Vindkraft ger tre gånger högre utsläpp än kärnkraft, kräver 10 gånger större arealer, förfular naturlandskapen, hotar faunan, släpper ut farliga mikroplaster och är åtskilliga gånger mindre energieffektiv. Den fungerar inte som bas för den gröna omställningen, skriver Jessica Stegrud, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
19 jun 2023 11:59
Uppd.: 19 jun 2023 12:01
Stödet för regeringens omläggning av energipolitiken är starkt men det finns de som ondgör sig. Ropen fortsätter oavbrutet att skalla avseende behovet av att ställa om energisystemet och då till framför allt vindkraft. Det är uppenbart att den uppiskade stämningen avseende konsekvenserna av en förestående klimatförändring har underblåst en snabb förändring av energipolitiken i vår omvärld. Så också i det av Socialdemokraterna tidigare styrda Sverige. Effekten har varit en massiv expansion av väderberoende energikällor, vilka marknadsförts som klimatsmarta, gröna och hållbara. Men vilka fakta stöder dessa rop på omställning och hur står sig vindkraft och exempelvis kärnkraft i en inbördes jämförelse?
Läs även: Vindkraftstätaste kommunen skapar frizoner från vindkraft
Innan vi diskuterar miljökonsekvenser för alternativa energisystem är det viktigt att förklara min utgångspunkt som bottnar i Livscykelanalys (LCA), vilket är ett standardinstrument för att undersöka specificerade långtidseffekter av tekniska system. Enligt vedertagna standarder baseras miljökonsekvenser från elproduktion på LCA-beräkningar, som omfattar byggnad och avveckling av kraftstationer, bränsleutvinning och förädling, anläggningsdrift och avfallshantering samt avveckling. LCA:n ger information om den normala driften och exkluderar fel och olyckor.
Det är i detta sammanhang viktigt att bära i minnet att, enligt FN:s klimatpanel, ligger de globala utsläppen av växthusgaser kring 60 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Mindre än en tusendel av dessa kommer enligt Naturvårdsverket från Sverige. Tas hänsyn till att Sveriges växande skogar tar upp det mesta av våra utsläpp, det rör sig om nästan nio tiondelar, så är vi redan idag nära netto noll vad gäller territoriella utsläpp. Detta är ett faktum, inte en åsikt.
Ett argument som brukar framföras av vindkraftsförespråkare är att vindkraft går snabbare att bygga än ny kärnkraft. Det är endast delvis sant, exempelvis har Fortum konstaterat att det är realistiskt att bygga ny kärnkraft på 3 år men att det finns hinder i form av politiska eller administrativa processer. Dessa hinder undanröjs nu av regeringen och riksdagsmajoriteten. Att det tar tid att bygga ett nödvändigt kraftslag som kärnkraft är snarare ett argument för att sätta spaden i marken snarast.
Trots att jag många gånger är kritisk till Vattenfall vill jag lyfta Vattenfalls produktdeklarationer (EPD). Dessa visar tvärtemot den gängse uppfattningen att kärnkraft har lägst specifika utsläpp av samtliga aktuella alternativ. Vindkraft har tre gånger högre utsläpp än kärnkraft. Notera att dessa värden gäller på kraftverksnivå. På systemnivå, som är den nivå som är mest relevant, är värdet för kärnkraft oförändrat medan värden för vindkraft sannolikt mer än fördubblas.
Uppenbarligen kräver de förnybara alternativen avsevärt mer av icke-förnybara material än de bränslebaserade alternativen, enligt US Department of Energy. Här kan vi se att vindkraft kräver 10 gånger värdet för kärnkraft. Då har jag inte problematiserat hanteringen av vindkraftens rotorblad som ännu ej går att återvinna/återanvända och mikroplaster som frigörs under kraftverkets livstid.
För att vara hållbar måste en elproduktionsanläggning ha en nyttiggjord nettoleverans som är större än den energi som krävs för att bygga, driva och avveckla anläggningen. Förhållandet mellan avgiven och tillförd energi brukar betecknas med EROI, Energy Return On Investment. För att betraktas som hållbart måste EROI ligga över 7 i ett land som Sverige. Vindkraft ligger under 4 medan kärnkraft ligger på 75. Ännu sämre blir resultatet för till exempel vindkraft om även dess behov av att bygga ut elnätet med tillhörande systemtjänster inkluderas.
Läs även: Miljöpartister ökar andelen nej till vindkraft i kommunerna
Var och hur energianläggningar placeras påverkar uppenbart landskapets estetiska värden. Energikällorna som sol, vind och vattenkraft är begränsade i sina lokaliseringsmöjligheter av de naturliga produktionsförutsättningarna, var vädret är soligt, var det blåser mycket, var det finns tillräckligt stora ytor och var älvarna går. I många fall kolliderar dessa lägen med områden som har stora naturvärden och påverkar därmed upplevelsen och möjligheterna för boende och besökare att tillgodogöra sig dessa naturvärden. I jämförelsen mellan kärnkraft och vindkraft behöver vindkraften 10 gånger mer areal. Då medräknas inte behoven av balanskraft och, särskilt för vindkraft, de mycket stora ytor som krävs för nya kraftledningar.
Lokala konsekvenser kan vara buller, fladdrande skuggor och en fragmentation av habitaten bland annat som följd av ett stort antal nya och bredare vägar. Vindparkerna byggs ofta i avlägsna glesbygdsområden, som har varit fristäder för både rovfåglar och deras byten. Det finns också problem avseende den havsbaserade vindkraften och påverkan på det maritima livet likväl som fiskeindustrin.
Sett till säkerhet och hälsa så är den huvudsakliga risken beträffande kärnkraft att utsättas för radioaktiv strålning. Denna risk är extremt låg. Det är i sammanhanget viktigt att lyfta att det är skillnad mellan en risk och ett faktiskt hälsoproblem. Det vanligaste hälsorelaterade problemet med vindkraft är emellertid buller men också så kallade mikroplaster. Ur ett säkerhetsperspektiv har det under senare tid hänt att vindkraftverk vikit sig eller tappat rotorblad. Även bränder har förekommit.
Självklart ska vindkraften få existera i Sverige, under förbehållet att det sker på marknadsmässiga grunder och att etableringen är starkt förankrad hos lokalbefolkningen – särskilt när det gäller vindkraftverk på land. Men för mig är det uppenbart att de som ropar efter att ställa om energisystemet och då till framför allt vindkraft gång efter annan duckar de aspekter jag tagit upp ovan.
Det är sorgligt att de som förespråkar vägen att på snabbast möjliga sätt komma bort ifrån den situation vi hade i slutet av förra seklet med billig, ren och säker el fått så stort genomslag. Nu är det dock stopp för detta och fokus på en återgång till en fossilfri stabil energiförsörjning baserad på kärnkraft och vattenkraft.
Läs även: DEBATT: Vindkraften är en hälsofarlig klimatbov
Jessica Stegrud (SD)
Riksdagsledamot
Näringsutskottet
I SE4 bidrar vinden med 241 MW kl.05:00 idag.
Nåja vi förbrukar inte så mycket en sån här morgon. Å andra sidan ser det inte bättre ut för våra grannar i söder, offshore resp. onshore som följer.
Danmark 44+44
Tyskland 2+2050
Nederländerna 306+234
Jessica (SD) höll ett utmärkt tal i Riksdagen. Det var klartänkt och lätt att förstå och kommer att gå till historien som ett av de viktigaste i riksdagen.
Jan Ericson (M) refererar med beröm hennes tal,
ericsoniubbhult.se 2023-06-22
Att två så inflytelserika ledamöter är eniga i den viktiga frågan bådar gott om en nödvändig omsvängning i energi och klimatpolitiken.
Valfrid Paulson, Naturvårdsverkets förste GP definierade en gång en expert, som ”en man (!) som genom sina specialkunskaper undgår fel i detaljer på sin triumferande färd mot den stora villfarelsen”.
LCA, livscykelanalys är raka motsatsen till vad dessa experter åstadkommer.
Nu står Jessica Stegrud i vår riksdag och stillsamt visar att avsaknad av LCA-perspektivet när det gäller den gröna omställningen håller på att förgöra väst.
Kan Jessicas kraftfulla LCA-pondus till sist få alla expertegon att inse att deras initierade men begränsade insikter bara är en liten men ändå viktig pusselbit i det stora uppdraget – att skapa ett hållbart system för vår energiförsörjning?
Tack Jessica S., när jag läste Ditt anförande var det som att se sagan om hur de varma vårvindarna fick sagans kung Bore att långsamt men effektivt dunsta bort.
Det sjunker in till slut att ett spett är ett spett oavsett hur komplicerat det är.
Snart kommer det att sjunka in hur bra den fossila energin är och hur nödvändig den fortsatt kommer att vara.
Sagor tapper sin lyster efter hand.
#4 Alvar.
Ja, men den fossila energin kommer att ta slut. Hur skall vi undvika det problemet? Är det bara att elda på eller är det på allvar?
Jessica Stegrud och Beatrice Timgren har en debattartikel i dagens Göteborgsposten om kritik av havsbaserad vindkraft med fokus på fisket.
”Efter att Miljöpartiets energipolitik inte längre är en del av regeringens politiska agenda, öppnas nu möjligheten att påbörja byggandet av ett väl fungerande elsystem i Sverige, där kärn- och vattenkraft utgör basen. Detta kommer att leda till ett mer stabilt elsystem samtidigt som det bidrar till att skydda den unika svenska kustmiljön och fiskeindustrin.”
https://www.gp.se/debatt/havsbaserad-vindkraft-planeras-helt-utan-hänsyn-till-yrkesfiskarna-1.102760183
#5 L Cornell
Lika lite som att stenåldern tog slut i brist på sten, kommer ”fossilåldern” ta slut i brist på fossila bränslen.
Stenverktyg ersattes av brons- och järnverktyg eftersom de var bättre.
När tillgången på fossila bränslen minskar kommer priset på dessa att öka och efterfrågan att minska. Vid någon punkt kommer man då att gå över till andra mer prisvärda bränslen/energikällor, vilka kan vi idag inte veta.
Att politiskt försöka styra i vilken riktning vi ska gå är dömt att misslyckas. ”Batteriiferingen” (allt ska drivas med batterier) ger oss en brist på metaller och mineraler och är ingen lösning på varken fordonsdrift eller storskalig energilagring.
Över 80% av världens energi kommer fortfarande från fossila bränslen. Med dagens kunskapsläge är det endast kärnkraft som har potential att ändra på detta.
En oftast förbisedd eller underskattad nackdel med vindkraft är att allt högre och fler verk är en växande och allt farligare säkerhetsrisk för allt som rör sig både i luften och på marken runt verken.
Att insekter, fåglar och fladdermöss träffas av snabbt roterande vingar vet vi redan. Med bra vind kan vingspetserna röra sig med över 300 km/h – som F1-bilar. Men även flygplan, segelflygare och skärmglidare och -hoppare löper stor risk – särskilt i dimma.
Det är bara att vänta på den första smällen. Redan har förstås många trillat i backen och slagit ihjäl sig. Flygande is och delar från vingarna når allt längre och skapar allt större säkerhetszoner runt verken. Även hela vingar kan komma flygande. Rena snurren!
Försvaret och särskilt flygvapnet ogillar föärstås vindkraft. Jag utmanar alla vindkraftivrare: Nämn en enda fördel med vindkraft, annat än att den emellanåt genererar elenergi – men sällan när den som bäst behövs.
Jessica skriver att vindkraft ”självklart ska få existera i Sverige – men på marknadsmässiga grunder”. Det grundar hon nog på politisk taktik för att inte stänga dörren helt.
Rent sakligt krävs fysiska gränser: högsta höjd, största utbredning, mest ljud, etc. Kanske också begränsning till husbehov för privata fastigheter och för lantbruk – men inte kommersiellt och i stor skala. Allt utan subventioner, förstås!
för några år sedan så visade en tysk professor att mycket av beläggningen på vingarna bestod av insekter som vägde kilon.beläggningen var så stor att man kunde beräkna och dessutom se en rejäl nedgång av insekter i omgivningen.
Inga politiker vill konfronteras med vindkraftens livscykelanalys!
Endast Gå På Marsch gäller i syfte att öka dess produktion.
Politiker gillar att lösa problem, inte (nödvändigtvis) förhindra att de uppstår.
Lars C # 5
Eftersom kolväten är närmast idealiska som energibärare tror jag att när de fossila kolvätena blir för dyra kommer man att med hjälp av kärnenergi tillverka syntetiska kolväten. Förhoppningsvis talar alla då om koldioxidberikningen av atmosfären.
#5
Ja det är ”bara att elda på”. SatSapiente sammanfattar det föredömligt. Det är fördelen med en fri marknadsekonomi till skillnad mot en planekonomi där vissa saker tar slut för att någon inte förstått att det skulle ta slut. Myndigheternas uppgift är att föreslå hur framkomlighet skall erbjudas och ibland styras, ex av miljöskäl, och lika lite som syret behöver regleras behöver CO2 regleras.
Alla de uppenbara nackdelarna med vindmöllor som Jessica räknade upp, är garanterat känt på ingenjörsnivå i våra statliga myndigheter, verk och bolag. Så varför finns detta parentetiska kraftslag fortfarande kvar i planeringsstadiet?
Våra folkvalda politiker efterfrågar kraft utan hänsyn till sakförhållanden, tillsätter ledningar som genomdriver politisk agenda, stoppet för nya reaktorer i Ringhals och förtida nedläggning i både Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals är uppenbara exempel på detta. Jag väntar på att Vattenfalls vd, i högsta grad medskyldig, ska bytas ut, när kommer det?
Hur ser utvecklingen ut de senaste åren när det gäller svenska folkets åsikter i kärnkraftsfrågan liksom visavi vindkraft?
Finns det bra undersökningar?
Oroande är att svenska folket ökar sitt stöd för EU, Euron och t.o.m fortsatt krig i Ukraina.
En förnuftig kvinna som dessutom besitter ett gott mått av politiskt omdöme som också behövs i Sveriges riksdag.
det är bara bedrövligt att duktiga politiker skall vara så tunnsådda som i dagens Sverige.
Låt os hoppas att denna enda svala ändå kan göra en ”sommar”
#15
Det finns väl inga SIFO om klimat eller energi överhuvud taget? Om de finns så är det väl utvalda ledande frågor i dem. Politrukerna är livrädda för bondförnuft.
10 ggr mer area än kärnkraft?
Ringhals mäter 2×1,5 km=3 km2, om man drar gränsen precis vid Gloppe och Skällåkra samhälle och de fyra reaktorerna producerade 14-17 TWh.
All vind i Sverige producerade 33 TWh 2022 = 2 Ringhalsareor.
Siffran måste väl vara 100 ggr? Minst.
#8 Tege
Ett problem med vindkraft är att underhåll och reparationer av vingarna är riskfyllda, kostsamma samt sprider miljöfarliga ämnen.
Några länkar:
https://www.op.se/2010-08-19/rengoring-pagar–45-meter-upp-i-luften
https://knowhow.distrelec.com/sv/energi-stromforsorjning/alternativ-energi-att-underhalla-vindkraftverk/
https://www.vlt.se/2022-08-11/vindkraftverk-fororenar-naturen
https://www.vindkraftsnyheter.se/20191217/2292/luftburen-avisning-det-senaste-inom-avisningsteknik
#12 Sten Kaijser
Kolväten behöver vid syntetisk tillverkning primärt en kolkälla.
Koldioxid är en sådan men energimässigt sämst startmatrrial. Dessutom behövs vätgas som också är rätt risigt ut energisynpunkt när det tas fram med dagens elektrolysteknik.
Sen bör ju tillverkningen ske i skapligt stor skala – det handlar om processindustri. Annars tillkommer en frakt och gas så bör komprimeras och/ eller kondenserasm
Var finns lite större mängd? Vid några cementugnar.
Om vi inte eldar fossilt – typ Karlshamn -;så har vi vid några större städer nog sopförbränning av organiska föreningar. Som alltså innehåller bundet kol och bundet väte.
Total aerob förbränning ger förstås en möjlighet utvinna el och värme. Fraktioner från skog och fält kan adderas men ju längre ifrån de tas, ju högre frakt.
Det som kan ändra ekvationen är tillgång till BILLIG HÖG temperatur från gen 4 kkv. Förgasning utan lufttillträde!
Vi har också en plastinsamling – allt skickas till Motala och max 10% återvinns, resten bränns. Men har fraktats långa vägar först… Låt oss högtemperaturförgasa utan lufttillträde istället så lovar jag att vi ska kunna processa fram mycket av värde! Kemiindustrin är van jobba med gaser i blandning
Vi får hoppas på Blykalla med flera gen 4 projekt. Torium och waste burners är mycket intressant. Även deleted U 238 kan ”eldas” med.
Låt utvecklingen ta den tid som behövs. Vi har ingen klimatkris!
Johannes #18
100 ggr? Jag är beredd att höja med en nolla till, mer än 1000 ggr så mycket.
Tittar vi på befintlig kärnkraft kontra befintlig vindkraft, så ser min beräkning ut så här:
En av reaktorerna i Forsmark levererar 1GW (dvs 1,2 GW * 85%).
Ytan innanför inhägnaden, mätt med Google Earth, är ca 0,1 km² (dvs ca 300x300m).
Ett vindkraftverk i mängden levererar 1 MW (dvs drygt 3 MW * 33%).
Det går alltså åt 1000 vindsnurror för att matcha en kärnreaktor.
Krav på avstånd mellan snurrorna, ca 500 m, gör att det får plats 4 st på en km²
1000 vkv behöver alltså 250 km² medan 1 kkv behöver 0,1 km².
Slutsats: Befintlig vindkraft ser ut att behöva en yta som är 2500 ggr större!
#20 mig själv
Depleted (utarmat) utan 238 ska det förstås stå.
Svårt med dåliga ögon och smartphone
#21 lars
Det behövs en del kringverksamhet för både vindkraft och kärnkraft. Men runt 1000 gånger hamnar vi nog.
Björn Gillberg påstår att Markbygden upptar 450 kvadratkilometer!
#21 Lars
Det är tillåtet att bedriva normalt skogsbruk mellan vindsnurrorna. För en rättvis jämförelse ska man bara räkna vägar, planer, ledningsstråk mm, ytor där inget annat än vindkraftverk och det som de behöver, får förekomma.
#25 Karl Erik
Man kan tänka så i glest befolkade områden. Men i tätt befolkat område blir det påverkan på människor som dominerar och dimensionerar.
#21 lars
Ånge kommun räknar i sin nya vindkraftplan med 4 km radie till samhälle och 2 km till enskild bostad. Om det bara är ett vkv på 5 MW blir det 5*0,3*8600 = 13 GWh.
Yta 12 resp 3 kvkm. Således 1 – 4 GWh per kvkm buffrad mark. Mängden störd mark blir ju vida större beroende på hur kuperad terrängen är.
För ett kärnkraftverk på 1500 MW och 1 * 1 km yta blir motsvarande 12 000 GWh per kvkm.
Räknat så får vi en skillnad i effekttäthet (medeleffekt dividerad med bufferyta) på 3000 – 12000 mellan vindkraft och kärnkraft till kärnkraftens fördel.
OT:
Detta är både intressant och lite crazy. Vart ska det ta vägen?
http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_DK_20230624.png
Stay tuned!
Bra där Jessica, BTW!
Det är värt att påpeka att vindkraft faktiskt behöver mer material per producerad kWh än något annat energislag. Material som till stora delar görs av ändliga naturresurser, och många gånger är svåra eller omöjliga att återvinna.
Vindkraft är alltså längre ifrån att vara förnybart än något annat energislag.
Vi behöver verkligen inte vindkraft i Sverige. Eller någon annanstans i världen.
När dessa stora propellerblad rör sig genom luften, skapas det chockvågor. Små, flygande djur behöver inte träffas av bladen för att dö. Det räcker med att de träffas av en chockvåg.
#26 Lars Cornell
Stämmer, och därför finns inga planer idag att bygga vindkraftverk i tätt befolkade områden i Sverige. Möjligen i andra länder, kan inte reglerna där.
Jeasica S har verkligen gjort grovjobbet i glesbygdskommuner genom att i flera år rest runt med sanningen om vindkraften – jag är imponerad av hennes engagemang för dessa glesbygdsfolk och deras rätt till sin kultur och livsstil – utan stora, meningslösa, vindindustrier i deras byar och jaktmarker och fiskevatten och deras turistnäring.
Jessica är en rakryggad politiker som vill bygga ett hållbart och stabilt energisystem – hon förstår vikten av frekvens, överföring och svängmassa…hon är ingen grön panelhöna med lånta fjädrar.
Annons i dagens DN.
https://www.dn.se/brandstudio/vattenfall/fossilfri-vatgas-en-nyckel-till-minskade-koldioxidutslapp-i-sverige-2/
Fossilfri vätgas är säkert bra men hur har Vattenfall tänkt producera den? Sen kan man fråga sig om fossilfritt stål är den mest effektiva användningen, konstgödsel och syntetiska bränslen borde prioriteras till att börja med.
”Vindkraft ger tre gånger högre utsläpp än kärnkraft, kräver 10 gånger större arealer, ..” Varför släpps detta fram? DO THE MATH 3ggr möjligtvis på anläggningsnivå…. inte på systemnivå….. och 10ggr…. varje fläkt behöver några hektar vardera…. 1x1km 3 reaktorer 100hektar ungefär en fläkt…. inte 10 ens…. varför ber inte redaktionen författaren om en korrigering…… om man vill tala sanning är detta inte ett bra exempel
#32
Ditt inlägg är mycket otydligt. Därför omöjligt att bemöta.
Vattenfalls senaste begäran om att få bygga en landbaserad vindindustri på en av våra finaste fågelöar i östersjön omfattar 8000 hektar, tornen 300m höga.
Hur man bedömmer markåtgång för dessa och andra 77 vkv är just 8000 hektar, där vattenfall har ansvar och gör riskbedömningar – där kommer inte att byggas stugbyar eller nya fågelsjöar, utan är just det som vattenfall ansöker om – 8000 hektar industriområde.
Den som har besökt en stor vindkraftindustri förstår konsekvenserna för människor och djur inom dess industriområde – bara att stå under ett roterande 300m hög torn med en våldsamt snurrande rotordel högst upp är otroligt läskigt, om man är vid sina sinnes fulla bruk..och man förstår väl rimligtvis att inte låta sina barn leka där eller att campa i området.
77 vkv och 8000 hektar industriområde är ingen lek – om man inte har grön hjärna förstås.
Varför över huvud tagit diskutera ”utsläpp” av livets molekyler när naturen på jorden vill ha mer än dubla halten koldioxid i luften för att må bra?
#34 MB.
Förstörelsen sträcker sig ett bra stycke utanför det inringade området. Så anta 10 000 hektar vilket blir 100 kvadrat kilometer. 77 vkv á 5 MW ger ungefär 900 GWh. Vilket blir 9 GWh per kvkm.
Det kan jämföras med kärnkraftverk på 1500 MW och 1 * 1 km yta som ger 12 000 GWh per kvkm. Således 1000 gånger mer.
Var artikelförfattaren får siffran 10 från kan man undra.
För O3 var tiden från beslut till infasning på nätet 5 år.
Nr 36 Lars C
Jo, det är därför knäckande att tänka sig det ” gröna undret i norr” – 100 000- tals hektar vindindustri – förlora energi vid tillverkning av vätgas – lagra,…
Först en ytterligt mager effekt på installerad vindkraft, sedan en ny jätteförlust innan några små volymer når produktionen av det ” gröna stålet”….ahhh, det är verkligen en eländigt grön soppa – som skattebetalare och pensionsfonder skall tvingas svälja.
Våra nordliga vildmarker får det gröna patrasket att dregla…något är fel, stackars ungdomar….dom gröna berövar dom en trygg framtid.
Detta forskningsprojekt, ”Urfolksperspektiv på klimat”, vid Uppsala universitet innehåller faktiskt en del intressanta iakttagelser om de höga totalkostnaderna för vindkraften och hur icke miljövänlig vindkraften är.
Filmen heter ”Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design”.
Se https://www.youtube.com/watch?v=HJA57DPVaPU
#35
Tumme upp