Jag vet vad du gjorde förra sommaren

Fredriks studie 2019

Vårt Public Service ska ju göra en värdering av en nyhet och det gäller givetvis också klimatet. Eftersom jag själv aldrig tittar eller lyssnar på nyhetssändningarna, om jag inte får något tips, så vet jag ju inte om SVT eller SR har sagt något om studien ”European warm-season temperature and hydroclimate since 850 CE” publicerad i Environmental Research Letters den 29 juli i år. Har någon av er hört eller sett något om detta i Public Service?

Stockholms universitet har skrivit om studien på sidan med forskarnyheter och även intervjuat studiens projektledare, docent Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet. Forskarna kan konstatera att relationen mellan sommartemperatur och torka i Europa har existerat i åtminstone 1200 år.

Klimatmodellerna verkar visa en för stark koppling mellan varma och torra somrar och underskatta hur stor del av Europa som kan få mer nederbörd .

– De nya resultaten indikerar att klimatmodellerna kanske överdriver risken för att den globala uppvärmningen orsakar torka på grund av höga temperaturer i södra Europa. Modellerna kan mycket väl istället underskatta risken för kraftig nederbörd med översvämning som följd i norra Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Med tanke på förra sommarens värme och torka i Sverige är det ju en stor nyhet. Studien visar att förra sommaren förmodligen är ett undantag och inte alls framtiden i norra Europa.

TT skrev och skickade ut nyheten under rubriken ”Studie:Nutida torka i Europa inte unik” och även de gjorde en intervju med Fredrik Charpentier Ljungqvist. När jag googlar på rubriken får jag upp flera mindre tidningar samt Aftonbladet och SvD men inte Expressen eller DN. Vad jag kan se har skattefinansierade Public Service inte skrivit om studien.

TT skriver:

”Sommartorkan som drabbat stora delar av Europa de senaste åren faller hittills inte utanför ramen för de senaste 1200 årens naturliga variationer, enligt en ny studie från en internationell forskargrupp.

Samtidigt innebär varmare klimat snarare risk för regn än torka här i Sverige, enligt studien.”

TT frågade: Så man kan inte tolka studien som att klimatoron är överdriven?

– Nej, det ska man inte göra. Temperaturerna stiger och snart kommer sannolikt sommartorkan att gå utanför de senaste 1200 årens naturliga variationer, även om den inte gjort det än så länge. Vår studie visar att nutida torka inte faller utanför ramen för naturliga variationer, men den säger inte att mänsklig påverkan på klimatsystemet inte skulle ha spelat någon roll för nutida torka, svarade Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Jag har sett andra göra samma reflektion som jag och den handlar om valutgången 2018. Hur hade det gått för Miljöpartiet om vi hade haft årets tämligen normala sommar förra året också?

Isabella Lövin tog givetvis tillfället i akt och gjorde stor nummer av förra sommarens värme och torka i sina tal inför valet och Miljöpartiet kunde med en hårsmån hålla sig kvar i Riksdagen. De använde sig alltså helt cyniskt av vädret för att hålla sig kvar vid makten även om det innebar att de skrämde slag på barn i Sverige. Dessutom är det ju så att om Isabella menar att det är värme och torka vi ska rusta oss för lägger vi ju både engagemang och pengar i något som förmodligen inte kommer att hända ens om man menar att IPCC har rätt.

Fast sådana små detaljer bryr sig kanske Isabella så mycket om, vet man att 96,59 % av svenska folket inte röstade på hennes parti gäller det nog att hålla klimatfarten uppe så länge det går.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ingemar Nordin

    Tack Lena!

    Så då har inte ökenspridningen som det talas om spridit sig till södra Europa? Och inte var förra sommarens torka i Sverige ett bevis för att det kommer att upprepas alltmer frekvent? Så bra. 🙂

  2. Sören G

    Är det inte en skillnad om högre temperatur beror på växthuseffekten eller om den beror på mer solsken?
    Växthuseffkten borde göra att nätterna (och vintrarna) blir mindre kalla.
    Högtryckbetonat väder på sommaren ger varmare och torrare väder.

  3. Kristian Fredriksson

    Lennart Bengtsson faktiskt intervjuad i SR om sin bok och hans syn på klimatet. Framsteg? Mindre alarmism? Tror knappast det.

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=7280106

  4. Peter Lindkvist

    Skälet till att Lennart Bengtsson fick medverka i PK (förlåt, P1) var att han faktiskt anser att det pågår en uppvärmning och att människans påverkan är den viktigaste orsaken.

    Efter att ha slagit fast detta återstår nämligen bara för etablissemanget att diskutera utvecklingens fart, tid för motåtgärder och inriktning mot teknikutveckling eller teknikavveckling.

    Och där vet vi hur det kommer att låta. 1. Försiktighetsprincipen. 2. Alla måste bidra. 3. Sverige är ett föregångsland.

    Förstår inte riktigt varför Lennart Bengtsson hyllas bland oss skeptiker. Vad hände med Svenssmark och solens påverkan? Är det så illa att vi applåderar en forskare för att han tagit sig fram till mikrofonen oavsett vad han säger?

  5. Rabbe Sjöberg

    Det finns ingen ökenspridning numera. Med ökande koldioxidhalter har i stället öknarna dragit sig tillbaka enligt vederhäftiga studier från bl.a. Lunds universitet.

  6. Ulf

    Svar 4

    Nej för att han försöker dämpa de avarter som i praktiken är regeringens hållning och kan kosta Sverige oerhörda bortslösade resurser. Det viktiga tycker jag i dagsläget är inte vem som har rätt utan det är att stoppa extrem klimatpolitiken och där är LB instrumentell.

  7. Thorleif

    Med risk att uttrycka mig ovetenskapligt så skulle jag gärna se korrelationsstudier som inbegriper vårt lokala lägesförhållande om temperatur/torka/nederbörd med jetströmmens position samt vattentemperatur-förändringar pga golfströmmen (t.ex). Inte minst uppdelade på årstiderna.

    När det gäller t.ex årets juli-värme (den varmaste) så var den ett tydligt resultat av förändrad jetström under ca 10 dgr. Årets sommar-värme generellt var aldrig influerad av senaste decenniets mer vanliga s.k sibirien-högtryck. Ryssland och delar av östeuropa har haft det ganska svalt i sommar tror jag. Jag känner mer att årets väder mer liknar 70-talets där t.ex våren är kylig och sommaren avslutas med många lågtrycks-fronter och en hel del regnskurar redan fr.o.m augusti istället för att snabbt avkylas i september. Men som sagt, bara ur min känsla efter några personliga observationer.

    Ps! När det gäller presstöd har det auktualiserats (2016) att höja det kraftigt, från en halv miljard till dryga 700 miljoner. Omdöpning till mediastöd pga digitala upplagor borgar för att tidningar som inte är direkt kopplade till riksdagspartier (svd) som t.ex dn kan få löpande stöd. Vi får se hur det blir under lågkonjunkturen och hur det bli med beskattningen av google et al nu när regeringen uppenbarligen tystade swebbtv i förra veckan?

  8. Bjarne Bisballe

    Antal og alvor af tørkehændelser er ikke påvirket af climate-change. Klar tale her http://joannenova.com.au/2019/08/prof-andy-pitman-admits-droughts-are-not-worse-and-not-linked-to-climate-change/

  9. Johan M

    #4 Peter Lindkvist

    ”Förstår inte riktigt varför Lennart Bengtsson hyllas bland oss skeptiker.”

    Inte av mig. LB kunde stått upp på vetenskapens sida och i KVA:s namn försökt att få ett stopp på hela cirkusen för några år sedan. Vad de istället kom fram till var ett utslätat ställningstagande som lämnade fältet öppet för allsköns alarmism – tänk så det kan bli när man bara vill vara till lags. Hans framträdande i P1 var i det närmaste pinsamt.

  10. Göran A.

    För egen del anser jag att Lennart Bengtsson har sin inställning för att inte bli helt och hållet utkastad från finrummen.

    Av den ökning på 110 ppm varierar människans påverkan mellan 3-4%. Alltså 3,3-4,4 ppm och det skulle påverka klimatet. Det innebär en påverkan på ungefär 0,03 grader Celsius under 100 år eller 0,0003 grader Celsius per år.

    Jag får fråga er, som kanske vet, om det en går att mäta en temperatur på 0,0003 grader Celsius? Finns det några instrument som kan det?

  11. Kristian Fredriksson

    #10 Göran A

    Nej människans påverkan är den koldioxidkoncentration som är över 280 PPM, alltså just nu 130 PPM. Detta eftersom koldioxidhalten tidigare har pendlat mellan 180 PPM och 280 PPM mellan köldperioder och värmeperioder. Det beror på vår fossila användning av bränslen. Om du nu tror på att koldioxiden har en stor eller liten klimatpåverkan spelar inte någon större roll i sammanhanget eftersom alternativet till de där extra 130 PPM:en är att en temperaturhöjning på 1 C skulle orsakat ökningen, vilket är ett helt absurt påstående. Att ifrågasätta att vi människor är ansvariga för koldioxidökningen framstår bara som korkat och det säger inte Lennart Bengtsson rakt ut. Det borde han göra.

    Däremot är klimatkänsligheten viktig när det gäller den omvända frågan, hur stor påverkan den ökande koldioxidhalten har på temperaturen. Det är det som skiljer alarmisterna från skeptikerna. Inte om vi är ansvariga för den ökande koldioxidhalten eller inte, för det är vi.

  12. Evert Andersson

    Min kompetens räcker inte till för att ge #10 Göran A ett svar på frågan, men sunt förnuft säger väl att det är åtminstone tusen gånger mindre än felmarginalen när det gäller planetens årliga genomsnittstemperatur. Behöver man fundera mer?

  13. BJörn

    Vi bor på Teneriffa sedan tjugo år och jag tror att det borde läggas mer krut på molnforskning. Det är molnen som gjort att temperturerna här har en tendens att falla med tiden. Molnbildningen har ingen med CO2 att göra utan är kopplat till den kosmiska strålningen. Det är solen som skall hålla undan dessa stålar. Det sker inte nu, det är nämligen få solfläckar. Värre blir det när solcykel 25 inleds 2020.
    https://www.dropbox.com/s/5h12p9kl8z4wa1k/TFS_30_years.jpg?dl=0

  14. Petter Fryklund

    #11. Man vet att högst 15 PPM kommer från fossila bränslen därför att fossila bränslen har inget kol-14.

  15. Mats Kälvemark

    #11, Kristian.
    Du begår en fundamentala tankevurpa när du förutsätter att hela ökningen, 130 ppm har fossilt/antropogent ursprung. Jag citerar en känd professor:
    ”IPCC och klimatmodellerarna saknar fog för sitt postulat att luftens CO2-halt inte alls påverkas av temperaturförändringarna. Det förefaller snarare vara så att 1900-talets globala uppvärmning svarat för ungefär hälften av 1900-talets ökning av CO2-halten. ” Påverkan av tempertur på koldioxidhalten kan också ses i form av El Ninjoårens påverkan på Keelingkurvan.
    Du verkar dessutom inte ha en susning om de stora osäkerheterna som IPCC själva anger (IPCC AR4) i sina ursprungliga data för kolcyklen. Ca 4 % av emitterad volym koldioxid kommer från Fossilt +land use.
    Där har vi ju relativt bra koll, dvs liten osäkerhet.
    96% kommer som sagt från land och hav och detta är inte slutna eller över tid konstanta flöden.
    IPCC anger osäkerheten för flödena för land och hav till +/- 20% vilket applicerat på den 96%:iga andelen betyder en osäkerhet på ca +/- 19% voymandel av emitterad volym, dvs nästan 5 ggr större än de 4%:en som kommer från fossilt + land use. Och du påstår: ”Att ifrågasätta att vi människor är ansvariga för (hela) koldioxidökningen framstår bara som korkat”.
    Praktfullt självmål säger jag.
    Dessutom är koldioxidens klimatpåverkan (TCR) kraftigt nedvärderad över tid de senaste åren och avvikelserna mellan IPCC:s datorbaserade modeller och verkligheten blir allt större för längre tider.

  16. Håkan

    Frågan om hur stor del av koldioxidökningen i atmosfären som är antropogen är intressant. Kan inte någon av Klimatupplysningens duktiga skribenter presentera forskningsläget i en blogpost?

  17. Kristian Fredriksson

    #14 Mats Kälvemark

    Jag tror inte att jag gör det. Koldioxidhalten har varierat mellan 180 PPM och 280 PPM upprepade gånger under de senaste istiderna och gjorde även så tills vi ”människor” började elda fossila bränslen. Hade vi inte gjort det så hade koldioxidnivån fortfarande legat på 280 PPM och det hade varit mycket olyckligt. Vi behöver en nivå över 500 PPM i alla fall och om det visar sig att det inte är något större problem med stigande temperaturer bör vi fortsätta upp till 1000 PPM också. Då står vi lite bättre rustade inför nästa ”istid” och kan kanske överleva den utan gigantiska problem. 500 PPM är den miniminivå som jag tror vi inte bör underskrida.

    När vi gick under 500 PPM för ca 20 miljoner år sedan evolutionerade C4- fotosyntesen fram över 60 gånger oberoende av varandra. Det tyder på att 500 PPM är en nedre gräns för att fotosyntenen skall kunna fungera som den skall. Ja den fungerar givetvis under den gränsen också men inte tillräckligt effektivt för att jorden skall grönska och att vi inte skall riskera att dö ut. Vid 150 PPM kollapsar tydligen fotosyntesen helt och vi har varit nära den gränsen vid flera tillfällen de senaste istiderna.

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3248710/

  18. Johan M

    #11 Kristian Fredriksson

    ”Detta eftersom koldioxidhalten tidigare har pendlat mellan 180 PPM och 280 PPM mellan köldperioder och värmeperioder. ”

    Vilka observationer har vi som stödjer detta? Isborrkärnor ger ett medelvärde över upp till flera hundra år och skulle aldrig kunna registrera snabba förändringar. Det finns även mycket som pekar på att dessa proxies ger ett generellt sett lägre värde, andra proxies ger högre värden och betydligt större variationer.

    Människan har totalt sett släppt ut ca 400 GtC från fossil förbränning – hur tror du dessa har fördelat sig mellan de olika reservoarerna och varför? Med vilken hastighet sker fördelningen?

    Att människan är orsaken till den koldioxidökning vi sett är inte så bra underbyggt som en del tycks tro.

  19. Johan M

    #15 Håkan

    Här är mina fem öre:

    https://www.klimatupplysningen.se/2019/05/06/koldioxid-och-vart-fossila-bidrag/

  20. Kristian Fredriksson

    #17 Johan M.

    Då måste du förklara vad det är förutom temperaturen som kan reglera koldioxidhalten. Du gör samma tankefel som alarmisterna. Mellan istid och värmeperiod så varierar jordens medeltemperatur med 5 C och det gör en förändrad koldioxidkoncentration på 100 PPM. Om vi antar ett linjärt samband så skulle det innebära att med den höjning av temperaturen på 1 C som vi har haft sedan den lilla istiden så skulle nivån nu ligga på 300 PPM maximalt. Då den lilla istiden var den längsta och kallaste period vi har haft de senaste 10.000 åren så skulle den nog snarare ligga på 280 PPM eftersom det här är en temperatur som vi har haft vid flera tillfällen tidigare under den perioden.

    Så om du inte har någon annan regleringsmekanism för koldioxidens farande upp och ner med 100 PPM än temperaturen så är jag nog orubblig i min ståndpunkt. Dessutom är det en eftersläpning på ca 800 år från det att temperaturen börjar stiga tills koldioxidnivån följer efter. Så vad är det då som har orsakat att vi nu har 130 PPM mer koldioxid i atmosfären än normalt, om det inte är förbränning av fossila bränslen som är triggern?

  21. Thorleif

    #14 Mats m.fl

    Så som du beskriver har jag också uppfattat ”emissions-cykeln”. Kan du försöka förklara vad svts’s doku Klimatkrisen påstår, nämligen att 50% av människans utsläpp av CO2 hamnar i sänkorna hav och land. Resten i atmosfären mao. I samma doku, avsnittet ”Bevisen” påstås att CO2 från människans förbränning också har s.k fingeravtryck (kemisk sammansättning) som visar att när haven värms upp så frigörs mest CO2 från vår tidigare förbränning, dvs av den andel som inte skulle komma från naturliga nivån <280 ppm. Argo-bojarna anses även visa att haven de sista 30 åren värmts upp 1/3-dels grad C och att den uppvärmningen frisätter mer CO2 i atmosfären samt riskerar att smälta polarisarna pga cirkulationsmönstret. Dokumentär-avsnittet "Bevisen" redogör för Fournier men även för grundbeviset om CO2 som lagrare av värme i framförallt luften genom Tyndall's experiment. Tyvärr fokuserar man här bara på CO2 och nämner bara i förbigående att även vattenånga är en växthusgas där CO2-andelen är mycket liten jmf med vattenånga. Känns olustigt att vattenångans effekt på klimatet helt utelämnas.

    Om man okritiskt summerar slutsatserna i svt-dokumentären är det ingen tvekan om att riskerna är stora och att människan har ett stort ansvar. Men det fattas fakta. Orsaken till havens uppvärmning är inte bevisade och inte heller preciserar man storleken av de 130 ppm CO2 som anses vara från förbränning. Molnens betydelse liksom vattenånga är helt utelämnade. Kvar står man bara med Tyndall och en gas, inte fler. Korallernas förmåga till anpassning och läkning utelämnas. Likaså undanhåller man bevisen om hur sediment-försvagningar orsakade av människan är ansvarig för hur städer och områden sjunker i anslutning till t.ex. Mexikanska Golfen och Bangladesh (detta apropå orkaner och översvämningar t.ex).

    Man bli helt enkelt ledsen när forskningens första uppgift är att motbevisa sin egen hypotes.

  22. Thorleif

    Rättelse till #21 ovan

    Min rubrikhänvisning skulle vara till #15 och Mats K, inte #14.

    Intressant att notera från #14 att bara 15ppm anses vara av fossilt bränsle ursprung. Borde ha framgått i svt’s doku tycker man!

  23. Staffan Lindström

    OT?
    Såg just på BBC World ”Hard Talk” Stephen Sackur hade Roger Hallam, medgrundare till Extinction Rebellion…. RH tjatade om sin cancerläkare, att vi står inför 6 miljarder döda människor, att kapitalismen tar ner sig själv, att XR kommer orsaka kaos i London i oktober, att XR kommer använda drönare för att stoppa Heathrow…. Sackur påpekade energiskt att 0 CO2 2025 var omöjligt, att flera i XR tycker att Roger Hallam gått för långt… som att försöka tala med en vägg… Var är mentalsjukhusen när man behöver dem?
    Undrar hur det låtit i Aktuellt i SVT…?? PS Sackur frågade till slut om det inte fanns något hopp….Hallam: Om ni följer oss…DS

  24. Roland

    OT
    Tyska media: Gretas seglats mycket mer ”klimatskadlig” än flyg

    https://www.friatider.se/tyska-media-gretas-seglats-mycket-mer-klimatskadlig-n-flyg

  25. Johan M

    #20 Kristian Fredriksson

    ”Mellan istid och värmeperiod så varierar jordens medeltemperatur med 5 C och det gör en förändrad koldioxidkoncentration på 100 PPM.”

    Siffran 100ppm, kommer den från borrkärnorna?

    Eftersläpningen är självklart en konsekvens av havens volym.

  26. Kent B

    Det finns ju gamla mätningar av koldioxiden som visar att den var hög redan på 1930-talet

    http://www.larouche.se/svenska/media/200703-global-uppvarmning-ohallbar-logn_0.pdf

  27. Johan M

    De som tror att hälften av den koldioxid som vi bidrar med stannar kvar i atmosfären i hundra år kan fundera över hur det kommer dig att endast några procent av all den koldioxid som fanns i atmosfären i början av 60-talet finns kvar. I princip hela vårt bidrag upp till dess är sedan länge sedan uppblandat i haven.

  28. Anders Nyström

    Sommaren 2018 inträffade ett 50-tal skogsbränder omfattande totalt 25 000 ha. Man kan räkna med 300 – 400 kubikmeter per ha. Om man förenklar till cellulosa (barrträd 65 -70 % resten lignin) Densiteten är ca 0,5 för virke. Koldioxid från transporter var ca 17 000 ton år 2017. Uppgifterna är tagna via DuckDuckGo.
    Ser man till molmassa och reaktionsformel för fullständig förbränning ger 1 kg cellulosa 1,61 kg koldioxid.
    25000x300x05x1,61 = 6 037 500 ton CO2
    Skogsbränderna 2018 bidrog med ca 350 ggr mer O=C=O än trafiken 2017. Beroende på växtplats tar det ca 60-70 år för skogen att växa upp, att tänka biobränsle anser jag inte passar i sammanhanget.

  29. Thorleif

    När det gäller återföringen av koldioxid från haven till atmosfären så gäller regeln högre vattentemperatur ger högre återföring/upplösning. Jag kommer då att tänka på fotosyntesen på land och hur densamma fungerar i haven. Enligt ursprungsteorin har vår atmosfärs-blandning av syre och kväve berott på bl.a havsalgernas fotosyntes. Utan den inget liv på jorden likt vårat idag. Såvitt jag förstår bibehålls balansen av syre-nivån i vår luft till mer än 50% av just algblomningen i haven. En blomning som vi ser ökar med ökad vattentemperatur och mer koldioxid i luften. Algernas hela cykel innebär även att syre förbrukas under förmultning samtidigt som ytterligare koldioxid frigörs.

    Vet vi idag tillräckligt för att undanröja havsalgernas påverkan på koldioxid-halterna i atmosfären som marginell? De svarar trots allt för syrebalansen i större grad än markbeväxningen om man får tro havsforskare. Jag menar att debatten mest handlar om skogen som koldioxid-bindare. Gammal skog multnar också till skillnad från modernt skogsbruk (förutom löven då) om träden sågas istället för att kokas.

  30. Håkan Bergman

    Staffan Lindström #23
    6 miljarder är nog i lägsta laget om vi nollar utsläppen till 2025. Man får ändå se det positivt, vänsterns förmåga att splittras upp i sekter kan man alltid lita på. Kul idé att tro att man vinner stöd för sin sak genom att dj*vlas med vanligt folks vardag och tajmingen att slå till i oktober när britterna går in i brexitslutstriden kanske inte är det smartaste upplägget. Corbyn vädjade igår om stöd för att fälla BoJo och stoppa ett nodeal-Brexit, men varken libdems eller ens alla labour-mps vill ha Corbyn som pm. Spännande tider i London. Mentalsjukhus? Varför inte limma fast dom på nåt lämpligt ställe?

  31. Lars-Eric Bjerke

    #21 Thorleif,
    ”Kan du försöka förklara vad svts’s doku Klimatkrisen påstår, nämligen att 50% av människans utsläpp av CO2 hamnar i sänkorna hav och land. Resten i atmosfären mao.”

    Vi släpper ut 9 Gton kol till atmosfären per år och hav/skog tar upp 5 Gton per år. Då finns det följande alternativ.
    1. Om temperaturökningen enbart beror på mänskliga utsläpp står människan för hela ökningen d.v.s. (9 – 5) = 4 Gton/år av den ökade halten i atmosfären.
    2. Om temperaturökningen enbart beror på naturliga orsaker d.v.s. annat än våra koldioxidutsläpp, och om också ökad temperatur ger överföring av koldioxid från haven till atmosfären, borde den årliga ökningen av halten av koldioxid i atmosfären varit summan av denna överföring och våra utsläpp d.v.s. större än 9 Gton/år.
    3. Om temperaturökningen beror på en kombination av naturliga orsaker och våra koldioxidutsläpp har temperaturökningen orsakat en drivkraft för avgasning av haven samtidigt som den ökade halten i atmosfären orsakat en drivkraft åt andra hållet. Nettoeffekten av dessa två vet vi har inneburit en ökning av koldioxidhalten i haven och en ökning av biomassa på land. Detta har netto inneburit att haven /skogen netto har tagit upp 5 Gton/år medan 4 Gton/år blir kvar i atmosfären.

  32. Håkan Bergman

    Anders Nyström #28
    Tror att 17 000 ton för transporter är fel med en faktor 1000, har inte kollat upp det bara en gissning.

  33. Thorleif

    @31 Lars-Eric Bjerke

    Tack för ditt logiska resonemsng. Det ger stöd till förståelse.

    Problemet ksn sammanfsttas med att du utgår i dina 3 alternativ från att söka orsaken till en temperaturökning.
    SVT(play) Klimatkrisen verkar vara ett synnerligen sammanfattande populärvetenskapligt program som inte likt du resonerar utan istället pga Tyndall förutsätter att människans utsläpp ligger bakom temperaturhöjningen.

    Programmet konstaterar bara frankt att 1) 50% av utsläppen blir kvar i atmosfären 2) att haven värms upp och att 3) det hade varit ännu varmare i atmosfären om inte haven hade tagit hand om så mycket koldioxid.

    Gå in på Svt Play och se de båda avsnitten: Bevisen och Lösningen

    Inte konstigt att folk påverkas som de gör!

  34. Johan M

    #21 Thorleif

    SVT pratar i nattmössan. Hur mycket som blir ”kvar” beror på vilken tid vi tittar på: 1 år, 5 år, 10 år…. Efter ett tag är allt borta.

  35. Lars-Eric Bjerke

    #33 Thorleif och #34 Johan M,

    Då man studerar havens/skogens upptag av koldioxid som funktion av halten koldioxid i atmosfären verkar det som det råder proportionalitet. D.v.s. om vi idag plötsligt skulle helt sluta att släppa ut koldioxid borde haven/skogen nästa år ändå ta upp 5 Gton koldioxid. Förhållandena nästa år i atmosfären/haven är ju nästan helt identiska med året som gått. Det tycker jag stöder Johan M´s åsikt att koldioxidupptaget är rätt snabbt. IPCC har inte denna uppfattning.
    http://earlywarn.blogspot.com/

  36. Lars-Eric Bjerke

    #33 Thorleif,
    Hur forskarna ser på effekten av koldioxid och metan framgår av följande inlägg av C. Azar.

    ”Att det blir sådan skillnad för koldioxid och metan beror på att metan har en kort livslängd (cirka 10 år) i atmosfären medan koldioxid har en livstid i atmosfären som är mer komplicerad. Den kan inte sammanfattas med ett enskilt värde, men en betydande andel (cirka 40%) stannar i atmosfären i hundra år, och cirka 20% procent finns kvar efter tusentals år.”
    http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2016/09/gastinlagg-att-jamfora-koldioxid-och.html

  37. Anders Nyström

    Håkan Bergman#32
    Det stämmer. Det står en rubrik upptill på y-axeln ”Tusen ton koldioxidekvivalenter” och jag läste bara av 17000, Så då blir 1000 ggr mer. M a o brändernas koldioxidbidrag blir ungefär 1/3 av trafikens. Tack för synpunkten.

  38. Thorleif

    @34 Johan M

    Tack, jo jag förstår det om tiden tack vare dina inlägg m.fl Ny kunskap för mig. Det innebär att man någongång uppnår en slags mättnad i haven …….kanske! Men då kanske vi bytt till andra energislag av andra skäl än CO2!

    Svt-serien är en del i användandet av David Attenborough som alarmist (där föll han tyvärr i min aktning vilket känns förödande men jag får väl tänka att han i sin sena ålder inte har ork eller mod att tappa sin hjältegloria?

    De 2 delarna är producerade av en public service-liknande organisation i Boston USA och heter WGBH Educational Foundation. Dock framgår det i det finstilta att det är privata Koch Brothers (tillhör världens absolut rikaste) genom David H Koch Fund som tår för hela produktionen finansiellt. Jämförbar med t.ex Rockefellers. Så skaffar man sig inflytande får småslantar. Tyvärr missar SVT att berätta detta. Däremot drar den svenska berättarrösten ofta slutsatser som inte uttrycks direkt av deltagande personer och forskare.

    Dokumentären är förvisso ursprungligen sänd under SVTs Vetenskapens värld så kanske har man då haft en kritisk diskussion i anslutning till programmen?

  39. Lars-Eric Bjerke

    #28 Anders Nyström

    Skogsbränder är olika. I många fall har ju inte trädstammarna brunnit upp utan de står där som svarta pelare med det mesta av energiinnehållet kvar.

  40. Håkan

    #19 Johan

    Tack för länken, Johan. Är 1:40 och 1:50 relationen för koncentration eller vikt, eller något annat?

  41. Daniel Wiklund

    Det är märkligt att det lilla partiet MP får sitta i regeringen Och bestämma klimatpolitiken. Isabella L borde ha åkt med Greta i seglingsbåten. Så mycket flyg som Isabella L åkt det senaste åren Och bidragit till utsläpp av den i hennes kretsar förhatliga koldioxiden.

  42. Thorleif

    @35 Lars-Eric Bjerke

    Du exemplifierar med om vi skulle helt sluta med koldioxidutsläpp tvärt så skriver du att haven/skogen ändå skulle ta upp 5Gton koldioxid. Det fattar jag inte? Syftar du på det interna utbytet av typ gammal mot ny koldioxid? Jag noterar däremot att Keeling-kurvan planat ut kring 5Gton/år trots att tillförseln från människan fortsatt att öka! Du menar mao att nämnda kurva inte skulle falla om vi slutade bränna koldioxid tvärt? En slags halveringstid alltså men under upprätthållande av en naturlig balans typ att växter i havet och på land har i sina processer ett nettobehov så länge de volymmässigt växer mellan åren.

    @36

    Jag har förstått att just metan är en ”kraftigare” växthusgas än koldioxid. Dock tänkte jag mig att dokumentären skulle ta upp vattenångans betydelse i första hand.

  43. Johan M

    #40. Håkan

    Vikten av mängden kol, C. I atmosfären i form av koldioxid, i haven koldioxid, karbonater mm.

    Titta på en modell över kolcykeln. I atmosfären har vi ca 800 Gt kol, i haven ca 38 000 GtC.

  44. Ingemar Säfbom

    Enligt denna forskare så står vi för ca 18 ppm av dom 412 som finns i atmosfären .
    https://edberry.com/blog/climate-physics/agw-hypothesis/human-co2-emissions-have-little-effect-on-atmospheric-co2/

  45. jensen

    Med tanke på den förestående recessionen, ( förmodligen har den redan inletts) och kommande stagflationen, samt eventuellt kommande depressionen ( somliga tror att den blir värre än den förra.),
    undrar man hur mycket av den onödiga plakatpolitik-satsningarna för klimatets skull kommer att bli bestående. Speciellt som realismen sprider sig mer och mer.
    Det blir nog rättning mittåt. ( inte politiskt, utan snarare rätta mun efter matsäcken.)

    https://sv.wiktionary.org/wiki/r%C3%A4tta_mun_efter_mats%C3%A4cken

  46. Kristian Fredriksson

    #42 Torleif

    Det spelar ingen roll hur mycket koldioxid träden, gräset eller några andra organismer tar upp då det naturliga kretsloppet alltid är balanserat med 100 års fördröjning. Allt som växer dör och bryts ner till koldioxid eller metan. Just nu ökar omsättningshastigheten på grund av den ökande koldioxidhalten som får alla växter att växa mer. Men det innebär också att nedbrytningen ökar i samma takt, med en liten fördröjning. Ett år för gräs, 100 år för träd osv. Detta har ingen betydelse för koldioxidhalten över huvud taget. Det är förbränningen av fossila bränslen som gör skillnad eftersom det ökar halten frikopplat från det naturliga kretsloppet.

  47. Björn

    Björn [13]; Du har tidigare blivit uppmanad att byta alias eftersom du inkräktar på ett alias Björn som har använts i många år här. Respektera det eller så blir du portad här!!!

  48. Thorleif

    @46 Kristian,

    Tack för att du kommenterade mitt inlägg @42. Jag kom senare på att min skrivning om ”nettotillväxt” också var felaktig eftersom t.ex markvegetation, träd etc ”tar den koldioxid den får”, dvs tillväxten och omsättningshastighet reagerar därefter. Det skadar inte att läsa om Johan Ms länk från i maj i år.

  49. Håkan Bergman

    Apropå #23 och 30
    https://www.lbc.co.uk/hot-topics/dash-cam-videos/cyclist-doing-wheelie-smashes-into-mercedes/
    https://www.dn.se/nyheter/sverige/tva-pa-sparkcykel-i-kollision-med-buss-i-goteborg/
    Påminner mig om mitt gamla förslag för att fixa pensionssystemet, ge alla som fyller 65 en Yamaha 1200-kubikare. Var inte elsparkcyklar det bästa sen skivat bröd när dom först dök upp? Nåja dom är ju klimatsmarta några veckor trots allt.

  50. Johan M

    #46 Kristian Fredriksson

    ”Det är förbränningen av fossila bränslen som gör skillnad eftersom det ökar halten frikopplat från det naturliga kretsloppet.”

    Så hur mycket bidrar temperaturförändringarna till?

    Genom att observera vad som verkligen händer i naturen så kan man sluta sig till att temperaturberoendet är högt och stått för merparten av den stigning sim vi har sett. I det exempel som jag räknade på har jag varit konservativ och ändå landat på en siffra under hälften. Med mer data så kommer det nog visas sig att vårt bidrag är betydligt mindre än så.

    Om man vill skapa sig en model för vad som händer i atmosfärens så kan man antingen, som IPCC gör, börja med antagandet att hela ökningen beror på fossila utsläpp. Detta leder fram till en mycket komplicerad modell som måste revideras vart tredje år eftersom verkligheten vägrar samarbeta. En betydligt bättre strategi är att börja med de observationer och data vi har och komma fram till att det fossila bidraget högst hälften av den uppgång vi sett. Frågan är då hur man skall förklara varifrån den övriga koldioxiden kommer – den delen kan med lätthet förklaras med en temperaturförändring.

    Den temperaturkänslighet som man får fram stämmer mycket dåligt med siffrorna som proxies från borrkärnor ger. Frågan är då – är modellen fel, eller är det borrkärnorna som tolkas fel. Om man börjar titta på andra proxies så finns det flera som pekar på en betydligt högre och mer varierad koldioxidkoncentration. Det kanske är en obekväm sanning men när dagens uppmätt värden strider mot en tolkning av proxies så ha tolkningen problem.

  51. Fredrik S

    Roland #24

    Det bästa för klimatet hade nog varit att såga itu båten och elda upp den i något värmekraftverk i vinter. Plus att Greta stannar hemma på Norr Mälarstrand.

  52. Mats Kälvemark

    #50 Johan M
    Spot on! Fossila utsläpp (4%s andel) bidrar till en del av ökningen men det är självklart att man inte kan ignorera det som kommer från land och hav (96%) och man kan inte ingnorera det tydliga temperaturberoendet på mängden utsläpp från ffa havet. Ökad temp betyder ökad avgasning och minskat upptag i ett fullkomigt kristallklar samband som bäst bevisas av att följa det absoluta beloppet av ökningen år från år. El Ninjoåren 1998 och 2016 utgör de ultimata bevisen för sambandet. Sambandet är självklart och tydligt att temperaturen driver mängden utsläpp/avgasnin ffa från haven. Du har väldigt tydligt visat detta när du plottat öknngen i CO2 mot temperturen mätt genom satellit i UAH:s omanipulerade kurva. Mänskliga bidraget till ökningen är väsentligt mindre än hälften av de 130 ppm.
    Jobbigt att inse för alarmisterna, men detta är fakta.
    Dessutom är ju koldioxidens klimatpåverkan (TCR) kraftig nedvärderad över tid.

  53. Kristian Fredriksson

    #50 Johan M

    Jag gjorde ju en uppskattning om ”värmekänsligheten” för koldioxiden. Då temperaturen stiger med 5 C mellan en istid och en värmeperiod så är känsligheten 20 PPM per 1 C temperaturökning. Detta inkluderar all feedback som sker, oavsett hur det går till.

    Men min fråga var om det finns något annat som kan påverka koldioxidnivån än temperaturen som har en period på 100.000 år. Jag tror inte det. Det är Milankovitchcyklerna som normalt reglerar koldioxidhalten ( inklusive feedback som växthusgasökningen ger ). Nu påverkar vi det hela externt med vår fossila förbränning och då äkar koldioxidnivån. Men detta är bra, inte dåligt.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Milankovitch_cycles

  54. tty

    #36

    ”koldioxid har en livstid i atmosfären som är mer komplicerad. Den kan inte sammanfattas med ett enskilt värde, men en betydande andel (cirka 40%) stannar i atmosfären i hundra år, och cirka 20% procent finns kvar efter tusentals år.”

    Detta är den officiella partilinjen när det gäller koldioxidomsättningen, den s k Bernmodellen. Problemet med den är att koldioxidhalten enligt den modellen bara kan gå upp men aldrig ned, vilket den dock ofta gjort historiskt. Att koldioxidhalten aldrig kan sjunka beror att när en viss mängd koldioxid kommit ut i atmosfären så kommer den enligt Bernmodellen aldrig att gå ned till noll.

  55. tty

    #53

    ”Då temperaturen stiger med 5 C mellan en istid och en värmeperiod”

    Den siffran är mycket osäker. Och det finns andra faktorer än temperaturen i sig som kan spela in, främst ändringar av havsströmmarna, speciellt den termohalina cirkulationen, liksom förändringar av mängden kol som är bundet i biosfären. Den minskar rimligen kraftigt under glacialperioder. Möjligen kan också mängden kol/koldioxid som binds i och under inlandsisarna vara signifikant.

  56. tty

    OT, men något som troligen kommer att dyka upp i svenska media snart: Nature Communications har publicerat en helt sanslös ”vetenskaplig artikel” om att ”klimatförnekare” får alldeles för mycket utrymme i massmedia:

    https://www.nature.com/articles/s41467-019-09959-4

    I ”Supporting information” ingick bl a en lista över de 386 värsta ”contrarians”. När det började uppmärksammas hur obeskrivligt usel artikeln är rent faktamässigt, även bortsett från t ex etiska aspekter tog Nature snabbt bort all ”Supporting Information” (i strid med sin egen uttalade policy), men lyckligtvis hade folk hunnit ladda ner det hela. Här är ”förbrytarkatalogen”:

    http://climatlas.com/tropical/media_cloud_list.txt

    Man kan notera att Nils Axel Mörner (#167), Wibjörn Karlén (#249) och Jakob Nordangård (#374) platsar bland Världens 386 värsta klimatförnekare.

    Gratulerar! Det är hedrande att hamna på samma lista som t ex Freeman Dyson (#39) och Vaclav Klaus (#73).

  57. Lars-Eric Bjerke

    #42 Thorleif
    ”Du exemplifierar med om vi skulle helt sluta med koldioxidutsläpp tvärt så skriver du att haven/skogen ändå skulle ta upp 5 Gton koldioxid. Det förstår jag inte.”

    Det jag skrev var att vi i år släpper ut 9 Gton kol till atmosfären, halten kol i atmosfären ökar med 4 Gton och hav/skog tar upp 5 Gton per år. Dessa utsläpp ger ju bara förändringar av kolhalt i atmosfären av delar av en procent och havet ännu mycket mindre. Temperaturen i hav och på land förändras ju knappt heller på ett år. Då borde upptaget av koldioxid i havet från atmosfären vara lika stort nästa år som i år, även om vi inte släpper ut någon koldioxid alls nästa år.

  58. Kristian Fredriksson

    #55 TTY

    Havsströmmarna genererar ingen värme. De omfördelar bara den värme som ges av strålningsbalansen och i ett 100.000- årsperspektiv är de helt betydelselösa när det gäller detta också. Temperaturen varierar med 0,75 C i tropikerna mellan istid och värmeperiod och med upp till 20 C vid polerna. jordens medeltemperatur varierar med ca 5 C totalt.

  59. Johan M

    #53 Kristian Fredriksson

    ”..20 PPM per 1 C temperaturökning.”

    Den uppskattningen är baserad på borrkärnornas proxies för temperatur och koldioxidskoncentration. Problemet med den uppskattningen är att den inte stämmer med den temperaturkänslighet vi verkligen kan mäta idag – den är uppenbarligen för låg. Om man börjar läsa om den kritik som finns mot borrkärnorna som proxies så inser man att det inte är helt okomplicerat att tolka de värden som man har. Det är en sak att jämföra värden från 10.000 år sedan med de för 20.000 år sedan eftersom dessa värden genomgått liknande förlopp. Hur man skall jämföra dessa värden med dagens uppmätta värden är däremot inte lika enkelt – vad händer med den inneslutna koldioxiden under 10.000 år? Det är inte orimligt att tro att de värden vi får är för låga ju längre tillbaks i tiden vi går.

    ”Men min fråga var om det finns något annat som kan påverka koldioxidnivån än temperaturen..:”

    Visst finns det det; som tty räknar upp så kan mycket inverka, inklusive vår användning av fossila bränslen. Dock så är temperaturen det som i huvudsak styr koldioxidkoncentrationen – gäller under 100.000 år så väl som under 10 år. För att se hur starkt detta samband är kan man se hur ökningstakten förändras med temperaturen: sambandet är så starkt att man inte behöver någonting annat än temperaturen för att förklara den ökning vi sett de senaste 40 åren.

    https://www.klimatupplysningen.se/2019/04/28/koldioxid-och-temperatur/

  60. Staffan Lindström

    56 tty
    Bob Carter betraktas alltså lika mycket som en ”contrarian” som död…?? Hur aktuell är listan?? Hann utbyta några ord om klimatet i NZ 2006 med Bob på KTH…

  61. Kenneth Mikaelsson

    Fattar inte varför folk hänger fast vid hypoteser som bevisat sig felaktiga gång.. på gång…
    CO2 är en effekt av värmen kommer alltid att vara så..
    Numer har CO2 bara effekt på politiker,grönsaker och klimat idioter samt det är väl bara tre vektorer på samma persona…

  62. Torbjörn

    #58 Kristian
    I världshaven finns mängder med vulkaner som avger både koldioxid och värme.

  63. Ivar Andersson

    #50 Johan M
    En enkel modell med ett fåtal parametrar och sina begränsningar är lättare att förstå än IPCCs komplicerade modell med många parametrar som åsätts gissade värden. Att det redovisas minst 100 olika IPCC modeller gör inte trovärdigheten större utan tvärtom.

  64. Lars Lundqvist

    #26
    Jag har sökt efter fler CO2 mätningar från värmeperioden på 1930-talet, men inte hittat några annat än i din länk.

    Finns det några flera?

  65. Kristian Fredriksson

    #62 Torbjörn

    Jo så är det men det är nog inte så att den värmen varierar särdeles mycket under 100 år till 1000 år som det tar för strömmarna att omsättas. Så länge värmen är relativt konstant förändrar det ju inte strålningsbalansen. Vad jag förstår så ändras inte temperaturen särdeles mycket i de kalla djuphavsströmmarna. Det skulle innebära att det krävs en större energiutstrålning än den som strålar in för att jämvikt skall uppnås, men jämvikt uppnås givetvis. De störningar i strålningsbalansen som sker är förmodligen ganska små för jorden som helhet och tar lång tid på sig för att påverka klimatet.

    Däremot har de ju säkert stor lokal betydelse vid västra Antarktis och västra Grönland för klimatet där. I synnerhet vattentemperaturen som kan skilja rejält mellan en hot spot och bara några mil bort.

  66. Lars Lundqvist

    #65
    Då uppvällningen av det 2.5 gradiga djuphavsvattnet tillfälligt upphör utanför Perus och Chiles västkuster vid en El Nino påverkas den globala temperaturen med upp mot 0.7 grader.
    Om uppvällningen inte helt återställs efter en El Nino borde väl den globala temperaturen hamna på en någon högre nivå, som tycks vara fallet efter 1998 och 2016 El Niño?

    Har också läst att djuphavsvattnet har högre halt CO2 och därför sjunker atmosfärens CO2 i början av en El Nino, trots att ytvattnets temperatur ökar,

  67. Kristian Fredriksson

    #66 Lars Lundqvist

    Jo men det är väder och inte klimat. Då flera djuphavsströmmar tar tusen år på sig att transportera vattnet så spelar ju inte ytvattnet som det är frågan om när det gäller El Nino och La Nina någon roll. 1997/98 så verkar det som om El Ninon orsakade en bestående temperaturökning på ca 0,3 till 0,4 C, men det var bara 21 år sedan. Det är inte säkert det blir bestående över 100 år.

  68. Bert Nilsson

    #56: Det är ju ”allmänt känt” att praktiskt taget alla forskare är överens om klimathotet, så den där listan kan komma till pass om man blir ombedd att tala om vilka som skulle kunna vara emot.

  69. Torbjörn

    #67 Kristian
    Då är klimatet ett resultat av vad som hände för 1000år sedan på havsbotten menar du?
    Vi har ingen aning om hur det såg ut haven då, vi vet inte ens nu, men du är säker på att det inte påverkar?

  70. tty

    #58

    ”Temperaturen varierar med 0,75 C i tropikerna mellan istid och värmeperiod ”

    En siffra man ser ibland, men den är felaktig. Det var betydligt mera. Den skulle innebära att trädgränsen och glaciärgränsen på tropiska berg skulle variera ca 150 m mellan istider och mellanistider, men en mera korrekt siffra är ca 1000 meter. Kolla t ex dessa:

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921818102001844

    https://www.researchgate.net/publication/223026359_Tropical_snowline_changes_at_the_last_glacial_maximum_A_global_assessment

    Dessutom var skillnaden lokalt betydligt mera än 20 grader på höga breddgrader, här i Sverige t ex snarare 30-40 grader.

    Det har funnits en väldigt kraftig tendens att försöka trolla bort historiska temperaturförändringar de senaste årtiondena.

  71. tty

    #69

    ”Då är klimatet ett resultat av vad som hände för 1000år sedan på havsbotten menar du?”

    Nej, men däremot påverkas faktiskt havsytans temperatur i uppvällningsområdena idag av vad havsytetemperaturerna på höga breddgrader var för ca 1000 år sedan, för det är det vattnet som kommer upp till ytan igen i nutid, och det har bara värmts upp någon enda grad på den tiden. Havets termiska tröghet

    https://science.sciencemag.org/content/363/6422/70

  72. Lars Lundqvist

    #70
    Trädgräns bestäms väl också av nederbörden och den är under istiderna mycket mindre än de varma perioderna mellan istiderna. Hela planeten höll på att bli en öken under istiderna och drev homo sapiens ut ur Afrika mot den fuktigare regionen söder om inlandsisen.

    #71
    Kan medeltidens värmeperiod via djupvattnet som du påstår tar 1000 år att omsätta påverka dagens klimat?

  73. tty

    #72

    Dock sjönk trädgräns och glaciärnivå ungefär lika mycket vilket pekar starkt mot temperatur som den avgörande faktorn. Problemet med att förklara det med torrare klimat är att det skulle ha ökat sänkningen av trädgränsen men minskat glaciärexpansionen.

    https://www.researchgate.net/publication/226632288_Tropical_climates_at_the_Last_Glacial_Maximum_A_new_synthesis_of_terrestrial_palaeoclimate_data_I_Vegetation_lake-levels_and_geochemistry

    ”Kan medeltidens värmeperiod via djupvattnet som du påstår tar 1000 år att omsätta påverka dagens klimat?”

    Mycket möjligt, i varje fall i t ex Norra Stilla Havet som är ett uppvällningsområde. Omsättningstiden är rätt osäker, men det rör sig om storleksordningen 1000 år.

  74. Torbjörn

    #71
    Det förklarar RWP och MWP samt nuvarande värmeperiod

  75. tty

    ”Har också läst att djuphavsvattnet har högre halt CO2 ”

    Ja, det har det, men inte från början. Djupvattnet startar som kallt, salt (=tungt i betydelsen med hög täthet) och syrerikt vatten som sjunker i Nordatlanten och runt Antarktis och som sedan cirkulerar i djuphavet i storleksordningen 1000 år. Under denna tid värms det upp något av geotermisk energi och en stor del av syret förbrukas av de organismer som lever i djuphavet. När vattnet kommer upp till ytan igen i uppvällningsområden är det fortfarande kallt, koldioxidrikt, syrefattigt och näringsrikt av alla organismer som levat och dött i det under 1000 år.
    Detta gör att dessa uppvällningsområden är de biologiskt rikaste delarna av Världshavet (och de bästa fiskevattnen). Det gäller t ex vattnen utanför Namibia, Chile-Peru. Kalifornien, Marocko och Oman för att ta några exempel.

    Det är stor humor att när man vill visa exempel på effekterna av ”försurningen” av havet är det oftast just uppvällningsområden som är på tapeten. Det är riktigt att pH är lägre där, men det har ingenting med CO2-halten i luften att göra.

  76. foliehatt

    @#72, Lars Lundqvist,
    Genetiska data ger att en stort antal individer av arten Homo sapiens stannade i Afrika.

  77. tty

    #76

    ”Genetiska data ger att en stort antal individer av arten Homo sapiens stannade i Afrika.”

    En stor majoritet faktiskt. Den utvandrande gruppen var liten, storleksordning några tusen individer.