Inget gott som inte har något ont med sig eller?

 Träd i Afrika
Gästinlägg av Ann Löfving-Henriksson
“It should be considered good fortune that we are living in a world of gradually increasing levels of atmospheric CO2 “.
Citatet kommer från professor Sylvan H. Wittwer (1917-2012), upphovsmannen till forskningen kring hur biosfärens primärproduktion påverkas av ökad koldioxidhalt.
NIPCC 2009 kap. 7 ger en omfattande överblick av denna forskning. Här finns de artiklar som publicerats efter 2009. Det råder ingen tvekan om att fotosyntesen och tillväxten ökar med ökad koldioxidhalt och att växternas anpassning för med sig ytterligare fördelar. För den som är intresserad av att fördjupa sig i detta goda har SPPI gett ut en boken The Many Benefits of Atmospheric CO2 Enrichments. En kort sammanfattning finns att hämta här.
Några exempel. Tillväxt i rotsystemen ökar lagringen av organiska ämnen i jorden. Kväveförsörjningen ökar genom ökad mykorrhizabildning hos vissa växter och genom ärtväxternas (legymernas) ökade samarbete med kvävefixerande bakterier.
Med högre CO2-halt minskar antalet klyvöppningarna per ytenhet. Dessutom ökas deras möjlighet att reglera öppningen. Sammantaget ger det växten effektivare vattenhushållning. Detta ger växterna möjlighet att klara sig i torra områden och är tillsammans med ökad rottillväxt en av delförklaringarna till varför växtligheten utbreder sig i arida områden. En effekt man sällan talar om är också att färre klyvöppningar minskar intag av det skadliga ozonet.
Enligt NIPCC tar IPCC rapporterna ytterst summariskt upp de positiva konsekvenserna av en högre koldioxidhalt och det är en av anledningarna till att rapporterna inte är trovärdiga. MSM och NGOs följer i IPCCs spår.
Olika växter reagerar olika på den ökande koldioxidhalten. Det kan bero på tillgång av andra näringsämnen framför allt kväve, på temperatur och på tillgång på vatten. Som om detta inte vore nog finns det i huvudsak tre olika typer av fotosyntsen C3, C4 och CAM växter vilket Sten Kaijser skrev om 3 juli under rubriken Koldioxid som växt(hus)gas. De skiljer sig åt med avseende på assimilationen, hur växten fångar in och binder koldioxiden.
 
Assimilationen
CAM växterna är i allmänhet tjockbladsväxter. De finns främst i områden med vattenbrist dvs arida områden och i salt miljö. Med den förhållandevis lilla grönytan kan det vara svårt att fånga in tillräckligt med koldioxid, samtidigt får de inte slösa med vatten. De har anpassats till sin miljö genom att ha klyvöppningarna öppna nattetid när det är svalare och möjligen också något fuktigare luft. Den infångade koldioxiden sparas som bikarbonatjoner för att i dagsljus assimileras.
C3 och C4 växter skiljer sig åt med avseende på den sk fotorespirationen. Själva assimilationen dvs när koldioxiden byggs upp till kolhydrater katalyseras av enzymet rubisco, men detta enzym katalyserar även den omvända reaktionen dvs den kan frigöra den bundna koldioxiden. Fotorespiration, sker vid låg koldioxidhalt men den påverkas även av syrgashalt och temperatur.
I C3 växten, den vanligaste typen av växter, ökar fotorespirationen med ökande temperatur och syrehalt vilket resulterar i en minskad nettoassimilation. Våra vanliga grödor är i allmänhet C3 växter och därför mindre lämpade för odling i varma områden.
C4 växter som t.ex. majs och många stäpp- och savanngräs har låg fotorespiration. Det har att göra med en process som ökar koncentrationen av koldioxid vid rubisco. Processen medger även att de endast behöver hålla klyvöppningarna på glänt varför de kan spara på vatten, men processen är energikrävande och kräver mycket ljus. C4 växter är därför särskilt konkurrenskraftiga i varma torra och soliga miljöer.
Endast 3% av landväxterna är C4 växter, men de beräknas stå för ungefär hälften av fotosyntesen på land! Mera om fotosyntesen här.
 För att ytterligare komplicera bilden har ju många växter sina kväveförsörjande symbionter på de underjordiska delarna. Med detta sagt är det vanskligt att generalisera resultaten från forskning på en enskild växtart.
 Koldioxidacklimatisering
Vid förhöjd koldioxidhalt kan ökningen av fotosyntesen efter en tid bromsa in. Detta kallas koldioxidacklimatisering eller endast acklimatisering.
NICCP resonemang kring denna inbromsning går ut på att inte bara de gröna delarna utan hela växten måste anpassas till den högre tillväxten. Snabb tillväxt i de gröna delarna kan naturligtvis medföra obalans mellan växtens olika delar. Om rotsystemet inte hänger med kan det inte försörja växtens gröna delar med näring och vatten. Om fotosyntesens kolhydrater inte hinner lagras i takt med tillverkningen kan det bli obalans t.ex. på grund av osmos och stammen kanske inte hinner stärkas tillräckligt för att bära den allt tyngre grönmassan. Hög tillväxt i de gröna delarna kan därför behöva dämpas för att ge tid åt omlagring och uppbyggnad av hela växten. Till uppbyggnad av celler krävs kväve. Var finns då kväve att ta till om inte rotsystemet hunnit utvecklas tillräckligt, jo i befintliga proteiner i växten, huvudsakligen rubisco. Det står klart att rubisco åtminstone temporärt bryts ned, vilket självklart bromsar assimilationen. Acklimatiseringen innebär alltså minskad proteinhalt och minskad tillväxt under en period. Mer om det här och här
Alla forskare verkar inte vara riktigt överens om NIPCCs tolkning. En alternativ förklaring finns i FoF nr 5-6 2012.
 
Forskning och framsteg
I senaste numret finns en artikel med rubriken ”Ökad växthuseffekt ger sämre grödor”.
Artikeln börjar: ””Koldioxiden är växternas föda”, är ett slagord bland klimatskeptiker och utsläppslobbyister”. Författaren går vidare och citerar Leighton Steward enligt artikeln: ”agronom med ett förflutet inom USA:s olje – och gasindustri. Leighton Steward är talesman för Plants need CO2,en amerikansk lobbyorganisation vars uppgift är ”att undervisa allmänheten om de positiva effekterna av ökade koldioxidhalter””.
Enligt artikeln säger växtfysiologen Professor Arnold Bloom University of California, Davis USA, att organisationer som Plants need CO2 har försökt misskreditera hans forskning om koldioxidacklimatisering.
Han och hans forskarkollegor anser sig ha visat att koldioxidberikningen hindrar växterna från att använda nitrat i proteinsyntesen och det i sin tur anser de beror på den minskade fotorespirationen – på grund av ökad koldioxidhalt. Enligt dem bildas viktiga ämnen som krävs för att nitrat kunna användas vid proteinbildningen just under fotorespirationen. De har enligt artikeln forskat på vete, råg och soja. Soja, som ju är en legym, visade inte några tecken på minskad proteinhalt trots ökad tillväxt vilket däremot vete och råg gjorde.
Om kedjan ökad koldioxidhalt, minskad fotorespiration, minskad omvandling av nitrat till proteinsyntesen håller skulle det kunna medföra lägre proteininnehåll i C3 växter utan kväveförsörjande symbionter – åtminstone för en tid. Om proteinnivåerna sjunker i växterna kan det enligt artikeln bli problem i fattiga länder. Men hur var det, forskningen gällde vete, råg och soja. Legymen soja påverkades inte och basfödan i ”fattiga” länder ja inte är det väl vete och råg, nog är t.ex. C4 växten majs och många legymer vanligare.
Hoten är enligt artikeln fler, t.ex. i koldioxidberikade växter kan viktiga spårämnen som järn, zink och selen också minska med näringsbrist som följd och citat: ”eftersom koldioxidberikade växter har lägre proteininnehåll tvingas skadeinsekter äta mer för att få tillräckligt med näring”. Så utför man enligt artikeln ett försök på legymen (!) soja. Insekterna levde längre och fick fler avkommor…
Enligt artikeln, visade en ingående analys att koldioxidberikade växter försvagade växternas försvarssystem, en annan oroande utveckling, utan närmare diskussion.
Ännu fler hot på grund av ökad koldioxidhalt. En effektiv vattenhushållning kan enligt artikeln leda till att näringsinnehållet minskar. Men näringsupptaget är vad jag vet en aktiv process eftersom det alltid är högre koncentration av näringsämnen i växten än i marken utanför och kanske inte särskilt beroende av vattenintaget. Mer om vattenhushållningen. Om växternas vattenupptagning minskar kan det, återigen enligt artikeln, ställa till bekymmer i områden med riklig nederbörd. Hotet är att minskad vattenupptagning kan leda till att jordmån och näringsämnen spolas bort. Men hur är det, om växterna kan reglera öppningen i klyvöppningarna så borde det gälla även vid god tillgång till vatten?
Den alarmistiska artikeln är på många sätt svår att få grepp om, den är osammanhängande och delvis motsägelsefull och verkade mera höra hemma i en SNF- eller WWFskrift än i en populärvetenskaplig tidskrift som stöds av KVA. Tonen i artikeln och uppräkningen av alla o/möjliga hot på grund av ökad koldioxidhalt gjorde mig nyfiken på vad det egentligen handlar om och si, den hypotes som A. Bloom ansluter sig kallas Progressive Nitrogen Limitation hypothesis, PNL vars huvudidé är försämrad proteinsyntes ”sämre grödor” på grund av ökad koldioxidhalt. PNL är såvitt jag förstår ännu ett stridsämne som skiljer sk klimatskeptiker från de mera IPCC-trogna.
Det finns mer att om Progressive Nitrogen Limitation på NIPCC här och här.
Den sistnämnda länken är möjligen extra intressant eftersom den i viss mån förklarar varför A. Blooms forskning ”misskrediteras”. Kontroversen är tydligen inte ny:
“Interestingly, this concept had a nearly identical incarnation that appeared eight years ago in the Proceedings of the National Academy of Sciences, wherein Bloom and three other collaborators (Bloom et al., 2002) made essentially the same claims as Bloom and his second set of associates are making today. And what we showed to be wrong then remains wrong now.”
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. ThomasJ

    Oj vá bra, Ann L-H! Tack!  😀
    BTW; får fortsatt ingen notering om nya inlägg/trådar… Que?  😥
    Mvh/TJ

  2. bom

    Fin analys! Min något grövre blir “Det verkar som om ökad koldioxid i atmosfären ger mänskligheten (lössen i Gaias päls) fördelar? Skriv bort det för om så ligger ju The Cause illa till”). Den dansen har ju TTPP redan uppfört också här.

  3. Adolf Goreing

    Se, detta var en pärla! Tack Ann L-H! Skulle vilja komplettera med en fråga. Överhuvudtaget ökar biomassan på jorden förmodligen på den höjda CO2-halten. Bl.a så sker det ju en kraftig tillväxt i skogsbältet Kanada-Ryssland-Skandinavien. Detta har i sin tur fört med sig att de naturliga aerosolerna som denna biomassa producerar har ökat, men vad har den för “forcing”? Så nära den arktiska regionen kan möjligen detta påverka klimatet regionalt. Men åt vilket håll? (Jag läste en artikel om detta för några år sedan men hittar den inte längre….någon som vet?)

  4. Bim

    Mycket bra, Ann LH
    Tack
    Mycket för mig att lära in. Det är roligt att lära nytt och jag har kopierat inlägget (hoppas Du inget har emot det) för att i lugn och ro försöka sätta mig, in i ämnet.
    Tänk så många bra skribenter det finns här på TCS. Verkligen kul att ni finns. 
     

  5. Peter Stilbs

    Xcellent, Ann. Tack.

  6. Skogsmannen

    Mycket spännande! Ger ett lite större perspektiv till diskussionen.
    Men, har det inte smugit in sig ett litet ordfel.
    “Var finns då kväve att ta till om inte rotsystemet hunnit utvecklas tillräckligt, jo i befintliga proteiner i växten, huvudsakligen rubisco.”
    Rubisco är ju som du tidigare skrivit ett enzym!

  7. Ann L-H

    Skogsmannen, enzymer är proteiner och rubisco är troligen det vanligaste proteinet i världen eftersom det finns i alla fotosyntetiserande växter.

  8. Skogsmannen

    Korrigering av mig själv!
    Kom på samtidigt som jag skickade att enzymer är proteiner.
    Nu får man stå med dumstruten igen, ursäkta!   

  9. Skogsmannen

    Ann L-H, 7!
    Japp!

  10. Ann L-H

    Tillägg till # 7. Det borde ha stått fotosyntetiserande organismer eftersom inte alla organismer med fotosyntes räknas till växterna, men det hör inte till själva poängen med inlägget.  

  11. Gaupa

    Tack Ann L-H för en bra sammanfattning!
    Ett annat ämne, växtförädling, är också intressant i sammanhanget. Vi har ju alltid manipulerat växter, att passa våra behov, så…jag ser positivt på framtiden, om…miljöorganisationerna inte får bestämma färdriktningen, vill säga.
    Här är en artikel på Newsmill från 2009
     http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/31/greenpeace-bek-nner-f-rg-om-modern-v-xtf-r-dling

  12. Slabadang

    Lena Krantz!
    Jättebra presentation!  Vilken tur att nätet finns så vi slipper desinformationen från MSM och SVT. Kunniga skribenter med seriösa opartiska motiv är lika svårt att hitta som en snöboll i helvete inom gammelmedia.

  13. Slabadang

    OT:
    Metetorloger ställs till ansvar för sina prognoser 🙂 Ja kan ni tänka er!!
    En helt ny boll har rullat in i debatten om vädret.
    http://www.svd.se/resor/meteorologer-riskerar-stammas-for-regnig-prognos_7339912.svd

  14. Slabadang

    Ann LH 🙂
    Naturligtvis tackar jag dig främst för denna fantastiska artikel! GULD!

  15. LBt

    Återigen, hur växtlivet fullt ut kommer att reagera och hur ett nytt stabilt läge kommer att se ut vet vi inte. Lika lite som vi vet vilken medeltemperatur som så småningom uppnås. Bra att så mycken forskning läggs på frågan om koldioxidens konsekvenser och hur ett hållbart samhälle egentligen kan tänkas se ut. Vi bör väl närmast tacka Gore för denna fokusering.

  16. bom

    #15  Tacka Gore??????  Du spekulerar lätt om hur framtiden kan komma att se ut och så blandar Du med tacksamhet in Gore i detta sammanhang. Finns det något av det som Gore påstått om framtiden som inte redan totalkreperat?

  17. Christer Löfström

    Ann L-H
    Utmärkt artikel. Gav mig inspiration att leta kunskap.
    Den naturliga startpunkten blir då SLU.
    http://www.slu.se/sv/om-slu/slus-starka-sidor/

  18. Ann L-H

    Adolf Goering – # 3 Din fråga om aerosolernas eventuella forcing lämnar jag med varm hand åt andra.
    Bim – # 4 Trevligt att du som väl bor inom GPs läsarområde gillar det jag skriver, det gör nämligen inte GPs insändarredaktörer, de som med fast hand styr över “Fria Ord”.
    LBt # 15  Gore? Jag brukar hur som helst tacka daggmasken för maten.

  19. Skogsmannen

    bom, #16!
    Tänk på att vi fick ju faktiskt internet! 🙂

  20. pekke

    #15 Tacka Gore ??
    Har du pengar i några av hans fonder eller är du klimatreligiös ?

  21. L

    Slabadang #13, apropå meteorologers ansvar så fick Pär Holmgren bre ut sig i P4 Stockholm i morse, han är nu inte bara meteorolog utan också “klimatförändrings-expert”, en titel han tyckte passade bra.
    Han drog samma gamla hotvisor som vanligt och då kan man fråga sig vilket ansvar en sån expert har? Kostnaderna för allt dom hittar på får ju en rejäl översvämning att blekna i jämförelse…

  22. Sten Kaijser

    Tack Ann (och Lena),
    det känns alltid bra när ett eget inlägg fördjupas av någon som kan mer 🙂

  23. Märkligt att det ska behöva diskuteras om den något förhöjda koldioxidhalten är av ondo eller godo för växtligheten. Det borde väl sedan länge vara utrett vilken koldioxidhalt som är den optimala för de livsmedelsproducerande växterna på jorden.

  24. Bim

    Börje Gustavsson # 23
    Ja ! Nu ja!
    Tacka Ann för det. 😀

  25. Adolf Goreing

    #18 Ok, har hittad en liknande artikel men det var inte den jag avsåg. Den säger dock lite kryptiskt på slutet att den ökade naturliga aerosol-produktionen kommer att motverka uppvärmningen i Skandinavien. Man säger dock inte med hur mycket. http://www.tellusb.net/index.php/tellusb/article/view/16938

  26. bom

    #19
    Nä vi fick inget Arpanet/Internet av Algoraklet. Det var en simpel lögn det också! Nice try och jag fattade sarkasmen. 😉

  27. Ann L-H

    Adolf Goreing – # 3. Som vanligt är NIPCC en nära nog outtömlig källa att ösa ur – om man inte har beröringsskräck.
    http://www.nipccreport.org/spider/search.php?query=aerosol&search=1
    Den här länken leder in på aerosoler och sedan är det bra att klicka vidare. Det finns massor att läsa om detta och … kanske en annan dag.
    Nu är det uppehåll mellan skurarna och trädgården kräver sitt. Sniglarna är fler än någonsin tidigare, säkert värre än vad forskarnas scenarier förutspått, men de rackarna de ratar ogräset.
     

  28. Slabadang

    L! 🙂
    Ja vilken helvetes lögn ordet “klimatförändringar” blivit. Ingen är längre naturlig och det är M Manns/IPCCs förfalskning av klimathistoriken som lgger bakom hela lögnen.
    När man vet att klimatet ALLTID förändrats och att det finns absolut NADA som nu unikt avviker från historiken så mär man bara ila när man ser alla hjärntvättade idoter som sitter och babblar om ämnet.
    Det är näst intill en utomkroppslig mardömsupplevelse att konkret se hur många som så lätt smittats av denna hjärntvätt och som inte ens när de ser sanningen rätt i fejset inser att de är grundlurade..
     

  29. Bim #24
    Ja ! Nu ja!
    Och den optimala är? Gärna en länk också?
     

  30. Nästa steg skulle vara är att det är farligt att odla med högre kol-
    dioxid halt ,i växthus exempelvis.
    Det är nollkoll om koldioxiden och växthuseffektenoch dess verkan.
    Påminner genmanipulerings debattens pseudo disskusioner.
    ALI.K.

  31. CAGW från olika läger(grupper) har ofta garderat sig med risker både av kyla och värme,de finns också de som varnar för en snabbare ankomst av istid p.g,a människan utsläpp av CO2,man blandar korten efter behag,till vad som passar i rådande väder( klimat ) som ihopblandas för tillfället.
    Samma reaktioner var  i USA’s  värmebölja nyligen.
    De kan inte heller läsa temperatur statistik rätt,de ser enbart
    höjda temperatur medelvärden i tid och därmed drar snabba slutsatser som trend för varmare globalt klimat.
    ALI.K.

  32. Christer Löfström

    Adolf Goreing #3 (och Ann L-H)
    Använd länken till Pielke Sr och skriv in aerosol. Mängder av kunskap-T.ex.
    http://pielkeclimatesci.wordpress.com/2012/04/09/new-study-documents-the-importance-of-regional-human-climate-forcings-as-part-of-the-climate-system/

  33. Adolf Goreing

    #27 och 32 Tack för tipsen! Hittade den jag letade efter till slut: http://www.atmos-chem-phys.net/10/1701/2010/acp-10-1701-2010.pdf
    Slutsatsen från tillväxten av biomassa är att aerosolerna kommer att öka och motverka en GHG-uppvärmning. (Sedan krystar man i ovanstående artikel om “wildfires” och prognosticerar meddelst GCM hur dessa kommer att öka i framtiden, med än mer aerosoler. Känns inte särskilt robust eller seriöst. Inget att grunda ett nytt “hållbart ” samhälle på iallafall.)

  34. Peter Stilbs

    Och forskarna är överraskade igen
    http://www.nzherald.co.nz/world/news/article.cfm?c_id=2&objectid=10818936
    växterna tar upp mer CO2 än man trott. Något ska ha hänt 1988 …  

  35. Labbibia

    Peter Stilbs # 34
    Jäpp, något speciellt hände verkligen 1988, och jag erkänner, allt är mitt fel! 😉
    Åkte motorcykel Norden runt, mer än 500 mil på mindre än en vecka. Förstod ju att det skulle få konsekvenser, men trodde nog aldrig att jag skulle bidra till att “rädda planeten”. Men så mååååste det ju ha varit? Åk Kawasaki, rädda Planeten!
    (Apropå alla KrösaMaja-uttalanden denna vecka av diverse SMHI-meteorologer om att det är “klimatförändringarna” som orsakat mycket regn i Småland)

  36. Peter Stilbs

    Labbibia – hur kunde Du ?  Men nu lär högtrycken vara på väg, i alla fall i England. Jag hoppas de letar sig hit…!
     

  37. Labbibia

    Peter Stilbs # 36
    Jag visste ju inte?? Måste ha varit något med den berömda “fjärilseffekten”?
    I vilket fall som helst, då vet du vad som gäller…..låt inte hojen stå kvar i garaget! 😛

  38. Ann L-H

    Christer Löfström # 17 – Tack för tipset, SLU borde naturligtvis kunna ge ytterligare info om koldioxidacklimatisering. Jag gjorde en snabb sökning på ordet. Det gav noll säger noll träff(ar)!
    Artikeln i FoF är författad av Jesper Nyström frilandsjournalist och fil.dr i biologi, för mig en helt ny “bekantskap”. Fil.dr är i biologi är han dock – liksom undervisningsrådet Kornhall.

  39. Christer Löfström

    Ann L-H #38
    Jag blev så nyfiken tack vare din artikel att jag skall gräva i frågan och hur SLU ser på frågeställningen.
    En cykeltur på ca 3 mil (enkel väg) så är jag i Alnarp.
    Noterade en SLU rapport från 2008
    “Bedömningar om klimatförändringars effekter på växtproduktion inom jordbruket i Sverige”   
    De har labbat med två olika modeller, varav en inte tar upp CO2-halt medan en gör det (ATEAM)
    På sidan 42 under rubriken “Koldioxideffekter” beskrives hur produktiviteten ökar i olika utsläppsalternativ.
    http://www.slu.se/sv/om-slu/sok/fritextsok/?q=fanan%20framtidsanalys%20av%20svenskt%20jordbruk 

  40. Ann L-H

    Christer Löfström – förhoppningsvis hör du av dig här på TCS när du grävt och hittat något intnressant.

  41. Pelle L

    Ann L-H Stort tack för din noggranna analys av FoF-artikeln!
     
    Jag måste dock erkänna att alla frågetecken, som uppstod när jag läste artikeln, ännu inte är uträtade.
     
    Men det är i alla fall skönt att veta att jag inte var ensam om att ha blivit förvirrad av de refererade forskningsfynden.
     
    Som det så vackert heter: Still confused but now on a higher level 😀

  42. Ann L-H

    Pelle L – Ett sent men stort tack för att du satte mig på spåret! Jag har sedan några år tillbaka sagt upp min prenumeration på FoF, som jag påbörjade 1972. Utan din länk hade jag alltså inte sett denna förvirrade och högst alarmistiska artikel. Jag tror inte att det är någon större vits med att försöka reda ut de frågetecken som kvarstår. Artikelförfattaren verkade vid närmare betraktande djupt förankrad i NGOarnas värld. Professor Håkan Pleijel inst. för biologi och miljövetenskap som omtalas i slutet av artikeln är välkänd i miljösammanhang sedan lång tid tillbaka. Om jag inte minns fel var han en av frontfigurerna under “skogsdödens” tid.
    I aptitretaren till artikeln står det att “ny forskning visar att växterna inte reagerar som vi skulle kunna önska”.  NIPCC har ju samlat forskningsartiklar i fråga och där går erfarenheterna tillbaka till åtminstone 1980-talet. 
    Det är sorgligt att se FOFs förfall!  
      
         

  43. I Miljö forskning fick vi idag några exempel på tillämpad forskning
    av ocenografer i västkusten genom experiment av syresättning av
    havsbottnar,att nedsatta områden ‘döda havsbottnar’ är naturliga
    p.g.a stigande fosforvärde.
    Men dessa havsbottnar kan syresättas igen,aktiv forskning och till-
    lämpning,det är så människan bör ta sid an arbetet av vår livsmiljö.
    Troligtvis kan samma metoder användas i Östersjön.
    ALI.K.

  44. Oceanografer likaså Geologer verkar ha bättre kunskaper om klimat.
    De är bättre på ekologi än ekologer enbart.
    Historiska forskare har en bättre insikt i människans misstag och
    irrgångar av tro och religioner genom tiderna under människan utveckling.
    En annan grupp är de intressanta  Rymdfysiker med mattematiker
    finner i vårt Universum,nya insikter framträder.
    ALI.K

  45. Lite OT, men för ett par dagar sedan blev jag uppringd av en som höll på att borra till plintar för plintgjutning till en timmerstuga vid foten av Kebnekaise. Han ville diskutera och ha lite bättre råd om plintgjutning än de MSM, byggbranchen m. fl. erbjuder. Det intressanta var att han berättade att han aldrig tidigare varit med om en så sen snösmältning som i år. Det ligger fortfarande kvar massvis med snö på fjället och vårfloden har i princip uteblivit.

  46. Pelle L

    Börje Gustavsson #45
    Så sent som idag (dvs igår torsdag) var Kebnekaise uppe i radionyheterna
    à propos flygolyckan med det norska herkulesplanet:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5189694
     
    “Nu har snösmältningen tagit fart ” börjar reportaget.
    Och det är 12 juli!
     
    Vårfloden kommer väl någon gång i höst…

  47. Snösmältningen kommer i höst,det måste vara klimatförändringarna,ja hu det är upp och nedvända världen nuför-tiden.
    Människan kan då  ställa till det!
    ALI.K.

  48. Slabadang

    Börje S!
    Kul rapport från verkligheten bortom klimatmodellerna! Ring och fråga SMHI och Bojs om inte de här också är en bekräftelse på den Glooooooobalaaaaaaaa Uppvärmningen. Bojs kan väl ringa Rummukainen och koka ihop nåt.
    Med en inledning på artikeln typ : “Tycker du snösmältningen är sen? Det är ingenting mot vad klimatmodellerna förutspår för framtiden. modellerna visar att vi kommer få proböem med vattenflödena i Sverige och helt utan vårflod … hur komer det då gå för Norrlänningarna?”
    Det är bäst att understryka att följande citat ur DN INTE är satir:
    Med ett förändrat klimat blir Sverige både varmare och blötare. DN har tagit del av nya modeller från SMHI som pekar mot stora förändringar kommande årtionden.
    Tycker du att det har regnat mycket den senaste tiden? Det är helt korrekt uppfattat. I Stockholm har juni varit den regnigaste sedan mätningarna började år 1786 och även flera andra orter har uppmätt rekordvärden.
    SMHI:s statistik visar att klimatet i Sverige har blivit både varmare och
    Åsså läser vi vad SMHI s egen klimatema säger:
    Minskad tillgång på vatten under framtidens somrar
    Det blir överlag mer nederbörd i Sverige i framtiden, särskilt i norr och under vintertid. Men ett förändrat klimat gör samtidigt att hela södra landet kan stå inför betydande problem med minskad vattentillgång på somrarna.
    Krona så vinner SMHI klave så förlorar du! Ka någo samtidigt ringa och fråga var den där VÄRMEN håller hus i juni och juli ? tillhör den inte prognoserna den också? TVÅ HELT DIAMETRALT MOTSATTA VÄDER m,ot vad klimatmodelerna räknat ut blir istället till ETT RÄTT i huvudet på SMHI och Bojs och våra rödgröna teleltubbies ute på SVT!! Ring grabbarna med de vita rockarna bums!!
    En kall sommar med mycket regn när modellerna förutspår torra och varma!! Koko koko koko !!

  49. Pelle L

    Ja vad i helvete skall de ta sig till?
     
    Längre perioder med torka under somrarna i sydsverige på vädersidan,
    och på nyhetssidan vadar folk i vatten och böndernas skördar ruttnar på fälten.
     
    Det är väl bara att fläska på med unprecedented och värre än forskarna trott och vrida det 180° och och och.
    Kanske ett par extra klimatmöten, varför inte på Maldiverna?
    Fantasilös som jag är kan jag inte se vad nästa steg i hotarbranschen blir.
    Men i morgon köper jag mig ett cyklopöga och en snorkel, den saken är säker.
    Och beställer hem en kubik björkved till.

  50. Christer Löfström

    Ann L-H #40
    Jag hade en skön cykeltur till Alnarp i dag, med fika på restaurangen på nya biblioteket i Lomma hamn. ( Bästa kommunen att bo i Sverige står det på en skylt!?)
    Alnarp är en fin anläggning, värd ett besök. Där var nästan folktomt, knappt några turister.
    På en parkering “överföll” jag en ung man och frågade om han jobbade på SLU, och om han visste något om hur CO2 påverkar växtlighet. Jodå han jobbade där, inte med CO2 frågeställningen, nog inga sådana experiment där, men det vet ju alla, ökad CO2-halt ökar växtligheten.
    Jag har e-postat en klimatsamordnare på SLU. Vi får se om hon reagerar innan höstterminen drar igång.
    Att själv söka på SLU’s hemsida är mödosamt, och finner man en intressant vetenskaplig artikel, så kostar det pengar att få tag i den.
    Fann dock en fri, som kanske kan vara av intresse. En av författarna är Alnarpsbaserad.
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1469-8137.2007.01967.x/pdf
     

  51. Pehr Björnbom

    Tack Ann L-H! Din artikel är mycket läsvärd och givande.
     
    Jag tycker att denna bild är talande. Den visar koldioxidhalten i ett längre geologiskt perspektiv. Halten har minskat under de senaste hundra miljoner åren och har inte varit lika låg som nu de senaste trehundra miljoner åren:
    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Phanerozoic_Carbon_Dioxide.png
     
    Detta borde ju innebära att växterna blev tvungna att anpassa sig till en mycket låg koldioxidhalt jämfört med vad de tidigare varit utvecklade för. Som jag förstått saken så är detta orsaken till att C4-växter har utvecklats. Koldioxidhalten har blivit så låg att nivån blivit problematisk för C3-växterna vilket lett till fördelar för de växter som muterat i riktning mot C4. Dessa började förekomma för omkring 30 miljoner år sedan men blev av större ekologisk betydelse först för 6 till 7 miljoner år sedan:
    http://en.wikipedia.org/wiki/C4_carbon_fixation
     
    När nu koldioxidhalten ökar blir dess nivå mer normal för C3-växterna och dessa växer allt bättre ju högre koldioxidhalten är. C4-växterna får sämre förutsättningar med högre koldioxidhalt beroende på att de utvecklats genom att dra fördel av den minskande koldioxidhalten på C3-växternas bekostnad.

  52. Skogsmannen

    Christer Löfström!
    Ja, vad drar vi för slutsatser av den referensen.  
    Mera kvävegödning för att möta den ökade CO2-halten och fler människor kan gå omkring med matjord i fickorna! 
    Vad är problemet egentligen?  

  53. Christer Löfström #50
    För mig är SLU ett bra exempel på hur undermålig kunskapen är på många av vår universitet. Helt otroligt men SLU var bland de första som gick på kompostbluffen och inte nog med det, de var i frontlinjen när det gällde att marknadsföra den. De var också i frontlinjen när det gällde att motarbeta mig och jordiseringsmetoden. Många som dött svältdöden i u-länder hade kunnat leva i dag om SLU istället hjälpt till att sprida kunskapen om jordisering till u-länderna.

  54. Skogsmannen

    Börje!
    OT, men hur svårt kan det vara att utvärdera jordiseringsmetoden jämfört med komposteringsmetoden.
    Lite av en retorisk fråga men vet du om SLU eller någon annan gjort någon vetenskaplig analys.
    Skulle i så fall vara intressant att höra om det framförts några argument emot. Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att metoden ej anses fungera praktiskt/ekonomiskt inom storjordbruket (f-n tro det, men ändå).

  55. Pelle L

    Skogsmannen #54
     
    Jag har tagit till mig det Börje Gustavsson skriver om jordiseringen,
    och tillämpar det själv på min lilla plätt på jorden.
    Har ingen ovanjordskompost, och det som hamnar i soptunnan är bara lite flottiga baconpaket.
    (Fast jag odlar inga jättepumpor, nöjer mig med lite dill, sallad, persilja och potatis.)
     
    Men något som kanske borde klaras ut är varför kompostering höjs till skyarna i alla amatör trädgårds- och odla med- program.
     
    Om vi skall tolka det Börje säger rätt, så borde ju resterna från komposten vara i stort sett värdelös.
    Men kompostjorden framhålls ju alltid som det bästa som finns!
     
    Börje Gustavsson, kanske du kan förklara det här?

  56. Skogsmannen

    Pelle L!
    Ja, det känns som det finns ett till ämnesområde utöver klimatdiskussionen där det finns ett fel som är trasigt. 🙂 

  57. Gaupa

    Pelle L m.fl
    Att kompostering varit så populärt en längre tid är nog som med surdegsbakandet. Folk känner sig duktiga och jordnära.
    Det är annars väl känt att kompostjord inte är så näringsrik.
    Hittar en undersökning gjord av SLU, angående kompostering och utsläpp av “växthusgaser”.
    Jordisering diskuteras på Fobo, en ekologisk trädgårdsblog
    Bönder plöjer väl ner avfall också, av och till, men…det är väl knepigare i stor skala, antar jag.
      http://pub.epsilon.slu.se/8615/1/ermolaev_e_etal_120306.pdf
     http://www.fobo.se/nyheter/fragor-svar/index.shtml#jordisering

  58. Skogsmannen #54
    Lite av en retorisk fråga men vet du om SLU eller någon annan gjort någon vetenskaplig analys.”
    Redan 2001 doktorerades det om gaserna som avgår vid kompostering:
    http://projkat.slu.se/SafariDokument/117.htm
    Det märkliga är att MSM, miljöetablissemanget m. fl. inte ens har knystat om denna avhandling. Allt som inte passar lägger man kvickt locket på.

  59. Christer Löfström

    Skogsmannen #52
    Jag förstår inte din kommetar. 
    Min kunskap i ämnet är obefintlig, men inspirerad av Ann L-H’s artikel kommer den kanske med tiden bli bättre. Startpunkten för mig är SLU.
    Länka gärna till något av ditt eget arbete inom området, vetenskapligt eller annat. Eller beskriv vad du sysslar med.
     

  60. Christer Löfström

    Ann L-H
    SLU’s artikelsök är en guldgruva.
    http://www.mdpi.com/journal/forests/special_issues/future_forests

  61. Skogsmannen

    Christer Löfström, #59!
    Beklagar, men mitt inlägg #52 blev riktigt dåligt, ja rent uselt. Efter postningen noterade jag själv att mina formuleringar kunde tolkas helt annorlunda mot vad jag tänkt mig (ibland önskar man en redigeringsfunktion). 
    Hoppades dock på att du skulle ta det från det humoristiska hållet, vilket var avsikten!   

  62. Ann L-H

    Christer Löfström – Den härliga feed-back du ger stimulerar mig att vilja titta närmare på vad SLU har att bidra med. Nu är det “sommarkollo” kring mig och min tid fylls av betydligt mera jordnära uppgifter, men sommaren är kort – och tyvär “det mesta regnar bort” till och med här på västkusten. 

  63.  
    Pelle L #55
    Om vi skall tolka det Börje säger rätt, så borde ju resterna från komposten vara i stort sett värdelös.”
    Helt rätt tolkat. Här kan du se en lägesrapport vad resultatet blir när jag utnyttjar och återvinner mitt köks- och trädgårdsavfall genom jordisering:
     http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=184136

  64. Pelle L

    Härlig bild Börje 🙂
     
    Men ursäkt en fråga: Vad gör man med ett sådant monster?
    Går den att äta? Eller är det bara att jordisera 🙁

  65.  
     
     
     
    Pelle L #64
    Går den att äta?
     
    Den går utmärkt att äta, men det är ju som med alla frukter och grönsaker en del tycker om det och en del inte. Även det smaklösaste kan bli en delikatess med rätt kryddning och tillagning. När jag förra veckan besökte min lunchrestaurang så hade jag med mig en knappt fotbollsstor och ca tio dagar gammal pumpa från samma planta som den stora växer på. Jag behöver inte säga något, kocken vet vad som gäller, istället för potatis till ”dagens rätt” så får jag min medhavda tärnad och nystekt. När pumpan är så liten kan man tärna den direkt för den har nämligen inget hårt skal eller något kärnhus. Det går också bra att tärna och koka den lätt i grönsaks- eller köttbuljong. Mest och bäst smak får den som fullvuxen. Pumpa inlagd som asiagurka är också gott. Många tror att stora pumpor blir träiga, vilket de inte blir pga att de har en hög vattenhalt. Endast skalet blir hårt. T. ex kan en stor squash däremot bli träig eftersom vattenhalten i dessa är lägre.  
     
    Eller är det bara att jordisera 🙁 ”
    Varför så ledsen om den jordiseras? Efter en 500-kilospumpa blir det ju väldigt många 25-litersdunkar fulla med urlakad pumpasaft att användas som gödselvatten till kommande odlingssäsong. 🙂 
     

  66. Pelle L

    Tack Börje #65 för tillagningstipsen!
     
    Får prov någon gång, men det är ju inget jag vuxit upp med.
     Med “bara jordisera” menade jag inget förklenande.
    Bara att det måste lämna ett tomrum någonstans inom en om man har odlat fram ett sådant rekordexemplar bara för att gräva ner det.