En ny studie i Scienceexpress (tidskriften Science pre-paper-publikation) genom Yude Pan från US Forest Service med kollegor konstaterar att kolsänkorna i form av bla jordens skogar över hela världen har expanderat och tar upp allt mer koldioxid från jordens atmosfär.
Nettot för kolsänkor i världens skogar ökar alltså istället för minskar. Kolupptaget ökar genom större träd och tätare skogar, lagring i löv, död ved, trävaror, och i marken. Kolemittering sker dock genom avskogning och förbränning.
Genom att analysera senaste inventeringsdata och långsiktiga observationer i fält kopplade till statistiska processmodeller drar Pan et al. slutsatsen att det globala skogsnettot för 1990-1999 och 2000-2007, tyder på att jordens koldioxidsänkor åtminstone är minst oförändrade om inte expanderande över minst de senaste 18 åren (1990-2007). Faktum är att om det inte vore för tropisk avskogning, skulle världens skogar ska ta upp en mycket stor andel av all koldioxid från mänskliga aktiviteter.
Noterbart är det totala bruttokolupptaget av världens etablerade och tropiska skogliga återväxt motsvarar hälften av utsläppen från fossila bränslen 2009. Under den studerade perioden (1990-2007) var den kumulativa kolsänkan stor i de etablerade plus återväxande skogarna, den senare motsvarar 60 % av de samlade fossila utsläppen under perioden. Tydligt är att skogar spelar en avgörande roll i jordens markbundna koldioxidsänkor och är en stark kontrollmekanism för utvecklingen av koldioxid i atmosfären.
Forskarna finner även att det största årliga kolflödet sker i tropiska skogar och att de flödena nästan balanseras. Därmed är de tropiska skogarna i stort sett koldioxidneutrala. Detta beror på att de tropiska skogarnas tillväxt och återväxt kompenseras av fortsatt avskogning. Tempererade och barrskog -, tundraområden å andra sidan, visar sig vara nettokolsänkor. Se figur ovan
Kan man dra slutsatsen att koldioxid bidrar till den ökade växtligheten samtidigt som den också balanseras av densamma? (Min anm)
I svenska media:
Här kan ni läsa DN:s version av studien
Jag är fullständigt övertygad om att det förhåller sig så och att CO2 fungerar som ett gödningsmedel i gasform.
JANUARI 2011 skulle det vara.
Det finns flera förklaringar till det.
1. Högre CO2-halt i luften
2. Varmare klimat med kortare vintrar och längre växtsäsong
3. Skogar breder ut sig över tidigare tundra och trädgränsen flyttas högre upp på fjällen.
4. Igenplanterade åkrar
5. Kväveföroreningar i nederbörden fungerar som gödningsmedel
6. Svavelhalten har minskat, så regnet är inte lika surt längre.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sa-blir-sverige-fritt-fran-utslapp_6336094.svd
Finns det beräkningar på hur kolhalten har förändrats i jorden stora grässlätter sedan plogen började vända på dess torvor i mitten av 1800-talet?
Vänligen förklara för en okunnig hur sambandet mellan CO2 vid markytan och d:o i atmosfären ser ut.
Utsläppen sker vid markytan, där den är livgivande, medan det är i atmosfären som den riskerar störa värmestrålningsbalansen. Samtidigt är halterna väldigt låga, delar av promille.
Hur lång tid tar det för utsläpp vid marken att nå atmosfären? Talar vi om en otjämningscykel på decennier, år, månader, dagar eller bara timmar? Är det alldeles säkert att det sker en utjämning av halterna?
Förlåt för en antagligen väldigt dum fråga:
Glömde Du inte en Smiley i detta inlägg?
Allas vår vän Göran Lysén skriver lysande om Gaza på Newsmill så Thomas Du behövs nog där nu för att försvara de stackars “Palestinierna” ungefär som Du här på senare tid envist försökt smeta ned Monckton utan att ens idas se vad Du skriver så “initierat” om.
http://www.b.dk/nationalt/plantage-politi-vi-kommer-talstaerkt-igen
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-utan-klimatutslapp-2050
För Jonny Fagerstöm så verkar det vara en nyhet att skogarna världen över växer snabbare numera. Själv har jag känt till att skogstillväxten skulle öka i stora delar av världen när koldioxidhalten ökar och klimatet blir varmare. Mer detaljerat känner jag bara till svenska förhållanden. Det har ju av klimatforskare och skogsfolk diskuterats i över 30 år.
När det gäller tillgången på högkvalitativt virke så borde inte det förändras så mycket, för nu växer det skog på delar som tidigare var tundra och längre upp på fjällen. Det är ju skog som växer långsamt. Den ökade volymen är ju dock snabbväxande trädråvara.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sa-blir-sverige-fritt-fran-utslapp_6336094.svd
Maken till vackra ord men brist på konkretiseringar får man leta efter.
– Kina anser dock att säkerhetsrådet ska lämna “klimat-förändringen” åt experterna. (Guardian 20/7)
– Färska nyheter finns inte, men 3/6 2010 rapporterade ABC Melbourne “Pacific islands growing, not sinking”. Tuvalu, Kiribati, Micronesia osv… “80% av öarna vi tittade på har antingen förblivit de samma, eller rentav blivit större”, sade professor Paul Kench. “Några har blivit dramatiskt större — 20% eller 30%.”
– “Men dr Kench medger att om havet stiger innebär detta en påtaglig risk för invånarna i Tuvalu, Kiribati och Micronesia.”
http://www.abc.net.au/news/2010-06-03/pacific-islands-growing-not-sinking/851738
”Nettot för kolsänkor i världens skogar ökar alltså istället för minskar. Kolupptaget ökar genom större träd och tätare skogar, lagring i löv, död ved, trävaror, och i marken.”
Lagring i löv är ett nollsummespel. Så fort löven trillar av på hösten så påbörjas en oxidationsprocess och till nästkommande säsong/vegetationsperid är de i princip tillbaks i atmosfären igen. Det matjordslager som naturen själv bildar med hjälp av dött organiskt material på markytan är inte mer än någon enstaka millimeter per århundrade. Jag förvånar mig varje år hur mitt stora rabarberstånds blad och stjälkar på bara någon/några månader redan på hösten är helt borta från markytan. Fast för det mesta brukar jag jordisera blasten och stjälkarna så dessa blir till en kolsänka och näring i stället för att gå till spillo genom oxidation.
Jag har tidigare här på bloggen citerat James Lovelock men gör det igen eftersom det är en av grundbultarna till livet på jorden och vi har dessutom samma synsätt om detta att naturen jordiserar:
”Betrakta ett träd. Under sin livstid fångar det in tusentals ton med koldioxid ur luften och lagrar det i sina rötter, en del koldioxid frigörs genom rotrespiration medan det lever, och då trädet dör oxideras rötternas kol av förbrukare och koldioxid frigörs djupt nere i marken. På ett eller annat sätt är levande organismer på land sysselsatta med att pumpa koldioxid från luften ner i marken (=jordisering; min kommentar). Där kommer den i kontakt och reagerar med bergarternas kalciumsilikat och bildar kalciumkarbonat och kiselsyra. (The Ages of Gaia, s. 134)”
Vilken plog krävs för att åstadkomma din effekt?
Och med vad? Ska lantbrukare fylla plogfåran med?
Exempel
Efter skörd av stråsäd blir halmen (själva grässtrået) kvar som restprodukt.
Halmen kan hanteras på olika sätt:
a) Brännas upp på fältet, mycket vanligt i varje fall förr.
b) Samlas upp och pressas till balar. Kan användas som strö i djurstallar, för värmeproduktion eller som lågkvalitativt foder för djur.
(Speciellt lämpligt för hästar med fång.)
c) Plöjas ned där det ligger. Minskar behovet av tillsatta gödselgivor och ökar mullhalten i jorden.
Jag förmodar att det är c) som Börje förordar.
Resterna av grönmassa efter skörd kan bli avsevärda, som alla som har sett ett majsfält nog inser.
ALI.K.
Helt rätt, det är alternativ C som gäller plus mycket annat som t.ex. allt trädgårdsavfall som köres till återvinningsstationer för att sedan oxideras till värdelös kompost, inkl ko- häst- och grisgödsel, och all flis som nu eldas i värmeverk och spyr ut luftföroreningar skulle göra mycket mer nytta om det spreds ut och plöjdes ner. Jordisering sparar också in stora mängder konstgödsel. Själv omvandlar jag allt mitt köks- och trädgårdsavfall till växtlighet och grönsaker m.m. Just nu växer min pumpa mycket bra tack vare att jag jordiserar allt mitt organiska avfall. Senaste dygnet ökade pumpans omkrets från 125 cm till 140 cm, alltså en ökning med 15 cm på 24 timmar. I vikt ca 5-6 kg. Pumpan är i dag 18 dagar gammal och kommer inte upp i den riktigt stora tillväxten förrän om ca två veckor.
Din pumpa i all ära, men hur gör jordbrukare?
Märklig retorik att hänvisa till något som inte finns!
(t.ex. allt trädgårdsavfall som köres till återvinningsstationer för att sedan oxideras till värdelös kompost)
Hur gör de jordbrukare som inte har djur?
Du vet ju att finns stora arealer i landet gåsen som enbart odlar säd o raps plus en o annan pära!
Kanske dags att “jordisera” IPCC?
Hur det nu skall gå till. Börje?
Hur beroende är DN av sina annonsörer? Har de någon oberoende, granskande journalistik?
”Märklig retorik att hänvisa till något som inte finns!
(t.ex. allt trädgårdsavfall som köres till återvinningsstationer för att sedan oxideras till värdelös kompost)”
Ännu märkligare är det att du inte fattar att jag inte hänvisar till något som inte finns. Trädgårdsavfall finns väl överallt, men det skall inte hamna på en tipp eller återvinningsstation, utan jordiseras genom t.ex. nerplöjning. I höstas visade Rapport (SVT) ett inslag om vilka enorma mängder fallfrukt som svenska trädgårdsägare körde till tippen. Några forskare på KTH skulle visst få i uppdrag att hitta på något användningsområde för all fallfrukten. Att forskarna skulle komma på att fallfrukten också kan jordiseras genom nerplöjning och bli till näring, mullbildning och spara konstgödsel är nog inte stor. Allt som oftas så läser man att stora mängder grönsaker får slängas och kasseras av en eller annan anledning, men nästan aldrig att de kan återvinnas genom jordisering.
”Kanske dags att ”jordisera” IPCC?
Hur det nu skall gå till. Börje?”
Vet ej, men i vilket fall som helst så blir i alla fall en del av de så kallade forskarna i IPCC förr eller senare jordiserade när de en gång jordbegravs. De som kremeras hamnar direkt i atmosfären som CO2.
Vad jag förstår finns det två sätt vid gödning:
1: Sprids det YTLIGT på en åker så bryts det organiska avfallet ner men hamnar i atmosfären dvs som CO2 i första hand. Den del som tillförs grödan är minimal.
2: Plöjs/grävs motsvarande organiska avfall NER så tar växter/gröda upp det via rotsystemet och binds i växterna/grödorna.
Huvuddelen av det organiska avfallet tillkommer då grödans rotsystem och CO2 binds i grödorna.
Således…ytgödning bör undvikas. Nedplöjning/jordisering är att föredra.
Förmodar att min förklaring kan utnyttjas av Dig på ett PEDAGOGISKT sätt.
Tror det är det viktigaste av allt.
Att du förklarar pedagogiskt Din idé…som jag tror på till 100 %
Eller?
Kan ta ett eget exempel på jordisering:
Många år sedan tog jag över en klängväxt som vägrade växa.
Den hade växt ca 2 dm/år och såg bedrövlig ut. Totallängden var ca 1,3 m.
Krukan var liten (ca 30x 30 cm).
Så läste jag att gräsklipp var ett suveränt gödningsmedel.
Tog en försvarlig mängd gräsklipp (ca 2 liter i komprimerad form) lyfte växten från krukan och lade gräsklippet i botten.
Sen så växte växten (någon fikusart tror jag) helt otroligt!
Första året växte den ca 4 meter med flera flikar!
Andra året växte den ännu mer…ca 6 meter ytterligare!!!
Detta utan extra tillskott av gödningsmedel!
Således…alla blomkrukefantaster…skippa gödningsmedel i flytande form!
Lyft växten från krukan och lägg ner gräsklipp där!
Du slipper förmodligen göda extra under flertalet år.
Fungerar suveränt!
”Din pumpa i all ära”
Om det undgått dig så är en av anledningarna till att jag odlar just ”pumpa”, att detta är den grönsak/frukt som växer allra snabbast och jag kan nästan direkt se om en åtgärd eller gödslingsstrategi är bra eller inte, vilket jag inte kan på annat smått krafs. Jag mäter också pumpans tillväxt med hjälp av en indikatorklocka och kan på ett par minuter se och bedöma hur bra den växer. När pumpans tillväxt är som störst kan man se hur visaren sakta rör sig. Här kan man verkligen tala om att ”se” hur det växer.
Tror på dig angående trädgårdar, vad skönt att slippa “komposter” med allt vad det innebär.
Men har inte förstått hur jordisering skall gå till för lantbrukarna i Skåne!
Hur menar du, när du hänvisar till en plog, vad är det för material som skall plöjas ner? Vad finns det mer kvar än säd-stubben?
Vad är nytt?
Tyvärr är min trädgård befriad från jord, har bara berg, blåbärsris och ljung.
Men det är ju så det ser i skärgården.
Tusan vet vad tallar lever av?
Har lagt märke till samma sak, även hos SVD. Jag undrar oxå hur pass stora intäkterna från dessa annonser är och om dessa intäkter påverkar vad som skrivs.
Hur menar Du?
Alla tidningar är väl i stort beroende av annonsörer för att klara ekonomin…
En annons om att regnskogarna bör räddas är väl samtidigt en information om att det vore förödande om de skövlades ohämmat?
Jag tycker att det är bra att enskilda människor som annars inte har råd att annonsera får en chans att yttra sig.
Zooma in lite på Google Earth borta i Sydostasien så ser du vad det handlar om…
“Någonannans problem” kan man tycka,,,
Du menar kanske att det inte är annonsörerna som bestämmer vad tidningen skriver. Istället är det tidningen skriver det de vill marknadsföra och egentligen är tidningen en undercoververksamhet till WWF, Greenpeace, SNF, Tällberg, Rockström mfl.
I sanning en bestickande tanke.
”Hur menar du, när du hänvisar till en plog, vad är det för material som skall plöjas ner?”
Om du läser mina tidigare inlägg så har jag ju nämnt ett flertal. Ofta hör jag också hur hästägare har problem att bli av med sin gödsel, ett problem som verkligen inte borde vara något problem. Övergödningen av Östersjön skylls ju på de gigantiska gödselhögarna från djurfabrikerna på andra sidan. Ett problem som i så fall är enkelt avhjälpt genom nerplöjning av gödseln. Man kan verkligen undra hur det står till med tankeverksamheten, det heter ju gödsel och så lägger man det bara i högar. Skulle inte förvåna mig om de använder konstgödsel på de omkringliggande åkrarna. Att så något snabbväxande efter skörden på sensommaren eller tidigt på våren för att sedan plöjas ner några veckor innan vårsådden är också ett sätt att öka bördigheten. Själv låter jag ogräset i pumpalandet få växa fritt hela våren för att jordiseras direkt och efterhand som plantans revor växer fram. Jag brukar kalla det för dubbeljordisering.
”Vad finns det mer kvar än säd-stubben?”
Efter ”säd-stubben” finns det t.ex. massor med halm att plöja ner. Eller om man inte gör något så dumt som i Skurups kommun, man eldar upp det i ett halmvärmeverk. Lika urbota dumt är det att göra biogas av naturgödsel, skörderester, betblast m.m.
Du vill kalla mig Pucko.
Och du skriver:
“Du menar kanske att det inte är annonsörerna som bestämmer vad tidningen skriver. Istället är det tidningen skriver det de vill marknadsföra och egentligen är tidningen en undercoververksamhet till WWF, Greenpeace, SNF, Tällberg, Rockström mfl.”
Nej så menar jag inte. Jag menar bara att tidningar behöver läsare och annonsörer för att få in pengar till verksamheten.
Din syn på massmedia tycks mig märkvärdigt okunnig. Men det är ju bara vad jag tycker, så det kan ju vara helfel.
Ber om ursäkt för att jag blev lite syrak på din kommentar. Du vet nog själv när du gör dig onödigt dum.
Självklart behöver tidningarna annonsörer. Men är det lika självklart att det redaktionella materialet verkar vända sig mer till annonsörens copywriter än till de läsare som vill ha granskande självständig journalistik?
Jag har jobbat på både TV och tidning. Det är visserligen länge sedan nu, men den sammanblandning av rollerna som verkar vara självklar idag, var otänkbar då.
Jag tror nog att fler än du och jag vet varför man ibland måste påminna om självklarheter här.
“Men är det lika självklart att det redaktionella materialet verkar vända sig mer till annonsörens copywriter än till de läsare som vill ha granskande självständig journalistik?”
Det var däremot ingen självklarhet, utan ett eget tyckande från dig.
Möjligen kan jag tänka mig att man försöker placera annonser på de sidor där de når flest läsare när tidningens innehåll är bestämt.
Att annonsörerna skulle styra innehållet förutom sina egna annonser anser jag vara en konstig syn på hur tidningar försöker skaffa kunder i konkurrensen. En tidning med få läsare har svårt att sälja annonser.
Jag vet inte hur snacket gick på din tid, men fokus hos de stora tidningarna ligger på att ha många läsare för att kunna sälja annonser.
Du skrev:
“Jag har jobbat på både TV och tidning. Det är visserligen länge sedan nu, men den sammanblandning av rollerna som verkar vara självklar idag, var otänkbar då.”
Det som var otänkbart när du jobbade i branschen är nog lika otänkbart nu. Tro mig.
Skillnaden är att du inte längre är i branschen.
“Hur menar du, när du hänvisar till en plog”
Det var ett svar från dig!
Du frågade mig om jag kände en plog!
Men jag lägger ner, eftersom du inte kan svara på hur en lantbrukare i tex Skåne skall kunna jordisera “sina” åkrar.
Men håller med dig om att det är bättre för amatörodlaren att jordisera.
En “kompost” är obra!
Tidningar “lever” på annonser och skiter fullständigt i vad annonsen innehåller!
Ett exempel är att du kan läsa i annonser om vad Sv kyrkan annonserar!
Men det är upp till var och en att läsa, eller inte läsa!
Hot om isbjörnar eller kyrkans gudstjänster är likvärdigt.
Så har det i alla fall varit sen slutet av 90-talet då bl a Double-Click började sälja selektiva annonsplatser, som anknyter till dina intressen baserat på ditt nätsurfande. Det är alltså inte tidningen, utan du själv som indirekt placerar dessa annonser framför dina ögon. Andra får andra annonser på samma plats.
Jag har uppmärksammat det, men aldrig reflekterat över det.
Vad är det du vill berätta, mer än att reklam blir mer selektiv tack vare ny teknik? Reklam har alltid varit inriktad mot en målgrupp.
Pär Green:
“Men det är upp till var och en att läsa, eller inte läsa!”
Precis så.
Tidningarna struntar i vad annonsören vill uppnå.
Man är mer mån om att göra en tidning som många vill läsa, och därmed locka många annonsörer.
Sedan till frågan om sökgenererad reklam via statistisk analys av sökmönster och förmodat intresse. Det visar väl att de som sprider ut annonserna gör bedömningen att tidningen skriver vinklat på ett sätt som attraherar en viss typ av läsare? Det skulle därmed finnas ett statistisk underlag för att göra bedömningen att tidningen, i det här fallet DN, inte förhåller sig objektivt till ämnet. Det finns till och med något slags vetenskaplig psykologisk analys bakom slutsatsen.
Det är därför vi som följer klimat- och miljöfrågor ofta får WWF-reklam, medan andra kan få reklam för hundmat eller resmål, på samma yta.
Det är alltså ingen som “sprider ut” annonser efter hur journalister skriver, det sker mer eller mindre automatiskt efter var du läser.
Menar du att sökmotorn har koll på mina sidbesök och letar rätt på reklam som någon med sin begränsade kunskap om mina sympatier tror att jag är intresserad av och prgrammerat in i sidvisningen, eller har de kopplat det till innehållet på den aktuella sidan?
I det förstnämnda fallet är det skrämmande hur vrångbilder styr vad som visas på nätet. Jag har vad jag kan minnas aldrig sett en annons på nätet om något som intresserar mig. Deras psykprofil har alltså helt fel om mig.
I det andra fallet är vi tillbaks till frågan om hönan och ägget. Om det är journalistiken som påverkar reklamen eller tvärtom.
Givetvis kan det bli fel, jag kan tänka mig att många just nu (efter Norge-tragedin) intresserar sig för politiska sidor på nätet, utan att därför vara politiskt intresserade. Likaväl ökar chansen att man senare får politiska budskap i nätreklamen.
Du kan radera datorns cacheminne på cookies, men blir då samtidigt av med vissa inställningar som gör att du slipper logga in på sajter där du har registrerat dig. Men de flesta accepterar cookies eftersom dom trots allt underlättar vårt internet-användande.