Högre elpriser med förnyelsebart

kalifornien elpris

Det är mycket om sol- och vindkraft numera. Men det är inte vårt fel. Propagandan för s.k. förnyelsebar energi är större än någonsin, och budskapet från allehanda energibolag och gröna politiska partier hamras in: ”Sol- och vindkraft blir bara billigare. Täck era tak med solceller! Ladda din elbil med vindkraft” och liknande i samma stil.

De flesta vuxna människor har väl vid det här laget insett att den förment ”billiga” energin kostar samhället en rejäl slant som vi får betala via skattsedeln. Det handlar om 10-tals miljarder årligen som läggs på energisubventioner och bidrag istället för på skola, sjukvård och brottsbekämpning.

Ekonomiskt tycks det hela ge en kortsiktig vinst för de individer som kan komma i åtnjutande av det rabatterade priset på t.ex. solceller (c:a 30% i reduktion) men blir synnerligen kostnadskrävande för folkhushållet som helhet.

Det finns emellertid ännu en viktig aspekt av det hela, nämligen att elpriserna generellt ökar ju större andel förnyelsebart det finns i vår elmix. Och det drabbar även de som får sin el via solpaneler och vindkraft. I en mycket pedagogisk artikel av en ledande miljöaktivist, Michael Schellenberger, förklaras hur det hänger ihop.

Han tar upp tre fall: Tyskland, Danmark och Kalifornien (se grafen ovan). (Men han skulle också kunna lägga till South Australia som ännu ett typexempel på skenande elpriser.) Andelen förnyelsebar el är 53% i Danmark, 26% i Tyskland och 23% i Kalifornien.

Hur kommer det sig att elpriserna går upp, fastän staten (skattebetalarna) betalar stora delar av produktionen?, frågar han sig. Jo, grundproblemet är att sol och vind är varierande (intermittent) och opålitliga.

  1. Eftersom vi inte på förhand kan veta om det kommer att blåsa eller vara vindstilla, eller om solen skiner eller om det är molnigt, så kommer dessa källor att ibland producera för lite el och ibland för mycket. Man måste alltså ha ett backup-system av gasturbiner, dieselgeneratorer, vattendammar etc. som snabbt kan sättas in då vinden inte blåser eller då solen inte lyser.

Därtill måste näten uppgraderas så att de kan ta emot och fasa in all denna varierande el.

  1. När det produceras för mycket el från sol och vind så måste man ofta betala grannländer för att ta emot den överflödiga elen. Eller åtminstone sälja till ett pris som understiger produktionskostnaden. Eftersom exempelvis Sverige i stort sett redan producerar det vi behöver genom vatten- och kärnkraft så betraktar de gröna fantasterna utbyggnaden av dyr förnyelsebar el som en chans att få intäkter genom export. Visserligen till underpris och med förlust, men ändå.

Notan för båda dessa saker läggs på landets kostnad för att producera el. Dvs. det läggs på alla konsumenters el- och näträkning.

Mönstret är mycket tydligt. Danmark och Tyskland har den dyraste respektive den näst dyraste elen i Europa. Kaliforniens elpriser går, som ni ser, raskt uppåt och ligger långt över genomsnittet för elkostnaden i övriga USA.

Här i Sverige har vi fortfarande, trots höga skatter, relativt billig el. Men med den gröna energipolitiken som nu förs i landet så kommer vi mycket snart att bygga och investera oss in i ett högkostnadssystem.

Men nu verkar inte ens Tyskland orka med sina massiva subventioner längre. Man drar ned på stödet. NoTricksZone rapporterar att investeringarna i ny solkraft verkar ha kraschat sedan 2012:

Tyskland solel

Även de tyska investeringarna i ny vindkraft är på väg ned. När man inte längre får skattepengar för att hålla äldre vindkraftverk igång så förutspås att vindkraftsbolagen snabbt kommer att skrota eller överge dessa. Hur stora miljöskadorna i form av trasiga vindkraftverk och övergivna betongfundament kommer att bli kan vi bara gissa. (Se även här.)

Hur mycket än regering, myndigheter, gröna NGOs och energiföretag hojtar högt och entusiastiskt så är s.k. förnyelsebar energi INTE billigare än fossil. Tvärt om är det förödande för samhällsekonomin. Till de rent ekonomiska negativa effekterna av satsningen på förnyelsebar skall läggas landskapsskövling, dödande av rovfåglar och fladdermöss samt hälsoproblem för de närboende.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Göran A.

    Länken till Michael Schellenbergers artikel är det något fel på.

  2. Sigge

    Kalifornien är en av de delstater i USA som har minst andel förnyelsebar energi i elproduktion. Det som gör att Kalifornien har högre elpriser jämfört med andra delstater är att andelen vattenkraft låg. Det är ungefär 20% av elproduktionen i Kalifornien som är vattenkraft, men under de senaste åren så har Kalifornien drabbats av en långvarig torka så elproduktionen från vattenkraft har minskat kraftigt. Det kan var en orsak till att elpriserna ökat i Kalifornien de senaste åren.

    När det gäller vind- och solenergi så är det ett dussintal delstater i USA som har högre andel vind- och solkraft än vad Kalifornien har. Kalifornien har mindre än 10% vind- och solenergi tillsammans.

    När det gäller solenergi så är det Nevada av de amerikanska delstaterna som har största andel solenergi av elproduktionen.

    När det gäller vindkraft så finns det några delstater i USA som har över 20% av elproduktionen med vindkraft. Störst andel vindkraft har Iowa med över 35% vindkraft. De närliggande delstaterna N. Dakota, S. Dakota och Minnesota har också stor andel vindkraft.

  3. Lasse

    #1 Göran
    Inget fel på den länken.
    Fast servern ligger i en solkraftsdriven anläggning i Stockholm 😉
    Återkom efter kl 18 -då funkar den i en halvtimme!
    Fast det finns en fulsida där man kan köpa en halvtimme med fossildriven el.

  4. Egon

    Det går bra nu Simrishamn.
    2018-04-29 08.35.

    Allting står på noll men batteriet laddar?
    Underbart.

  5. Lasse

    #3 forts
    Jag får väl vara lite mer försiktig med mina meddebattörers tålamod.
    #1 Här: https://wattsupwiththat.com/2018/04/24/how-solar-and-wind-are-causing-electricity-prices-to-skyrocket/

    #2 Sigge-torkan i Kalifornien är sedan länge över. Oroville dam toppades över 2017 pga överflöde av nederbörd och kanske viljan att spara vatten. Nu är magasinen fulla, utom nämnda dam som ännu är under reparation:https://cdec.water.ca.gov/cgi-progs/products/rescond.pdf
    Medias bild ger stort genomslag och fastnar lätt i medvetandet.

  6. Olof Ribbing

    Enligt fig 3. i den här artikeln hamnar Tyskland och Danmark i botten på listan för att de har de största statliga pålagorna på elpriset. Att det behövs kan bero på ”omställningen”, med nya elnät och subventioner, men elpriset i sig är inte högre i Danmark än i Sverige. https://www.cleanenergywire.org/factsheets/what-german-households-pay-power

  7. Björn-Ola J

    2017 exporterade Sverige 19 TWh el och samtidigt producerade vindkraften 18TWh.
    Vad ska man dra för slutsatser av det?

  8. Ingemar Nordin

    Göran A #1,

    Tack för påpekandet. Jag har bytt till en annan som skall funka bättre.

  9. Ingemar Nordin

    Olof R #6,

    Som påpekas i artikeln så är det inte bara kostnaderna för elen i sig utan även för distribution och leverans som räknas in och jämförs.

  10. tty

    Sigge #2

    ”Kalifornien är en av de delstater i USA som har minst andel förnyelsebar energi i elproduktion. Det som gör att Kalifornien har högre elpriser jämfört med andra delstater är att andelen vattenkraft låg. Det är ungefär 20% av elproduktionen i Kalifornien som är vattenkraft, men under de senaste åren så har Kalifornien drabbats av en långvarig torka så elproduktionen från vattenkraft har minskat kraftigt”

    Som vanligt är du ute och cyklar. Californien har näst mest vattenkraft i USA efter Washington state och andelern vattenkraft är med amerikanska mått hög. 2016 (som är det senaste året det finns statistik för) var 15 % av elproduktionen i Kalifornien vattenkraft vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet för USA som helhet. Produktionen varierar dock kraftigt mellan åren p g a den kraftigt varierande nederbörden (’kalifornien har som bekant medelhavsklimat). 2015 (som var ett torrår) var andelen sålunda nere ungefär på amerikansk medelnivå. Vad siffran blev för 2017 vet jag inte, men det är kanske inte obekant att Kaliforniens största vattenkraftverk i Oroville hade stora problem med att dammen översvämmades och hotade att spolas bort, så vattenbristen var knappast extrem.

    Statistik för kalifornisk vattenkraft:

    http://www.energy.ca.gov/almanac/renewables_data/hydro/

    Lägg märke till att bara vattenkraftverk mindre än 30 MW räknas som ”förnyelsebara” i Kalifornien. Det är logik på MP-nivå det…

  11. Kjell Lindmark

    #7 Björn-Ola J

    Slutsatsen är att vindkraften var överflödig 2017. Beslut är fattat att stänga 2 reaktorer i Ringhals senast 31 dec 2019 för den ena och senast 31 dec 2020 för den andra. Och i det läget kommer vindkraften att behövas, ja om det blåser tillräckligt och vid rätt tidpunkt. Beslutet att i förtid stänga två reaktorer verkar politiskt motiverat för att få ”bevis” för att vindkraften är nödvändig och att den måste byggas ut ytterligare.

    Om biltillverkarnas målsättning håller kommer ett paradigmskifte att ske i bilvärlden. Under 20 talet planeras för att ha ny batteriteknik färdigt för serieproduktion. Eldriften kommer då att snabbt ersätta dagens petroleumdrivna vagnar och för att förse den svenska bilparken med el kommer drygt 11 TWh/år. Ur det framtidsperspektivet är det fullständigt huvudlöst att stänga ytterligare reaktorer utan att ersätta dem med nya.

    Risken är stor att vindkraften inte kommer att kunna leverera el när den behövs vilket kommer att leda till högre priser och t.o.m nedsläckning av områden p.g.a. brister i leveranserna. Politiker och beslutsfattarna i kraftindustrin lär knappast vakna förrän katastrofen är ett faktum.

    Vi konsumenter får betala skattemiljarder i subventioner för ett dysfunktionellt system samtidigt som vi får äran att betala ett kommande betydligt högre elpris.

  12. tty

    PS till #10

    Karta över vattenkraft i USA:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Hydroelectric_power_in_the_United_States#/media/File:Hydroelectric_dams_map.png

    Kalifornien ligger som synes inte precis i botten.

  13. Björn

    Förnybar effekt är inte något som vi behöver, men som krävs på grund av missförstånd och rädsla kring koldioxiden. Här hemma har vi vattenkraften som räddning när det inte blåser, men som inte finns i övriga EU. Där måste man använda kolkraft när det inte blåser eller att solen inte ger någon effekt i solcellerna. Men var det inte meningen att den förnybara effekten skulle ersätta kolkraften och kärnkraften? Är det meningen att den överdrivna rädslan för koldioxiden skall göra oss effektlösa när vi behöver den som mest? Det våra politiker indirekt planerar för i sitt oförstånd kring klimatfrågan, är framtida elransonering. Detta också då vi nu går mot en mindre istid. Gången vinter är bara en försmak på vad som väntar.

  14. Lasse

    #9
    Nils Holgerson kallas den prisjämförelse som görs över hela landet.
    http://nilsholgersson.nu/rapporter/rapport-2017/el-2017/
    Kollar man på Vattenfall så ser man att de höjt sina avgifter för elnätet med 11% mellan 2016 och 2017

    Det går bra för Vattenfall: https://www.svd.se/vinstlyft-for-vattenfall-a1l1

    ”Nettoförsäljningen under kvartalet ökade med 11 procent till 44,3 miljarder kronor.”
    Finns det nån koppling mellan Vattenfalls höjda vinst och höjningen av nätavgiften? Inte i SVD i alla fall!

  15. Sigge

    #5 Lasse

    Jag vet att torkan är över. I höstas var det översvämningar på många håll i Kalifornien och det har varit regnigt hela vintern. Men torkan varade fram till sensommaren 2017. Fram tills regnen kom så hade vattenkraften i Kalifornien producerat väldigt lite. Vi får väl se hur priserna utvecklas framöver.

    Att Kalifornien och de folkrika delstaterna i östra USA har högst elpriser beror nog inte på vindkraft och solenergi. För de delstater som har hög andel (över 20%) vind- och solenergi i sin elmix har alla låga elpriser. Högst elpris i USA har Hawaii följt av Alaska.

  16. tty

    #11

    ”Om biltillverkarnas målsättning håller kommer ett paradigmskifte att ske i bilvärlden. Under 20 talet planeras för att ha ny batteriteknik färdigt för serieproduktion. ”

    Och vad skulle denna mirakulösa batteriteknik bestå i om man får fråga? Mig veterligen finns ingen teknik som är mer än marginellt bättre än den nuvarande ”in the pipeline”.

  17. tty

    #15

    ” Men torkan varade fram till sensommaren 2017.”

    Börjar sensommaren i januari numera?

    https://en.wikipedia.org/wiki/2017_California_floods

    https://en.wikipedia.org/wiki/Oroville_Dam_crisis

    Jag vet att politikerna spjärnade emot i det längsta och hävdade att det fortfarande rådde torka i Kalifornien hela första halvåret 2017, men det var nog den blötaste torkan i historien.

  18. Göran A.

    Angående vindkraft och export av el i Sverige. På Klimatsans (http://klimatsans.com/) publiceras varje månad elproduktionen i Sverige och Tyskland. På grafen över Sverige brukar det vara på det viset att när vindkraften går på högvarv då är det samtidigt mycket export.

    Vindkraft i Sverige är så löjligt att det inte ens går att beskriva det.

  19. tty

    #16

    ”Högst elpris i USA har Hawaii följt av Alaska.”

    Hawaii har nästan enbart oljedrivna kraftverk (plus litet geotermisk och biomassa). Och en del dyr och värdelös vindkraft förstås. Dessutom har varje ö ett litet separat nät. Det mycket djupa vattnet mellan öarna gör det svårt och dyrt att dra kablar. I övriga USA går man ju nu över till naturgaskratverk i stor skala, men på Hawaii skulle då behövas flera LNG-terminaler (i praktiken en per ö) vilket blir extremt dyrt.

    Alaska har näst högst elandel från olja i USA efter Hawaii, beroende på att det inte finns något sammanhängande högspänningsnät p g a de enorma avstånden och den glesa befolkningen. Utanför storstäderna har de därför de flesta samhällen dieselgeneratorer.

  20. Bengt Abelsson

    Vindkrafthaveri i nordsjön.

    NDR German public television reported on the damaged Adwen M5000 turbine at the 60MW Alpha Ventus offshore North Sea wind farm off the northern coast of Germany.
    http://notrickszone.com/#sthash.cF5MtxX4.dpbs

    Ingen får komma nära – så någon haveriutredning har ännu inte kunnat påbörjas.
    I slutänden kommer elkonsumenterna att få betala.

  21. Olav Gjelten

    Såsom höger-vänsterskalan i politiken uppfattades förr i tiden är givetvis ”förnybart” ingenting annat än extremhöger. Anhängarna till dessa energier struntar högaktningsfullt i hur arbetarklass och annat fattigfolk skall klara av att betala sina elräkningar. ”Då får dom väl äta lite mindre” tycks vara det de menar.

  22. Bengt Abelsson

    Bättre länk.
    http://notrickszone.com/2018/04/27/massive-damage-large-scale-engineering-debacle-threatens-as-north-sea-wind-turbine-breaks-apart/#sthash.5sml0hlV.dpbs

  23. SatSapiente

    #19
    Till Anchorage har Oskarshamnsbaserade SAFT levererat batterier till världen då största UPS.
    Det var en stororder som tog flera år att producera.
    Backupen är ändå bara avsedd att användas för att förhindra en blackout under den korta stund det tar att starta upp dieselaggregaten.

    https://www.windpowerengineering.com/electrical/battery-stores-40-mw-for-ankorage-emergencies/

  24. Salasso

    Elpriset stiger och stiger….

    https://www.novo-argumente.com/artikel/der_strompreis_steigt_und_steigt

  25. latoba

    Klimatriksdag 4-6 maj arrangerad av We don’t have time. ”Så ska politikerna fixa klimatet” står det i helsidesannonsen i SvD idag.Deltagare bl a experterna Malena Ernman, Björn Ferry, Anders Wijkman.

  26. Lasse

    #25
    Hoppas vi kan få en fyllig rapport från de mer vetenskapliga delarna av sammankomsten 😉
    http://klimatriksdagen.se/program/#seminarier

  27. Lennart Bengtsson

    Alla försök som har gjorts i världshistorien att låta ideologier bestämma politiken har förr eller senare misslyckats. Kommunismen lyckades man tränga tillbaka men inte en lika vansinnig miljöideologi. Priset för detta kan bli lika förödande. Sverige lider fortfarande för 68-politikens galenskap och vi kommer att lida ännu längre för dagens vettlösa energipolitik, liksom för en lika vettlös försvars- och migrationspolitik.

  28. Sören G

    #25
    Vekligen ironsikt. ”experterna Malena Ernman, Björn Ferry, Anders Wijkman.”

  29. Kjell Lindmark

    #16 tty

    Det pågår flera utvecklingsprojekt världen över med olika varianter bl.a. grafen.

  30. Sigge

    #17, #19 tty

    I södra Kalifornien var det torka till sensommaren. Kalifornien är nästan lika stort som Sverige och det är ganska stora klimtskillnader mellan norra och södra delarna och vädret kan variera väldigt. Det är inte alls konstigt att det kan vara regnigt och blött i norra Kalifornien samtidigt som det är torka i södra Kalifornien.

    Annars var det ju så att det var i höstas det rapporterades om bränderna i Kalifornien.
    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/j6QQe/tio-doda-och-tusentals-pa-flykt-i-brandharjat-kalifornien
    Att bränderna blev så omfattande berodde ju på det varit torka flera år i rad.

    När det gäller elpriser i USA så är jag ganska väl medveten om varför det skiljer mellan olika delstater. Det finns några delstater till som har högre elpris än Kalifornien, som Connecticut, Rhode Island och New Hamphire. Jag vet inte varför New Hamshire har så höga elpriser. Där finns det förutsättningar för lägre elpriser. Kan det vara så att den delstaten har höga energiskatter?

  31. pekke

    #25, #26
    Det verkar mest vara ett ” Happening ” för troende klimatalarmister !?

    Angående Kalifornien så är ju den varierande nederbörden från år till år ett stort bekymmer, en lösning är ju att bygga fler dammar för lagring av vatten samt elproduktion.
    Vad har jag förstått så sätter nya miljölagar krokben för det och även inneburit att mindre dammar rivits.

  32. Pälle

    Jag har läst artikeln.
    Det är tydligt helt okej att ljuga om man tycker om kärnkraft.

    Jag finner inte ett enda rätt i artikeln.

    Artikeln börjar med subventioner. Vi kan börjar med kärnkraft och ”snabbstopp”.

    Man brukar säga att oskarshamn 3, kan försvinna med 1450WM på 4sec. Detta gäller så länge det är ett reaktor fel och man snabbstoppar. Om generator går sönder, går det snabbare än så.

    Så om Oskarshamn 3 snabbstoppar, så kompenserar de andra reaktorn för denna effekt bortfall.
    Självklart, nej.

    Detta betyder att någon annan än kärnkraften står för kostnaden för backup vid snabbstopp.
    Hur mycket kostar backup som kan ersätta 1450MW på 4sec ?

    Ni kärnkrafts anhängare får gärna be om offert.

    Så länge inte kärnkraften själva står för sina konstnader, så ska ni vara tysta om kostnad för backup åt vind och solkraft.

    För om vi ska hålla oss till fakta. Är kärnkraftens backup den dyraste. Med andra ord har kärnkraft mest subventioner.

  33. Göran A.

    #21 Olav Gjelten

    ”Såsom höger-vänsterskalan i politiken uppfattades förr i tiden är givetvis ”förnybart” ingenting annat än extremhöger. Anhängarna till dessa energier struntar högaktningsfullt i hur arbetarklass och annat fattigfolk skall klara av att betala sina elräkningar. ”Då får dom väl äta lite mindre” tycks vara det de menar.”

    Ovan jag definitivt inte hålla med om. Är det just något som klimathotsskeptiker verkligen argumenterar för är det de vansinniga mängder pengar som totalt kastas bort på meningslösa ”rädda-klimatet-projekt” som drabbar människor med de tunnare plånböckerna. Helt klart hålls miljarder människor i fattigdom för att västvärldens ”miljö-humanister” ska känna sig som goda människor. Hans Rosling uttryckte denna cynism som att först måste de fattiga bli gröna innan de kan få ett drägligare liv.

    De festa klimathotsskeptiker jag träffar har en insikt i att fria individer och företag är det som lyfter folk ur fattigdom, skapar energi till ett pris som mindre bemedlade människor har råd att betala för och att just den vänsterpolitik som bedrivs i stora delar av världen är en katastrof för både människor och miljön.

  34. sibbe

    ”Ryssland godkänner Fortums Uniper-affär, men begränsar köpet till 50 procent av aktierna i det tyska energibolaget. Beslutet är av stor betydelse för att ro i land uppgörelsen, meddelar Fortu som samtidigt riktar en känga till Unipers ledning för att försöka sabotera affären.” skriver finlandssvenska HBL. (Hbl hade förr en kommentarmöjlighet, men den togs bort. Alltför många insändare var negativa, framförallt de om klimatförändring).Svenska Yle har kvar kommentarfältet, men censurerar. Säger en okunnig redaktör att man kan mäta istjockleken direkt från av Arktis genom satellitmätningar, utan hjälp av data-modellteknik, så kom inte med FAKTA.
    När Eon grundade Uniper för ett antal år sen, var det för att begränsa förlusterna från de förnybara och för att slippa av med kolkraftverk som i Tyskland anses höra till djävulens redskap.
    Försäljningen av Uniper till Fortum bottnade sedan i rädslan om att de gröna skulle bilda regering. Så Fortum fick ett bra och framförallt billigt företag med de kraftverk som Tyskland även i framtiden behöver: kol och gaskraftverk. Vad än även den nya regeringen säger…
    Och ett antal svenska vattenkraftverk… (Hur är det med de kärnkraftverk som Uniper äger tillsammans med Fortum i Sverige?)

    Unipers nuvarande ledning är gröna aktivister, som dolde förlusterna från de ”förnybara” med vinsterna från kol, gas och vatten. Samtidigt ville man bygga ut framförallt vind. (De sitter väl lösa, för Fortum brukar nog använda sig av hårda bandagen…)
    EON har ett nytt samarbete med RWE kring RWE:s dotterbolag Innogy. (tillsammans är EON och RWE Tysklands största elproducenter med över 50 % av marknaden)
    https://en.wikipedia.org/wiki/Innogy Innogy köps av EON, splittras i flera bolag, nätdelen är lukrativ och bra, de ”förnybara” förs över i ett nytt bolag, som väl inom sin tid får gå i konkurs eller stödas av regeringen.

    Och elbilar? Tror man på medierna i Tyskland så översvämmas bilmarknaden av elbilar i år. Ca 15000 ex av sammanlagt över 4 miljoner bilar. Subventionerade med 5000 €.

    Diesel hade en svacka, men lär vara på väg upp igen, tack vare Boschs nygamla system. https://www.autoblog.com/2018/04/25/bosch-diesel-emissions-breakthrough/?guccounter=1
    Alla nya tyska dieselbilar skall väl utrustas med detta. Och ingenjörerna hos Bosch tror också att de kan modifiera i framtiden även äldre dieselmotorer.
    Dåliga nyheter för de gröna… Energiewende ist zu Ende…
    För de som kan tyska så är den här bloggen http://www.science-skeptical.de/ intressant. Här diskuterar framförallt akademiker, ingenjörer och tekniker med en och annan tysk Sigge…

    Rysslands nya mini- kärnkraftverk är på väg till Murmansk. Greenpeace strör rykten ( av tillförlitliga källor!!!!) att brännstavarna redan finns ombord.
    Skall dom gå ombord i Kattegatt? Trots farhågor om radioaktiv strålning? Vem vågar?

    Och för den som inte visste det: vind och solel betalas av elförbrukarna i Tyskland med ca. 6,5 cent)Kw/h.
    Exportindustrin som VW, BMW etc förstås undantagen. Det är ju subventioner till exporten…

  35. Lasse

    #30 Sigge
    Bränderna i Kalifornien var omfattande. Detta efter en period av torka som föregicks av en period av god växtlighet på grund av god nederbörd.
    ”A wet winter and spring allowed undergrowth to flourish. Then, a hot dry summer turned the new growth to tinder. ”
    https://www.washingtonpost.com/graphics/2017/national/california-wildfires-comparison/?utm_term=.e263c5c5d2c1

    #32 Pälle

    Holländska flygplatsen Schiphol stängd pga elnätsbortfall.
    Detta pga att kärnkraftverket havererat eller?
    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elanvandning-av-karnkraft/

  36. Robert N.

    Ja, i Sverige ska både folk och energi vara förnybart enligt vissa.

  37. Johan M

    #32 Pälle

    Hur många snabbstopp sker per år? I Sverige sker det kanske en gång per år och reaktor vilket som du säger naturligtvis är ett problem. Oskarshamn 3, som du nämner har en effekt på 1.450MW och visst ger det upphov till problem. Detta är dock något som vattenkraften kan balansera och har så gjort i dryga fyrtio år. Vattenkraften har en samlad effekt på dryga 16.000MW

    Om vi jämför med vindkraften så har vi idag en installerad kapacitet på 6.500 MW (senaste siffran jag hittade). Dessa varierar i produktion från enstaka MWh till full effekt och gör så under hela året. Det är inte fråga om någon enstaka gång per år, det sker kontinuerligt. Att ha vattenkraft, som under stora dela av året går på reducerad effekt i väntan på vintern, kan utan problem täcka upp för ett bortfall på 1.450MW. När 6.500MW försvinner så är situationen lite annorlunda.

    Hur kommer det se ut när vi enligt planen har dubblerat vindkraften, vi kommer ha en variabel effekt på 13.000MW dvs i samma storleksordning som vattenkraften.

  38. Johan M

    Hur stabil är vindkraften i jämförelse med kärnkraften?

    Om man tittar på den senaste statistiken per timme som finns hos Svenska Kraftnät över första halvåret 2017 så kan man jämföra i alla fall skillnader i produktion timme för timme.

    Om vi tar de 10 största sänkningarna för vindkraften så ligger de mellan 720 och 512 MWh dvs ett halvt kärnkraftverk gick bort under en timme. För kärnkraften så ligger samma siffra mellan 553 och 258 MWh – och då skedde säkert i alla fall något snabbstopp.

    Om vi ser på de hundra timmar med störst produktionsbortfall så ligger vindkraften på värden mellan 720 och 242 MWh (dvs de är nere i kärnkraftens siffror för de tio sämsta timmarna). Motsvarande värde för kärnkraften ligger mellan 553 och 12 MW dvs de är så små förändringar så vi kan sluta bry oss.

    Om vi tittar på produktionsbortfall under 10 timmar så hittar vi för vindkraften 16:e mars då produktionen föll med 3.860 MWh … tre kärnkraftverk borta på 10 timmar! Den 11:e april ett tapp på 2.790 MWh … två kärnkraftverk! Listan fortsätter: 14:e februari – 2.640 MWh, 6:e april 2.400 MWh, 22.a april 2.340MWh, 7:e januari 2.065MHw …..

    Samma siffror för kärnkraften: 12: april 1.165 MHw, 24: mars 980MWh, 16.3 mars 830MHw, 18.e januari 800MWh ….

    Hur skulle det se ut om vi fördubblade vindkraften? Hur skulle det se ut om vi fördubblade kärnkraften?

  39. Salasso

    Altuellt fiasko för vimdkraften. Just nu 29/4 15:30 svarar vindkraften för ynka 1% av total produktion. Ska vi verkligen offra mångmiljardbelopp på detta miljöförstörande skräp?

    https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/

  40. Lars Cornell

    #37
    ”Om tre år kommer effektbalansen att ha försämrats med över 2000 megawatt och vid en normalvinter ligga på minus 1500 megawatt. Vid en tioårsvinter blir underskottet alltså 3000 megawatt.
    Förbrukningen i Sverige toppade den 28 februari på ungefär 26300 megawatt. Produktionen i landet var samtidigt 25200 megawatt, resterande 1100 megawatt importerades.”
    ”Upplevelsen den dag Sverige vid minus 30 grader tvingas stänga ner eltillförsel kan dock bli brutal, inte minst för de politiker som hamnar i skottlinjen när ansvar ska utkrävas.”

    Hilda Dahlsten och Svenolof Karlsson står för en intressant artikel.
    https://second-opinion.se/hur-spannande-vill-vi-att-det-ska-bli/

  41. Jörgen E

    Bra försök Johan, men Pälle är helt immun mot faktabaserade inlägg. Han har med en dåres envishet förpestat Ny Tekniks kommentarsfält och exempelvis hävdat att kärnkraft alltid kräver kolkraft som backup. Påpekar man då att Sverige och Frankrike båda har mycket kärnkraft i stort sett utan kolkraft ignoreras detta argument och han loopar om från början med samma påstående.
    Nu har Pälle hittat nya jaktmarker. Han är tyvärr ett troll av den typen som bara maniskt återupprepar ett antal standardargument och spammar sönder debatter med ogrundade påståenden.

  42. Björn

    Lars Cornell [40]; Kraftägarna talar om tioårsvintrar vilket är en omskrivning för ett solfläcksminimum. Problemet nu, är att inför ett minimum ca 2020-21, har solaktiviteten varit på en nivå som kan liknas med den som var1905. De på IPCC kan inte ha varit omedvetna om den reducerade soleffekten, vilken solforskarna har varit medvetna om i decennier. Politikerna inom EU verkar vara helt omedvetna om att solen går in i en period som kan liknas med Lilla istiden. Delar av Europa kan bli stillastående om vi konstant får vintrar som är värre än den föregående. Att bygga fler vindkraftverk och solcellsanläggningar spär bara på problemen. Nya kolkraftverk är i detta läge kanske den enda lösningen, eftersom nya kärnkraftverk tar decennier att bygga ut.

  43. Lars Cornell

    #42. Varför tar det längre tid att bygga ett kärnkraftverk än ett kolkraftverk. Det borde inte vara så.

  44. Johan M

    #40 Lars Cornell

    Jag såg den i veckan och har redan beställt bumber sticker med ”Hilda Dahlsten for president” 🙂

    Johan

  45. Sigge

    #35 Lasse

    Att det varit torka flera år i rad Kalifornien innebär inte det varit helt utan regn. På vintrarna har det varit nederbörd. Det har varit mindre nederbörd än normalt och varmare än normalt så att grundvattennivåer har sjunkit och vattendrag har torkat ut. Även de torra åren så har gräset varit grönt på våren.

  46. Håkan Bergman

    Lars C. #43
    Rent generellt borde en reaktor ta längre tid än en kolpanna, åtminstone så länge man bygger enligt dagens modell. Mindre modulära verk borde gå fortare när ett regelverk finns på plats. Men blir det rusning efter ny baskraft kan flaskhalsen bli turbiner och generatorer. Kineserna bygger fortast men även där tar byggena tid.

    http://en.cgnpc.com.cn/encgn/c100035/2018-01/10/content_ddb8aceff3b947908bc71b56e0b74e86.shtml

  47. Pälle

    #37 Johan M

    Fakta:
    Oskarshamn 1 har haft över 200st snabbstopp på 40års drifttid.
    Den är självklart sämst eftersom de är äldst. Men när de andra närmar sig 40år kommer de gå sönder oftare.

    Statiskt sker det nästan 1st snabbstoppa per vecka i Sverige (2010-2017).

    Vi har vattenkraft på reducerad effekt oberoende om vi har vind eller kärnkraft så det har noll med ämnet att göra.

    Däremot måste du spara vattenkrafteffekt så du kan öka med 1450MW ifall O3 går sönder.
    I teorin kan vi inte köra vattenkraften högre än 16’000MW minus 1450MW, ca 14500MW.
    Men vad är största vindkraftverket som kan gå sönder, 7MW idag, framtiden 10MW.
    16’000MW minus 10MW vilket blir 15990MW vi kan köra vattenkraften på.

    Vindkrafts produktion i 1000MW block kan du förutspå som sämst 90% noggrannhet. Ingen kan förutspå när kärnkraft i samma storleks ordning ska snabbstoppa. Samma siffra för kärnkraft än 0%

    Du är typiskt dubbelmoral som kärnkraftsanhängare har. Kärnkraften får använda vattenkraften som backup, men när du ska förklara att vind och solkraft ”inte fungerar” så plockar du bort vattenkraft.

  48. Fredrik S

    Sigge #30

    Har du varit i Kalifornien? Södra delen av Kalifornien, förutom kusterna består ju till stor del av Mojave Desert samt Sonoran Desert vilka kännetecknas av extremt lite och oregelbunden nederbörd. Den farliga torkan är väl den i mellersta Kalifornien, i Central Valley, samt nederbörsfattiga vintrar i Sierra Nevada.

    Angående skogsbränderna 2017 så berodde de i första hand på en väldigt nederbördsrik vinter som bidrog till kraftig tillväxt under sommaren. De nya skotten är som bränsle och när sedan den heta varma Santa Ana-vinden blåser för fullt så räcker det med en gnista så är det kört.

  49. Sören G

    OT
    Så var Rapport i TV1 i gång igen med klimathotsnonsens. ”Allt fler flyr klimatförändringarna. I Bangladesh stiger havet eftersom det blir varmare och glaciärerna smälter. Och orkanerna blir fler”
    Man visade en familj som fått överge sin jordbruksmark eftersom floden tagit det. Men det är en process som alltid har på gått i deltaområden som detta. Deltaområden sjunker p.g.a ökad belastning av sediment och floder meandrar (flyttar sig och slingrar). Ökad befolkning och uttag av grundvatten har förmodligen påskyndat processen.

  50. Sigge

    #43 Lars Cornell

    Effekttoppen som var i slutet på februari berodde på att det var kallt och samtidigt blåste ganska kraftigt i vissa delar av landet. Vinden har vintertid ganska stor påverkan på energiförbrukningen. Den påverkan minskar varefter bostäder och andra byggnader med elvärme och värmepumpar moderniseras och blir energisnålare. Ett välisolerat luftätt hus med balanserad ventilation påverkas inte nästan inte alls av hur mycket det blåser. Ett gammalt otätt hus med självdragsventilation kan få fördubblad ventilationen när det blåser.

    Det är nog felskrivet om hur mycket som producerades. Enigt SVK:s preliminära statistik så var produktionen ungefär 26000 MW när elproduktionen var som störst.

    För närvarande så finns det ganska stora marginaler i elförsörjningen. Ungefär samtidigt som R1 och R2 läggs ned så tas OL3 i drift i Finland

  51. Ivar Andersson

    #41 Jörgen E
    Pälle har stora likheter med Bagdad Bob. Fantasifulla påståenden och faktaresistent.

  52. Ingemar Nordin

    Pälle #47,

    Jag förstår inte ditt bakvända resonemang. Om kärnkraftverk måste snabbstoppa ibland någon gång per år så var det väl idiotiskt att avveckla de kärnkraftverk som vi en gång hade? Och inte förstår jag på vad sätt förnyelsebar energi där stoppen sker var och varannan dag skulle förbättra situationen.

    Tvärt om visar ju siffrorna klart och tydligt att med utbyggd vind- och solel så försätter vi oss i en mycket farlig beroendesituation där vi kan bli tvingade att släcka ned delar av landet. Black Outs har t.ex. inträffat flera gånger i South Australia och Victoria under det gångna året. Elpriserna skjuter i höjden.

  53. Jan Norlin

    # Sören G
    Jag har anmält inslaget till Granskningsnämnden för spridande av faktoider,
    Skicka gärna fler anmälningar , så vi får tyngd. Då blir nämnden tvungen att hantera våra anmälningar !!

  54. tty

    #30

    ”Att bränderna blev så omfattande berodde ju på det varit torka flera år i rad.”

    Som vanligt var det precis tvärt om. Att bränderna 2017 blev så omfattande berodde på den blöta vintern och våren som innebar kraftig tillväxt av gräs och buskar som sedan blev extremt eldfängda under den (som alltid) torra sommaren och hösten.

  55. Sigge

    #48 Fredrik S

    Jag har varit i Kalifornien några gånger, då jag har nära släktingar som bor i San Fransisco Bay Area.
    I södra Kalifornien ner till Los Angeles ar jag bara varit en gång.
    Det jag lade märke till första gången jag var där var alla brandstationer som fanns. Jag var där i augusti och jag såg gräsbränder eller röken från dessa vid några tillfällen. I augusti brukar gräset vara gult p g a att det är torrt då. Om det inte är extrema torrår så brukar bränderna begränsa sig till gräset. Träden brukar då inte vara så torra att de lätt tar eld. Är det extrema torrår så är träden torrare och lättare tar eld. Det är när träden lätt tar eld som som det blir de här svårsläckta jättebränderna.

    Senast jag var i Kalifornien var i maj 1998. Att jag inte åkt över och hälsat på släkten sedan dess beror på att dottern i familjen har träffat en svensk kille och bor numera i Sverige. Så mina amerikanska släktingar ofta på besök i Sverige.

  56. Robert N.

    Blir det varmare och varmare för varje år i Dhaka, Bangladesh?
    Eller publicerar Rapport falska påståenden?
    I kvällens Rapport påstod reportern Stefan Åsberg att människor flyr in till slummen i huvudstaden på grund av klimatförändringar med årlig höjning av temperaturen.
    Tycker inte att medeltemperaturerna är så tokiga, mer ett för människor behagligt klimat.
    Med ett genomsnitt på 29.1 ° C, är Maj den varmaste månaden. Januari är den kallaste månaden, med temperaturer genomsnitt 19.0 ° C.
    Monsunregn och deltalandskap är nog ett större problem.

  57. tty

    #56

    ”Blir det varmare och varmare för varje år i Dhaka, Bangladesh?
    Eller publicerar Rapport falska påståenden?”

    Onödig fråga. Naturligtvis ljuger Rapport. Sommartemperaturerna har snarast sjunkit något de senaste årtiondena:

    https://climexp.knmi.nl/gettempall.cgi?id=someone@somewhere&WMO=41923&STATION=DHAKA&extraargs=

  58. Fredrik S

    Sigge #55

    Jo, Kalifornien är fantastiskt. En hyrbil några veckor så vill man tillbaka direkt när man landar på Arlanda.

    Angående bränder så brukar områdena i södra Kalifornien som vi förknippar med bränder beskrivas som en ”ö” på land med väldigt speciella egenskaper. Trånga kanjons ner från bergskedjorna med den heta extremt torra Santa Ana vinden som drar ner. Ofta är somrarna varma och nederbördsfattiga och då skapas förutsättningarna för brand. Läste om en ekolog (kommer inte ihåg var) i höstas som uttryckte sig mitt i värsta brandkaoset; ”It’s all horribly normal”. Med det menade hon att varje år finns de förutsättningar som skapade förra årets kaos, vad man inte har varje år är något som tänder under en kraftig Santa Ana. Förr i tiden brann det inte alls lika ofta. Att det brinner nu, ofta nära bebyggelse, beror på människan.

    I norr och Sierra Nevada ser bränderna olika ut och när jag första gången besökte Yosemite såg man brandfält på vägen upp men där hade parkpersonalen tänt på själva. Skogen kräver detta 🙂

  59. Christopher E

    Man måste ändå beundra Sigge som träget fortsätter sin damage control mot alla fakta som kan svärta den gröna teknologin, trots att det mesta han påstår faller platt mot fakta. Det är ju inte precis raketvetenskap att när pålitlig energiförsörjning ersätts med opålitlig och dyrare, blir det också dyrare för konsumenterna. Till och med min elnätsleverantör har bekräftat att avgiften stigit på grund av vindkraften, trots att Sigge ville förneka det häromdagen.

    Det är för övrigt för få skogsbränder numera i Kalifornien jämfört med förr. Det drabbar de växtarter som är beroende av avbränning för sin livsmiljö och fortplantning. Till exempel de spektakulära mammutträden.

  60. Håkan Bergman

    Kjell Lindmark #29

    Grafen har vi hört om i minst 10 år nu, var är batterierna? Man kan visserligen öka kapaciteten per cell med grafen, men det hjälper inte om man inte kan hantera den ökning av värmen som blir, speciellt om man ska ha snabbladdning och tokacceleration som Tesla. Samsung försökte tänja på naturlagarna häromåret, det gick inte så bra och då finns det bara en cell i en mobiltelefon, i ett Teslabatteri finns det uppåt 8000.

  61. Salasso

    Förenade Arab Emiraten investerar i fyra reaktorer:

    http://klimatsans.com/2018/04/29/gron-omstilling/

  62. Joseph

    I Rolf Nilssons debattinlägg i DN den 22 april ”Vi behöver inte vindkraften” har inkommit åtta kommentarer. Professor Lennart Söder avslutar sin kommentar med ”Frågan om ”vad gör vi om det inte blåser när det är kallt” är självfallet relevant och ska beaktas. Och detta kan hanteras. Om man enbart använder en lösning till detta, gasturbinkraftverk (vilket inte är den billigaste lösningen), blir kostnaden ca 1-2 öre/kWh vilket kan jämföras med att vanliga hushållskonsumenter har elkostnader som överstiger 120 öre/kWh.”
    Nu frågar jag: Hur får Lennart Söder fram att kostnaden blir 1-2 öre/kWh?

  63. Sigge

    #59 Christopher E

    Jag har jobbat som ”elnätsleverantör”. Jag känner till hur tarifferna sätts för både förbrukare och producenter. Det är visserligen många år sedan, men principerna är de samma idag. Finns elproducent, som vindkraftverk eller vattenkraftverk som är anslutet till nätet så tar man ut propptaxa från producenten så man får betalt från både producent och konsument. Är det en större anläggning så att elnätet behöver förstärkas så får producenten stå för investeringskostnaden. Den delas upp på ett antal år enligt avtal med med elproducenten. Som regel brukar elproducenten inte behöva stå för hela kostnaden om det förstärkta ledningsnätet även utnyttjas för elkonsumenter. Om en mindre elproducent ligger i periferin av ett elnät så minskar ofta överföringsförlusterna när det producerar el. I de fallen kan producenten få en bonus på producerad el som motsvarar de minskade överföringsförlusterna.

    Principen för hur mycket en elproducent får betala för nya kraftledningar som ersätter gamla är så här:
    Är förutsättningen att kraftledningen behöver ha dubbla effekten och den kraftledning som skall ersättas har halva sin livslängd kvar. Då får producenten betala en hälften av vad en ny ledning med ursprunglig kapacitet har plus merkostnaden för för den högre kapaciteten.

  64. Björn-Ola J

    Pälle är ett nättroll som har härjat en hel del i kommentarsfälten i Ny Teknik. Samma vettlösa argumentation och ingenga sakliga argument eller fakta biter på honom.
    Det bästa är att ignorera honom.

  65. Peter Stilbs

    #64 – jo, märklig figur med mycket egendomlig svenska, typ Rinkebymål, och förmodligen utsänd av Merkels trollfabriker

  66. Håkan Bergman

    Heder åt Björklund och L som ställde sig utanför energiöverenskommelsen.

    https://www.expressen.se/debatt/subventioner-for-100-miljarder-morkas/

    Varken Energimyndigheten eler Svenska Kraftnät är positiva till slopandet av anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft i sina remissvar, men vad betyder väl det om Lövén måste ge MP en godispåse till.

    http://www.energimyndigheten.se/globalassets/rapport-slopade-anslutningsavgifter-for-havsbaserad-vindkraft-20180222.pdf

    https://www.svk.se/siteassets/om-oss/remissvar/energimyndighetens-rapport-om-havsbaserad-vindkraft-er-2017.03.pdf

  67. Lars Kamél

    Jag påpekar igen: Pälle är ett troll som härjar med personangrepp och lögner på kommentarsfälten på Ny Teknik (och säkert på andra ställen också). Det är meningslöst att försöka debattera med honom.
    Angående Bangladesh, så består det landet av ett delta som byggs upp av ett par stora floder i Asien. Dessa floder för så mycket slam med sig att Bangladesh sakta bli större, och inte alls är på väg att slukas av stigande hav. Slammet gör marken oerhört bördig och är huvudanledningen till att detta till ytan lilla land har en befolkning på över 150 miljoner. När vårfloden kommer, är det stor risk för stora översvämningar. Översvämningar som inget har med klimatförändringar att göra och gör att marken blir bördig.
    Vad gäller tropiska cykloner i norra Indiska Oceanen, brukar det vara 1-3 stycken per år. Ibland drabbar en av dem Bangladesh, men myndigheterna har numera byggt upp skydd för befolkningen så dödsfallen är få. Det är missbruk, eller ”tortyr”, av statistik att försöka hitta en trend när antalet fall är så få som 1-3 per år. För norra Atlanten, där tillförlitlig statistik finns för mer än 100 år tillbaka i tiden, syns ingen trend.

  68. Håkan Bergman

    Baylan är ute och luftar elcykeln.

    https://www.politico.eu/article/europe-climate-change-central-europe-faces-policy-whipping/

    ’“It’s a difficult issue, not because of realities, but because of political issues,” Sweden’s Energy Minister Ibrahim Baylan told POLITICO.’

    Klarspråk.

  69. Pälle

    #52 Ingemar Nordin

    Att du inte förstår är inte så konstigt. Du kan inget om hur ett elnät fungerar.
    Det är för döva öron, så jag är ju dum som ens försöker förklara elnät för någon som dig.

    Vi kan låtsas att backupen är en bilmotor, som en förenkling.

    Om du har kärnkraft måste motorn vara på 1450MW
    Om du har vindkraft måste motorn vara på 10-20MW

    Ganska självklart är den större motorn dyrare att köpa.

    Sen kommer steg 2, mängden bränsle som används.

    Några vindkraftverk går kanske sönder per dag. Exempel O3 gick sönder och stod stilla 60dagar i sträck för något år sen.
    20 MW x 24h x 365d = 175’200 MWh
    1450 MW x 24 x 60d = 2’088’000 MWh

    Kärnkraft har i detta exempel 10 ggr mer bränsle i backup, som i teorin kan vara co2 utsläpp. Nu har jag bara en reaktor med, det fanns ju 9st till som gick sönder detta år. Så verkligheten är ännu sämre för kärnkraften.

    Både storleken på backup och bränslet är en typ av subvention. Detta är självklart inget som kärnkraft betalar eller står för.

    Så att klaga på att sol och vindkraft får subventioner är patetiskt. Kärnkraften subventioner är enorma, man byggde ut vattenkraften och anpassa nätet för kärnkraftens skull, man investera i vattenkraft med en så lång återbetalningstid att det aldrig skulle skett idag.

    Säger vi att vi inte haft vattenkraften idag. Skulle marknadskrafter aldrig byggt vattenkraft och vi hade fått elda kol som de flesta kärnkraftsländer gör. Idag är kärnkraften så dyr att marknadskrafterna inte skulle byggt kärnkraft heller.

    Alla Sveriges blackout har berott på kärnkraft, Europas största blackout berodde på kärnkraft.
    Fakta är tydligen inte din starka sida.

    Bygg kärnkraft med egna pengar, som inte använder vattenkraften och backup/lastbalansering.
    Om du inte vågar detta, betyder det att du inte tror på det du skrivit och allt är skitsnack.

  70. Pälle

    #62 Joseph

    Vad gör vi när det är kallt och kärnkraften stannar ?

    Vi behöver inte spekulera och gissa, vi kan ta fakta från verkligen.

    Hösten och vintern 2009-2010 när kärnkraften underprestera 15TWh
    Vi importera tysk och polsk kolkraft.

    Det spelar ingen roll om det kommer så kallade 10års vintrar.
    Med sol och vindkraft kommer aldrig behöva så backup som kärnkraften.
    Vi kommer aldrig ha ett så högt elpris igen som vi hade 2009-2010.

    Fakta, jobbigt som fan om man gillar kärnkraft.

  71. tty

    Pälle är intressant som företeelse. Uppenbarligen är han inte svensktalande, alternativt använder han ett översättningsprogram.
    Som sagt, troligen ett avlönat nättroll. Frågan är av vem.

  72. Pälle

    #52 Ingemar Nordin

    Vi gör ett avtal ?

    Enligt energiminister Baylan får du bygga ett kärnkraftverk.
    Du tror ju kärnkraft är bäst. Så du och de som tror på kärnkraft får bygga och bekosta ett kärnkraft som körs utan hjälp av vattenkraft.

    #1 För att inte skapa extra behov av svängmassa, får reaktorn vara lika stort som största vattenkraftgeneratorn som finns idag, den är på 400MW, detta motsvarar ungefär O1.

    #2 Genomsnitts huset i sverige har en förbrukning på 20’000kwh. Vattenkraften som lastbalanserar ligger på en tillgänglighets faktor på 35%. Siffran nedan är en uppskattning, kan justeras upp eller ner lite.

    400 000kW x 24h x 365d x 35% = 1’226’400’000 kwh delat på 20’000kwh blir 61320st andelar.

    Ni säljer ca 60’000 andelar a 20’000kwh per år.

    #3 Varje andels anhängare får en uppkopplad elmätare som skickar info till reaktorn hur mycket som förbrukas. Förbrukar andelsägarna 300MW ska reaktorn gå på 300MW osv.

    #3 Varje elmätare har ett relä. Som om inte reaktorn inte producerar tillräckligt med ström så kopplas det bort andelsägare så det motsvarar det reaktorn producerar. Slå alla andelsägare på spisen 06.30 och reaktorn inte hinner öka effekten så kommer några bli bortkopplade. Det ska vara balans 100% av tiden.

    #4 Om reaktorn går sönder eller vid bränslebyten när den inte producerar någon effekt kommer alla andelsägare få strömmen bortkopplad.

    Jag ställer exakt de krav på kärnkraft och dig, som du ställer på vind och sol. Mer rättvist än så kan det inte bli.

  73. Guy

    tty # 71

    Hmm, kanske ändå svenskalande. Logik är däremot = 0 medan halmgubbebyggnad = 10+

  74. mats persson

    Pälle är nog det största nättroll som existerat sedan internet skapades.!!

    Han har förpestat NyTeknik och dess kommentatorsfält under en längre tid nu och det går överhuvudtaget inte att bemöta honom då fakta och sakliga argument inte på något sätt påverkar hans inställning. Vilket också tidigare inlägg påpekat redan. Han använder också ett barnsligt språk och upprepar sig likt en papegoja hela tiden vilket gör att det är svårt att ta honom på allvar.

    Men han lyckas , trots det, tydligen ändå att hålla flera av oss som läser KU sysselsatta med att försöka bemöta honom istället för att kommentera trådens ursprungliga ämne.

    Och då det är enklare att övertala en gråsten att göra en frivolt än att få honom att ta till sig fakta så tror jag tyvärr i slutändan att det enda som hjälper är att stänga av honom från att kommentera här på KU.

  75. tty

    #73

    ”Hmm, kanske ändå svenskalande”

    Nej, jag är rätt säker på att han inte är svensk. Lägg märke till att han i princip aldrig gör några stavfel vilket pekar på att han kör ett översättnings- eller stavningsprogram, men att han däremot har stora problem med grammatiken.
    Han kan t ex inte skilja på ”verklig” och ”verklighet”. Han har stora problem med tempusformer ”importera” i st f ”importerade”, ”slå” i st f ”slår”, särskriving: ”genomsnitts huset” ”tillgänglighets faktor”, konjunktioner: ”som” i st f ”så”, kongruens: ”stort” i st f ”stor”.

    Allt det här är typiska fel för någon som försöker skriva ett främmande språk som man behärskar dåligt och med en annan språklogik än man är van vid. Dessutom troligen ett språk där sammansatta ord är mindre vanligt.

  76. Håkan Bergman

    tty #75
    Underskatta inte dagens svenska utbildningssystem.

  77. Guy

    tty # 75

    Du kan ha så rätt i att ett stavningsprogram hjälper till, men det är väl många som har det som hjälp när fingrarna flyger över tangenterna?

    Som Håkan B insinuerar förekommer liknande fel i många kommentarer av kommentatorer som kan antas vara helsvenska. Det må nu sedan bero på slarv, tidsbrist eller annat.

  78. Christer Löfström

    #71 tty
    Jag har flera gånger bett dig berätta vem du är. (någon skrev oraklet tty) Du nobbar. Dags att berätta!

  79. Guy

    75 tty

    Ett tillägg. Jag läste igenom en gång till, högt. I mina öron låter det som talspråk. I stil med hur jag skriver, som inte har skrivit speciellt många artiklar eller uppsatser. Finlandssvenskan kan göra sitt till.

    Du kan ha rätt i att svenskan är skriven med främmande språkgrund. Bl. a. bristande kommatering.

  80. Lars Cornell

    Litet OT, men bara litet.
    Jag läste en annons i SVD från DHL. ”spara-tusentals-liter-diesel”
    https://www.svd.se/vingarna-som-kan-spara-tusentals-liter-diesel
    Knappast något är rätt där. Först börjar de med
    ”Kan minska förbrukningen med 10 procent”
    Litet längre ned, ”Kan spara en liter diesel per 100 kilometer”.
    Plötsligt var det inte längre 10% utan 2%.

    ”som virveldämpare på en flygplansvinge”, får mig som flygare och ingenjör att haja till. Med ”virveldämpare” menar de förmodligen de uppböjda vingspetsarna som skall minska effektförlusten av den virvel ”vortex” som skapas av under/övertrycket i vingarna. Det finns inget av det i en långtradare.

    Men det kan vara energibesparande. Då måste man mer jämföra med att en deplacement-båt som är 6 m lång har en maxfart på ca 6 knop, en som är 8 m lång har en maxfart på ca 8 knop. Jämför fartygens bulb i fören. Ni kunniga får sedan tänka själva. För Pälle och er andra om ni finns är utrymmet alltför begränsat.

  81. Bengt Abelsson

    #80

    Som vanligt är det fusk!

    Om maxlängden ökas med 0,5 meter så kan man a) sätta på aerodynamiska vingar eller b) öka den betalande lastlängden med 0,5 meter. För de som fraktar volymlaster som mineralull är det givetvis mer lönsamt att öka lastlängden.
    Sedan finns förstås alternativet att korta skåpet med 0,5 meter och sätta på vingar, med bibehållen maxlängd. Då blir det inte lika lockande.

  82. Håkan Bergman

    Bengt A. #81
    Sen är det ju väldigt utslagsgivande att köra testen i Belgien, jag vet folk som åkt genom Belgien utan att ens veta om det.

  83. tty

    #80

    ””som virveldämpare på en flygplansvinge” är naturligtvis helt uppåt väggarna.

    Ändvirveln på en flygplansvinge är en konsekvens av hur en vinge genererar lyftkraft, nämligen genom att böja av luftströmmen nedåt. Detta innebär en nettorotation av luften runt vingen, en rotation som fortsätter som en ändvirvel vid vingspetsen. ”Winglets” innebär att man förlänger vingen med en smal spets som böjer av uppåt och därmed är aerodynamiskt avlastad vilket försvagar ändvirveln och minskar luftmotståndet. En ”endplate” längst ut på vingspetsen ger i viss mån samma effekt. Något som bl a ger den udda effekten att en JAS 39 faktiskt har aningen längre räckvidd med jaktrobotar hängda i vingspetsbalkarna.

    Den lilla likhet man möjligen kan hitta är väl att winglets minskar turbulensen bakom flygplanet vilket förmodligen ”vingarna” på bilen också gör, fast på ett helt annat sätt. Några vingar i aerodynamisk mening är det naturligtvis inte. Sådana skulle nämligen öka luftmotståndet. Allra effektivast vore naturligtvis att ”spetsa ut” lastutrymmet bak och runda av fronten på bilen, men det skulle innebära alltför stora förluster i lastkapacitet. Den tvära ”bulldogsnosen” på moderna lastbilar är ju högst ineffektiv ur aerodynamisk synpunkt men den maximerar den del av bilens längd som är lastutrymme.

    Apropå vingar så observera att det inte är tryckskillnaden mellan vingens översida och undersida som producerar lyftkraften som det ofta påstås, utan att vingen böjer av luftströmmen nedåt. Om det verkligen vore Bernoullieffekten som genererade lyftkraften skulle ju flygplan inte kunna flyga i ryggläge. och J29 ”Tunnan” skulle överhuvud taget inte ha kunnat flyga eftersom den hade en helt symmetrisk vingprofil (vilket är aerodynamiskt rätt ineffektivt, men minskar vågmotståndet i transsonic-området)..

  84. Ivar Andersson

    #80 Lars Cornell
    Det är Maria Nilsson Öhman, hållbarhetsansvarig på DHL Freight som uttalar sig. Undrar vilken utbildning och ansvar en hållbarhetsansvarig har? Logiken i artikeln är under all kritik liksom den tekniska funktionen. Den hållbarhetsansvariga verkar mest vara en väderkvarn.

  85. Sigge

    #80 Lars Cornell

    Jag läste också artikeln. Fast jag tolkar det lite annorlunda än vad Ni gör.
    Att luftmotståndet kan minskas så bränsleförbrukningen minskas med 10% för ett lastbilsekipage som har med ”strömlinjeformad” semitrailer jämfört med en vanlig är inte så konstigt. På vägarna ser man många trailers redan idag där man gjort en del för att minska luftmotståndet. Främst är det kjolar på trailern och spoilers på dragbilen som man kan se idag.

    När det gäller ”vingarna” bak trailern så uppfattade jag det som att det skulle skulle minska förbrukningen 1 liter mindre på 100 km och alla åtgärder tillsammans skulle ge 10% minskning i förbrukning.

    En 18-meters långtradare på 40 ton som har lågt luftmotstånd drar redan nu mindre än 3 l/mil när den kör 80 km/h.

  86. Bengt Abelsson

    #85

    Fusket ligger i att OM det är tillåtet att överskrida maxlängden är det mer ekonomiskt att öka lastvolymen än att sätta på tillbehören.
    Men, ändamålet helgar medlen och så låtsas man inte om att det finns en maxlängd.

  87. Lars Cornell

    #85 Sigge. Källa?
    Jag har en god vän med åkeri. Han brukar säga 5 l/mil och det har inte så stor betydelse hur mycket last man har. De åtgärder du nämner är vidtagna för decennier sedan.

  88. #83

    ”Apropå vingar så observera att det inte är tryckskillnaden mellan vingens översida och undersida som producerar lyftkraften som det ofta påstås, utan att vingen böjer av luftströmmen nedåt”

    Detta påstående är fullständigt inkorrekt, man inser enkelt att eftersom vingen böjer av luftströmmen så skapas en tryckskillnad över vingen och således en lyftkraft. Att det är tryckskillnad mellan ovansida och undersida vinge som ger lyftkraft går alldeles utmärkt att förklara med Bernoullis princip.

  89. Guy

    #88

    Det är märkligt hur segt Bernoulli sitter i. Bernoulli undersökte hydrodynamik, inte aerodynamik. Dom är för all del nära besläktade.

    Martin Ingelman-Sundberg, som torde vara välkänd i Sverige har en annan åsikt.
    http://bkg405h.se/lyftkraft_forklara…_.htm

  90. Håkan Bergman

    Märkligt, jag kan inte hitta vad felet på länken är.

    http://bkg405h.se/lyftkraft_forklara…_.htm

  91. Håkan Bergman

    Verkar vara WordPress som inte klarar en sån där länk. Men när man får upp Not Found kan man klistra in …_.htm i adressfältet.

  92. Guy

    Håkan B #91

    http://bkg405h.se/lyftkraft.htm
    Försök med den här länken. Klicka på rubriken Lyftkraft…..
    Jag har artikeln sparad, men den tycks inte fungera som länkadress och jag lyckas inte spara den i något annat filformat.

  93. Håkan Bergman

    Vi provar en jag har editerat.

    http://bkg405h.se/lyftkraft_forklara…_.htm

  94. Håkan Bergman

    Nej, det är WordPress som gör om länken.

  95. Gunnar Strandell

    Sigge #85 och Lars Cornell #87

    Ni har rätt båda två men har nog data för olika ekipage.
    En Europadragare lastad till ca 30 ton GTW på hård vägbana med relativt slät topografi, som E4 genom Sverige, behöver ca 25 liter per 100 km diesel MK1 och 1-1,5 liter AdBlue vid 85 km/h
    Förbrukningen indelas i tre ungefär lika delar, Rullmotstånd, vindmotstånd och topografi.

    I topografidelen ligger en potentiell fördel för eldrift om de kan återvinna energin i utförsbackarna.- Idag blir den energin värme i bromsar och föraren får en prick på förarkortet om man låter bilen öka farten över 90 km/h i mer än 45 sekunder.

    Ett 64 tons timmerekipage som körs på mera kuperade kurviga och mjuka småvägar under en del av transporten kommer upp i ca 50 liter diesel och 2-3 liter AdBlue per 100 km.

    Olika typer av spoilers har provats och ger den minskning av luftmotståndet man kan förvänta sig så länge anblåsningen kommer rakt framifrån. Vid sidvind är effekten inte lika påtaglig. Återbetalningstid och underhållskostnad för dem gör dem svåra att motivera.

    I USA ärr marknaden större för att man har lägre maxvikt, 36 ton, och kör fortare, 110 km/h

    Om man tillåter dubbla trailers efter en bil sparas ca 20% av bränslekostnaden.
    I Sverige har energieffektivitet framförallt drivits av Skogforsk och då handlar det om ökade lastvikter.

    När det gäller lagstiftning har Tyskland envist sagt nej till längre eller tyngre fordon i transittrafik., men de gör prov med 25,25m ekipage som får lastas till 40 – 55 ton GTW.
    Sådana finns redan i Sverige, Danmark, Benelux, Spanien och Portugal. För ett tyngre fordon med hastighetsbegränsare blir luftmotståndet en mindre andel av bränsleförbrukningen.

    Länk:
    https://www.skogforsk.se/EnergiEffektivaTransporter/

  96. Tur av vi i Sverige har bra vattenkraft. Solceller är ju om vi ska vara helt ärliga rätt värdelöst i Sverige. När vi verkligen behöver elen finns det ändå ingen sol i detta land.