Gurkproblemet

gurka

 

 

 

 

 

gurka

Den här gången tänker jag nöja mig med att presentera ett litet matematiskt problem. Klimatanknytningen är florstunn – men finns, ty solstrålning är inblandad. Det är inte frågan om något avancerat, och har inte något Gunbo/Jonas-ändamål inriktat på att bevisa den andres ringa begåvning. Nej, se det som det är en stunds underhållning för tanken och övning i %-räknande. Min erfarenhet är att  svaret är överraskande för de flesta.

Alltså: En gurka väger 1 kg och har vattenhalten 99%. Man placerar den i solen, så att den torkar till en vattenhalt på 98%.

Vad väger då gurkan?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Jerker Andersson

    Det blir en 500g lätt och skrynklig gurka det. Troligen rätt illaluktande med efter en dag i solen.

  2. Michael

    Svaret torde bli 500 gram om det bara är vatten som försvinner.
    Ty 99% vatten i 1 kg gurka -> 990 gram vatten, 10 gram cellulosa etc.
    Vatten försvinner, 10 gram annat är kvar. För 98% vatten utgör 2% cellulosa.
    10 gram cellulosa, 2% -> 500 gram totalt, varav 490 gram är vatten (98%) och 10 gram cellulosa (2%)

  3. ##1 & 2

    Mycket bra och riktigt – hoppas att ni i alla fall blev lite överraskade över vad en enda % kan ställa till med.

    /C-G

  4. bom

    Ni vet väl att gurkan är ett bär (i båda tillstånden) Frukterna är kärnorna i mitten av skivan!

  5. Lennart Bengtsson

    Hej
     
    Jag får det till 500g
     
    lennartB
     
     

  6. Kul nöt!
    Den påminner mig om kemin när vi beräknade koncentationer. 1 eller 2 %ig gurkblandning makes a big difference. 

  7. Bim

    500 gram kan inte stämma eftersom gurkan är väldigt varm och innehåller mycket CO2 och en massa energi. Energi = massa. eller hur det nu var magistern sa. Men jag har väl fel som vanligt, det sa han alltid till mig.

  8. Sören G

    Jag fick också det till 500 G.
     

  9. Ingemar Nordin

    C-G,

    Du ser. Det går inte att lura kommentatorerna på denna blogg, ens om svaret skulle vara politiskt inkorrekt (utom möjligen …) 🙂

  10. Anders

    x/(x+10)=0.98  => x = 490 gr vatten +10 gram torrvikt => 500gr

  11. Pelle L

    Ingemar Nordin #9
     
    Då har du inte räknat med mig:
     
    1% av 1000 gram = 10 gram.
    Så efter att gurkan har minskat med i vikt med 99% – 98% = 1% måste den väga 990 gram 😀 

  12. Pelle L

    Jag fick ett svagt B i matte i studenten. Inte så förvånande kanske.
     
    Nu kan jag knappt skriva svenska heller  🙁
    Stryk ett med!

  13. Detta gurkproblem kommer mig att tänka på Sveriges stora resurs av fossilt bränsle, som jag sysslat en del med, dvs. torv (här kan man tala om fossil bioenergi). Men för att utvinna energi ur torv så krävs det solenergi för torkningen. Anledningen är att torven har så låg torrhalt att det blir för dyrt att torka på annat sätt:

    http://www.youtube.com/watch?v=A1bJxBurkC4

     

    Detta leder till en variant av gurkproblemet. Om 10 kg råtorv avger 4 kg vatten vid torkning till 50% torrhalt = 50% vattenhalt, hur stor var då vattenhalten i råtorven?

     

  14. Sören G

    #8 Mig själv Gram skrivs med litet g.

  15. Pelle L

    Pehr B #13
     
    Vattenhalten i råtorven bör ha varit 70%, dvs 7 kg vatten i exemplets 10 kg råtorv.
     
    Det var mera derivator och limesövergångar som ställde till det för mig på gymnasiet.
    Kanske för att jag är vänsterhänt och hade öroninflammation hela barndomen 🙂

  16. Sören F

    500 g – baggis för envar som jonglerar med sediment.

  17. Pelle L #15,

    Helt rätt svar! Din gamle mattelärare skulle ha blivit glad 🙂

     

  18. Svend Ferdinandsen

    Det er førvåningsvært som man kan bli lurat med % rækning.
    Undrar på om det samma kan bli anvænt før moln.
    Undskyld mit forsøg på svensk bogstavering.

  19. Pelle L

    Pehr B #17
     
    Tack, jag rodnar av förtjusning 🙂
     
    Min matte- och kemilärare var en förtjusande ung dam som vi kallade Snusan.
    Hon hade råkat ut för en olycka med klorgas, som hade påverkade hennes andningsorgan, under sina kemistudier, och talade med en markant nasal röst. Snusade alltså.
     
    Hon var en förtjusande ung dam, men en usel pedagog.
    Jag hade följdaktligen B i kemi och matte, och klarade studenten endast tack vare privatlektioner av en annan mattelärare.
     
    I fysik hade jag däremot a, vilket jag är rätt stolt över.
    Det hade nog blivit A, om jag inte hade förväxlat sinus och cosinus i ett problem om magnetism på fysikskrivningen.
     
    Ack ja, man lever på gamla minnen 😉

  20. CeeBee

    Tack för en överraskande räkneövning
    En gång i tiden sökte jag efter svensk gurka på nätet och hamnade i ett växthus, för gurkodling, i Skåne. Växthuset drevs av en gasturbin som genererade el för belysning och uppvärmning. Alla avgaser ren koldioxid släpptes ut i växthuset.
    Detta kom mig att bli klimatintresserad. Jag tyckte att den som påstår att det som får gurkan att växa så det knakar i Skåne är ett hot mänskligheten har en hel del att bevisa. 

  21. Gunnar E

    –Du,det här var gott. Vad är det?
    ..Lärkpastej.
    –!!!!
    — Lärka?
    — Ja,och hästkött.
    –Jaha, Hur mycket av varje?
    –Tja, fifty fifty ungefär.
    — Vaddå lika mycket?
    — En lärka på en häst.

  22. CeeBee #20
    Jag tyckte att den som påstår att det som får gurkan att växa så det knakar i Skåne är ett hot mänskligheten har en hel del att bevisa.”
    Trots en lägre koldioxidhalt år 1995 så odlade jag då fram Sveriges största gurka på 4,7 kg. Om det är något som får grönsaker att växa så det knakar så är det jordisering, definitivt inte höjd koldioxidhalt. Att moder jord grönskar lite mer p g a högre koldioxidhalt mättar inte många munnar. Alla grödor gillar dessutom inte mer koldioxid, som t ex vete som får lägre proteinhalt och blir även sämre som föda:
    http://www.atl.nu/lantbruk/s-mre-vete-med-h-gre-koldioxidhalt
    Sak samma om man gödslar ensidigt med t ex för mycket kväve, det växer och blir stort men kvalitén blir mycket sämre.
    Vill ni se hur det växer så det knakar så är ni välkomna till mitt hobbyväxthus och beskåda årets tomater, den största har just nu en omkrets på 47 cm. Växthuset satte jag upp förra sommaren så odlingsjorden i den är långt ifrån sin fulla kapacitet. Behöver jag nämna att vid jordisering i växthus så slipper man ifrån arbetssamma jordbyten, jorden blir bara bättre och bättre (och även djupare om man vill) för varje höst/vinter som man jordiserar i den. Inget gagnar växtlighet bättre än en djup och lucker jord som innehåller mycket organiskt material.
     

  23. ceebee

    Börje #
    Tack för kommentaren, har själv inga gröna fingrar. Menar du att CO2 inte nämnvärt påverkar odlingsförutsättningarna?
    Hälsningar CeeBee

  24. Skogsmannen

    Börje, #22!
     
    Det är väl med växtodling och CO2 som med vitaminer och mineraler för människor och djur, det måste vara balans i tillförda näringsämnen.
     
    Annars blir det inte bra!
     
    Det är väl så att det går att driva tillväxthastigheten med CO2, men möter man inte upp detta med mer näringsämnen inkl vatten, så blir det inte så bra här heller.

  25. CeeBee #23
    Menar du att CO2 inte nämnvärt påverkar odlingsförutsättningarna?”
     
    Svar:Ja
    Jag har koll på det mesta i världen vad gäller rekordodling, och ingen av mina kollegor har ens en tanke på att lägga tid och pengar på att CO2-gödsla för att öka odlingsresultaten. Det är i jorden och rötternas utveckling i densamma som gäller. Vid CO2-halter på 800 ppm vid växthusodling ökas kanske skördevolymen 10-12 %, vid jordisering talar vi om minst en nolla till och mer.

  26. Skogsmannen #24
    Det är väl så att det går att driva tillväxthastigheten med CO2, men möter man inte upp detta med mer näringsämnen inkl vatten, så blir det inte så bra här heller.”
     
    Helt rätt, man kan likna det vid att hur en del idrottsmän/kvinnor pumpar upp sig med anabola steroider. Att pumpa upp grönsakerna med extra CO2 är ju lurendrejeri vem vill betala för och käka extra med CO2?

  27. Börje Gustavsson
     
    Jordisering i växthuset höjer också CO2-halten, ytterligare en fördel.
    Jag är fö mycket nöjd med borren.

  28. Pelle L

    Perfekt #27
    Jordisering i växthuset höjer också CO2-halten
     
    Nja, tanken bakom Börje G’s jordisering är att kolet skall stanna i den underjordiska kolcykeln, inte gå ut i luften.
     
    Allt annat lika borde CO2halten i växthuset väl vara lägre än utanför, då växterna förbrukar CO2 och släpper ifrån sig O2.
    Kanske man måste öppna växthusdörren/fönstren ibland för att släppa in ny CO2? Förutom för att ventilera bort värmen, dvs den äkta växthuseffekten 😉
     
    PS
    Även jag gillar mina två Skurupborrar!

  29. Pelle L #28
    Allt annat lika borde CO2halten i växthuset väl vara lägre än utanför, då växterna förbrukar CO2 och släpper ifrån sig O2.”
     
    Helt rätt, detta är känt inom rekordodling och då av de som odlar i växthus, plasttunnlar m.m. och att de måste ventilera för att CO2-halten inte ska bli för låg.
     
    Pelle L och Perfekt, jag hade tänkt att införskaffa en CO2-mätare till denna odlingssäsong men kom aldrig till skott. Till nästa odlingssäsong lovar jag att ha inköpt en och följa upp CO2-halten i samband med jordisering, odling m.m.!

  30. Pelle L#28
    Oavsett tanken så är det så att många mikroorganismer producerar CO2. Visserligen ändras sammansättningen på djupet, men nog kommer det att produceras koldioxid med jordisering. hur stor effekten är skall bli intressant att se nästa säsong.
    På co2science finns ett experiment med vanlig kompostering som efter vad jag minns gav en stor höjning av CO2-halten i ett växthus.

  31. Pelle L

    Perfekt #30
     
    Jo att konventionell kompostering höjer CO2 halten är väl oomtvistat.
     
    Men Perfekt, du som bor i en mycket varmare klimatzon än vi stackars samojeder, har väl fantastiska möjligheter att i liten skala experimetera med växter, fotosyntes och underjordiska respektive ovanjordiska kolcykler.
     
    Sätt igång att plöja, så och så vidare 🙂
     

  32. Niklas L

    Hmmm… Någon futtig procent som får en katastrofal verkan… Gurkans “tipping point” passeras mellan 99 och 98 % vattenhalt. 🙂
     

  33. Normal
    0
    21

    MicrosoftInternetExplorer4

    /* Style Definitions */
    table.MsoNormalTable
    {mso-style-name:”Normal tabell”;
    mso-tstyle-rowband-size:0;
    mso-tstyle-colband-size:0;
    mso-style-noshow:yes;
    mso-style-parent:””;
    mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
    mso-para-margin:0cm;
    mso-para-margin-bottom:.0001pt;
    mso-pagination:widow-orphan;
    font-size:10.0pt;
    font-family:”Times New Roman”;}

    Perfekt #30
    men nog kommer det att produceras koldioxid med jordisering.”
     
    Helt rätt, men till skillnad mot kompostering så har ju det organiska materialet gjort oerhört stor nytta i jorden innan det förr eller senare hamnar i lufthavet igen. Vid kompostering utomhus (ej i växthus) så oxideras det direkt upp i lufthavet utan att dessförinnan ha gjort minsta lilla nytta i jorden som vid jordisering. Jag har läst att vissa svårnedbrytbara kolföreningar kan ta upp till hundra år innan de är oxiderade till CO2 i jorden. Dessutom så är ju CO2 tyngre än luft.
     
    Vidare skriver du: ”På co2science finns ett experiment med vanlig kompostering som efter vad jag minns gav en stor höjning av CO2-halten i ett växthus.”
     
    Problemet med kompost i växthus är att det avgår många andra och skadliga gaser t ex metan, lustgas m fl. och som vissa växter kanske inte alls gillar. Jag vet en växthusodlare som fick problem med växtligheten i sitt växthus bara genom att han hade placerat en kompost strax utanför dörren till växthuset. När han tog bort komposten upphörde problemet. Naturen komposterar inte i högar utan sprider ut höstlöven i ett så jämt och tunt lager som möjligt för att det inte onödigtvis ska uppstå skadliga gaser, utan oxideras upp i lufthavet som CO2 så snabbt som möjligt. Däremot så jordiserar naturen när den låter de avdöda växternas rötter brytas ned i jorden och bli ny prima näring till befintliga och nästa generation växter.
     
    Naturen jordiserar i huvudsak endast växternas rotmassa. Detta räcker för en jämn balans i arternas utveckling och överlevnad och lagom tillväxt av matjordslagret. Men det räcker inte till mat åt jordens växande befolkning, för detta krävs att en allt större del av växtlighetens överjordsmassa som är oanvändbar som mat återföres genom plöjning, grävning, borrning m.m. inom räckhåll för rötterna på det som ska bli nästa skörd. Men det ska ske medan det organiska avfallet är färskt, d v s innan syret hinner börja sin näringsförödande oxidationsprocess.
     
    Mycket märkligt att det gröna etablissemanget och de CAGW-troende inte jublar över jordisering då det tillsammans med ökad växtlighet är en kolsänka!?

  34. Börje Gustavsson
    I de texperimentet hade man tänkt på detta och tilsatte ämnen som band kvävegaserna så att de inte ställde till några bekymmer och senare kunde användas som gödning.

  35. Håkan Bergman

    Inte om gurka, men lite OT kan man väl vara i den här tråden. Visst är det skönt att se att det finns forskare som ger sig på verkliga och riktigt angelägna problem?
    http://www.dn.se/nyheter/varlden/ol-en-sportdryck/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *