Före dagens inlägg citerar jag ett problem från prof Björn Karlsson, Mälardalens Högskola i Gävle. Liksom gurkproblemet är det inte matematiken utan förvåningen över resultatet, som är det väsentliga.
Tänk dig att du tankar en bil med en bensinpump som ger 1 l/s. Detta motsvarar ett effektflöde som skall jämföras med det elektriska effektflödet från ett vattenkraftverk. Björn Karlsson väljer Älvkarleby Kraftverk, som han har anknytning till. Det har en medeleffekt på 60 MW och levererar årligen 0,5 TWh.
Då är frågan: Hur många elbilar kan samtidigt laddas med Älvkarlebys elkraft, om man vill att de skall få samma effektflöde som den ovannämnda bensinpumpen ger. Bortse från att det är omöjligt att ladda bilackumulatorer så fort.
Ledning, i Wikipedia står det: Gasoline contains about 42.4 MJ/kg (120 MJ/US gal, 11.8 kWh/kg)
***********************
Den glädjande utvecklingen med flera gästinlägg fortsätter. Magnus Cederlöf är civ Ing Elektro (examen 1998) från KTH. Han jobbar som programmerare med inriktning på styrning av
radioutrustning. Sedan 2008 har han på nära håll följt klimatdebatten och är också SI-medlem. Inlägget visar hur valet av medelvärde, över tid eller rum, modifierar utseendet på de kurvor som fås och därmed de slutsatser man tenderar att dra från samma urval av mätdata.
Temperaturen i Östra Svealand
Magnus Cederlöf
I Sverige har vi 2 st mycket långa temperaturserier att tillgå. I Uppsala har man registerat temperaturen sedan 1722 och i Stockholm från år 1756. Här följer en liten analys av dessa data, som finns tillgängliga på SMHIs websida.
Fig 1. Årliga medeltemperaturen i Uppsala
Fig 2. Årliga medeltemperaturen i Stockholm
Temperaturen varierar alltså mycket kraftigt från år till år. Men man kan ändå tydligt se att vissa perioder varit varmare än andra. Om man jämför t ex 30-40-talens värmeperiod med nuvarande värmeperiod ser man att de varmaste åren var ungefär lika varma då som nu, framförallt i Stockholm. Det är dock lite märkligt att Uppsala har fått aningen högre max-temperaturer. Om t ex den ökande koldioxidhalten skulle ge en underliggande temperaturtrend, borde inte de varma åren blivit mycket varmare?
Om man istället “smetar” ut kurvan med ett löpande medelvärde på 10 år (nedan) ser man att i snitt har det varit varmare nu än på 30-40-talet.
Fig 3. 10-årsmedelvärden för Uppsala (blått) och Stockholm (grönt)
I denna graf syns det tydligt att skillnaden mellan Stockholm och Uppsala har minskat kraftigt på sistone. Det tyder på att man inte tillräckligt kompenserat för t ex urbaniserings-effekter.
Eftersom de varma åren inte blivit varmare tyder det på att under värmeperioderna har vädersystemen lagt sig i ett sådant läge att det varit större sannolikhet för det väderläge som ger högre årstemperaturer. T ex skulle ett sådant väderläge kunna vara att det blåser från väster istället för från öster. Den enda signifikanta skillnaden mellan nuvarande värmeperiod och 30-40-talens värmeperiod verkar vara att dagens väremperiod varat längre tid.
Om man gör en frekvensanalys (FFT) av Uppsalas temperaturserie (figur 4) ser man tydligt att temperaturen går i vågor med perioden 1 år. Några andra periodiciteter är svåra att hitta. Bl a kan man inte se att solfläckscykeln på ~11 år ger något utslag (frekvens 1/11=0,09).
Fig 4. FFT av Uppsalas temperaturserie
Enligt vissa hypoteser skulle en längre solcykel ge lägre temperaturer. Det är svårt att hitta någon sådan korrelation med temperaturen i Östra Svealand. Det går alltid att hitta perioder då det verkar finnas en sådan korrelation, men andra perioder ger rakt motsatt resultat, se fig 5.
Fig 5. Temperaturen i Uppsala (blå), Stockholm (grön) och längden på solcykeln (röd)
Slutsatser om temperaturen i Östra Svealand:
1. De varmaste åren har inte blivit varmare. Det tyder på att om det finns en underliggande stigande temperaturtrend, är den mycket svag.
2. Värmeperioden under 30-40-talen är mycket lik den nuvarande. Skillnaden är bara att nuvarande värmeperiod har pågått under längre tid.
2. Temperaturgapet mellan Stockholm och Uppsala minskar. Förmodligen har man inte tagit hänsyn till urbaniseringseffekter i tillräckligt hög grad.
3. Temperaturen ändras slumpmässigt (stokastiskt). Inga regelbundna perioder verkar finnas.
4. Någon relation till solcykeln kan inte ses.
***************************
Svaret på uppgiften är att om man räknar med hela värmevärdet, så blir det knappt två elbilar som kan laddas med så högt effektflöde som bensinpumpen ger. Om man istället skattar det mekaniska arbetet man får ut från bensinmotorn, blir det lite mer än fem elbilar. Det illustrerar den mycket höga energitätheten hos bensin.
Ja, visst är det förvånande om man inte räknat lite på det.
Jag har det som en uppgift för våra barn. En tydlig illustration av det mycket ’koncentrerade’ bränslet bensin. Till yttermera visso behöver man dessutom bara ta med sig ’hälften’ av bränslet, då den andra delen finns i atmosfären (syret alltså).
Det är en tuff utmaning att slå bensindrivna fordon.
Och ska alternativet bli konkurrenskraftigt och accepterat storskaligt ska man ta en rejäl funderare över hur energin i driftpaketet ska ’hanteras’ i händelse av olyckor/knasiga driftfall.
Ja bensindrivna fordon är överlägsna. Med de senaste deceniernas miljökrav på bilar har snabbat på utvecklingen, fast-burn teknik, elektronik m.m har höjt verkningsgraden betydligt. Vem minns inte 70-talets bilar, knappt 100 hästar och över 1-liter milen.
Bensindrivna fordon är idag ganska optimerade vad det gäller utsläpp. Det enda återstående miljöproblemet är idag däcken och vägbanan. Buller från grov asfalt, det är snudd på makadam i asfalten.
Men på vänsterkanten är fortfarande bilarna en stor miljöbov, man har svårt att se att utvecklingen går framåt när man är låst i gamla föreställningar. Man undrar ibland när man ser unga miljömuppar åkande i en blårykande gammal 145:a.
Dagens miljömuppar åker inte 145:er eller 245:er. De bor i Stan och åker taxi.
Hej
Ett bra exempel att visa att en bensinpump har samma effekt som Älvkarleby. Bör användas i alla skolor även de allra grönaste. Kemisk lagring är helt överlägsen och indikerar att överskott från vind och sol måste omvandlas. Detta är helt möjligt men inte det mest ekonomiska, men klart bättre än att sälja till negativt pris som man gör i Tyskland vid solöverflöd.
Magnus utmärkta analys är helt korrekt och något för solexperterna och andra att motvilligt bita i. Jag kan bara tillägga att den varmaste sommarmånaden i Uppsala var juli 1914 tätt följd av juli 1901 ( som var varmast i Stockholm) och säkert samma på andra platser i Mellansverige. Den varmaste dagen var den 23 juli 1865 med +27.2°C (dygnsmedeltemperatur) och den den högsta temperaturen den 9 juli 1933 med +37.4°C, tillika så vitt jag vet Sveriges högsta uppmätta temperatur. Endast få av våra tappra klimatseniorer var ens födda då. Föreställ er media idag efter en sådan händelse! Värmekatastrofen skulle vara ett faktum och föräldravrålets skrik skulle stiga till ett veritabelt crecendo.
hälsar
Lennart
Hej
Min kommentar försvann?
Kanske behöver det jag skrev om medelvärden förtydligas, även om det är matematiskt trivialt?
Börja med att jämföra årsmedelvärdena för Stockholm och Uppsala med de globala temperaturkurvorna. Det är uppenbart att den medelvärdesbildningen i ”rummet” minskar både frekvensen och amplituderna från dryga 2 oC till 1/10-dels oC. I nästa steg kan diagram 1& 2 jämföras med 3&4, som medelvärdesbildar i ”tiden”. 1-årsfrekvensen syns knappast och amplituden sänks till 1 oC.
/C-G
Lennart B #5
Beklagligt – jag har ingen aning om varför. Hoppas att du gitter göra ett nytt försök.
/C-G
Egentligen är jag lite misstänksam beträffande uteslutning av korrelation med solens 11-årscykler. Ett av dagens teman 131009 av Lars Johnsson, ”Någon grad hit och dit”, presenterades en rekonstruerad årsmedeltemperatur från SMHI, Stockholm 1756-2012. Här fanns en tydlig korrelation mellan låg solaktivitet och temperatur mellan åren 1797-1815. Se min kommentar till detta inlägg nedan:
Björn
2013/10/09 kl. 12:08
Intressant temperaturexposé. Visst kan man se att vi har en temperaturstagnation, åtminstone de senaste 16 åren. Det är uppenbart att temperaturen är regional som i Stockholm exempelvis, enligt SMHI:s temperaturrekonstruktion. Global medeltemp går inte att mäta, vilken är ett matematiskt medelvärde av regionala temperaturer över jorden. Därför är det svårt att se en korrelation med solens magnetiska aktivitet och temperatur, annat än i vissa regionala mätpunkter. Det som stör korrelationen är den värmetank som haven utgör och som medför kaotiska väderfenomen. För Stockholms del kan man se en tydlig korrelation mellan låg solaktivitet under åren 1797-1815 och ihållande låg temperatur. Solaktiviteten har som ingen har kunnat undgå, på grund av det mildare klimatet under 1900-talet, varit exceptionellt högt jämfört med överblickbar tid bakåt. Att denna aktivitet har varit verklig, märks fortfarande på grund av uppvärmt havsvatten, men som nu på grund av solens mindre aktivitet, håller på att svalna. Därav enligt min analys, har vi en stagnation i medeltempen över jorden.
#3 Röda Stjärnan
Det finns även miljömuppar ute på landsbyggden.
Du har tydligen ett storstadsperspektiv 😉
Lennart #5 – den hade fastnat i ”skräpfiltret”. Anledning okänd. Även mina kommentarer fastnar där ibland, eller i ”väntar på granskning”, av lika outgrundlig anledning.
Volvo tänker dock inte fastna i 145:ans teknik:
http://www.extremetech.com/extreme/168964-volvo-develops-battery-infused-carbon-fiber-body-panels
Häftigt om de kan producera sådana bilar till rimligt pris.
AMO och PDO verkar ligga på samma bana som temperaturserierna.
http://www.climate4you.com/images/AMO%20GlobalAnnualIndexSince1856%20With11yearRunningAverage.gif
http://www.climate4you.com/images/PDO%20AnnualIndexSince1900%20With7yearRunningAverage.gif
#1 Elbilar brinner visst upp ganska ofta? Kommer nog att bli ännu vanligare när batterierna sjunger på sista versen om några år? Sonen har fått en substantiell löneförhöjning och provkörde i går en Tesla. En miljonåttiotusen kronor och 408 BHP. Det mesta den bilen gör är väl att transportera kring ett tungt batteripaket som åldras som progeriapatienter och kostar halva bilens inköpspris när det behöver bytas ut.
Ännu en av miljöpartiets ljusa idéer som inte tål att synas i sömmarna. När skall dom lära sig att förbjuda och straffbeskatta är återvändsgränder?
PS Och när skall svenskar lära sig att miljöpartister inte har en aning om vad dom föreslår? 100% flum borde inte vinna en enda röst!
Ryssland exporterar energi till Tyskland via rör, inte via tråd i luften.
Inget kan konkurrera ut rör med gas/olja för energitransport.
En sida som är intressant att gå till är John Dalys ” Still Waiting For Greenhouse ”, han avled 2004 och hans temperatursida har bara äldre versioner av temperaturserier under 1900-talet.
http://www.john-daly.com/stations/stations.htm
Central England Temperature ( CET ) gammal version till -98:
http://www.john-daly.com/stations/england.gif
HadCET senaste CET:
http://www.metoffice.gov.uk/hadobs/hadcet/graphs/HadCET_graph_ylybars_uptodate.gif
Nån som ser en katastrofal uppvärmning i den gamla versionen ?
De 2 serier från Stockholm och Uppsala som Magnus C. har, är de ojusterade eller justerade ?
Verkar som SI-bloggen har problem med uppdatering, mitt senaste inlägg verkar sväva i tomma intet !?
Solenergin bör väl kunna omvandlas till vätgas. Om det inte redan är ekonomiskt lönsamt så blir det det nog så småningom. Att hantera vätgasen kommer man nog att kunna bemästra. Vindkraft blir nog aldrig lönsamt även om man använder den till att producera vätgas.
Thomas P. #11
Häftigt att ha batterierna som karossdelar ?
Blir nog fruktansvärt dyrt med minsta parkering/krockskada och Litium-batterier brukar inte gilla skador som påverkar deras kemi.
Litium-batterier brinner som bengaliska eldar om nåt går på tok med en cell och höljet punkteras.
Stilbs och Ribbing ni får nog kolla varför så mycket fastnar av inläggen, 2 gånger har jag försökt nu men de verkar fastna nånstans.
Kan det vara länkar i inläggen det fastnar på ?
Älvkarleby (60 MW) kan alltså fylla 5 elbilar varje minut med samma effektiva energi som en bil med 60 liters tank (om det var möjligt ur teknisk synvinkel). Det är 7200 bilar varje dygn. Behöver man i snitt ladda sin bil var 14:e dag (med el motsvarande 60 l bensin) så kan alltså Älvkarleby serva drygt 100.000 elbilar. Enbart Ringhals (ca 3000 MW) bör alltså kunna serva hela Sveriges flotta av bilar (ca 5 miljoner). Visar hur effektiva elbilar är!
BTW har kineserna fattat detta. Var förra veckan bland annat i mångmiljonstaden Ningbo, där har man till att börja med förbjudit alla benindrivna två-hjuliga fordon. De måste alla drivas av elektricitet och tro mig, det fanns väldigt många sådana fordon.
Sören G #16
Naturen är förarglig på så viss att synligt ljus inte riktigt räcker, dvs en synlig foton har lägre energi än vattnets dissociatiionsenergi.
Det går att göra med el från solceller, men det är ganska dyrbart så länge dessas verkninsgrad är så låg som den är.
Här i Uppsala (bl a!) finns ett projekt ”Articficiell fotosyntes” som syftar till att göra vätgas från solljus. När man lyckats med detta återstår det ett knepigt problem: syrgas och vätgas bildas på samma ställe (knallgas!) och måste separeras.
/C-G
Ribbing #19 ”Naturen är förarglig på så viss att synligt ljus inte riktigt räcker, dvs en synlig foton har lägre energi än vattnets dissociatiionsenergi.”
Inte enbart en slump. Den del av solens ljus som har så hög energi att den kan slita isär molekyler absorberas högt upp i atmosfären genom att slita isär dess molekyler. Ozonlagret är det mest kända exemplet på detta.
Björn # 8:
Tror du inte att en sådan relation mellan solaktivitet och temperaturen på så snäva tidsintervall kan vara en ren slump?
Mitt inlägg om hur många elbilar som kan laddas av Ringhals har fastnat i filtret. Garanterat utan fula ord.
Löses frågan med batterier i bilar till rimligt pris är också problemet med laddning av bilarnas batterier i princip löst.
En extra batteripack i hemmet som laddas med låg effekt under lång tid som ”skjuts” över på kort tid till fordonets batteri utan att belasta nätet med höga effekter.
Perfekt för egentillverkad el, ex solceller.
Troligtvis kommer det att motarbetas av staten när de kommer underfund med att staten därmed missar stora skatteinkomster.
Personligen är jag av uppfattningen att batteritekniken kommer att komma i hemmet före i fordonen.
Tyskarna satsar på detta: http://www.renewableenergyworld.com/rea/news/article/2013/03/solar-storage-market-set-for-rapid-growth?cmpid=rss
Tekniken är under utveckling:
http://www.aquionenergy.com/press-room/press-releases/aquion-siemens-industry-integrate-technologies-developing-microgrid-grid
Litium är i samma grupp som väte och natrium och borde vara ytterst brandfarligt. Rent explosivt, förmodligen. Jag kommer ihåg kemilektionerna i skolan. Dels när läraren blandade till en ”vätebomb”. Lite väte i en behållare och en tändsticka till. Och när lärarens slängde natrium i vatten. Väldigt spektakulärt och vi var alla glada över skyddsglaset runt skålen.
Elbilarna blev ju faktiskt utkonkurrerade av bensin- och dieselbilarna i början av 1900-talet. Lite bättre har de kanske blivit sedan dess. Men bensin- och dieselbilar har dragit ifrån ännu mer. Varför vill miljönissarna alltid lösa dagens problem med gammal, förlegad och utkonkurrerad teknik? Hur skulle det vara att försöka utveckla något helt nytt i stället?
Älvkarleby (60 MW) kan alltså fylla 5 elbilar varje minut med samma effektiva energi som en bil med 60 liters tank (om det var möjligt ur teknisk synvinkel). Det är 7200 bilar varje dygn. Behöver man i snitt ladda sin bil var 14:e dag (med el motsvarande 60 l bensin) så kan alltså Älvkarleby serva drygt 100.000 elbilar. Enbart Ringhals (ca 3000 MW) bör alltså kunna serva hela Sveriges flotta av bilar (ca 5 miljoner). Visar hur effektiva elbilar är!
BTW har kineserna fattat detta. Var förra veckan bland annat i mångmiljonstaden Ningbo, där har man till att börja med förbjudit alla benindrivna två-hjuliga fordon. De måste alla drivas av elektricitet och tro mig, det fanns väldigt många sådana fordon.
Lars Kamél #27 – Litium är mindre reaktivt än Natrium med vatten.
Minns dock vår kemilärare i realskolan (Sturesson) som i avsaknad av Natrium lade något gram (ännu reaktivare) Kalium i en stor glasbägare med vatten (ca 5 liter vad jag minns). Det blev en rejäl smäll. Lyckligtvis var golvet stenbelagt och hade avloppsbrunn. Och ännu lyckligare var att ingen elev fick glas eller annat över sig.
Och givetvis de s.k. Natriumfesterna vid Kemiska Sällskapet i Uppsalas vårliga återkommande evenemang. Restnatrium (användes bl.a. för att vattenbefria vissa lösningsmedel) lindades in i gamla strumpor, tillsammans med grus och medföljande fotogen. Det kanske var några 100 gram per sats, som framåt midnatt ceremoniellt kastades i Fyrisån vid Lantbruksuniversitetet. I kontakt med vattnet bildades vätgas, och laddningen flöt upp till ytan och exploderade i en vacker gul kaskad. Något år råkade dock den Vaxholmsbåtliknande farkosten som brukade gå mellan Uppsala och Skokloster komma under en ”jazzafton”, och passagerarna blev väl något skärrade. Den vita röken som också bildades (en dimma av ”kaustik soda”) var också inte så skonsam mot de parkerade bilarna, dit den ett år drev in.
Men man motverkade i alla fall vattendragens försurning – något som var väldigt PK på 1970-talet 😉
BjörnT #25
Inlägget finns ovan som nr 21.
/C-G
C-G. Ribbing # 30. Jag såg det. tack!
Lars Kamél #27. Och Babbage designade en genrell dator 1837 men den kunde svårligen konstrueras med dåtidens teknologi. Ser du någon parallell?!
O T
Nästa COP i Polen blir nog en framgång 🙂
http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-24615946
This year’s Conference of the Parties to the UNFCCC will take place next month in Poland.
Some environmental campaigners are concerned that because of the country’s heavy dependence on coal, it is less committed to strong action on climate change.
Christiana Figueres:
”They have shown themselves to be very committed to this process, the COP president (Polish environment minister Marcin Korolec) has put in an extraordinary amount of time into learning and making himself familiar with the endless intricacies of this issue,” she said.
#32 BjörnT
”..Visar hur effektiva elbilar är!”
Elbilar är nog effektiva om man löser kostnaden och alla problem runt batterier. Frågan är om det är en lösning på ett icke-problem. När man tittar på kostnaderna för att äga och köra en bil så domineras kanske inte de av bränslekostnaderna. Om man räknar skatter för sig så är kostnaden för bensin kanske fem till tio tusen om året för en normalbilist. Skall vi subventionera dyra elbilar som laddas av solceller i hemmet när dess största vinst är att de minskar skatten för ägaren? Vad skall mer subventioneras, skatteplanerare inom RUT-avdraget?
Magnus Cederlöf [24]; Nej, det tror jag inte, därför att Daltons minimum inträffade under perioden 1790-1830.
Pekke #19 Det handlade inte om litiumbatterier…
Thomas P. #35
Märkligt, i Ny Teknik så står det så här:
”I en S80-experimentbil har plastkåpan under motorhuven ersatts av ett batteri där celler av litiumjon-typ bakats in i kolfiber ”
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3779381.ece
Där i mot så pratas det om en variant som agerar som en superkondensator, fast den är tydligen inte så effektiv.
Nästa elbilsövning är att räkna ut vilken ström som går från batteriet när alla 150 hästar i motorn används, samt vilket magnetfält som alstras.
0,2-0,3 mikrotesla ger förhöjd leukemirisk…
pekke #37 Antingen har journalisterna på endera stället missförstått något eller också har Volvo flera projekt med olika tidshorisont på gång, för du har onekligen rätt i att där talas det om litiumbatterier.
Ni är ju för lustiga med ert nedsablande av eldrivna fordon…..
Om 50 år kommer man att tycka att hälla brandfarlig vätska i en behållare för att få ett fordon att röra sig var en enastående klumpig lösning,
Inte ens Per Kågeson tror på en fossilfri fordonsflotta till 2030.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3780394.ece
Varför sätter man upp såna här orealistiska mål, det är väl bra om man kan ersätta en del av dom bilar som huvudsakligen används i tätorter, en helt annan sak är att ersätta bilar som körs längre sträckor utanför städerna, i alla väder och väglag. F.ö. så skulle bättre vinterväghållning ge rejäla vinster, snömodd är en riktig bränsleslukare.
Jojo … nog har vi hört det förr från de sk ’miljöengagerade’:
’Att Otto- (och Diesel-) motorn är hopplöst föråldrade 1800-talskonstruktioner, och bara nya satsningar på ny och modern teknik kommer att ersätta dessa ineffektiva smutsiga och farliga maskiner … ’
Och de med ännu mer fantasi och friskråkighet lägger ibland till att:
’Nya sådana tekniker finns redan men de motarbetas och rent saboteras av bil- och oljeföretagen’
Och lösningen de föreslår är också alltid samma:
’Låt grönmupparna och andra slackers få bestämma mer över fler … både fler resurser, saker och människor och deras göranden … Då minsann kommer det göra nirvana att infinna sig. Sen! ’
Om jag har läst rätt kommer energibäraren för lagring och transport i framtiden att antingen bli väte eller metanol + dimetyleter. Utvecklingen av pris och prestanda kommer att avgöra om fordonen drivs med förbränningsmotorer eller bränsleceller.
Men i båda fallen krävs tillgång till energi för tillverkningen.
Ett genombrott för bränsleceller drivna av metanol har fördelen att dagens infrastruktur i västvärlden för transport av olja och gas kan användas och räcker till. Bränslecellens högre verkningsgrad kompenserar för metanolens lägre energiinnehåll per kg.
Eftersom namnfrågor varit uppe på bloggen kan jag inte låta bli att göra några förtydliganden:
Den Björn Karlsson C-G refererar till är INTE identisk med den Björn Karlsson som en gång i TV introducerade begreppet ”kilowattpinne” om ett vedträd. C-G:s exemplar har ägnat sig åt solfångare på taket till Älvarlebylaboratoriet och är känd för att han nästan aldrig slog en passning under sin karriar som rinkbandyspelare i Uppsala.
Den ”Vaxholmsbåtliknade” farkosten Peter Stilbs refererar till är troligen ”Ejdern” som låg nedanför Islandsfallet i Uppsala under 1970-talet. Idag finns hon i Södetälje och gör regelbundna resor till Birka under sommarhalvåret.
#42 Jonas N
Så sant som det är sagt.
Kolla på volvos nya motor.
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3759843.ece
Pekke #16:
De 2 temperaturserierna är justerade. Fast det blir ingen större skillnad om man tar de ojusterade. SMHI har inte justerat mycket alls. Fast det är kanske ett problem i sig.
Det här blir nog bra ska ni se.
http://www.youtube.com/watch?v=DTTFAP0Z1mQ
Det kommer finnas diesel så att det räcker och blir över:
http://www.youtube.com/watch?v=2emKoMgZ03U
Re BjørnT
Du har ret, men tænk også over, at det kræver 20 vindmøller for fuld blæst at modsvare vattenkraftværket.
Desforuden kan du stænge af vattenkraften når den inte behøvs, for senere at tage den ud. Det er ikke muligt med vindkraften. Når du behøver den blæser det måske ikke.
Tycker väl att BjörnT skal ha lite support 🙂
http://www.elektromobilitaet.fraunhofer.de/en.html
Fraunhofer has identified the enormous potentials of Electromobility and undertakes considerable efforts to develop marketable applications. One important activity beside many others is the “Fraunhofer System Research for Electromobility”.
Nog är det Volvos ödesmotor.
Tyvärr betyder det nog att slutet är nära för Volvo.
Jag syftade på kommentar # 44.
Här är ett tydligen vanligt problem med elfordon exponerat i ett något bisarrt sammanhang:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17705518.ab
#40 BjörnT
Det är väl inte så mycket ”nedsabling” som ett nyktert konstaterande att som det ser ut idag är elfordon helt enkelt inte praktiska annat än till mycket begränsade sysslor som permobiler, golfbilar och eltruckar. Och mycket korta, tillfälliga transporter i stadsmiljö. För den kapacitet vi förväntar oss av ett fossilbränsledrivet fordon är de inte i närheten, och inget tyder på de kommer vara det inom överskådlig tid heller. Ingen vettig människa köper en elbil idag. Var det inte en test/beräkning som visade att det tar mer än två veckor att köra en elbil från norra Norrland till Skåne?
Elbilar är ju inget nytt heller. I bilens späda barndom fanns de som huvudalternativ vad jag förstår tills bensinen slog ut elen. Ett minne av det är att farmors Ankas bil faktiskt är en elbil ritad efter en av dessa tidiga skapelser (det är alltså ganska orealistiskt när hon tar bilen till stan såvida hon inte bor precis utanför Ankeborgs tätort 😉 ).
http://www.cbarks.dk/Digital/carsh06b.jpg
http://3.bp.blogspot.com/-Ow_dvRmZOyQ/TrEIEMUpEjI/AAAAAAAAF3U/zZJLlf07-cU/s1600/duck-car.jpg
Här kommer säkert invändningen att elbilen utvecklats sedan dess. Jo, förvisso, men den självklara kontringen är ju förbränningsmotorn utvecklats ännu mera. En modern bensin/dieselbil idag är inte ålderdomlig teknik!
Det här har ingenting med Volvo att göra, men passar till rubriken.
http://www.medfak.umu.se/english/about-the-faculty/news/newsdetailpage/climate-change-increased-the-number-of-deaths.cid223558
Det är nu klargjort att klimatförändringen är skyldig till 300 dödsfall i Stockholm åren 1980 till 2009! Så det så! Vetenskapen har sagt sitt 🙂
=> Christopher E #53
Förefaller inte som elbilen utvecklats särskilt mycket de senaste 100 åren. Farmor Anka körde en Detroit Electric av ca 1915 års modell.
”The cars were advertised as reliably getting 80 miles (130 km) between battery recharging, although in one test a Detroit Electric ran 211.3 miles (340.1 km) on a single charge. Top speed was only about 20 mph (32 km/h), but this was considered adequate for driving within city or town limits at the time.”
Eftersom det talas om att sänka hastighetsbegränsningen i Stockholms innerstad till 30 km/t förefaller Farmor Ankas bil fortfarande vara ett adekvat val för innerstadsbilisten.
http://en.wikipedia.org/wiki/Detroit_Electric
#55 Håkan R
Tack för tilläggsinformation. Fast farmor Anka kör förstås fortfarande sin bil, inte ”körde”. I Ankeborg står tiden stilla på halvmärkligt vis (evigt unga knattarna har mobiltelefon numera, har jag sett).
För all del tycks tiden ha stått stilla även för miljönissar och som vill vara kvar på stadiet med farmor Anka-bilar och dessutom ladda bilen med väderkvarnar med förvuxna cykeldynamon på.
=> Christopher E
”Fast farmor Anka kör förstås fortfarande sin bil, inte ”körde”. I Ankeborg står tiden stilla på halvmärkligt vis”
Förmodligen har hon inte haft särskilt mycket problem med sin bil under alla dessa år, då den enligt artikeln nedan förefaller tämligen driftsäker.
”The vehicle was manufactured by the Anderson Electric Car Co. of Detroit. Described as a two-passenger coupe with a third-person seat, the carriage is made of rust-proof sheet aluminum on a steel and wooden chassis. It is painted blue. The interior includes a satin lining on the roof and blue leather seating.
For 75 years, the car ran on nickel-iron cells developed by Thomas Edison, but these were replaced in the 1980s after the Bakelite casing began leaking. The 96-volt vehicle is now powered by 16 lead-acid batteries. The motor has never needed servicing.
The Detroit Electric was marketed as “society’s town car” and “the cosmopolitan car.” In an age when gasoline-powered vehicles needed to be hand-cranked to start, the electric became popular among women. (In Donald Duck comic books, Grandma Duck drives a Detroit Electric.) Its reliability also made it popular with doctors.”
http://www.theglobeandmail.com/news/british-columbia/100-year-old-electric-car-offers-trip-back-in-time/article4097647/
http://www.forneymuseum.org/FE_Detroit_Electric.html
OT
700 miljarder SEK om året räcker inte !!
De vill ha 7 000 miljarder SEK om året !!!
” Figueres said that, when put in context, the $100bn promised by developed countries is “basically the tail that needs to wag the dog”.
“That $100bn, the only thing that that is going to do is take the dog and point it in the direction that we must move because we know that the financing we need is not $100bn per year—it is $1tr per year, and that is what needs to be mobilised,” she said. ”
http://www.rtcc.org/2013/10/22/un-climate-chief-underlines-green-climate-fund-concerns/
OT vs rubriken, dock definitivt i direkt bäring till roten-av-det-pågående-onda, explicit ’ledande’ personer bakomliggande skandalerna, [typ] ’pulling-the-strings’ (för vilket personligt ekonomiskt intresse???), falsifierade uttalanden x 1000^123456789, bluff/ljug/bedrägerier/… fyll i resten…
Länk:
https://www.youtube.com/watch?v=rOM4tFTZr9g
(Notera hur mr Internetuppfinnaren stakar sig… och denna man inhyrdes av mr Norman för att hålla föredrag inför ledningarna av svenskägda (viar-och-duar) avseende hur [bl.a.] pensionsfonderna ’skulle’ investera i ’gröna fonder’ – in the ’non-dirty-energi-business’ – á ~ 100 tUS$ + ’costs’…
Ph**n ta mig; där kommer att komma en fenomenalt pinsam uppvakning vs verkligheten bland samtliga reps/företrädare inom ’the team’ – att utan tvivel jämförbart med Murens & Sovjets förfall…
Looking forward to it happening – sooner the better! 😀
Mvh/TJ
Glädjande nyheter. I en KTH-rapport ses inga problem med att integrera 60 TWh vind-och solkrkraft i Sveriges elproduktion. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:657544/FULLTEXT01.pdf
=> Björn T #60
Det är väl känt att Lennart Söder förfäktar denna uppfattning, ofta i artiklar tillsammans med Annika Helker Lundström (Vd Svensk Vindenergi). Det är även känt att denna åsikt inte delas av dem som inte är lika insyltade i vindkraftsbranchen tex Svenska vetenskapsakademiens energiutskott och Svenska Kraftnät för att nämna några.