Den starka ökningen av förnybar elproduktion de senaste åren visar att det nu finns hållbara alternativ till kärnkraften. Ny teknik, smarta elnät, vattenkraften som balans och energibesparingar täcker vårt elbehov, skriver energiexperter Jonny Hylander och Göran Sidén.
Hylanders och Sidéns artikel på GP Debatt (5/5) utgör till största delen desinformation. Kärnkraften är inte subventionerad och har aldrig varit. Att staten engagerar sig i en lönsam och skattegrundande verksamhet är inte en subvention, skriver Törnvall/Fagerström
Att vindkraften i Sverige omgående kan ersätta kärnkraften är ett välljudande påstående för alla oroliga efter Fukushima. Sanningen är dock en annan, skriver Ulf Lindblom.
Det bestående intrycket av denna diskussion är att fossilkraft inte är att räkna med. Det gör diskussionen meningslös och kontraproduktiv för oss som motarbetar klimatalarmismen.
Gösta Walin # 1
Att i huvudtaget elda upp fossila bränsle är dumt dessa skall användas till fordon då de har det största energiinnehållet i förhållande till sin volym och vikt. Slopa inblandningen av etanol och raps som förorenar motoroljan och leder till tätare oljebyte.
Den 21:a januari i år, mellan kl 24 och 1 på natten producerade vindkraftverken 27MWh, vårt behov var då 16.855 MWh. Vattenkraften stod för 8.000 MWh och kärnkraften för nästan lika mycket.
Den 3:e februari mellan kl 9 och 10 var behovet drygt 25.000 MWh, vindkraften bidrog med 697 MWh. Vattenkraften levererade nära max med drygt 13.000 MWh och kärnkraften dryga 5.000 MWh. Vi klarade elförsörjningen tack vare värmekraftverk och import.
Det vindkraftsförespråkarna måste visa är hur elförsörjningen skall klaras en timme under vinterhalvåret då vårt behov ligger på drygt 25.000 MWh och vindkraften inte ger någonting. Vattenkraften kan leverera drygt 13.000 MWh men vart skall vi ta resterande 12.000 MWh. Om svaret inkluderar kärnkraft så är frågan vad vindkraftverken fyller för behov. Antag att vi har kärnkraftverk som kan leverera 12.000 MWh (idag har de en max effekt på ca 9.000 MW) så har vi inget behov av vindkraftverk. När det blåser så kan vi visserligen minska på uttaget från vattenkraften men till vilken nytta?
När någon säger pumpkraftverk så fråga dem hur stora dammar som behövs för att ha en effekt på 12.000 MW och ha en produktion som kan leverera 12.000 MWh varje timme under kanske flera dagar. En ledtråd fås genom att våra existerande kraftverk har en effekt på drygt 13.000 MW.
Artikel i Forbes
http://www.forbes.com/sites/larrybell/2012/05/08/global-warming-chorus-discord-rising-to-feverish-pitch/2/
Jag blir så glad av att se att folk skriver repliker till hysteripamparnas propaganda, och att de blir publicerade! Det finns hopp ändå.
Som ’tröst’ får man ändå se den politiska uppvaknandet av elenergi
frågan från Folkparti,Moderater och även förhoppningsvis av den nya
Socaldemokratiske ledaren Löven också.
Naturgas finns som en betydande tillgång för Sverige även,i mellan
Sverige utbyggs den kapaciteten i Nynashamn bl.a.
ALI.K.
Vindkraftsbyggande en onödig åtgärd,som dessutom skadar vår
natur med en förfulning och fågeldöd mm och konsekvenser av
ekonomi med förluster enbart.
ALI.K.
Det s,k ’smarta elnätet’ är mycket bräckligt i syd och mellanSverige
märks mycket av vid blåsväder.
I Uppsala har man grävt ner mycken av elledningar,därför har vi
sällan här i Uppsala problem med eldriften.
Men det är ändå 25-30 år till av förnyelse av elledningar kvar att
utföra för framtiden,vilket ändå dock görs,men tid tar det ändå.
ALI.K.
En anna viktig faktor är den brist på magnetmaterial över hela
Världen,där får vi Sverige problem med en så liten marknad som
Sverige är.
Kina har dessa magnetämnen som man till stor behöver själva,men
även USA som intressenter med Tyskland,England och Frankrike be-
höver mer av ,detta kommer att leda till stora prisökningar av dessa
magnetämnen.
ALI.K.
Johan M # 3
Mycket bra sammanfattning.
Det är svårt att frigöra sig från tanken att den svenska vindkraften byggs ut för annat syfte än det faktiska svenska elbehovet.
Och så var Aftonbladet igång med klimathoteriet igen. 2,5 grader varmare i Sverige på 10 år! Jomenvisst serru, så blir det ju förstås……Det säger ju datamodellerna, och då måste det ju vara sant…..
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14789639.ab
Man häpnar. När ska det här eländet, taskspeleriet och blåljugandet ta slut egentligen?
Spanien kommer att söka nödlån inom kort. Den nya regeringen lovar att sänka feed-in tarrifferna till grön-el branschen radikalt. Då kommer bankerna att krackellera precis som P-O Eriksson påpekade för ett år sedan i SvD.
”Rätt skall vara rätt” skriver Fagerström och Törnwall.
Ändå skriver de att kärnkraften aldrig subventionerats. Det är felaktigt. Under 70-talet var el från kärnkraft subentionerad med upp till 75%.
För vindkraftsanhängarna är det bra Fagerström/Törnwall skriver så, för att det är så uppenbart att de inte håller sig till sanningen och deras trovärdighet får sig en rejäl törn i kanten. För oss som anser att kärnkraftverk borde få subventioner, som är i nivå med vindkraftverkens, så att fler reaktorer kan byggas är Fagerströms/Törnwalls inlägg en björntjänst.
Så länge som vi i Sverige subventionera vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme, men inte kärnkraft kommer det aldrig att byggas några kärnkraftverk här. Om kärnkraft skall byggas i Sverige utan subventioner så måste elpriserna upp till den nivå som den var 2010 och 2011 under en längre period, d v s år med normalt vattenstånd i kraftverksdammar.
Om inte nybygnad av kraftverk subventioneras på något sätt så kommer elpriserna att bli jättehöga och kraftbolagens vinster enorma.
Jan EM!
I vad bestod ”subventionerna”?
Labbibia #11
Aftonbladet refererar till http://www.eea.europa.eu/highlights/climate-change-what-do-models från ”European Environment Agency (EEA)”
Som i sin tur hänvisar till EU finansierade Enseblems:
http://www.ensembles-eu.org/
Som skriver ”The project is directed by Paul van der Linden and co-ordinated by John Mitchell, Director of Climate Science at the Met Office’s Hadley Centre for Climate Prediction and Research”
Och det hamnar på Met office http://www.metoffice.gov.uk/climatechange/science/projects/ensembles.html
Eller mer exakt på Hadley center:
http://www.metoffice.gov.uk/climate-change/resources/hadley
”Our climate projections were the basis for the Stern Review on the Economics of Climate Change.”
Paul van der Linden håller nu på med liknande skrämselprojekt
http://www.metoffice.gov.uk/avoid/ mer specifikt: http://www.metoffice.gov.uk/avoid/avoid-team.html
Allt kommer från samma lilla gäng rund Hadley center.
Jan E M #13
”…så kommer elpriserna att bli jättehöga och kraftbolagens vinster enorma.”
Vilket, om marknaden fungerar, leder till att någon bygger ett kärnkraftsverk.
Konkurs hotar vindkraftsägare !
http://www.lantbruk.com/lantbruk/vindkraftsbranschen-ber-regeringen-om-hjalp
pekke #17
Mitt hjärta blöder förstås för de som förstört miljön för både fåglar och tusentals människor med sina fördömda snurror…
Hoppas de får det j-ligt i fattighuset. Det finns kanske en liten rättvisa i världen trots allt.
Man borde kanske vara medmänskligare, men arrogansen hos vindkraftsbranschen när de förstört landskapet och hånfullt trampat ner alla protester har dödat alla sådana känslor sedan länge.
Slabadang #14
Kärnkraftvärken fick upp till 4 gånger så mycket betalt för elen som vattenkraftverken fick. Det var störst skillnad första året, sedan åt inflationen upp prisförsprånget.
Johan M #16
Att någon skulle våga satsa på att bygga ett nytt kärnkraftverk, utan subventioner, så behöver elpriserna ligga på en 60-70 öre. Det finns en stor osäkerhet med en kärnkraftsinvestering och det är att det tar så lång tid att bygga ett. Förutsättningarna kan se helt annorlunda ut när det en dag är färdigbyggt, därför vill en investerare i kärnkraft ha en rejäl vinstmarginal. Vindkraft, som har en byggtid på ungefär ett halvår, kan man tänka sig en något snävare vinstmarginal.
Min huvudpoäng var att ny kraftproduktion skall subventioneras för att kunna hålla ner elpriserna i framtiden till en nivå på 30-40 öre/KWh. Jag tycker att ny kärnkraft också borde subventioneras och inte bara grön energi. Utan subventioner på 70-talet för kärnkraft så hade inga byggts då. Idag är vi glada för att vi har de en gång i tiden subventionerade och idag avskrivna kärnkraftverken som kan producera el billigt.
Norrköpings Tidningar har idag ne bra ledare om vindkraften. Stiltje råder i vindkraftsindustrin, konstaterar den.
Jan E M # 19
Freudiansk felstavning? Kärnkraftvärk??
Annars kan man väl tycka att det är dags att tänka lite nytt. Hur mycket vore det exempelvis värt om någon byggde en fungerande Gen IV-reaktor här i landet, och drev den med det nuvarande ”utbrända bränslet”? Kanske finns det fonderade pengar för slutförvaret som delvis kunde finansiera en sådan lösning? Med tanke på den oerhört förkortade slutförvarstid som skulle bli en realitet. Någon som vet?
Labbibia #21
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) skulle säkert vara intresserade av att vara med och delfinansiera ett Gen IV -verk.
EU är med och finansierar forskning för den typen av kärnkraft och pilotreaktorer är under byggnad i bland annat Frankrike.
Utan ett statligt stöd så tror jag inget nytt kärnkraftverk kommer att byggas. Det finns bara ett fåtal aktörer i Sverige som har de finansiella förutsättningarna att kunna bygga kärnkraft.
Det är en viss skillnad på risktagande när det gäller att bygga kärnkraft och vindkraft. Skulle ett kärnkraftbygge strula är risken stor att även ett stort företag går i konkurs.
Trots klagomålen från Svensk vindkraftförening så är det ännu ingen elproducent med vindkraft som gått i konkurs. Det beror på att de flesta har haft ett förhållandevis stort eget kapital i investeringarna.
Jan E M#19: Vadå kärnkraftverken fick 4 ggr så mycket betalt som vattenkraftverken? Av vem? Hur då?
På den tiden (70-80-talet) var elpriserna reglerade. Vattenfall var fortfarande ett statligt verk och de priser som Vattenfall satte var normerande. Sydkraft t ex kunde ta ut ett pris som låg ca 7-8% över Vattenfall delvis p g a att man hade mer kärnkraft i mixen (vattenkraft är väldigt billigt) och för att överföringskostnaderna var högre.