Gör vad? Räddar planeten, förstås.
Medan jag bläddrade i det senaste numret av Veckans Affärer fann jag en fascinerande annons för återvinningsföretaget Hans Andersson Recycling.
Det är naturligtvis glädjande att så många företag bryr sig om miljön. Men Hans Andersson gör mer än så. De bryr sig om isbjörnen också. Texten nedan börjar med: ”År 2050 drunkar den sista isbjörnen. Och några år innan dess har vi sett vår sista orangutang och vår sista koala. I gengäld kan vi glädja oss åt att vi kan odla persikor och fikon på den svenska västskusten i stället för äpplen och päron. Eller?”
Jösses, vilken smörja!
Hans Anderssn Recyclings pay-off ”recycling, trading and caring for polar bears” är snudd på komisk. Jag säger snudd på, för återigen ser vi ett verk av en lika käck som okunnig reklambyrå – i det här fallet Jerlov.
Nyfiken går jag in på Hans Anderssons hemsida – www.hansandersson.se. Och där är den igen, den stackars isbjörnen som sakta driver förbi på sitt isflak. Reklambyrån Jerlovs klimatkunskaper visualiseras tydligt i kampanjflashen.
Det enda som kan rädda henne nu är en god affärsman.
Utsläpp. Orkaner. Smältande isar. Vår stund är kommen.
När varken högre makter eller Greenpeace räcker till står hoppet till sådana som Hans Andersson.
Det är inte en kram träden behöver.
Ingen har bett oss att rädda planeten. Vi gör det för pengarna.
Detta är pinsamt. Jag avhåller mig från vidare kommentarer.
Fotnot: Ett uppslag i fyrfärg i Veckans Affärer kostar i runda slängar 65.000 kr.
Visst är det pinsamt! Präster och andra profeter blir alltmer högljudda men hur är det med naturvetarna? Jag kan inte komma på någon oberoende forskare på naturvetarsidan som står upp för koldioxidhypotesen och förklarar varför han/hon gör det – på vetenskaplig grund.
Jag har försökt intressera Janne Josefsson för frågan. Vilket jätteskop det skulle vara om en grävande jurnalist som han verkligen satte sig in i IPCCs historia och den vetenskapiga utvecklingen på klimatfronten och förde ut det till allmänheten.
Kanske Stina? Hon blev ju helt skakad i sitt debattprogram då hon fick höra synpunkter från Gösta Wallin tror jag det var.
Janne: Skakad? Nej, hon blev ”förvirrad” och avbröt den som talade om temperaturhistorik. Dock var det inte Wallin även om han var med i samma program.
Isbjörnen har ersatt de lättklädda damer vi såg i reklam utan innehåll förr i tiden…
Lite nyheter från arktis:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7417123.stm
kanske lite kärvare tider för isbjörnen ändå.
Andra arktis-nyheter:
http://www.theglobeandmail.com/servlet/story/LAC.20080524.TRIPPING24/TPStory/
Plutten, wow, reportern hittade is från en isbrytare i Arktis. Förbluffande. Antar nästa reportage handlar om sand i Sahara eller asfalt i New York?
Fast om samma sak kan skrivas om 10-20 år kanske det kan vara ett scoop.
Peter – jag upplevde det faktiskt som om hon blev skakad eftersom hon tidigare inte hade förstått att det fanns vetenskapligt grundad kritik, men visst blev hon förvirrad.
Janne, vad räknar du som ”oberoende forskare”? Är det någon som inte tagit ställning för den etablerade teorin om den antropogena växthuseffekten?
Thomas
Inte beroende av att marknadsföra konsensusuppfattning
Du menar som alla universitetsforskare? Då kan jag rekommendera att du går på en kurs där Erland Källén håller föreläsning om växthuseffekten. Han kan förklara vetenskapen som ligger bakom.
Erland Källén är inte klimatforskare.
Thomas – med koldioxidhypotesen menar jag att man anser att det är koldioxiden som driver klimatförändringarna och med konsensusuppfattningen menar jag att man ställer upp på att denna ”science is settled”. Såvitt jag vet är Erland Källén en av förespråkarna för just detta och en avdem som också förmedlar detta IPCC-budskap till våra politiker. Han kan knappast kallas en oberoende forskare.
Christopher, förutom att det är lite löjligt att hävda att Karlén inte är klimatforskare så frågade Janna bara efter ”oberoende forskare på naturvetarsidan” och naturvetare kanske du kan sträcka dig till att erkänna att Karlén är?
Janne, så kontentan är att du vill ha en forskare som inte tagit ställning för att våra koldioxidutsläpp påverkar klimat men som samtidigt är villig att förklara på ett naturvetenskapligt sätt varför han tagit ställning för att våra koldioxidutsläpp påverkar klimatet? En sån lär du få leta efter…
Thomas,
Bara retas lite, det är klart att Källén har stor kompetens på sitt område, meteorologi. Men jordens energibalans innefattar så mycket mer än kallfronter och sjöbris. Det är också ett problem att meteorologer har ett mycket kort tidsperspektiv. Att jämföra åren på 2000-talet med normalen 1961-1990 säger inte så mycket i ljuset av naturliga klimatsvängningarna. Lägg också märke märke till hur ofta meteorologer (tex Holmgren) felaktigt säger ”normalt” istället för ”normalen”. När gemene man hör en meteorolog säga ”maj var xx grader varmare än normalt” får de ju intrycket att det finns ett normalt klimat och att det därför nu är onormalt… Måste vara människan, för inte kan naturen vara onormal…?
Huvudpoängen var väl lite ironi över att skeptiska forskare avfärdas snabbt och skoningslöst av alarmister om deras disciplin inte är exakt klimatologi. Men i omvända fallet är det tydligen OK att hänvisa till icke-klimatologer som auktoriteter… Tyckte bara det var lite lustigt.
Förresten, Thomas, du menade nog Källén, va? Karlén är dock mycket kompetent han också, med paleoklimatologisk expertis, desutom.
Thomas – Karlén är naturgeograf, paleoklimatolog professor em och oberoende dvs inte beroende av att uttala sig för en viss åsikt för att få behålla sin plats i ”solen”. Han anser också att det är viktigare att grunda sin uppfattning om klimat och klimatförändringar på data än på modeller som inte tar hänsyn till viktiga parametrar som tex vatten i alla dess former. Han tillhör dem som hävdar att solen är och alltid har varit den viktigaste drivkraften för klimatförändringarna.
Din sista avdelning är för svår för min hjärna.
Thomas – tillägg till 16 påverka klimatet och driva klimatet är i min vokabulär inte samma sak.
Det är riktigt att jag ofta blandar ihop Karlén och Källén, namnen alltså, personerna är helt olika. Jag har varit på föreläsningar för båda och där Källén föreläst på ett pedagogiskt sätt om avsett ämne kunde Karlén inte avhålla sig från att istället för att föreläsa om sitt ämne, paleoklimatologi och hur man går tillväga för att utläsa forna tiders klimat ur trädringar, hålla ett för större delen av publiken helt obegripligt tal om hur fel alla förespråkare för antropogen växthuseffekt har.
Så Karlén anser du, till skillnad från Källén är oberoende? Var han oberoende även innan han gick i pension? Jag tycker han verkar gjort det där med motstånd mot växthuseffekten till sin grej, och det är absolut enda chansen får honom att hålla sig kvar i ”solen”. Problemet för paleoklimatologer som Karlén är att de inte har någon period med snabbt stigande koldioxidhalt men inte stigande temperatur att hänvisa till. Vi genomför ett experiment för vilket det inte finns något historiskt facit, och då måste vi använda av modeller för att uppskatta vad som kommer att ske, även om historiskt klimat ka ge ledtrådar. Visst tar sen modellerna hänsyn till vatten i alla dess former, var har du fått motsatsen ifrån?
Förändringar hos solen är *en* drivkraft för klimatet. I brist på annat kan den rentav vara dominerande. Nu har vi dock en kraftig ändring av koldioxidhalten som ger mycket större ”forcing” än solen. Det var helt avsiktligt jag skrev ”påverka” snarare än ”driva” det senara antyder att det bara finns en faktor som är helt dominerande under alla tider och att man har att välja mellan t ex sol och CO2. Så är dock inte fallet, det finns en massa faktorer som påverkar klimatet och som man måste ta hänsyn till.
Min sista avdelning handlade om att dina förväntningar på en ”oberoende forskare” förefaller logiskt omöjliga att uppylla. annars kan du ju ta Lovelock som hör till de mest oberoende i och med att han på ett tidigt stadium skaffade sig en egen förmögenhet och därefter kunnat forska stort och fritt. Han är dock väl extrem ”alarmist” för min smak.
Thomas – i min värld består moln av vatten.
Hur pedagogisk en föreläsare är påverkar väl inte koldioxidhypotesens vetenskapliga värde – dock vilken genomslagkraft hans/hennes budskap får hos åhörarna.
Janne, menar du att du tror att klimatmodeller inte har med moln?
Thomas skrev… ”Janne, menar du att du tror att klimatmodeller inte har med moln?”
Thomas du borde veta mycket väl hur bristfälligt GCMerna har med moln. (Du har påstått precis samma sak tidigare och fått svar på tal, bland annat från mig) Så pass bristfälligt att ingen insatt skulle påstå att GCMerna har med moln, utan ”moln”. En GCM-mekanism som inte är i närheten av att återskapa verkligheten. Lite som att läsa aftonbladet och tro att man har en fullgod förståelse för hur världen fungerar.
IPCC Fourth Assessment Report – Working Group I Report ”The Physical Science Basis”.
Chapter 8: ”Climate Models and their Evaluation”
Utdrag från sidan 601 (sid 13 i kapitlet). Sista delen är talande.
”Nevertheless, models still show significant errors. Although these are generally greater at smaller scales, important largescale problems also remain…
The ultimate source of most such errors is that many important small-scale processes cannot be represented explicitly in models, and so must be included in approximate form as they interact with larger-scale features.
This is partly due to limitations in computing power, but also results from limitations in scientific understanding or in the availability of detailed observations of some physical processes.
***Significant uncertainties, in particular, are associated with the representation of clouds, and in the resulting cloud responses to climate change.***”
(*** = mitt tillägg för förtydligande)
Thomas, det här är så talande för din argumentationsteknik. Att du tvärsäkert uttalar dig om saker. Antingen har du inte koll, eller så återstår det andra alternativet att du medvetet fabricerar ”fakta”.
Dessutom om du var insatt så skulle du t.ex. känna till NASAs ”AQUA”-projekt http://aqua.nasa.gov/. Ytterligare ett av flera projekt på senare tiden som nyanserat vår kunskap om t.ex. moln på ett sådant sätt att vi vet att den lilla förståelse som gått in i att skapa ”moln” i GCMerna har byggt på fel antaganden.
Så frågan tillbaka till dig Thomas, vad tror du på?
/Jens
Thomas – en del av kritiken mot klimatmodellerna är väl att man inte tagit tillräcklig hänsyn till moln och molnbildning som ibland omnämns som wild cards i sammanhanget.
Man tar hänsyn till moln efter bästa förmåga även om det hör till de mest osäkra faktorerna. Att påstå att man inte tar hänsyn till dem eller att man inte tar tillräcklig hänsyn till dem är direkt fel.
”Man tar hänsyn till moln efter bästa förmåga även om det hör till de mest osäkra faktorerna. Att påstå att man inte tar hänsyn till dem eller att man inte tar tillräcklig hänsyn till dem är direkt fel.”
Hur vet man att man tar tillräcklig hänsyn till en faktor, när kunskapen om denna faktor bedöms som osäker.
Låter som ett finare sätt att säga att man gissar.
Håkan, all vetenskap inkluderar osäkerhet. Du undrar om man tar tillräcklig hänsyn till moln, man kunde lika gärna fråga om man tar för mycket hänsyn till moln, och i båda fallen är meningen lika oklar. Det är underförstått i Jannes fråga att om man bara tog ”mer” hänsyn till moln skulle resultatet bli mindre uppvärmning, men det finns ingen anledning att se det som mer sannolikt än att det osäkerheterna i hanteringen av moln gör att man underskattar uppvärmningen.
Man kan klaga över att vår kunskap om klimatet inte är bättre än den är, men likafullt är det mest rimligt att fatta beslut utgående från bästa skattning givet den kunskap vi ändå har. Inte bara hoppas på att eventuella fel skall slå i bästa möjliga riktning.
Det är ungefär vad jag försöker säga men min slutsats är lite annorlunda.
Om man har en faktor man bedömer som viktig, men är osäker på både tecken och magnitud borde man då inte vänta med att agera tills man har lite mer på fötterna?
Med de ökande forskningsresurser som tillförts klimatforskningen borde förståelsen öka de närmaste åren.
Håkan, vad menar du med att ”vänta med att agera”? Är det månne att vi borde sluta med koldioxidutsläppen tills vi har helt säkert klart för oss vad de kommer att ställa till med? Nej, det verkar som du snarare menar att i brist på kunskap skall vi köra vidare vårt fullskaleexeperiment med jordens klimat i hopp om att vår kunskap idag inte bara är fel utan dessutom fel i exakt den riktning som gör att problemet är så litet att vi inte behöver bry oss. Jag ser det som en djupt oansvarig linje. Osäkerheten gör i det här fallet snarare hotbilden mer allvarlig. Observera speciellt att just moln är betydelsefulla inte bara för deras inverkan på temperaturen utan också på nederbörden, och storskaliga ändringar i nederbörd är än värre än ändringar i temperatur.
Förståelsen ökar år för år, men om du läser sekvensen av IPCC-rapporter skall du finna att inte mycket tyder på att mer kunskap gör att problemet försvinner.
Problemet med att ”agera” innan man vet om det behövs är detta:
Vi vet inte om vi får påtagliga klimatförändringar. Vi vet inte ens om en uppvärmning har fler nackdelar än fördelar.
Vi vet däremot helt säkert att de ohyggliga kostnaderna för en hysterisk klimatpolitik skadar mänskligheten och minskar vår förmåga att möta förändringar i framtiden. Det är oansvarigt.
Valet är lätt.
Men de som högt skriker ”det är bråttom, vi måste agera nu” är snarast de som är mer angelägna om själva agerandet av ideologiska skäl än att grundvetenskapen diskuteras.
Det är så skönt med folk som Christopher som kan tala om för en varför man tycker som man gör så man slipper fundera på det själv.
Thomas,
det är skönt att du slutligen insåg det….
Alltid glad att hjälpa till, Thomas. Själv har jag fått höra åtskilliga förklaringar till varför jag tycker som jag gör, så det är det minsta jag kan bistå med.
Men att det är en genuin rädsla för jordens framtida temperatur som är främsta orsaken till alarmisternas krav på ”förändrad livsstil” hos medmänniskorna tror jag inte mycket på.
Det är ganska fånigt att skrämmas med att vi gör Det Stora Okända Experimentet. Betyder liksom ingenting. Hela människans existens är ju ett okänt experiment. Vi påverkar jordklotet på många olika vis utöver en liten ökning av koldioxiden på kanske en 1/40 av den naturliga variationen. Avverkar skog, skapar jordbruksmark, stressar haven, bygger städer, flyttar runt organismer och ökar vårt antal osv. Alla saker med okänt resultat. Skulle ”Adam och Eva” resonerat enligt den extrema försiktighetsprincipen kunde de lika gärna tagit cyanidpiller direkt.
Christopher, när du talar om ”naturlig variation” av koldioxidhalten är du inne på perioder om hundratals miljoner år. Det är inte relevant för hur väl vi kommer att klara av en snabb ändring av klimatet även om jag förstår att du av ideologiska skäl väljer att leta reda på den siffra som ger intryck av att förändringen är så liten som möjligt. Glöm heller inte försurningen av haven som är en annan effekt av koldioxiden.
Visst, vi gör mycket annat också, men det är ingen ursäkt. Det du säger är lite som att ursäkta sig när man blir stoppad för fortkörning med att det gör inte så mycket, man är full också. Förr eller senare kommer vi att köra utför ett stup om vi inte är mer försiktiga än vi är idag. Jag föredrar att inte experimentera mer än nödvändigt med vårat livsuppehållande system. När vi nu har fått en hjärna verkar det vettigt att använda sig av den för att försöka förutse framtida problem och undvika dem, inte bara blint köra på och hoppas på det bästa.
Där kom ”stupet” också, ytterligare ett av de målande hotfulla uttryck som ingår i standardrepertoaren.
Någon snabb ändring av klimatet har vi inte sett ännu, så vi kan återkomma till det när vi ser det. Att förändra hela jordens ekonomiska system och sluta använda vad som nu är helt nödvändiga energikällor utan realistiska alternativ på grund av en än så länge helt hypotetisk fara ett minst lika stort vågspel som något annat.
Oavsett vad du eller jag tror om ett framtida klimathot, så kommer vi ändå få reda på svaret. ”Experimentet” kommer att genomföras. Ingen klimatpolitik i världen kommer att få världens nationer att avsäga sig tillväxt och mycket riktigt ser vi också utsläppen öka trots all debatt. Kyoto är ett fiasko. Något nytt Kyoto kommer det inte att bli i praktisk betydelse. Vi börjar se ett demokratiskt medborgarmotstånd mot klimatpolitiken när det nu är dags att betala och inte bara stora ord. Det finns vad jag vet inte ett enda land i världen som har minskat sina koldioxidutsläpp. Så hela denna debatt rätt hypotetisk.
Det hade varit rätt intressant att få vara med 100 år till eller så och se vem som får rätt.
Ett litet tillägg till liknelsefloran: I en framtid där vi haft en hög tillväxt, högt välstånd och som en följd av detta stor kapacitet och teknologisk kompetens behöver vi inte vara rädda för stup. Vi kan både bygga broar och flyga, bildligt talat.
Thomas skrev… ”Janne, menar du att du tror att klimatmodeller inte har med moln?”
Thomas du borde veta mycket väl hur bristfälligt GCMerna har med moln. (Du har påstått precis samma sak tidigare och fått svar på tal, bland annat från mig) Så pass bristfälligt att ingen insatt skulle påstå att GCMerna har med moln, utan ”moln”. En GCM-mekanism som inte är i närheten av att återskapa verkligheten. Lite som att läsa aftonbladet och tro att man har en fullgod förståelse för hur världen fungerar.
IPCC Fourth Assessment Report – Working Group I Report ”The Physical Science Basis”.
Chapter 8: ”Climate Models and their Evaluation”
Utdrag från sidan 601 (sid 13 i kapitlet). Sista delen är talande.
”Nevertheless, models still show significant errors. Although these are generally greater at smaller scales, important largescale problems also remain…
The ultimate source of most such errors is that many important small-scale processes cannot be represented explicitly in models, and so must be included in approximate form as they interact with larger-scale features.
This is partly due to limitations in computing power, but also results from limitations in scientific understanding or in the availability of detailed observations of some physical processes.
***Significant uncertainties, in particular, are associated with the representation of clouds, and in the resulting cloud responses to climate change.***”
(*** = mitt tillägg för förtydligande)
Thomas, det här är så talande för din argumentationsteknik. Att du tvärsäkert uttalar dig om saker. Antingen har du inte koll, eller så återstår det andra alternativet att du medvetet fabricerar ”fakta”.
Dessutom om du var insatt så skulle du t.ex. känna till NASAs ”AQUA”-projekt http://aqua.nasa.gov/. Ytterligare ett av flera projekt på senare tiden som nyanserat vår kunskap om t.ex. moln på ett sådant sätt att vi vet att den lilla förståelse som gått in i att skapa ”moln” i GCMerna har byggt på fel antaganden.
Så frågan tillbaka till dig Thomas, vad tror du på?
/Jens
[…] Detta är dock inte första gången som Hans Andersson Recycling ställer upp för jordens bästa. I maj 2008 skrev jag om deras tidigare aktion – att rädda isbjörnar. […]