosyrorna (20 st) som bygger våra liv genom vårt DNA. Vad händer om naturen inte längre kan förse vår föda med de aminosyror våra celler inte kan producera själva? Ska hela ekosystemet ges syntetiska aminosyror i framtiden?
Nej jag tror vi måste tänka om en del när det gäller storkapitalets kortsiktiga produktivitets-strävan (vinstmaximering) på områden som t.ex livsmedel där kapitalistiska principer inte gynnar människan i sin oändlighet. Produktivitet bygger som vi vet också på att marknaden alltid hittar substitut. Syntetisk mat får i värsta fall bara bli en marginalprodukt.
#48 Lars Mellblom
Tilllägg: Stimulerande att höra din berättelse. Det ger hopp ändå och just fransmännen är som bekant motståndare till anglosaxernas levnadsstil 😉. EU och anglo-relationen går en spänd situation till mötes kommande decennium.
Magnus Blomgren #31
Thorleif #39
De finns flera anledningar till att granbarkborren ökat. En betydande anledning är att fler överlever vintern om den inte är så kall. En annan anledning är att skogen numera maskinavverkas. Det ger högre stubbar vilket gynnar granbarkborren.
Skogsbränderna 2018 påverkades väldigt lite av granbarkborreangrepp. De flesta bränder var i Norrland där det är väldigt lite granbarkborreangrepp.
#Thorleif 53#
Om jordarna i USA är jag okunnig. I Frankrike 2016 hade en gård i snitt 63 hektar. Hälften av gårdarna hade en yta som inte översteg 36 hektar medan en fjärdedel brukade mer än 93 hektar och de är nästan alla familjeägda, antingen i eget namn eller som jordbruksbolag. De franska bönderna är duktiga och använder moderna brukningsmetoder med konstgödsel och växtskyddsmedel. Att frångå dessa leder oundvikligen till en katastrofalt sänkt livsmedelsproduktion. Den enda gröda som går något så när att odla är gräs till hö. Jag ser det på nära håll eftersom två av mina grannar är ekologiska mjölkbönder.
Du talar om aminosyrer. Jag har ingen koll på detta, men jag observerar vilda djur. Rådjur är finsmakare. De väljer de mest näringsrika och lättsmälta växtdelarna. Vilt gräs försmås medan sädesbrodd är en favorit föda under vintern. Och helt klart föredrar de brodden på ett konventionellt odlat fält jämfört med brodd från ekologisk odling. Vildkaniner som jag har stor erfarenhet av likaså.
Glyfosat är kanske den allra bästa herbiciden. Den angriper endast gröna växtdelar, bryts snabbt ner och har en cacerogen effekt i samma klass som prickig korv. Utan glyfosfat måste plöjning utföras mycket oftare. Numera sår bönderna här utan att först harva och plöja, om jorden är tillräckligt torr. De väntar en månad eller till nästa år tills ogräs och spillsäd grott. Då sprutar de med glyfosfat och sår en vecka senare. Man ska veta att jordarna latent innehåller stora mängder ogräsfrö som gror då de hamnar just på rätt djup under markytan. Att plöja ned växande ogräs hindrar alltså inte rikligt med ogräs i grödan, medan sådd utan plöjning efter besprutning med glyfosfat ger långt mindre ogräs, eftersom få nya ogräsfrön hamnar på rätt djup.
Här en länk till en intressant konsekvensanalys av vad som händer vid förbud att behandla sockerbetsfrö med nicotinoider. Om du inte förstår franska, använd Google translate, helst till engelska. Det är värt mödan.
https://www.contrepoints.org/2022/10/30/378519-pour-moi-agriculteur-fini-la-betterave
Länk till ett foto av en ekologisk åker med skräppor. Text under bilden.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/357691/3851600.htm
#55 Sigge
Kan bara hålla med!
Anmälan till granskningsnämnden för Public service klimatrapportering och deras relation med Covering Climate Now.
https://m.facebook.com/groups/642719680712879/permalink/772876467697199/
#56 Lars Mellblom
Tack gör länkarna. Har faktiskt aldrig provat Google Translate för en längre facktext som jag redan innan förstår litegrann inkl själva språket. Franska kan jag ej men ska göra ett försök.
Naturligtvis är jag medveten om glyfosat’s stora framgångar vilket också är problemet anser flera fristående forskare. Politiskt försvaras produkten genom hänvisning till att ämnet inte är fettlösligt samt att människan och andra animaler saknar den metaboliska kanalen Shikimate pathway. Forskning visar dock tydligt att just glyfosat skapar läckande tarm och kan den vägen också passera BBB eller blod/hjärna barriären.
Många menar f.ö att glyfosat kan vara orsaken till den enorma ökningen av autism som tidsmässigt korrelerar väl. Människans naturliga avgiftningssystem anses påverkas negativt, t.ex glysin-syntesen.
Är det vår tids DDT? Jag är inte kemist etc. men Round Up i sin tidigare form läggs ner i USA av nya tyska ägaren Bayer efter domstols-besluten (2018- Monsanto-cancerfallen). Det råder dock olika forsknings-resultat huruvida glyfosat (N-phosphonomethyl glycine) bevisligen stör glysin-syntesen och därmed proteinbildning inkl förgiftning.
Att glyfosat skapat stor nytta för odlarna är förstås obestridligt. Beroendet är stort och därmed oviljan att sluta. I EU vacklar man och är försiktigt positiv fortfarande! I Sverige säger undersökningar att glyfosat används mest i södra Sverige. Inte minst bland volymgrödor som betor. Mycket lite i mellan-Sverige liksom norr över. Fast jag är inte uppdaterad.
Betr nicotinoider säger vissa att de är långt mindre skadliga än glyfosat!
#55 Sigge
Det där med kalla vintrar har jag hört förr. Mördarsniglar och fästingar skulle nästan försvinna med en kall vinter. Men när de kalla vintrarna inträffat (omkring 2010) och inte påverkat bestånden så var förklaringen att snötäcket isolerat. Hur det är med granbarkborrar vet jag inte men de har fri tillgång till naturreservaten där angripna granar inte avlägsnas.
#Thorleif 59#
Google translate är långt ifrån perfekt, men med lite fantasi fattar man det mesta. Bäst fungerar engelska. Till svenska blir det många konstigheter. Kopiera mindre än 1500 tecken åt gången.
Huvudargumentet från de gröna är att bidöd orsakas av nicotinoider. Den springande punkten i artikeln är att nicotinoidbehandlade sockerbetsfrö inte dödar pollinerande insekter, eftersom sockerbetor inte blommar.
Efter ett nyligt EU-domstolsbeslut som gör produkten olaglig att använda i Frankrike läggs nu sockerbruk ner med anledning av domen, precis som skribenten förutsåg.
02.02.2023: ”Jordbruksministern reagerade på Tereos tillkännagivande om att stänga flera av dess verksamheter (sockerbruk), inklusive sockerraffinaderiet Escaudoeuvres”.
Ivar Andersson #55
Trots att vintern 2009-2010 var lång och kall så blev det inte så djup tjäle för att snötäcket låg hela vintern och det var tjockt.
Den gångna vintern så har tjälen gått djupare än vad den gjort på många år. Det beror på att det inte var någon snö när det var kallt.
Nr 62 sigge.
Förutom sommare 2018 har sverige drabbats av 6 stora barkborreutbrott sedan 1960 – talet…det kommer inte att hjälpa med tjäle – det handlar om total obalans i skogsbestånden, plantering av människor.
Naturen biter alltid tillbaka – skogspolitiken gav oss granbarkborre problemet.
Bl a tyskarna har försökt rädda sina naturreservat med 500m breda ”gator” utan gran – det säger ngt om hur hopplös dagens skogssammansättning är när det gäller att begränsa borren.
Planterade granar är känsliga för både för mycket och för lite nederbörd – och klimatet är alltid i förändring och i cykler – genomsnittsklimatet över 30 år, 100 år och 500 år är inte ” normalt” klimat.
Hade vi idag återgått till värmen på 1200- talet – så hade vi också blivit tvungna till riktigt stora skogspolitiska beslut – här i västergötland hade vi då en genomsnittslig medeltemperatur i juli på 22 grader mot dagens 17, det hade varit tufft för dagens granar.
Ang nicotinoider
Jag kände inte till de problem du nämner ang t.ex sockerodlingar i t.ex Frankrike. Däremot tänkte jag på att vissa forskare misstänker bl.a wi-fi-strålning som ev orsakande insektsdöd. I studerade fall i bl.a Canada har man sett ovanligt stor utbredning av annars försvunna insekter där wifi- och radiotelefoni finns. På avgränsade ytor utan radiostrålning men med både nicotinoider och glyfosat i jordbruket lever stora ej störda insekts-populationer! Just bin nämndes ej om jag minns rätt. Skulle vidare forskning visa orsaka-samband är det förstås oerhört allvarligt……..
Har inte kollat upp forskningen själv utan det handlar om nya läkar/forskar-anekdoter.
Ville inte förstöra morgonen med att titta på regeringens pressträff om vindkraft. Från SvD:
”Regeringens prognos är att det kommer ta mellan sju och tio år att färdigställa parkerna, som väntas ge ett eltillskott som ett normalstort kärnkraftverk.”
Och det handlar om 100 snurror.
Det är nog förståndigt av regeringen att kalla det en prognos, ska vi gissa att tio till femton år är en bättre gissning, jag menar prognos. Sen kan man ju undra över ”väntas ge” och ”normalstort kärnkraftverk”. Är man snäll tänker man att dom menar nog reaktor och är man ännu snällare tänker man att den har en effekt på 1 000 MW. Den ger alltså under 8 000 drifttimmar 8 000 000 MWh och slår man ut det på 100 snurror ska varje snurra leverera 80 000 MWh. Med 8 000 drifttimmar blir det en medeleffekt på 10 MW och då måste varje snurra vid 40% kapacitetsfaktor ha en installerad effekt på 25 MW. Borsele, Nederländerna, har några parker med snurror på 8 resp 9,5 MW.
Jag hade igår en diskussion med en granne om den akademiska friheten. Enligt honom är den friheten hotad genom förslaget om kortare mandatperiod för universitetsstyrelserna. Jag påstod att den redan är borta genom de överenskommelser om hur universiteten ska behandla klimatförändringarna. Jag har för mig att jag läst här på KU att det finns ett avtal mellan universiteten och staten om hur klimatförändringarna ska behandlas i forskningen och då i linje med den officiella synen? Finns ett sådant avtal?
Sven, #66,
det är en frivillig överenskommelse mellan olika institutioner. Du kan läsa om den t.ex. här (KTH)
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/klimatramverket-1.903489
#67
Tack för länken.
Efter att ha läst överenskommelsen, tolkar jag den som en rejäl styrning av verksamheterna och näst intill ingen akademisk frihet.
Sven A #68
jag undrade när ramverket bildades och såg till min överraskning att den senaste ändringen var i måndags 15/5.
Man kan undra vari ändringen bestod.
Hittade denna rapport som påstår en del intressanta saker om antropogena utsläpp av co2 och hur mycket som är kvar i atmosfären. Tycker den rimmar väl med kort uppehållstid av co2 i atmosfären tex en halveringstid på ca 10 år.
Känns denna vetenskapligt riktig?
https://m.facebook.com/groups/118018715518646/permalink/1265495960770910/
#70 TorbjörnR
En nyckelmening är denna: In 2018, the total content of anthropogenic fossil CO2 in the atmosphere is estimated as 3.664 × 1017 g, which is 23% of the total emissions of 1.590 × 1018 g since 1750. Thus, in 2018, 77% of the total emissions is estimated to be present in the atmosphere’s exchange reservoirs.
När man stör kvoten C14/C12 genom att släppa ut C12 (fossilt) eller C14 (bombprov) kommer störningen att fördela sig mellan de olika reservoirerna med en tidskonstant som ges av bombkurvan. Dvs, det blir en halvering av störningen eftter 10 år.
Jag delar in tiden i 5-årsperioder och listar ackumulerade utsläpp härifrån: https://ourworldindata.org/grapher/cumulative-co-emissions?facet=none&country=~OWID_WRL
2018 1630
2013 1450
2008 1280
2003 1130
1998 996
1993 877
1988 763
1983 659
1978 563
2013-2018 var alltså utsläppen 180 GtC. Med en halveringstid på 10 år är ungefär 85% kvar i atmosfären år 2018. Av det som fanns kvar 2013, 85% av 170=144.5 finns 70% kvar år 2018 vilket blir 101.1 På detta sätt får jag fram vad som finns kvar år 2018 av utsläppenfrån 5-årsperioderna:
2013-2018 153
2008-2013 101,1
2003-2008 63,7
1998-2003 39.8
1993-1998 25,3
1988-1993 17,0
1983-1988 11,0
1978-1983 7,2
Jag försummar utsläpp äldre än 30 år. Då blir den förväntade kvarvarande störningen 418 GtC och det är 26% av de totala utsläppen. Så långt OK alltså.
Slutsatsen i Abstract är ologisk: ”These results negate claims that the increase in C(t) since 1800 has been dominated by the increase of the anthropogenic fossil component. We determined that in 2018, atmospheric anthropogenic fossil CO2 represented 23% of the total emissions since 1750 with the remaining 77% in the exchange reservoirs. Our results show that the percentage of the total CO2 due to the use of fossil fuels from 1750 to 2018 increased from 0% in 1750 to 12% in 2018, much too low to be the cause of global warming.”
Självklart är inte ökningen från 280 till 400 ppm förorsakad av att atmosfärens halt av C12 ökat. Dom hänvisar bland annat till http://www.bom.gov.au/state-of-the-climate/2014/ som inte alls påstår något sådant.
Det är detta som är knasigt: Our results show that the percentage of the total CO2 due to the use of fossil fuels from 1750 to 2018 increased from 0% in 1750 to 12% in 2018, much too low to be the cause of global warming.” Det visar resultaten inte alls.
Atmosfären står i en dynamisk jämvikt med havet. Lite högre CO2-halt i atmosfären ger ett något lägre PH i ythavet. CO2 strömmar i gigantiska mängder mellan hav och atmosfär. Upp på somliga ställen, ner på andra. Icke desto mindre beter sig havet som en reservoir i jämvikt med atmosfärens CO2-halt. https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/11/2015-Cohen-Happer-Fundamentals-of-Ocean-pH.pdf Skrift av R. Cohen and W. Happer.
När havet absorberar CO2 sjunker PH och då stiger atmosfärens CO2-halt. Jag kan inte se att artikeln i Health Physics tillför något nytt – utom felaktiga slutsatser från känd information.
#71 Leif Åsbrink
Tack för ditt svar. Uppfattar det som att du håller med om artikelns huvudsakliga slutsatser och att det stämmer väl med bombkurvans halveringstid etc.
Det intressanta då blir att vi har en vetenskaplig rapport som bekräftar den teorin och i min värld sänker hela agw-agendan om den skulle stämma. Den första rapport jag sett som faktiskt analyserar vårt anthropogena tillskott av co2.
Den borde få lite högre uppmärksamhet!
#72 TorbjörnR
Nej, data är inte fel, men den huvudsakliga slutsatsen är fel. artikeln tillför inte något nytt – utom felaktiga slutsatser från känd information.