Hur blir vädret i sommar? (fortsättning)

Ibland hinner man inte färdigt ett inlägg innan det är dags att gå och lägga sig, så här kommer en fortsättning på morgonens första inlägg.

Först och främst – en riktigt varm sommar brukar karakteriseras av att det lägger sig ett stabilt högtryck över en stor del av Sverige och till viss del våra grannländer. Så länge det högtrycket ligger där så tvingas de lågtryck som bildas och drar österut att gå en nordlig bana som ofta kan ge en hel del regn i Lapplandsfjällen.

När högtrycket så småningom försvagas och ger sig av så kommer det i bästa fall ett nytt som stannar ett tag till. De regniga åren finns inte detta högtryck som skydddar oss mot lågtrycken utan de drar förbi det ena efter det andra. Den enda glädjen brukar vara de högtrycksryggar som tillfälligt finns mellan högtrycken – men de brukar inte utgöra något skydd mot de nya lågtrycken som fortsätter att bildas och som sedan drar in.

Frågan om det går att förutse en varm sommar handlar alltså om ifall det finns en möjlighet att med åtminstone stor sannolikhet förutsäga om det kommer att kunna uppstå ett högtryck som drar in och stannar över Sverige.

Jag har inte kunnat utläsa om något av de tre havsindex som gäller norra Atlanten, d.v.s. NAO, AO eller AMO är tillräckligt stabila för att kunna ge en sådan tidig prognos och jag är därför beredd att ge mig och konstatera att det är svårt att hitta någon pålitlig indikator i haven.

Därmed var det dags att se om stratosfären kunde vara behjälplig och då är jetströmmarna den närmast till hands liggande faktorn. Det tycks finnas framför allt fyra luftströmmar som går under benämningen jetström, två på norra halvklotet och två på södra.

Det finns två polära, d.v.s. strömmar som ligger vid gränsen mellan de kalla områdena runt polerna och de tempererade områdena på lägre latituder. Sedan finns det två som kallas subtropiska och som går ungefär vid vändkretsarna. De har att göra med Hadleycellerna eller med andra ord passadvindarna. För samtliga gäller att de följer solen, d.v.s. drar sig norrut under vårt sommarhalvår.

Jetströmmarna tycks huvudsakligen ligga i höjd med tropopausen, d.v.s. den höjd där temperaturen efter att ha varit avtagande med stigande höjd i troposfären sedan vänder och börjar stiga igen i stratosfären. Eftersom troposfären ligger högre på lägre breddgrader så går de subtropiska på högre höjd. De polära går på ungefär 10 000 meters höjd och de subtropiska nästan dubbelt så högt.

Det bör nämnas att jetströmmarna blåser österut och att vindhastigheten normalt handlar om mellan 25 meter per sekund och upp till nästan 100 meter per sekund. Det blåser alltså rejält där uppe. Eftersom det är den höjd där mycket av flygtrafiken går så är jetströmmarna en förklaring till att det ofta går fortare att flyga österut än västerut.

Det besvärliga med de polära jetströmmarna är att de framför allt drivs av temperaturskillnader och att de inte följer latituderna, utan gör stora ut- och inbuktningar från polerna. Som jag förstår det är det dessa latitudvariationer som gör att de inte är så stabila som man skulle ha önskat om de ska användas för långtidsprognoser.

De ingår i underlaget för väderprognoser, men jag vet inte hur stabila meteorologerna anser dem vara. Slutpunkten tycks ändå vara att jag inte hittat någon enskild pålitlig faktor som kan underlätta ett beslut om att i god tid beställa en resa söderut under sommaren. Det innebär inte att det inte kan finnas någon sådan, bara att jag inte hittat någon.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Sten
    Detta med sommarens väder är intressant eftersom vi är utsatta för det i större utsträckning när vi är lediga.
    Tredagars lågtrycksväder med västliga vindar eller veckolånga högtrycksväder då man som seglare får förlita sig på land och sjöbrisen.
    Flygare är jag inte men en bra illustration (baserat på vadå?) på de vindar som blåser där kan jag hänvisa till:
    http://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/10hPa/overlay=temp/orthographic=-17.48,80.56,721

    (Gå in på Earth och landa om ni tycker det blåser för mycket)

  2. elias

    De bästa högtrycken under en sommar i Sverige är det som kommer från o ligger öster om oss. Ett högtryck över västra Ryssland är de bästa högtrycken för oss; de ger sydliga vindar med värmen från öster ( i ett Högtryck snurrar vindarna i Högervarv). De blir ofta blockerande o därmed långlivade. Ryssland har fastlandsklimat med heta somrar o iskalla vintrar.

  3. Lennart Bengtsson

    Meteorologerna har letat efter detta de senaste 200 åren utan att hitta något.Inte heller kan man vänta sig något på grund av de interna kaotiska dynamiken. Detta hade redan Poincare klart för sig men endast få begrep det då vilket verkar vara fallet fortfarande. Men säkert finns det okända snillen, kanske även på denna blogg. som hittar meteorologins “Holy Grail”. Som sagt studera ivrigt, bed och fasta så kanske uppenbarelsen kommer.

  4. tty

    Just i år tror jag inte på “persistensprognosen”, alltså: “det blir likadant som förra året”. Detta eftersom vi då befann oss i början av en mycket kraftig El Nino, medan vi troligen kommer att se en övergång till la Nina just under den kommande sommaren. Sist vi hade liknande förhållanden var 1999, så mitt tips är att sommaren blir som då (någon som minns?).

    Det kan nämnas att Met Office i England ett antal år försökte sig på att prognostisera den globala medeltemperaturen för det följande året. Det gick inte så bra. Jag testade att jämföra med “persistensprognosen”, alltså att medeltemperaturen skulle vara densamma som året innan. Resultatet var statistiskt signifikant bättre än Met Office prognos!

  5. Björn

    Jag tror att om man kan hålla koll på den polnära jetströmmens läge och form året runt, kan man få värdefull information för bedömning om låg- och högtryckens utbredning. Det är ju känt att under sommarhalvåret är jetströmmen mer stabil och tvärtom på vinterhalvåret då den vagabonderar söderut. Under sommarhalvåret får vår norra del mer energi vilket verkar vara orsaken till jetströmmens stabilisering. Men vi bör kanske funder över vad som händer om nu solenergin minskar totalt över hela året, för det förefaller vara vad som nu är fallet. Följer därmed en mer ostabil polnära jetström året runt?

  6. Peter F

    tty

    Sommaren 1999 var sannerligen annorlunda. Mina anteckningar avser Västerbotten men sommaren var ganska densamma över hela landet; Juni, juli, augusti sol och torka och sep blev seklets varmaste. I dagboken har jag noterat att det inte fanns en svamp i skogen.

  7. AG

    Att prognoser stämmer dåligt beror enbart på att man utelämnat den feministiska vinkeln. Nu har man infört den t.ex vid glaciärstudier och vips blir genast verkligheten så mycket mer gripbar: http://phg.sagepub.com/content/early/2016/01/08/0309132515623368.long

    (Jag som trodde att Sverige var det enda land som drabbats av politiskt Zika-virus).

  8. Hej Lennart,

    jag har inte föreställt mig att man ska kunna förutsäga vädret för en längre tid, och jag har inte heller hört talas om att man exempelvis observerat några djur som redan på våren ändrar sitt beteende – en sådan observation skulle innebära att det fanns något observerbart.

    Däremot tycks det ju finnas “strukturer” som för längre tid än ett par veckor påverkar vilka banor som lågtrycken följer när de kommer in mot Europa.

    Som du kanske också noterat så brukar mina inlägg vara “sökande” i en förhoppning om att kunnigare kommentatorer ska lära mig mer.

  9. Christopher E

    #7 AG

    Vilken fruktansvärd dynga. Man vill inte tro att sådant trams är annat än ett dåligt skämt, men tydligen inte.

    Arma värld.

  10. Guy

    Jag är av annan åsikt om meteorologernas förmåga att förutsäga vädret. Redan tre dagar verkar vara mycket svårt så att tala om tre veckor är fantasier.

    Hbl har på sista sidan en väderprognos för dagens väder plus dom fyra följande dagarna. I två månader klippte jag ut bilderna. Sedan var det lätt att jämföra dem med en dags förskjutning. Mycket sällan var tredje dagen sådan dom hade spått.

    Samma med vädret i tv. Hur ofta säger dom att det troligen blir så här, men vi vet inte ännu vilken väg lågtrycket tar så vi får återkomma i morgon. Också då är det fråga om vädret tre- fyra dagar framåt.

  11. Lennart Bengtsson

    New record temperature for Feb 2016 shows the importance of El Nino

    http://www.drroyspencer.com/latest-global-temperatures/

  12. Ingemar Nordin

    Lennart B #3,

    “studera ivrigt, bed och fasta så kanske uppenbarelsen kommer”

    Mycket kul uttryckt! Kanske speglar det väl väderspåendets gigantiska problem härvidlag. På den tiden då allas vår Pohlman https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Pohlman (pölman kallad i folkmun) förestod klart.se http://www.klart.se/ så hade han en väldigt bra blogg om vädret. Alltid både underhållande och lärorik.
    Sedan kom den där eländiga alarmisten Martin Hedberg och förstörde bloggen med sin klimatpropaganda (väderbloggen på klart.se verkar vara nedlagd). Nu jobbar MH tydligen på Aftonbladet som anställd klimatförvillare där http://www.aftonbladet.se/tagg/23d814f0-5ff7-4940-981d-89959f9ce187/e752cbb6ad/

    Pohlman hade koll på vädret i historisk tid.

  13. Thorsten Bergqvist

    Har stuga 3 mil norr om Luleå vid kusten alldeles vid havet. “Generellt” brukar vädret komma från väster eller öster. När det ryska högtycket etablerat sig får vi varmt och torrt vilket brukar vara normaltillståndet.
    Dock kom de två senaste åren förbluffande nog “vädret” från söder vilket innebar att det inte var den behagliga värmen annat än tillfälligt. Finns det någon som tycker sig kunna bekräfta min upplevelse av hur riktningen av väderpåverkan sker?
    Finns det någon som kunnat konstatera just detta med att vädret de två senaste åren verkar koma söderifrån och varför det då inte blir lika varmt?

  14. Svend Ferdinandsen

    Jeg husker en sommer hvor vejret mest kom fra øst. Det gjorde vejrtjenesterne helt forvirrede, så ingen udsigter passede, selvom det for det meste var godt vejr.
    Normalt, når vejret kommer fra vest, er det blot at se på vejret i GB og Nordsøen, så har du vejret 1 til 2 dage frem.

  15. Rosenhane

    Just nu står väderpresentatören i tv 2 och påstår att isutbredningen i Arktis är rekordlåg och temperaturen är rekordhög. Det danska isutbredningsdiagrammet visar något helt annat; vem i hela världen ska man lita på?

  16. Visst finns det tecken på att klimatet sakta blir bättre …

    Yale University tex stänger ner sitt Climate & Energy Institute (YCEI) sista juni.

    Det beslutades i måndags tydligen.

  17. Salasso

    Elskatteupproret i Norrland.
    http://www.friavindar.se

  18. Kenneth Mikaelsson

    Ni ska se att vädret fort blir mycket sannare med Trump som president.. Mann har redan börjat reka flyktväg feg som han är…

    Här är den som har ett av de bättre track rekords ..
    Piers Corbyn
    http://weatheraction.com/

    Samt håller ett öga på denna site ochså http://www.weatherbell.com/ och MR Bastardi..

  19. Olav Gjelten

    Att propagandaprogram som Klotet ostörd kan få fortsätta att hjärntvätta sina lyssnare kommer garanterad att bli en av framtidens stora diskussionsämnen.
    Svenska folket svenska folket verkar inte längre intresserade av att försvara demokrati och mångfald av åsikter, utan vi närmar oss ett samhälle där bara en mening får gälla på alla områden.

  20. Lasse

    #15
    TV bedriver sin upplysning utifrån tron att isläget är en klimatindikator. Det är alltmer uppenbart att det är vattencirkulationen som styr isens utbredning.
    https://rclutz.wordpress.com/2016/03/02/the-great-arctic-ice-exchange/

  21. Lasse

    #20 Lite mer om is och albedo från Willis E.
    No trend!
    http://wattsupwiththat.com/2016/03/03/through-the-ice-darkly/

  22. Astrid Å

    Salasso # 17

    Magdalenas svar:

    http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ingen-hojd-elskatt-i-norrland

    Får väl hoppas att hon håller vad hon lovar, då.

  23. Roger Wesslander

    #10# Guy

    Meteorologi är en svår vetenskap, som du riktigt påpekar så stämmer det vanligtvis dåligt efter 3-4 dagar. Å andra sida är det stora geografiska områden i väderprognoserna i dagstidningarna. Själv bor jag i på gränsen mellan “zon 6 och 8”. Det området sträcker sig (nu blir det bara ca uppgifter) men zon 6 går väl från Norrköping upp mot Gävle och i västlig riktning mot Örebro och Askersund. Zon 8 i N S riktning är väl från Gävle i söder till Umeå i i norr och mot Norrlands inland västerut. Det blir säkert helt rätt på vissa platser och fel på andra.

    Det är givet att det är svårt att förutsäga vädret på 3 dar eller mer över sådana geografiska områden. För Men meteorologerna gäller det att ständigt förfina och förbättra prognoser d v s de gör så gott de kan utifrån nu kända metoder och utvecklar ständigt dessa.

    En helt annan sak är de som anser sig kunna förutspå klimatet (inte vädret) 50 år framåt i tiden. Vad utgår dessa “spåmän” från. Någon tiotusendels ökning av CO2 halten i atmosfären som då anses kunna förändra hela jordens klimat. Här finns ingen analys av solaktivitet etc, utan allt avgörs av CO2 halten. Här finns de verkliga “spåmännen” som vet hur framtiden ter sig.

    Trevlig helg alla som inte är PK-riktiga i klimatfrågan.

  24. Per-Erik Hedén

    I Svenska Geofysiska Föreningens kvartalstidskrift Tellus från augusti 1962 finns en forskningsrapport av B. Dzerdzeevskii från den sovjetiska vetenskapsakademien i Moskva. Rapporten har titeln “Fluctuations of climate and of general circulation of the atmosphere …”. Han och hans medarbetare har analyserat de första 56 åren av 1900-talets synoptiska markväderkartor och även höjdväderkartor sedan dessa blev tillgängliga (mer än 20000 dagliga kartor) för norra halvklotet.Man har undersökt förhållandet mellan meridional- och zonal-komponenterna (nord och syd respektive väst och öst) av vindarna och solaktiviteten.
    Det framkom då att vid låg solaktivitet är den huvudsakliga vindkomponenten meridional (nordlig eller sydlig) och vid hög solaktivitet är luftströmningen mestadels zonal (västlig eller östlig).
    Ovanstående medför att det ofta förekommer stillaliggande blockerande högtryck vid låg solaktivitet. Vid hög solaktivitet är lågtrycksaktiviteten stor.