Här kommer Lena

 Lena Ek

Vår nya miljöminister, Lena Ek, har skrivit en liten programförklaring på regeringens hemsida:

”Sverige ska fortsätta att vara en ledande miljönation i världen. Genom en aktiv och framtidsinriktad miljöpolitik som hittar lösningar på både internationella och lokala miljöproblem ska Sverige bli det land där det är enklast, billigast och roligast att vara miljövänlig.”

Vad gäller klimatfrågan hade jag hoppats på att hon skulle läsa på en hel del innan hon gjorde diverse uttalanden och då givetvis att våga läsa och fundera en liten aning ”utanför boxen”.

Men mina förhoppningar vad gäller vår nya miljöminister verkar ha grusats rejält. Idag har hon gjort intervjuer eller citeras i så gott som samtliga MSM i Sverige. Bakgrunden är de nyligen släppta siffrorna från det Amerikanska energidepartementet som visar att vi historiskt sett aldrig har släppt ut så mycket CO2 till atmosfären som nu.

I ett program  i Sveriges Radio säger hon att

”– Det är verkligen inte bra för vi vet att vi måste klara tvågradersmålet annars så blir det väldiga konsekvenser för miljön och vi får ett väder som blir väldigt ryckigt och svårt att hantera.”

I Aftonbladet kan vi läsa att hon menar att

”– Vi har anat detta eftersom vi ser effekterna mer och mer. Vi ser en ökande ishavssmältning, vi ser ett ökande instabilt väder och vi ser också en temperaturhöjning globalt sett.”

(mina fetstilar)

I stort sett varenda MSM har idag något om den här rapporten och det stundande klimattoppmötet, de här är bara ett par axplock. Jag tycker dock att de visar rätt bra var vår nya miljöminister står och hur insatt hon är i klimatfrågan. Det skulle vara intressant att göra en intervju med vår nya minister för att utreda exakt vad hon menar i de citerade uttalandena.

Något sådant tillfälle lär dock inte dyka upp men hur uppfattar ni som läsare på TCS det hon säger och menar?

 

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. ThomasJ

    Ja, men jösses, jössikars jössikar… é man från Valdemarksvik så é man…

    Intet ont om skärgården, tvärtom – fantastisk!  😀

    Lena Ek (c) är i sig ett veritabelt miljöhot persona.

    Mvh/TJ

  2. Staffan D.

    Är man född 1958 i Mönsterås, och nu bor i Gryts socken, borde man ju veta lite mer om världen — och klimatet — än folk på Söder(malm).  Och centern var en gång ett parti för jordbrukare — de visste en hel del om vädret, nu och förr.
    Problemet är väl att vi nu alla — nå: nästan alla — är en sorts miljöpartister, och inser att det går åt h-e som vi lever;  vi måste göra bot i säck och aska…  Eller hur?

  3. Ingemar Nordin

    ”instabilt väder” betyder väl att det regnar, eller? I övrigt har jag ingen aning om vad hon pratar om 🙂

  4. Bim

    Jag för min del undrar om  Lena Ek överhuvud taget funderar på vad hon säger eller om det till varje pris gäller att vara PK.
     Någon eftertanke borde man väl kunna fordra av en miljöminister.
    Klara tvågradersmålet? Jisses!

  5. Remarkabelt okunnigt och enbart PK-klyschor. Tragiskt. Vi skulle behöva några ”djävlar-anamma”-finnar i regeringen istället för de vindflöjlar vi har.

  6. Ingemar Nordin

    På ”Sverige kan”-mötet (se https://www.klimatupplysningen.se/2011/10/15/infor-durban/) sade Lena Ek bl.a.:

    ”Därför lägger jag mycket vikt vid att denna mandatperiod implementera och fullfölja den klimat- och energiproposition som Riksdagen fattade beslut om förra mandatperioden. I det ingår också att arbeta vidare med regeringens mål om ett utsläppsneutralt Sverige 2050 och en fossiloberoende fordonsflotta 2030.”

    http://www.regeringen.se/sb/d/15326/a/179183

    Ack ja, de svenska politikerna lever tydligen i sin lilla glasbubbla utan att veta särskilt mycket om att resten av världen verkar vara helt ointresserade av att ”gör före” och visa ”ledarskap” i klimatfrågan. Tvågraders-målet är såååå 2010

    http://www.thegwpf.org/uk-news/4269-uk-government-shale-gas-exploration-is-in-britains-national-interest.html

    http://www.irishtimes.com/newspaper/frontpage/2011/1103/1224306980840.html

    http://www.businessgreen.com/bg/news/2122007/cameron-steps-intervene-solar-subsidy-fiasco

  7. L

    I dagens nyhetssändningar sa Lena Ek att hon hellre pratade om att investera i industri och ny teknik än att låta klimatfrågan bli ännu en kostnad ovanpå finanskris och jobbkris. Lät rätt sansat även om hon jamsade med om politikernas tvågradersmål…

  8. Ingemar
    ”instabilt väder” måste väl vara motsatsen till ”stabilt väder”. Och ”stabilt väder” kan ju vara vad fan som helst bara det är ”stabilt”, stabilt varmt, stabilt kallt, stabilt blåsigt…… Och då blir väl instabilt väder att det kan bli kallt, eller varmt eller lugnt eller blåsigt.
    Dvs precis som vanligt alltså.

  9. L.
    Jamen det låter ju bättre! Kanske klimatuttalandena bara är munväder och att hennes intresse ligger på att utveckla industrin. Hoppas kan man.

  10. En ny miljöminister i ett hunsat parti i en alliansregering har ju nått sitt mål, och ger väl blanka sjutton i vad hon säger.

    Jag är inte helt insatt i hur det fungerar med pensionen, men nog klarar hon sig hyfsat även om hon avgår redan på måndag…

    Men å andra sidan kan det ju vara kul att träffa folk och resa runt lite innan man behöver fundera över vad man ska göra av sitt liv och alla pengar.

  11. L

    Uffeb, Lena Ek har suttit i Europaparlamentet i sju år, så jag tror hon har både träffat folk och rest runt så det räcker..

  12. L #11

    Mycket vill ha mer…

  13. L #7

    Det låter ju lite mer lovande. Kanske har jag blivit en smula besviken i förtid?

    Nåja, jag är högst villig att ändra uppfattning om så visar sig vara möjligt!

  14. L

    Lena K, ja vi får väl se, men då och då säger hon saker som visar att hon levt utomlands och vågar tänka utanför ankdammen…

  15. Thomas

    Apropå konstiga inlägg i MSM:
    http://www.aftonbladet.se/vader/article13890696.ab
    ”Prognosen bekräftas av den svenske väderstatistikern Ingemar Vänerlöv. Han har gått igenom data från 1859 och framåt och tror till att december blir nästan en kopia av förra året – den kallaste decembermånaden som hittills uppmätts:”
     
    Vänerlöv är politiker, riksdagsman för KD. Vem fick för sig att kalla honom ”väderstatistiker”? 

  16. hahn

    Ingemar Vänerlöv är väl sedan länge observatör åt SMHI vid sidan av politiken? Titeln väderstatistiker låter lite som klimatdebattör vilket vi kanske inte ska förvägra dig att titulera dig, i det här sammanhanget.

  17. Thomas #15

    Efter lite hastigt googlande på denne man är jag benägen att hålla med dig.

    Förstår just nu inte ens varför just han skall få sådant mediautrymme?

  18. Thomas
    Men å andra sidan är väl inte just Vänerlöv så betydelsefull för svensk energipolitik till att börja med.

  19. Ingemar Vänerlöv är en öppen skeptiker. Har haft mejlkontakt med honom. Se även:
    https://www.klimatupplysningen.se/2008/11/06/ingemar-vanerlov-politiker-och-skeptiker/
    Jag tycker att det är kul att just han intervjuas!!
     

  20. Ingemar har ävenen artikel i Svensk Tidskrift
    http://www.svensktidskrift.se/?p=3198

  21. ##15-19

    Ingemar Vänerlöv är en  hedervärd (fd?) riksdagsman. Han har som sagt också varit väderobservatör åt SMHI. Han är en av  få (högst 4) i hela riksdagen som vågat ifrågasätta de gängse slagorden om antropogena klimateffekter. De SI-medlemmar som var med i Almedalen på Gotland 2009 träffade honom, och han fanns med på den riksdagshearing under vilken bl a Roy Spencer och Bob Carter framträdde.

    Det är ett hälsotecken att han får framträda i en Stockholmstidning.

    /C-G

  22. Thomas

    Jag var på ett seminarium Vänerlöv arrangerade i riksdagen med de vanliga misstänkta bland talarna. Det går att hitta en recension här:
    http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2010/03/referat-klimatseminarium-i-riksdagen.html
    Där hittar man även en länk till TCS:s recension som inte oväntat är lite annorlunda,

  23. AOH

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4784202
     
     
    Det smart vore att investera i teknik som drar ned utsläppen och effektiviserar industrin.
     
    Miljöminister Lena Ek, C, är bekymrad över ökningstakten.  ( CO2 )
     
     
    ”…….vi får ett väder som blir väldigt ryckigt och svårt att hantera…….”
     
    ( väder har hanterats ca 4,5 Milljarder år )
     
    Lena Ek tror att ekonomiska argument kan spela roll för klimatfrågan.
     
    ”…..De argumenten försöker jag föra fram i förhandlingarna med USA.
    För de andra argumenten har man ju diskuterat i tio år och det har ju inte fungerat……”
     
     
    Tonen blir mjukare. Förra året var det Andreas Carlgren som minsann skulle läsa lusen av stormakterna på klimatmötet i Cancun.
     
    Vet någon vad AC sysslar med idag efter dennes stora insats i Cancun?
     

  24. pekke

    Men har det inte varit stabilt väder de senaste veckorna ?
    Här i Kallsta`har temperaturen bara pendlat mellan +7 – +11 de senaste veckorna, är inte det stabilt ?
     
    Översvämningarna i Thailand är inte nåt nytt, 1942 var det minst lika mycket vatten på Bangkoks gator.
     
    http://asiapacific.anu.edu.au/newmandala/2011/10/21/how-exceptional-is-thailands-rainfall-in-2011/
    http://2bangkok.com/2bangkok-masstransit-flood.html

  25. hahn

    Thomas, jag vill öppet anklaga dig för att, mitt i en formidabel massiv kampanj av klimatdravel som, från revelj till godnatt sköljer över oss välja ut, den enda du förmodligen kan hitta som inte basunerar ut ett klimathot/klimatdravel.

    Detta står du naturligtvis helt enkelt inte ut med.

    Jag har som vanligt ett tips till dig/er. Varför inte agera lite proaktivt och söka nya affärsmöjligheter inom nya områden? Det kan inte missförstås att vi stänger den här nu. Got it?

  26. Bertel

    Thomas # 15

    Innanför Sveriges gränser, har det sedan istidens slut, aldrig funnits så mycke bioenergi i outnyttjad form(dvs skog) samt naturprodukter(dvs svamp, blåbär lingon, mm). 

    Varmare klimat gynnar oss i norden. Är det fel att ha nationell perspektiv??? gällande naturliga variationer eller skall vi, i norden, slita så svetten lackar och skicka pengarna till varmare breddgrader???

  27. Validering

    Thomas 22#

    Jag läste den sammfattning på uppsaöainitiativet du länkade till.

    Där hävdar Professor Bergström på SMHI enligt dig följande;

    Tredje talare var Professor Sten Bergström från SMHI som talade om det svenska perspektivet. Bergström oroade sig mest för ökningen av havsytan som accelererat under senare år, och han visade på en kurva där ökningen nu balanserar landhöjningen i Stockholm medan i södra Sverige havsnivån stiger. Han gav exempel på hur det kan vålla problem till exempel genom att nivåskillnaden mellan Mälaren och Östersjön inte är större än att den riskerar att åter bli en havsvik om ett sekel om havet stiger som befarat. Däremot ansåg han att varningar för fler eller starkare stormar var förhastat, något underlag för sådana slutsatser finns inte.

    Du måste förstå att jag tappar förtroendet för Bergström då jag vet att havsnivåerna deacellererar sedan tio år tillbaka och de senaste året till och med sjunker. Varför säger han saker som vid lätt kontroll visar sig vara fel? Om en Professor i klimatvetenskap inte ens vet vad som händer med havsnivåerna idag, hur ska han veta hur de kommer bli i framtiden?

  28. Patrik

    Havsnivåer… Åk till Evert Taube-muséet på Vinga vetja. Där hänger ett foto som väl är ca hundra år gammalt.
    På det ser man att Vinga då var TVÅ öar, snarare än en, som nu.
    Rätt stor ledning för landhöjningen på västkusten de senaste hundra åren alltså. 🙂

  29. Patrik

    Vinga och Gattulven kallas de visst fortfarande ja.

  30. Peter Stilbs

    Sten Bergström är pensionerad f.d. forskningschef på SMHI – hydrolog – inte klimatforskare i normal mening. Jag kan inte hitta var hans professur skulle vara belägen. Troligen är det en adjungerad sådan, liksom Rummukainens och Rockströms – en tidsbegränsad, köpt sådan. Det är vanligt att titeln behålls, trots att förordnandet gått ut.

  31. Ivh

    Att Lena Ek blir hårt kritiserad på det här forumet snarare hjälper hennes politiska karriär än stjälper den.
     
    Validering #27
     
    När mötet hölls i början på året så syntes inte den minskning av havsytenivån i de statistiska underlagen för att minskningen hadw knappt börjat då.
     
    De senaste 20 åren så har havsytan ökat med 3,3 mm/år.
    Landhöjningen i Stockholm ligger på knappt 5 mm/år om jag inte minns fel.
    Att havsytenivån minskar just nu kanske bara är tillfälligt. Det har ju varit mycket översvämningar runt om i världen det senaste åren. Så där finns en hel del vatten på land just nu. Jag har däremot ingen uppfattning om hur mycket det skulle påverka havsnivån. Jag kan däremot konstatera att det varit tillfälliga minskningar i havsnivåökningen tidigare.

  32. Thomas

    Bertel #26, ”Innanför Sveriges gränser, har det sedan istidens slut, aldrig funnits så mycke bioenergi i outnyttjad form(dvs skog) samt naturprodukter(dvs svamp, blåbär lingon, mm). ”
     
    Någon källa på detta? Vad jag vet minskar speciellt blåbär i dagens hårddrivna skogar. Gödsling och kalhyggen slår hårt även mot svampar.
     
    Validering #7, tycker du inte det är lite magstarkt att kräva att Bergström skulle ha med senaste årets hack i havsnivåkurvan i ett föredrag som hölls 2010?
     
    Peter #30, hydrologin är en del av klimatet, och det var den delen Bergström fukuserade på. Han är tillräckligt mycket professor för att IVA skall kalla honom det:
    http://www.iva.se/press/Pressmeddelanden/Vattenforskare-far-IVAs-Guldmedalj/
    ”Sten Bergström tilldelades 1987 professors namn av regeringen. Han har även varit knuten Linköpings Universitet som adjungerad professor på deltid. Under perioden 1992-2005 var han SMHIs forskningschef.”
     
    Känns som en i sammanhanget kompetent person jämfört med de två ”skeptiker” som pratade vid samma seminarium. Att just du börjar klaga på folk som inte är ”klimatforskare i normal mening”  är rätt magstarkt.

  33. Christer Löfström

    Ivh #31
    Jag upprepar här en fråga till dig som jag ställt i samband med Volvo-artikel.
    Du har i någon kommentar tidigare i år angett att du är gammal Sydkraftare, har arbetat på BB-verket och var aktiv i KK-omröstningen. (eller blandar jag ihop dig med någon annan signatur)

    Du har avfärdat Lars Bern med att han inte är trovärdig?
     
    Förklara för mig hur du kommer fram till denna slutsats!

  34. Olaus Petri

    Angående att kronan ger ”professors värdighet” så är det inget ovanligt och har funnits länge. Ofta skedde det via personliga ansökningar med tillhörande rekommendationsbrev. Dessa ansökningar kan studeras i Riksarkivets konseljakter, vilket ofta är rolig läsning. Skillnaden mellan nu och då verkar vara att ”förr” så behövde man, som det hette, ”kontribuera” till staten för att kunna komma ifråga för nämna hedersbetygelse, dvs att den kostade pengar. Nu tycks inte detta vara fallet längre.

    Någon som vet om det stämmer? 

  35. ThomasJ

    Lena borde ta sig en titt på dessa nyheter:

    http://joannenova.com.au/2011/11/co2-emitted-by-the-poor-nations-and-absorbed-by-the-rich-oh-the-irony-and-this-truth-must-not-be-spoken/

    Mvh/TJ

  36. Peter Stilbs

    Thomas #32 – ett av de mest bestående minnena av Riksdagsseminariet var ett osedvanligt skarpt hjärnsläpp av en Göteborgsprofessor (ordinarie). I övrigt är mitt intryck av Sten Bergström under senare år att resa runt och skrämma kommuner och landsting med framtida översvämningar pga klimatförändringar i modelldatakörningar.

    Detta med att ge ledande personer på forskningsinstitut professors namn är en gammal företeelse – redan när jag kom till KTH 1986 fann jag till min förvåning att alla högre chefer på dåvarande STFI (trä- och massaforskningsinstitut) – numera kallat Innventia (?) hade fått sådan tite, genom deal mellan KTH, Utbildningsdepartementet och STFI.  

  37. Ivh

    Christer Löfström #33
    Att jag skrivit lite här på ett tag beror på älgjakt. Men du vill ha svar på varför jag inte anser Lars Bern trovärdig längre.
     
    Lars Bern hade skrivit en debattartikel där en meteorolog påpekade en mängd sakfel. Istället för att bemöta i sakfrågan så hävdade Lars Bern att meteorologer inte borde få yttra sig i klimatdebatten. Det var väl bara på den här sajten som det gick hem.
     
    Lars Bern har även deltagit i det korståg mot vindkraft där det påstås den ena ovederhäftiga saken efter den andra. T ex att vindkraften skulle subventioneras med 300 mdr fram till 2035. Det är nästan dubbelt så mycket som det kostar att bygga vindkraftverken som kan producera de 30 TWh/år som det talas om.
     
    Är man kritisk mot något så kan man inte ta vilka siffror ur luften som helst, för det är många som kan räkna själva. Inte minst vi som jobbat med energiproduktion och ekonomi. Det måste vara substans i det som påstås för att bli trovärdig.
     
    Det stämmer att jag jobbat på Sydkraft. När jag var på BB-verket så var det som anställd av Sydkraft. E-On som köpte Sydkraft har numera en hel del vindkraft har jag förstått. Idag så har minst tre av mina f d arbetsgivare vindkraft i sin elproduktion.
     
    Jag var aktiv i kärnkraftsomröstningen för linje 1.

  38. Christer Löfström

    Ivh #37
    Har du länkar till Lars Berns artiklar om meteorologer och vindkraft?

    I övrigt tycker jag inte om signaturer i offentliga debatter. Varför uppträder du ,med din erfarenhet, inte med namnet som står i passet?

  39. Holmfrid

    #37 lvh  om vindelens ekonomi.
    För Pite Markbygdens 4000 MW brutto ur 1100 vindsnurror erhålles netto 720 MW enligt årsstatistiken (Vindstat.nu) för de 12 hittills uppförda snurrorna. Direkta investeringskostnader är 70 miljarder kr för detta enligt Pite Kommuns energiansvarige (Persson). (ej inräknat reglerkraft och nätinvesteringar).
    En elementär investeringskalkyl – nuvärdesmetoden 6% ränta över 20 år ger att investeringen går jämt upp med ett elpris på 100 öre/kWh under de 20 åren.  Ur projektet erhålles 6.3 TWh/år till marknaden.  Kostnadstäckning krävs då med 50 öre/kWh utöver Nordpools spotpris i form av bidrag från elmarknaden.  Omräknat till 30 TWh/år vindel blir då bidraget 167 miljarder kr för 20 årsperioden.   Om nödvändiga investeringar i reservkraft, elnät inkluderas blir kostnaden nog ganska nära de 300 miljarder kr som Bern nämner.

  40. Christer Löfström

    Holmfrid #39
    Ivh kanske tar nya tag med älgjakten, eller så har han annat för sig.
    Du har nu för mig visat att Lars Bern inte saknar trovärdighet i vindkraftfrågan.   
    Jag förmodar att LB’s syn på meteorologer handlar om att de har för stort inflytande på klimatdebatten. Här har jag koll, och så är det!
    Läs hos Pielke Sr.

    Samanfattningsvis så har jag kvar mitt förtroende för Lars Bern som samhällsdebattör.

    Lena Krantz. Du ställer en fråga om Lena Ek.  Jag svarar med att hänvisa till John Pilger ”Den dolda dagordningen”. ”Reportage från bedrägeriernas tidsålder” Utgiven på Ordfron 1998.
     
    Boken handlar inte om klimat, men den beskriver väl hur rutten politik i verkligheten är. Lena Ek(c) är politiker.
    Mitt intresse för Ivh handlar just om att jag misstänker (men inte vet) att han har en dold agenda. Kärnkraftkramare använder ”klimathotet” för att få forsätta krama.

  41. inge

    IVH #31
    Att havsytehöjningen mätts till 3,3 mm/år på senare tid beror på att man övergått till satellitmätning med egentligen mycket sämre noggrannhet än direktmätning men det ger ju ett resultat som stämmer bättre med de teoretiska modellerna. Sen har det ju varit en sänkning de senaste två åren som Thomas kallar för ett hack i kurvan men enligt en dansk studie som vi diskuterat här på TCS så går havsnivåerna i 70-årscykler och vi har nu kommit in i en sjunkande period, och isåfall ska nivåerna fortsätta att sjunka och vad jag förstår tyder det på sjunkande havstemperaturer. 

  42. Bertel

    Thomas # 32

    Du kan inte vara sann, när du frågar efter bevis, gälllande skog,sareler i Sverige i dag????? Hur tänker du???    

  43. Bertel

    # 42 skogsarealer skulle det har stått, men frågan består, riktad till Thomas. Tänker du när du skriver????

  44. Thomas

    Bertel #43:
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/blabarsriset-pa-tillbakagang
     

  45. Trots ökad CO2 utsläpp så blir det kallare ändå(10-15 år),Salby håller bra, med sin analys studie.
    ALI.K.

  46. Ivh

    Christer Löfström #38
     
    Lars Berns debattartikel i en tidning där han svarade på en meteorologs artikel hittar jag inte, men Lars Bern göör nästan alltid en kopia till Newsmill. Och här är den, där han vill cencurera meteorologer.
     
    http://www.newsmill.se/node/36789
     
    Jag hittade en artikel där Lars Bern far med osanning om vindkraft, också på Newsmill.
     
    http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/10/jonny-fagerstr-m-marian-radetzki-och-lars-bern-svarar-anders-wijkman
     
    Holmfrid #39
     
    När man kalkylerar med andra kraftverkstyper så räknar man med realränta på 4% och serieamortering. Det ger en kapitalkostnad på 7% med 20 års återbetalningstid.
    De 7 verk i Markbygden som varit drift mer än 12 månader har under det senast året producerat 37 miljoner KWh, Det är 2 MW-verk.
    Om det är sådana verk som kommer att byggas i fortsättningen också så blir den sammanlagda effekten 2200 MW och de kommer att producera c:a 5,75 TWh/år Investeringen för 1100 sådana verk bör ligga på c:a 35 mdr.
    Det ger en kapitalkostnad på ca 2,5 mdr. Service och underhåll 0,2 mdr.
    Det blir en elkostnad på c:a 50 öre/KWh.
     
    Nu kommer verken i markbygden att vara större än de 12 som monterats upp. så investeringen blir dyrare men elproduktionen blir större.
     
    Till sist en artikel om en av de många nackdelarna med kol.
     
    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/det-onda-kom-till-twilight_6612790.svd

  47. Rockström var orolig för 2 gradersmålet,detta i nyheter(Lördag)He He.
    Skicklig är han,såg gravallvarlig ut också,men det var väntat.
    ALI.K.

  48. Thomas # 44

    Det var inte mycket till bevis! En DN-artikel som säger att blåbärsriset är på tillbakagång i norra Sverige! Jämfört med vad och när? När inventerade man blåbärsrisbeståndet förra gången? Hur gick inventeringen till?

    Eller är det som vanligt någon forskare som suktar efter större anslag?

  49. ThomasJ

    Seså, Norrköping får besök idag:

    http://www.regeringen.se/sb/d/15339/a/179627

    400 miljoner kronor… Rätt rejäl säck penga-penga… 4 what???  😯

    Mvh/TJ

  50. Peter Stilbs

    Olaus Petri #34 – det hela finns bra beskrivet här  (utdrag från Wikipedia)

    Adjungerad professor. En professor som tillsätts med extern finansiering och som kan ha tjänstgöringstid på maximalt sex år. En adjungering baseras ofta på att högskolan får möjligheten att knyta till sig en expert som varit verksam inom näringslivet eller motsvarande, exempelvis vid ett forskningsinstitut eller forskningsavdelning vid ett företag. Den adjungerade professorn arbetar deltid på högskolan, med en tjänstgöringsgrad på mellan 20 och 50 procent, och övrig tid hos sin ordinarie arbetsgivare som fortsätter att stå för hela lönen. En adjungerad professor skall enligt Högskoleförordningen (24 §) sakkunniggranskas på samma sätt som ordinarie professorer, men tillsättningen av tjänsten är inte konkurrensutsatt eftersom det handlar om en bedömning av den aktuella individens eventuella professorskompetens.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Professorstiteln_i_Sverige

    Det är uppenbart att många kallar sig professorer trots att de 6 åren gått.

    Och ja, det kostar pengar – företaget/institutet betalar – inte universitetet/högskolan

  51. Olaus Petri

    Tack Peter, ”same same” alltså. Då kan man undra om även sakkunnigförfarandet är detsamma som förr, dvs att remissinstans kunde vara ett kompisgäng. 🙂 

  52. Thomas

    Labbibia #48, så fruktansvärt typiskt. Bertel går i #26 ett tvärsäkert uttalande, jag ber om källor, Bertel idiotförklarar mig pga detta. Jag ger ett motexempel till det han påstått, och du klagar på att *jag* inte har tillräckligt med bevis. Men hallå? Det var Bertel som kom med påståendet som han borde bevisa, eller hur?

  53. Thomas # 52

    Du får ursäkta mig, men det går väl ”both ways”. Och din länk till blåbärsriset är ju faktiskt rätt komisk i mina ögon. 😉

    Vad jag säkert vet är att så mycket skog som finns i landet nu har inte funnits på väääldigt lång tid. Orsak? I dag odlar vi skog, förr högg vi ned den för allt vad yxorna höll. Gruvnäringen använde massor med timmer exempelvis…..

  54. Thomas

    Labbibia #53, Bertel pratatde inte bara om volym biomassa utan om ”naturprodukter(dvs svamp, blåbär lingon, mm).” dessutom ansåg han sig ha kunskap om hela perioden bak till senaste istidens slut, medan den gruvnäring och det skogsbruk du talar om handlar om några hundra år.

  55. L

    Thomas, köp en stadsjeep och gödsla med koldioxid..!

  56. Peter Stilbs

    Olaus Petri #51 – man visar i normalfallet stor välvilja relativt meriteringsbedömning, ja. Mygel, kan man kalla det i vissa fall.

    Här har ju både ”institutet/företaget” och värdinstitutionen på högskolan redan i förväg ställt sig bakom förslaget – så att gå emot brukar inte vara vanligt. Vissa personer kan vara väl meriterade och andra inte.

    Minns ett fall för ca 10-15 år sedan – KTH måste av formella skäl agera granskare och tillsättare för en ordinarie professur  (alltså inte en tidsbegränsad adjungerad) vid en av våra då inte fullvärdiga mindre högskolor.

    Man hade ett område i tiden, man ville satsa på, och en lokal kandidat. Problemet var att personen bara hade möjligen två publikationer vad jag minns, inte ens refereegranskade – det var typ undervisningsmateriel eller forskningsrapporter. Personen kan inte ha haft doktorsexamen heller.

    Jag själv satt med i tillsättningsnämnden på KTH, och var den ende som vågade reservera mig mot att godkänna förslaget till innehavare.

    Det gick igenom i alla fall på högre nivå. Vidare detaljer känner jag inte till.

    Men så kan det gå till när det finns politiskt tryck, uttalat eller inte. 
     

  57. Vad är instabilt väder ???

    Är det när det ena stunden regnar och sedan blir fint eller vad menar hon? 

  58. Håkan R

    => Ivh 46

    Verken i Dragaliden förefaller ha ett ganska bra vindläge då den genomsnittliga verkningsgraden ligger på ca 31% (beräknat på data i vindstat.nu).

    Med ett elcertifikat pris på  0.25 kr/Kwh blir den totala subventionen via elcertifikaten
    1000Kw * 24h * 365d * 15y * 0.31 * 0.25Kr =
    10,2 miljoner / Mw installerad effekt.

    En total investering på 2200 Mw kommer att subventioneras med ca 22 miljarder under sin livslängd.
    Om dina siffror stämmer att den totala investeringen ligger på 35 miljarder kommer elkunderna att få betala 62% av den totala investeringen i rena subventioner via elcertifikaten.

    Vad händer efter 15 år när subventionerna via elcerten försvinner och verken börjar bli slitna? Kommer det att löna sig att
    genomföra en större reparation av ett verk?

    I mina ögon är det ”hål i huvudet” att subventionera elkraft som i nuläget inte behövs och som förmodligen kommer att ha passerat både den ekonomiska och den tekniska livslängden när elkraften
    börjar behövas i samband med avveckling av uttjänt kärnkraft.

  59. ThomasJ

    Intressant läsning om energifrågorna i UK:

    http://www.thegwpf.org/uk-news/4279-saving-britains-economy-ditch-expensive-wind-farms.html

    Kolla speciellt angivna kostnader… brrr.

    Mvh/TJ

  60. ThomasJ

    Replik på ’brännis’ i SvD ang. kärnkraft i Sverige:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/karnkraft-ska-inte-subventioneras_6613054.svd#disqus_thread

    Läs gärna kommentarerna, bl.a. sign. ’driftingen’ vet vad han pratar om…
     😀

    Mvh/TJ

  61. Christer Löfström

    Ivh #46
    Tack för svar.
     
    Jag har nu läst Lars Bern på Newsmill.
    Han vill inte tysta meteorologer, han vill bryta deras monopol i offentlig debatt.
    Här får du en länk till en artikel av Henk Tennekes hos Pielke Sr. 
    http://pielkeclimatesci.wordpress.com/2008/06/24/seamless-prediction-systems-by-hendrik-tennekes/
    Om du vill följa vetenskapen inom klimatområder så är Pielke Sr. ett måste.

    Beträffande kostnad för ny elproduktion hänvisar jag till Elforsk. Tabell 7-1
    http://www.elforsk.se/Programomraden/El–Varme/Rapporter/?rid=11_26_

    Jag står fast vid min åsikt att Lars Bern är trovärdig. Detta innebär inte att jag tycker lika i allt. Men han, Peter Stilbs och Gösta Wallin skall tas på allvar i den svenska offentliga debatten!

  62. Slabadang

    IVH!

    Har du inga korrekta argument att framföra? Man måste dra slutsatsen att det är bra tunnt i skafferiet när du måste hitta på rena dumheter till konstruerade argument.

    ”Bern vill sätta munkalvle på meteorologer” … Jovisst sörru?!

  63. Peter Stilbs

    Christer Löfström #61 – numera verkar det som om meteorologernas monopol ÄR brutet, och att istället Johan Rockström ses som allvetande i media

  64. Håkan R

    Ang. de 4 nya elområdena.
    http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3304979.ece

  65. Claes L.

    Ivh:
    ”Lars Berns debattartikel i en tidning där han svarade på en meteorologs artikel hittar jag inte, men Lars Bern göör nästan alltid en kopia till Newsmill. Och här är den, där han vill cencurera meteorologer.
     
    http://www.newsmill.se/node/36789

    Ärligt talat.., med en läsförståelse som din är det inte konstigt att du  fått ett och annat om bakfoten.

    ”Och här är den, där han vill cencurera meteorologer”

    Snälla du, kan du inte redogöra HUR du kom fram till den uppfattningen genom att läsa den länkade artikeln? Ingenstans, på något sätt, med den mest illvilliga tolkning skulle man ens komma i närheten av att tolka artikeln som dig. Du lyckades på något sätt. Hur?

     

  66. Ivh

    Håkan R #58
     
    Jag har också räknat ut att det är oerhört lönsamt att satsa på vindkraft, om det skulle vara så att elpriserna och priset på elcertifikat stod sig. Det senaste halvåret så har priset på elcertifikat sjunkit till under 20 öre per KWh. Dessutom har elpriset sjunkit, så det verkar inte alls lika lönsamt idag att satsa på vindkraft som det gjorde i våras.
     
    Nu är 31% utnyttjandegrad högt för vindkraft. I synnerhet för ett 2 MW-verk med 82 m turbin. Där brukar utnyttjandegraden var mellan 25-28%. Så det är rimligare att räkna med 8760*1000*0,20*15*0;27 = 7,1 miljoner. Då blir det ungefär 45% av investeringen som under en 15-årsperiod täcks av elcertifikaten.
     
    Det är lätt att förstå att det har varit en kraftig utbyggnad av vindkraft när elpriset varit 60 öre/KWh och elcertifikatspriset varit 25 öre och den verkliga självkostnaden för vindkraftsel varit 50-55 öre KWh. Men nu har ju priset på både el och certifikat minskat.
     
    Som alla tekniska maskiner så måste vindkraftverk underhållas och repareras. Verk so står i bra vindlägen blir ju fortare utslitna. Efter 20-30 år så måste en större renovering göras på ett verk. Det kostar ungefär hälften av vad ett nytt verk kostar och då kan det vara i drift lika länge till. Det beror ju på vad elpriserna är då som avgör lönsamheten.
     
    Christer Löfström #61
     
    Jag delar inte din uppfattning. Det var många som tyckte att Lars Bern gick för långt när han ansåg att meteorloger inte skulle få yttra sig i klimatdebatten. En av meteorologernas rättelser var att Lars Bern hade påstått att det inte fanns någon global uppvärmning.
     
     

  67. Håkan R

    => Ivh 66

    Medelpriset för Elcert under de år systemet varit i bruk ligger på ca 28 öre, man kan förmodligen räkna med att det är en nivå dit man försöker styra via kvotpliktsnivåerna.

    För Dragaliden med 31% utnyttjandegrad gäller att elkunderna kommer att stå för mer än 60% av notan.

    För vindkraftsparker med sämre vindlägen blir som du säger subventionsgraden lägre, men det är tveksamt om lägre nyttjandegrad i en investering skall tolkas som något positivt, då vore den ideala situationen att vindkraftverken ständigt var ur drift.

    Normalt borde subventionering av elproduktion ha som mål att ge lägre elpriser men det paradoxala med hela vindkraftssatsningen är att den bara kan förverkligas om elpriserna kan hållas höga, vilket
    energidepartementet, energimyndigheten och kraftproducenterna verkar för i perfekt symbios.

  68. Ivh

    Håkan R
     
    Det är mest elpriset som styr hur stor ram för elcertifikat man beslutar. Det är knappast troligt att ramarna blir större nu när elpriset är 35 öre/KWh.

  69. Håkan R

    => Ivh 68
     
    Kvotplikts nivåerna fram till 2035 när systemet skall upphöra är redan spikade, men det är inte så sällan vi hör önskemål/krav om ”högre ambitioner” i elcertifikatssystemet från ”the usual suspects”.

    2009-2010 utredde Energimyndigheten frågan om huruvida ett golv för priset på elcertifikat skulle införas men kom till slutsatsen:

    ”den höjda ambitionsnivån gör att det inte är troligt med låga certifikatpriser. Något golv för priset på elcertifikaten bör därför inte införas.”

    Jag tror tyvärr att du har fel i att ett lågt elpris hindrar en höjning av kvotplikten, jag tror snarare att kvotplikts nivåerna är avsedda att styra mot att målet på 30TWh vindkraft 2020 uppfylls, och ett lågt elpris kan därför medföra politiska krav att öka kvotplikten och därmed även priset för elcertifikaten.

  70. Håkan R

    Energimyndigheten räknar med att priset på elcertifikaten skall kunna svänga i intervallet 15-55 öre / KWh. Kvotplikten tas fram via datamodeller där man väger den produktion som successivt faller ur systemet mot det mål man har för ny ”förnyelsebar” elproduktion.
    Detta ger en automatik i systemet som fungerar som så, att om det inte byggs enligt ”plan” minskar tillgången på certifikat och priserna stiger i intervallet. Med jämna mellanrum görs även en översyn av de fastställda kvoterna för att försäkra sig om att ”5-årsplanerna följs”

    Allt detta för att förverkliga Maud Olofssons ”våta dröm om ett tredje ben”.    

  71. Christer Löfström

    Ivh #66
    Du sågar Lars Bern med luddigt påstående. 
    ”En av meteorologernas rättelser var att Lars Bern hade påstått att det inte fanns någon global uppvärmning.”

    Jag finner att Lars Bern i en artikel skrivit att uppvärmningen stannat av, vilket är en helt annan sak än det du påstår att han skrivit.
    Förmodar att LB menar det som Pehr Bjönbom skrivit om.

    https://www.klimatupplysningen.se/2011/10/29/nytt-om-temperaturutvecklingen-%e2%80%93-vi-har-fatt-en-hiatus-paus/ 

    Anser du att även Pehr Bjönbom inte är trovärdig?

    Helt allämt får jag intrycket att företrädare för närinslivet (är du med din signatur en formell eller informell sådan?) gärna hackar på, eller tiger ihjäl Bern.
    http://www.aftonbladet.se/debatt/article11033042.ab
     

  72. Ivh

    Christer Löfström #71
     
    Jag har inte läst tillräckligt mycket av det som Pehr Björbom skrivit för att uttala mig om hans trovärdighet. Jag hinner inte läsa allt som skrivs på den här bloggen.
     
    Jag kan konstatera att Lars Bern ändrat uppfattning. Tidigare har han ifrågasatt om det varit någon global uppvärmning. Nu har han ändrat till att den tagit en paus.

  73. Ivh

    Håkan R #69-70
     
    Nu är det väl fel att ge Maud Olofsson äran för införandet av Elcertifikatssystemet. Det infördes 2003 efter ett riksdagsbeslut. Då beslutades även om vilka regler som skulle gälla för revideringar av ramarna för elcertifikaten. Ramarna har ändrats 2 gånger med motiveringen att elpriserna varit höga på marknaden och därför behöver det investeras i mer ny förnyelsebar kraftproduktion. Så det vore lite konstigt om man ansåg att elcertifikatssystemet behöver utökas för att priserna är för låga.
     
    Jag har nyligen varit på en sammankomst där jag träffat företrädare för OKG. De berättade att den effekthöjning som var tänkt på O2 kanske aldrig blir av. Officiellt så har man skjutit upp den till 2015, men det är lite för kort drifttid kvar på reaktorn för att det skall löna sig om inte elpriserna blir högre.

  74. Bertel

    Thomas # 44

    Här kan du läsa om skog och dess variationer i Sverige sedan istiden http://skogshistoria.nu/skannat/1999/G%20Bj%C3%B6rle.pdf
    och uttag av svamp samt bär ur våra skogar är minimal, gentemot vad som finns att ta vara på.  

  75. Håkan R

    => Ivh 73

    Nu var det inte meningen att ge Maud O ”äran” av att ha infört elcertifikatssystemet utan snarare för hur det utnyttjas för att pressa in olönsam(för elkunden) vindkraft till elkunders och närboendes
    förskräckelse.

    du skriver:
    ”Ramarna har ändrats 2 gånger med motiveringen att elpriserna varit höga på marknaden och därför behöver det investeras i mer ny förnyelsebar kraftproduktion. Så det vore lite konstigt om man ansåg att elcertifikatssystemet behöver utökas för att priserna är för låga.”

    Att ramarna ändras för att det skall investeras i mer förnyelsebar elproduktion betyder i klartext att kvotplikten ökas och därmed även priset på elcertifikaten, knappast ett sätt att ge kunderna lägre
    elpriser.
    Problemet med subventioner till vindkraft är att investeringens livslängd bara är marginellt längre än den tid under vilken subventionerna utgår.  Detta förhållande innebär att vindkraft aldrig
    kan ge elkunderna ett lägre totalt elpris.

  76. Thomas

    Bertel, jag kan inte se att den rapporten på något sätt stödjer dina tidigare påståenden.

  77. Christer Löfström

    Ivh #73
    Låt oss glömma åsikter om andra debattörer.

    ”träffat företrädare för OKG”?!
    Jag har fått känslan att du agerar med dina kommentarer här på TCS, inte som en fritt tänkande människa, utan som representant för särintresse.

    Berätta för mig, och andra som kollar på TCS, vem du är, och i vilka organisationer/företag du är verksam. Det finns säkert sammanhang där anonymitet är viktigt (våld kan förekomma) men så uppfattar inte jag debatten på TCS.

    Det första ingenjörsarbete jag fick betalt för var smörj-o-lyftoljesytemet till O1-turbinen(1970)
    Mvh/Christer Civ.Ing TeFy (pensionist) Inte medlem i någon organisation.

  78. Bertel

    Thomas # 76

    Ifall du inte kan tyda vad som skrivs och visas(dvs du har för dålig kunskap av olika skogstypernas biomassa och vad som kan levs i dess undervegetation(bär mm) gentemot dagens skogsbruk)kan jag inte hjälpa dig.

  79. Ivh

    Håkan R #75
     
    Nu är det inte bara vindkraft som får sälja elcertifikat.
     
    Motivet att ramarna ökades och därmed kvotplikten för elcertifikat var att det skulle investeras mer i ny kraftproduktion för att det skulle bli mer balans mellan produktion och konsumtion. Då skulle elpriserna sjunka. Nu har elpriserna sjunkit. Nu finns inte det motivet, Jag kan inte se att elpriserna skulle bli så extremt höga som de varit på länge. Möjligen när O1 läggs ner.
     
    Christer Löfström #77
     
    Jag vill vara anonym, än så länge. Jag kanske ändrar mig senare.
    Min utbildning är civilingenjör elektroteknik, men jag har jobba med med annat.

  80. Håkan R

    => Ivh 79
     
    Bra, då kanske vi kan enas om att utbyggnaden av de 25 TWh vindkraft som ligger i pipelinen är onödig.